BESLUT. Ärendet Tillsyn av SIS LVM-hem Fortunagården i Värnamo. Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer följande krav på åtgärder:

Transkript

1 /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg Dnr / (9) Avdelning sydöst Lena Olsson Statens institutionsstyrelse Verksamhetskontor missbruksvård Box Stockholm Ärendet Tillsyn av SIS LVM-hem Fortunagården i Värnamo Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer följande krav på åtgärder: SiS ska säkerställa att vården i verksamheten bedrivs med god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet avseende bemanning och förekomsten av droger SiS ska säkerställa att personalen har tillräcklig kunskap om lex Sarah för att kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet i enlighet med lagstiftningen Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder ska ha inkommit till IVO senast den 8 maj Om SiS inte uppfyller de i beslutet ställda kraven kan IVO komma att utfärda ett föreläggande. Föreläggandet kan vara förenat med vite. Bakgrund Under vecka sex 2015 fick Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kännedom om eventuella missförhållanden vid SiS LVM-hem Fortunagården. I ett radioreportage intervjuades flera intagna kvinnor som bland annat uppgav att det förekommer mycket droger på Fortunagården och att personal saknar kontroll över den införsel av droger som sker. I reportaget intervjuades även personal som beskrev en pressad arbetssituation på Fortunagården som delvis berodde på låg personalbemanning. Vidare framkom att en kvinna hade avlidit, efter att ha varit avviken i nio dagar och återkommit i dåligt skick. Mot bakgrund av uppgifterna i reportaget beslutade IVO att inleda tillsyn. Den 19 februari 2015 inkom en lex Sarah-anmälan från SiS gällande den kvinna som avlidit, dnr 6498/2015. IVO har i detta ärende begärt kompletteringar på grund av ofullständig utredning. "' ~ "' Inspektionen för vård och omsorg Telefon Fax ~"' Box 2163 registrator.jonkoping@ivo.se Org nr :'!! > Jönköping

2 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (9) IVO genomförde den 11 februari 2015 en oanmäld inspektion vid SiS LVM-hem Fortunagården, avdelning Kastanjelid. Representanter för IVO var inspektörerna Lena Olsson och Stefan Roman. Underlag Vid inspektionen intervjuades nio personal och två klienter. IVO har också tagit del av uppgifter om personal och bemanning på aktuell avdelning. Förtydligande av vissa uppgifter har skett via tele fonsamtal med institutionschefen. Redovisning av tillsyn Verksamheten Kastanjelid är en låsbar avdelning med två enheter, en intagningsenhet med tre platser och en låst enhet med nio platser. Vid hög beläggning på intagningsenheten kan klienter få dela rum eller sova på madrasser i ett dagrum. På den låsbara enheten brukar hemmet vid hög beläggning använda ett fönsterlöst rum som bostadsrum. Det finns även möjlighet att placera en intagen i ett litet tv-rum. Personal och bemanning På avdelningen Kastanjelid finns totalt 16 tillsvidareanställda behandlingspersonal med varierande tjänstgöringsgrad. Utöver behandlingspersonalen finns en avdelningsföreståndare (för närvarande vakant), en köksansvarig, en behandlingssekreterare, en administratör samt två sjuksköterskor. I den förteckning över bemanningen på avdelning Kastanjelid, som IVO tagit del av, uppger institutionschefen att verksamheten är bemannad med en personal dygnet runt på intagningsenheten samt 3-4 personal dagtid vardagar på låsta enheten och 2-3 kvällstid samt 1-2 nattetid. På helger uppges bemanningen till 2-3 personal på den låsta enheten. I denna personalstyrka inräknas behandlingssekreteraren, som är en administrativ tjänst, kokerskan samt till viss del administratören. Utöver detta finns även en sjuksköterska vardagar Institutionschefen uppger att dessa personer har sin arbetsplats på avdelningen, träffar klienterna och går ut på avdelningen när situationen så kräver. Intervju med personal Personal och bemanning Personalen uppger att bemanningen dagtid är tre behandlingspersonal och personalen tycker inte det är tillräckligt för att ge en vård av god kvalitet eller uppfylla kraven på säkerhet. Vid bemanning på tre behandlingspersonal tjänstgör en på intagningsenheten och två på den

