SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3

Transkript

1 SiS kvalitetssystem

2 SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3 SiS mål 4 Brukarinflytande i kvalitetsarbetet 5 Brukarinflytande på olika nivåer 5 Fokusgrupper med brukare och kunder 6 Klagomålshantering 7 SiS tjänster 7 Fem SiS-tjänster 7 Gemensam kvalitetskultur 8 Tjänstekartor 8 SiS tjänster för ungdomsvården 8 SiS tjänst mottagnings-, utrednings- och behandlingsplacering LSU 10 SiS tjänst placering på LVM-hem (LVM och SoL) 11 Skola 12 Hälso- och sjukvård 12 Uppföljning av verksamhetsmål och SiS tjänster 13 Ansvar och organisation 14 2

3 SiS kvalitetssystem Statens institutionsstyrelse (SiS) har utformat ett kvalitetssystem som beskriver hur myndigheten arbetar för att säkerställa en hög kvalitet i vården och behandlingen på SiS institutioner. Kvalitet för SiS är att tillgodose behov och infria förväntningar hos fyra huvudintressenter: klienter, socialtjänst, medarbetare och myndighetens uppdragsgivare (regeringen genom socialdepartementet). Som statlig myndighet bedriver SiS verksamhet på uppdrag av regeringen. Kvalitetsarbetet ska alltid utgå från och bedrivas i enlighet med myndighetens regleringsbrev och de grundläggande föreskrifter för verksamheten som framgår av verksförordningen (1995:1322) och förordningen (1996:610) med instruktion för Statens institutionsstyrelse. Föreskrifter om verksamheten vid SiS och om uppgifter för institutionerna finns även i bl.a. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU), förordningen (1998:641) om verkställighet av sluten ungdomsvård, socialtjänstförordningen (2001:937; SoF) och 31 kap. 2 brottsbalken. Ungdomar på SiS särskilda ungdomshem och klienter på SiS LVM hem och kommunernas socialtjänst är på olika sätt mottagare av SiS tjänster, ungdomar och klienter som brukare och socialtjänsten som kund. Det är för den enskilde brukaren som verksamheten är till. Socialtjänsten har en central roll som kund och beställare av SiS tjänster. Kvalitetsarbetet ska vägledas av båda dessa gruppers behov av och förväntningar på verksamheten. I avsnittet Brukarinflytande i kvalitetsarbetet diskuteras former för såväl brukar som kundinflytande i kvalitetsarbetet. SiS medarbetare är en central resurs i kvalitetsarbetet. Den vård och behandlingsverksamhet myndigheten bedriver kommer till i personliga möten mellan medarbetare och klienter och mellan medarbetare och socialtjänst. Samtliga medarbetare är delaktiga i att utveckla SiS tjänster, i det direkta vård och behandlingsarbetet eller som stödfunktioner. Det innebär att alla i organisationen omfattas av kvalitetsarbetet. Varje medarbetare har ett ansvar för kvaliteten i det egna arbetet och bidrar därmed till kvalitetsutvecklingen inom SiS. SiS har tre verksamhetsgrenar, ungdomsvården och den slutna ungdomsvården, samt missbrukarvården/lvm vården. Vård med stöd av LVU och LVM innebär att vuxna missbrukare och ungdomar mellan 12 och 21 år i vissa fall kan omhändertas mot sin vilja för vård och behandling på SiS institutioner. SiS ansvarar även för verkställigheten av sluten ungdomsvård (LSU), en straffrättslig påföljd för ungdomar som begår brott mellan 15 och 17 år. Det förekommer även att vuxna och ungdomar vårdas under frivilliga former på SiS institutioner, då enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Inom ramen för SiS verksamhetsgrenar får ungdomar och klienter som vårdas vid de särskilda ungdomshemmen och LVM hemmen del av olika insatser. Insatserna är kategoriserade i fem SiS tjänster: akutplacering LVU och SoL, utredningsplacering LVU och SoL, behandlingsplacering LVU och SoL, mottagnings, utrednings och behandlingsplacering LSU, placering på LVM hem (LVM och SoL). 3

