Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Transkript

1 Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård Du har begått ett brott, men eftersom du är så ung har du blivit dömd till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Därför har du kommit till ett av SiS särskilda ungdomshem. Du kommer att få vård och behandling som ska hjälpa dig så att du inte fortsätter att begå brott. Under den första tiden som du är hos oss får du inte gå utanför avdelningen utan att någon i personalen följer med dig. På ungdomshemmet finns personal behandlingsassistenter, lärare, psykologer, sjuksköterskor med flera. De ska hjälpa dig, bland annat med att planera din behandling och förbereda din frigivning, och tillsammans med dig skriva en så kallad verkställighetsplan. Personalen kommer att berätta mer om det. Det är viktigt att du har kontakt med din socialsekreterare så att du får den hjälp du behöver för att förbereda din frigivning. Under tiden hos oss ska vi hjälpa dig tillbaka ut i samhället efter att du har avtjänat ditt straff. Det innebär att du så småningom kan placeras på en öppen avdelning. Om det är lämpligt kan du också få vara utanför ungdomshemmet, till exempel gå i en vanlig skola eller ha praktik på en arbetsplats. Det kallas för utslussning. Du har rätt att läsa vad personalen skriver om dig Personalen skriver in det som händer i din vård och behandling i en journal. Det är viktigt att allt som rör dig skrivs in i den så att du och personalen kan se att du får den vård du har rätt till. Du har rätt att läsa vad det står om dig. Om du tycker att någon uppgift är fel så ska personalen anteckna det i journalen. Fråga institutionschefen om du vill veta vilka uppgifter institutionen har om dig, och hur de kan användas. Personalen får använda tvångsåtgärder För att du, de andra ungdomarna och personalen ska ha en trygg och säker miljö har personalen rätt att i vissa situationer använda tvångsåtgärder, något

2 som kallas för särskilda befogenheter. Det betyder att personalen till exempel kan besluta att du inte får ringa till vem du vill eller att de tar hand om saker som du inte får ha på ungdomshemmet. Om personalen använder tvångsåtgärderna ska de alltid förklara för dig varför de används. Du ska också få ett skriftligt beslut. Hindra dig att lämna ungdomshemmet Om du försöker lämna ungdomshemmet så har personalen rätt att hindra dig. De kan hålla dig kvar till exempel genom att hålla fast dig. Telefonsamtal Du får ringa och ta emot telefonsamtal på de telefontider som gäller på ungdomshemmet, men ibland kan personalen förbjuda dig att ha kontakt med en person. Det kan till exempel bero på att det inte är bra för dig att ha kontakt med den personen. Du har alltid rätt att kontakta din advokat eller myndigheter. Besök Dina nära anhöriga (till exempel föräldrar och syskon) får oftast besöka dig. Om det är lämpligt får du också ta emot andra besök. Personalen får förbjuda besök om de anser att besöken påverkar dig på ett sätt som inte är bra för dig. Brev Du får alltid skriva och ta emot brev eller paket, men om personalen anser att brev som du får från eller skickar till en viss person kan påverka dig på ett sätt som inte är bra för dig, har de rätt att läsa breven. Personalen får också kontrollera brev och paket som du skickar eller får, om de misstänker att de innehåller något som du inte får ha på ungdomshemmet (till exempel droger eller annat som du kan använda för att skada dig eller andra). Brev som du skickar till eller får från din advokat eller myndigheter får ingen öppna och läsa om du inte vill det. Kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning När du kommer till oss första gången och när du har varit utanför ungdomshemmet får personalen söka igenom dina kläder och väskor (kroppsvisitering). Personalen kan också be dig att klä av dig naken så att de kan se att du inte gömmer något under kläderna (ytlig kroppsbesiktning). Om personalen misstänker att du har något som inte är tillåtet på ungdomshemmet (till exempel efter att du har haft besök) så har de också rätt att kroppsvisitera dig eller ytligt kroppsbesiktiga dig. De har också rätt att söka igenom ditt rum för att se om du har något som du inte får ha.

3 Vi får ta hand om saker som du inte får ha på ungdomshemmet Om du har något som kan vara farligt för dig och de andra på ungdomshemmet, till exempel en kniv eller något annat som kan användas som vapen, så ska personalen ta ifrån dig det. Det kallas för omhändertagande av egendom. Personalen kan också ta hand om till exempel pengar, kontokort och mobiltelefon om de anser att du kan använda sakerna på ett sätt som inte är bra för dig och de andra ungdomarna. Du får tillbaka dina saker senast när du skrivs ut. Om du har till exempel alkohol eller narkotika på dig så ska personalen ta hand om det och förstöra det. Urinprov och utandningsprov Om personalen misstänker att du är påverkad av alkohol eller narkotika så måste du lämna till exempel ett urinprov eller utandningsprov. Vård i enskildhet Om personalen anser att din vård fungerar bättre om du inte träffar de andra ungdomarna hela tiden så kan du få så kallad vård i enskildhet. Du får då under en tid bo i en egen del av ungdomshemmet där du har personal i närheten hela tiden men inte får träffa andra ungdomar precis när du vill. Avskiljning Om du är våldsam eller påverkad av alkohol eller droger så kan personalen avskilja dig. Det innebär att du under en kortare tid, högst 24 timmar, får vara i ett särskilt rum som personalen kan låsa dörren till. Personalen finns i närheten hela tiden. Så fort du är lugn får du komma tillbaka till avdelningen. Permission Om du följer din verkställighetsplan så kan du så småningom få permission. Hur lång tid det tar innan du får din första permission är olika från person till person. Först får du bara permission tillsammans med någon i personalen. Om du sköter de permissionerna kan du också få lämna ungdomshemmet på egen hand för att till exempel besöka din familj. Du har rätt att överklaga beslut Du kan överklaga alla beslut som gäller dig till domstol. Det betyder att du kan skriva till domstolen (förvaltningsrätten) att du tycker att beslutet är fel och att du vill att det ska ändras.