3 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (9) låsta enheten. Om det inte finns klienter på intagningsenheten tjänstgör även den personalen på den låsta enheten. Konsekvenserna av den låga bemanningen blir för de intagna kvinnorna att vårdinnehållet utarmas och att vistelsen på Fortunagården kan uppfattas som förvaring. Personalen hinner inte med att genomföra aktiviteter eller arbeta med samtal och motivation. Om någon klient behöver besöka läkare, tandläkare eller annat utanför institutionen, blir en ensam behandlingspersonal kvar på den låsta enheten, med upp till nio klienter, ibland ännu fler. Detta medför att det inte finns tillräckligt med behandlingspersonal för att exempelvis gå ut på rastgården eller gå på promenad tillsammans med klienterna. Bristande vårdinnehåll bidrar till missnöje hos klienterna med en ökad risk för avvikningar och risk för hot och våld eller att det blir oroligt på avdelningen. I tillfälliga situationer som snabbt kräver mer personal kan kokerska och behandlingssekreterare och även administratören komma ut på avdelningen för att närvara, men de har egentligen andra arbetsuppgifter att fullgöra. Personalen uppger också att vistelsetiderna har blivit längre. Med den bemanning som råder är det svårt att uppfylla kraven på det arbete som ska utföras på avdelningen. En personal uppger att bemanningen är beräknad utifrån 80 % beläggning men beläggningen över tid har varit mer än 100 %. Personalen ägnar mesta tiden till att utföra vardagliga sysslor, och på helgerna går mycket tid åt att ringa och söka efter vikarier. Personalen påtalar att tillgången till vikarier har minskat, och att det därmed blivit svårare att få tag på vikarier. Ansvaret för att ta in vikarier ligger på avdelningsföreståndaren, en tjänst som för närvarande är vakant. Flera av personalen beskriver en ansträngd arbetssituation, det händer ofta att personalen inte hinner ta sina raster. Det senaste året har personalomsättningen varit hög. Personal har slutat och flera har varit sjukskrivna på grund av arbetets tyngd. Detta har lett till att verksamheten fått ta in många vikarier vilket upplevs som ett problem av den ordinarie personalen. Att som ensam ordinarie arbeta med enbart vikarier är ingen ovanlig situation, men leder till otrygghet för personalen. Tillgången till vikarier har minskat. Droger Merparten av personalen bekräftar bilden av att det under det senaste året varit problem med att det kommit in droger på avdelningen. Avdelningen använder sig av de särskilda befogenheter som finns för att

4 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (9) förhindra att det kommer in droger, exempelvis kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning, urinprov samt kontroll av försändelser. Personalens uppfattning är att drogerna främst kommer in genom att de intagna smugglar in drogerna i kroppens hålrum. De särskilda befogenheterna ger inte möjlighet att göra en mer långtgående kroppsbesiktning än en okulär besiktning av den nakna kroppen. Personalen menar att avdelningen i större utsträckning skulle kunna begära åklagarbeslut på utökad kroppsbesiktning. Personalen anser att det i övrigt finns bra rutiner för att förebygga att det kommer in droger i verksamheten. Men man skulle även mer regelmässigt kunna göra visitationer, exempelvis efter promenader. Även en ökad personalbemanning skulle kunna bidra till att förhindra att droger kommer in på avdelningen. Den låga bemanningen får konsekvenser för säkerheten på så sätt att det till exempel är svårare att upptäcka om någon är drogpåverkad. Lex Sarah Merparten av personalen har fått viss information lex Sarah men flera önskar en mer strukturerad information kring lagstiftningen. Flera känner en osäkerhet kring vilka situationer som skulle kunna utgöra grund för en rapportering enligt lex Sarah. Det finns även en osäkerhet kring till vem de ska rapportera enligt lex Sarah. De flesta gissade på att det var till institutionschefen. Intervju med klienter De intervjuade kvinnorna hade varit intagna på Fortunagården i knappt fyra månader respektive en månad. En av kvinnorna ansåg att det är alldeles för lite personal på avdelningen. Konsekvenserna av det blir att det inte alltid finns någon personal till hands när hon behöver hjälp eller vill prata. Bristen på personal innebär också att det blir för lite inslag av vård, behandling och aktiviteter. Nu handlar det mest om förvaring. Hon tycker att hon tappat sin egen motivation på grund av att inget händer på avdelningen. Hon reagerar även på att det är många vikarier som jobbar vilket innebär att många intagna avstår från att ta upp behov och problem med dem. Kvinnan bedömer att cirka 50 % av personalstyrkan utgörs av vikarier. Båda kvinnorna tycker att de blir bra bemötta av merparten av personalen. En av kvinnorna uppgav att det förekommer mycket droger på avdelningen. Drogerna kommer in via besök men även på andra sätt. Det vanligaste är att droger kommer in när någon av de intagna varit avvik