4 Tjänsterna är gemensamma för myndigheten. Det innebär att respektive tjänst ska hålla en specifik standard som gäller oavsett vem eller vilka inom SiS som utför tjänsten. Ungdomsvården bedriver skolverksamhet inom ramen för akut, utrednings och behandlingstjänsten. Det hälso och sjukvårdsarbete som förekommer på institutionerna utgör en integrerad del av verksamheten och respektive tjänst. En beskrivning av tjänsterna och ett flödesschema för respektive tjänst återfinns i avsnittet SiS tjänster. SiS mål SiS ledning formulerar mål för verksamheten. Målen baseras på myndighetens regleringsbrev för innevarande år, aktuell lagstiftning, brukarnas och socialtjänstens önskemål och behov, resultat från forskning, nyckeltal och uppföljning samt utvärdering av verksamheten. SiS övergripande mål är att ge vård och behandling av hög kvalitet. Målet gäller inom samtliga verksamhetsgrenar och är beständigt, det vill säga det kommer att stå fast under flera år. Det övergripande målet är definierat i ett antal variabler, som tillsammans definierar god kvalitet hos SiS: Att vården och behandlingen bedrivs med hög rättssäkerhet Att vården och behandlingen är kunskapsbaserad Att vården bedrivs med god etik Att den enskilde ges god omvårdnad Att vården och behandlingen bedrivs jämställt Att vården och behandlingen utformas i samverkan med den enskilde och socialtjänsten. De mål som rör olika verksamheter inom en verksamhetsgren benämner SiS verksamhetsmål. Dessa mål, som baseras på SiS regleringsbrev eller på resultat av uppföljning och/eller behov av utveckling, kan i större omfattning än det övergripande målet komma att förändras mellan åren. Institutionerna bryter i sina verksamhetsplaner ner SiS mål till egna mål för institutionen och redovisar sina egna nedbrutna mål för nästkommande verksamhetsår. Målen ska vara konkreta och möjliga att följa upp för institutionen. Institutionerna redovisar också vilka arbetssätt/åtgärder som planeras för att nå målet. Institutionernas reguljära arbete ska framgå av respektive institutions verksamhetsbeskrivning. Huvudkontorets avdelningar och staber arbetar på samma sätt med sina respektive verksamhetsplaner. 4