4 De här besluten kan du överklaga: Beslut om på vilket ungdomshem du ska placeras. Beslut om att du inte får permission. Beslut om att du inte får ringa eller ta emot telefonsamtal. Beslut om att du inte får ta emot besök. Beslut om att institutionschefen läser ditt brev eller kontrollerar ditt paket. Beslut om att personalen ska omhänderta och förstöra något som du inte får ha på ungdomshemmet, till exempel alkohol och narkotika. Beslut om att kroppsvisitera eller ytligt kroppsbesiktiga dig. Beslut om att du måste lämna till exempel urinprov eller utandningsprov. Beslut om avskiljning. Beslut om vård i enskildhet. Beslut om att vård i enskildhet ska fortsätta. Så här gör du för att överklaga ett beslut När personalen har gett dig beslutet har du tre veckor på dig att överklaga det. Skriv vilket beslut du överklagar och varför du tycker att beslutet är fel. Du ska också skriva under med ditt namn. Så här kan du skriva: Jag överklagar beslutet den (skriv in det datum som står i beslutet) om att jag inte får ringa till (skriv namnet på den du inte får ringa till). Jag tycker att beslutet är fel därför att (skriv varför du tycker beslutet är fel). (Skriv under med ditt namn) Om du tycker att det är svårt att skriva så kan du be personalen om hjälp. Du ska lämna överklagandet till institutionschefen som bestämmer om beslutet kan ändras. Om institutionschefen inte ändrar beslutet skickar hon eller han ditt överklagande till förvaltningsrätten. Du har rätt att klaga på vården Om du är missnöjd med något på ungdomshemmet har du alltid rätt att klaga till personalen eller till någon av de myndigheter som kontrollerar att ungdomshemmet följer lagen. Dit hör till exempel Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Skolinspektionen och Justitieombudsmannen. Du, dina föräldrar eller din socialsekreterare kan klaga på vården eller skolan när som helst.

5 Exempel på sådant du kan klaga på: Du får inte vara med och planera din behandling. Du tycker att några i personalen behandlar dig fel. Lärarna i skolan ger dig för lite stöd. Gör så här Det är du som bestämmer vem du vill klaga till. Du kan till exempel klaga till: din kontaktperson, avdelningsföreståndaren, institutionschefen eller någon annan i personalen Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Skolinspektionen eller Justitieombudsmannen. Du väljer själv hur du vill klaga. Du kan skriva brev eller ringa. Om du är osäker på hur du ska göra ska du fråga din kontaktperson eller någon annan i personalen. De kan hjälpa dig att skriva eller att boka ett möte med institutionschefen, och med att ta fram adressen eller telefonnumret till myndigheten du vill klaga till. Om du skriver ett brev är det bra om du skriver under med ditt namn. Det gör det lättare att utreda vad som har hänt eftersom den som utreder då kan prata med dig. IVO:s telefonnummer för ungdomar på ungdomshem Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ett särskilt telefonnummer för barn och ungdomar som är placerade på ungdomshem. Telefonnumret är Dit kan du ringa på vardagar mellan klockan och Samtalet kostar ingenting. Hantering av personuppgifter SiS för journalanteckningar inom vården och behandlingen, skolan och i vissa fall hälso- och sjukvården. Personalen skriver journaler i elektroniska dokumentationssystem. I dina journaler och i annan dokumentation finns olika uppgifter om dig. Det kan, förutom namn, personnummer och adress, till exempel handla om din verkställighetsplan, hur det går för dig i skolan eller om hälso- och sjukvårdsuppgifter. Om du är under 18 år finns det också uppgifter om din/dina vårdnadshavare hos oss, och då ska även de få information om hanteringen av personuppgifter. I personuppgiftslagstiftningen finns regler för hur de här uppgifterna får hanteras. Du har rätt att en gång per år be om att få information om vilka

6 personuppgifter som finns hos oss och hur vi hanterar dem. Om du vill veta mer om dina personuppgifter, ska du skriva ett brev, skriva under det och lämna det till institutionschefen. Om du upptäcker att en personuppgift som handlar om dig är fel ber vi dig att kontakta personuppgiftsombudet vid SiS huvudkontor. Adress i och telefonnummer hittar du i rutan här nedanför. Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med psykosociala problem och för vuxna med missbruk. SiS verkställer också sluten ungdomsvård. SiS driver ett 30-tal särskilda ungdomshem och LVM-hem över hela landet, och finansierar forskning för att utveckla vård och behandling. Statens institutionsstyrelse, SiS Telefon: Box Fax: Stockholm E-post: registrator@stat-inst.se Besöksadress: Lindhagensgatan Ändrad juni 2015