5 Inspektionen för vård och omsorg Dnr (9) en och återvänder till institutionen. Hon menade också att personalen inte alltid märker om någon är påverkad. Kommunicering Beslutsunderlag i form av protokoll från intervjuer med personal har kommunicerats. Inga synpunkter inkom. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 3 kap. 3 och 14 kap. 3 socialtjänstlagen (2001 :453), SoL 2 kap. 3 och 3 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011 :5) 3, 20, 27 samt 32-36a lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM Bedömning IVO:s sammantagna bedömning är att verksamheten vid avdelning Kastanjelid brister avseende bemanning och förekomst av droger samt kunskap om lex Sarah. Kvalitet och säkerhet Av 3 kap 3 SoL framgår bland annat att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Enligt 3 LVM ska tvångsvården syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Av 20 L VM framgår att tvångsvården ska upphöra så snart syftet med vården är uppnått. Syftet är att motivera missbrukaren att frivilligt medverka till fortsatt behandling. Av 27 L VM framgår att Statens institutionsstyrelse så snart det kan ske med hänsyn till den planerade vården, ska besluta att klienten ska beredas vård i annan form utanför LVM-hemmet. Enligt 34 LVM får den som vårdas på ett LVM-hem beredas vård på låst avdelning om det är nödvändigt för att genomföra vården. Den intagne får vårdas inom sådan enhet under högst två månader i följd, men om särskilda skäl föranleder det får vård på låst enhet pågå längre tid.

6 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (9) Huvudsyftet med LVM är att avbryta det allvarliga missbruket och motivera till fortsatt vård. Samhället har genom beslutet om vård med stöd av LVM tagit på sig ett stort ansvar för vårdens kvalitet och för att minimera inslag som kan inverka menligt på vården och dess genomförande. På ett hem som är avsett för kvalificerad vård av personer med en beroende- och missbruksproblematik bör man kunna ställa ett allmänt krav att berusningsmedel inte kan föras in eller förvaras där. Det är av högsta vikt att institutionen kan ge de intagna en drogfri miljö under vårdtiden, något som de har rätt att kräva speciellt mot bakgrund av att de har tagits in mot sin vilja. Personer som vårdas inom SiS är en utsatt grupp och deras omvårdnad, säkerhet och trygghet måste kunna garanteras. Av detta följer att vården måste ha en hög kvalitet och säkerhet. För att kunna ge de intagna den vård de har rätt till och motivera till fortsatt vård på frivillig väg krävs att det finns tillräckligt med behandlingspersonal. En väsentlig del av det sociala arbetet syftar till att stödja en förändring av klientens livssituation. Själva klientarbetet är centralt, och då främst mötet mellan personal och klient. Såväl personal som klienter ansåg att behandlingspersonalen är för fil. Av detta följer att verksamheten inte kan leva upp till de krav som lagstiftningen ställer på god kvalitet och säkerhet. Vid inspektionen framkom att motivationsarbete och samtal inte hinns med, och att basala behov som utevistelse på rastgården eller promenader inte alltid går att genomföra. Brist på aktiviteter och vårdinnehåll leder till att både behandlingspersonal och klienter upplever att det mest handlar om förvaring. Detta leder bl.a. till frustration, otrygghet, irritation och ilska. Bristen på personal medför även svårighet att upptäcka om någon är drogpåverkad. Både klienter och personal vittnar om att det förkommer mycket droger i verksamheten. Av förteckningen som IVO tagit del av gällande bemanningen på avdelning Kastanjelid framgår att även personal som har andra arbetsuppgifter än att vårda klienterna är medtagna i beräkningen av bemanningen. Vid inspektionen har det framkommit att t.ex. kokerskan eller behandlingssekreteraren kan hjälpa till att ta hand om klienterna då behov uppstår, exempelvis om behandlingspersonal är ensam på den låsta enheten. Dessa har egentligen andra arbetsuppgifter. Det sätt på vilket personalen är organiserad rar till följd att en behandlingspersonal ofta arbetar ensam på den låsta enheten. Förutsättningarna för att leva upp till lagstiftningens krav faller därmed. Tillsynen visar att den låga be