5 Brukarinflytande i kvalitetsarbetet Brukarinflytande på olika nivåer Begreppet brukare avser en person som inte har möjlighet att välja en alternativ producent, men som däremot kan påverka den aktuella producenten på olika sätt 1. De klienter och ungdomar som är intagna vid SiS institutioner är brukare. Socialtjänsten omfattas inte av begreppet brukare men är en central aktör i SiS kvalitetsarbete, som beställare och kund. Med brukarinflytande menas oftast användarnas möjlighet att som grupp påverka de offentliga tjänsternas innehåll och kvalitet 2. För SiS innebär ett brukarinflytande i kvalitetsarbetet att systematiskt och kontinuerligt ge klienter och ungdomar på myndighetens institutioner en reell möjlighet att påverka innehåll, planering och utveckling av SiS tjänster. Vi talar om brukarens inflytande på olika nivåer i myndigheten; för den enskilde brukaren på individnivå, för ungdomarna och klienterna på institutionsnivå i särskilda brukarforum och slutligen på myndighetsnivå genom de centrala brukarråden för ungdoms respektive missbrukarvården, med företrädare för brukarorganisationer. Rätten till delaktighet och inflytande över vården och behandlingen på individnivå fastställs bland annat i styrande dokument som råd och riktlinjer eller råd och anvisningar för verksamheten. Den enskilde brukaren är delaktig i sin behandlingsplanering. Strukturerade intervjuer med ungdomar och klienter, Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) 3 respektive Dokumentationssystem inom missbrukarvården (DOK) 4, används vid inskrivning, utskrivning och ett halvår respektive ett år efter utskrivning. Intervjuerna ger möjligheter till dialog med den enskilde brukaren om problem och behov och ger SiS kunskap om hur brukaren värderar tiden på institutionen. Samtliga institutioner har så kallade brukarforum där SiS brukare regelbundet får möjlighet att framföra sina synpunkter på olika aspekter av verksamheten till institutionschefen eller den han eller hon har utsett. Mötena dokumenteras och utgör ett underlag för verksamhetsplanering och utveckling. På central nivå finns ett brukarråd för ungdomsvården och ett för missbrukarvården. Brukarråden, som träffas cirka sex gånger per år, består av företrädare för brukarorganisationer. I rådet diskuteras frågor som rör verksamhetens innehåll och 1 Möller T. (1996) Brukare och klienter i välfärdsstaten, Stockholm, Fritzes. 2 Möller T. (1996) Brukare och klienter i välfärdsstaten, Stockholm, Fritzes. 3 Friedman, A.S. & Utada, A. (1998) A method for diagnosing and planning the treatment of adolescent drug abusers (The Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Instrument). Journal of Drug Education, Vol 19(4), Se även Söderholm Carpelan, K., Hermodsson, A. & Öberg, D. (1997). ADAD en intervju för behandlingsplanering och utvärdering inom ungdomsvården. Erfarenheter från ett utvecklingsprojekt inom Statens institutionsstyrelse, SiS (SiS Rapport 1997:5. Stockholm: Statens institutionsstyrelse SiS. 4 Jenner H. & Segraeus, V. (1996). Att utveckla missbrukarvård genom dokumentation (SiS rapport 1996:6). Nordisk Alkoholtidskrift nr.3. 5

6 utveckling tillsammans med verksamhetsföreträdare för SiS. Brukarrådens möten dokumenteras och utgör ett underlag för verksamhetsplanering och utveckling. Fokusgrupper med brukare och kunder SiS använder sig av fokusgrupper med ungdomar, klienter och socialtjänst för att få kunskap om hur mottagare och beställare av SiS tjänster uppfattar insatserna och vad de anser kännetecknar vård och behandling av hög kvalitet. Fokusgruppernas arbete kan utmynna i så kallade kvalitetskartor, ett verktyg för kvalitetsvärdering som visar vad brukarna fäster vikt vid när de värderar kvaliteten i en specifik verksamhet och som indikerar förbättringsområden. Fokusgrupper med ungdomar, klienter och socialtjänst ska göras kontinuerligt på institutionerna. Resultaten utgör ett kunskapsunderlag på lokal, regional och central nivå i samband med verksamhetsplanering. Fokusgrupperna är ytterligare ett sätt att öka brukarnas inflytande över utformningen av SiS tjänster. Resultaten från ett tjugotal fokusgrupper (och kvalitetskartor) med brukare på SiS särskilda ungdomshem, LVM hem och med socialtjänsten har analyserats och sammanställts. Resultaten visar att personalen spelar en nyckelroll när verksamhetens kvalitet värderas. Bra personal beskrivs som kompetent (såväl i fråga om utbildning som om lämplighet och erfarenhet) och med förmåga att bemöta klienter och ungdomar med respekt, medkänsla och engagemang. Deltagarna i fokusgrupperna har vidare påtalat vikten av tillgänglighet, det vill säga att personalen finns tillgänglig för de boende på avdelningarna. Ett annat återkommande tema är vikten av dagliga aktiviteter på avdelningarna. För att kvaliteten ska uppfattas som god måste aktiviteterna kännas meningsfulla och utbudet vara dels varierat och dels tillräckligt omfattande. I grupperna har även frågor om miljöns betydelse lyfts fram. En god miljö kännetecknas av ändamålsenliga, trivsamma lokaler och en organiserad verksamhet som kan skapa en god och trygg atmosfär. Ett återkommande tema i fokusgrupper med de boende på institutionerna är vikten av bra mat. I fokusgrupperna trycker ungdomar, klienter och socialtjänst på att behandlingsinsatserna ska vara individuellt utformade. För socialtjänsten är det viktigt att insatserna är kunskapsbaserade och att verksamheten följs upp och kan visa behandlingsresultat. Utredningar och en god behandlingsplanering beskrivs av socialtjänsten som förutsättning för genomtänkta individuella insatser. Vidare talar såväl brukare som socialtjänst om vikten av omvårdnad och omhändertagande. Kvalitet handlar enligt brukarna och kunderna också om tillgång till hälso och sjukvård och skola. Ungdomars och klienters delaktighet i och inflytande över vården och behandlingen beskrivs återkommande i fokusgrupperna som ett kriterium för kvalitet. Kvalitet för brukare och socialtjänst handlar också om rättssäkerhet. Att tillämpningen av gällande rätt och lokala ordningsregler är lagenlig, tydlig och förutsägbar. Vikten av en 6