7 Inspektionen för vård och omsorg Dnr (9) manningen medför att vårdinnehållet utarmas och att personalen inte hinner med motivationsarbetet, som är det huvudsakliga syftet med LVM-vården. Det är upp till huvudmannen att bestämma hur verksamheten ska vara organiserad. IVO ska dock granska om verksamheten har en bemanning som tillgodoser klienternas rätt till en vård som uppfyller kraven på god kvalitet. När det gäller vård enligt L VM måste begreppet god kvalitet tolkas med utgångspunkt i LVM-lagstiftningen. Syftet med tvångsvården är att motivera klienten att frivilligt medverka till fortsatt behandling och att klienten så snart som möjligt ska kunna beredas vård under andra former. En förutsättning för att kunna uppfylla detta syfte är att det finns tillräckligt med behandlingspersonal för att kunna motivera och ge klienterna behövlig vård. Att ha en organisation som bygger på att personal som har andra arbetsuppgifter och annan kompetens än behandlingspersonalen måste kunna hjälpa till i arbetet med klienterna, ger inte förutsättningar för att bedriva vård av god kvalitet. I tillsynen har det även framkommit att personalen anser sig vara underbemannad och att vården snarast är att se som förvaring. IVO anser inte att kravet på säkerhet kan anses uppfyllt då droger förekommer i så stor utsträckning på en låst avdelning. Både personal och klienter vittnar om att droger förekommer i relativt stor utsträckning, och IVO ser allvarligt på detta. IVO anser att miljön på avdelning Kastanjelid inte skapar förutsättningar för att bedriva vård av god kvalitet och att vården därmed inte kan anses bidra till att klienterna så snart som möjligt kan beredas vård under andra former. LVM-hemmets rätt och klientens skyldighet gällande drogtester och kroppsvisitation regleras i 32 till 36a LVM. Tvångsåtgärder ska inte användas i större utsträckning än nödvändigt men det är samtidigt av yttersta vikt att en verksamhet som vårdar människor under tvång gör sitt yttersta för att erbjuda klienterna en drogfri miljö. I tillsynen har personalen angett att de skulle kunna kroppsvisitera och begära åklagarbeslut om utökad kroppsbesiktning i större utsträckning. Personalen anser även de skulle kunna göra fler kroppsvisitationer, exempelvis efter promenader. Personalen har också uppgett att den låga bemanningen bidrar till att man inte märker om klienterna är drogpåverkade vilket anses vara en risk gällande säkerheten. Sammantaget finner IVO att bemanningen samt förekomsten av droger vid avdelning Kastanjelid inte ger förutsättningar för att erbjuda vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Detta är en brist och SiS ska redovisa hur denna brist ska åtgärdas.

8 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (9) Lex Sarah IVO bedömer att personalen saknar tillräcklig kunskap om lex Sarah för att kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet i enlighet med lagstiftningen. Av 14 kap. 3 SoL framgår att den som fullgör uppgifter vid Statens institutionsstyrelse genast ska rapportera om han eller hon uppmärksammar eller rar kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande, som rör den som rar, eller kan komma ifråga för, insatser inom verksamheten. Av 2 kap. 3 SOSFS 2011 :5 framgår att lex Sarah ska användas vid ett missförhållande, eller risk för missförhållande, som inneburit eller riskerat innebära hot mot eller konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Lex Sarah kan betraktas som ett instrument för verksamhetens systematiska förbättringsarbete. Vid inspektionen framkom att personalen har bristfällig kunskap om lex Sarah och att det råder osäkerhet om vad som ska rapporteras och vem som ska ta emot rapporten. Enligt 3 kap. 2 SOSFS 2011 :5 ska information om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden ges till den som omfattas av skyldigheten vid anställningens början. Information om rapporteringsskyldigheten ska därefter ges återkommande, och bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Skyldigheten att rapportera omfattar all personal, uppdragstagare, praktikanter eller liknande. IVO anser att personalen ska känna sig så trygga med lagstiftningen att de kan bedöma när de ska rapportera enligt lex Sarah. Genom en enskild händelse eller situation finns möjlighet att utreda och på systemnivå hitta orsaker och kunna vidta åtgärder för att det inte ska hända igen. I en verksamhet där droger, hot och andra missförhållanden förekommer är det av synnerlig vikt att all personal är så väl förtrogen med lagstiftningen att inga tveksamheter råder om när de ska rapportera. Att personalen saknar tillräckliga kunskaper om lex Sarah är en brist, och SiS ska redovisa hur denna brist ska åtgärdas.

9 Inspektionen för vård och omsorg Dnr (9) Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Erik Kangeryd. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Stefan Roman och Ingela Hansson deltagit. Inspektören Lena Olsson har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg l:&lf:t~? Kopia till: Fortunagården