7 korrekt, rättvis och etisk tillämpning diskuteras återkommande i fokusgrupperna. Man uppfattar också att det är viktigt att rutiner finns för att hantera överklaganden och klagomål på verksamheten. Klagomålshantering Ett annat sätt att öka brukarinflytandet är att underlätta framförandet av synpunkter och klagomål på verksamhet och insatser. Både ungdomar och klienter informeras vid inskrivning genom sin rätt att överklaga beslut och att framföra andra klagomål. Ett arbete pågår för närvarande inom SiS att tydliggöra systemet för hantering av klagomål inom myndigheten. SiS tjänster Fem SiS tjänster Myndighetens kärnverksamhet utgörs av fem SiS tjänster: Akutplacering LVU och SoL Utredningsplacering LVU och SoL Behandlingsplacering LVU och SoL Mottagnings, utrednings och behandlingsplacering LSU Placering på LVM hem (LVM och SoL) Tjänsterna är, som tidigare nämnts, gemensamma för myndigheten. Det innebär att respektive tjänst ska hålla en specifik standard som gäller oavsett vem eller vilka inom SiS som utför tjänsten. Med utgångspunkt i den myndighetsgemensamma standarden kan varje enskild institution ytterligare utveckla utbudet av insatser med hänsyn till uppdrag och målgrupp, som beskrivs i institutionsspecifika tjänstekartor (se nedan). Gemensamt för samtliga tjänster är att den enskilde ska erbjudas individuella insatser utifrån sina resurser, problem och behov. Alla insatser som görs under placeringen ska dokumenteras i en behandlingsplan. Det är en detaljerad plan över behandlingsåtgärder som redogör för på vilket sätt målen för behandlingen ska uppnås. Insatserna planeras tillsammans med klienten eller den unge och socialtjänsten med en tydlig vårdkedja såväl inom ungdomsvården som inom missbrukarvården. Socialtjänstens önskemål om differentierad vård och behandling ska tillgodoses. Den enskildes vård och behandling ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att SiS ska tillämpa sådana metoder som är verkningsfulla och som gör att man uppnår syftet med institutionsplaceringen. Beprövad erfarenhet ska, för att få kallas beprövad, vara en avgränsbar insats som är väldokumenterad och möjlig att pröva, så att den går att upprepa. 7

8 Gemensam kvalitetskultur Genom att ta över den enskildes självbestämmande har samhället iklätt sig ett särskilt ansvar för att tillhandahålla en god omvårdnad och en effektiv vård och behandling. Vården ska vara grundad på gällande lagstiftning och vara vägledd av etiska överväganden. Vården vid SiS institutioner ska bedrivas med utgångspunkt i en humanistisk människosyn. Den baseras på principen om alla människors lika värde oavsett ålder, kön, sexuell läggning, religionstillhörighet eller ursprung. Med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation ska verksamheten inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet, rätt att vara delaktig och komma till tals. Verksamheten ska bedrivas med ett tydligt fokus på att tillgodose brukarnas behov och att uppnå resultat i vård och behandling. Till grund för kvalitetskulturen ligger bland annat de policydokument som reglerar SiS verksamhet, såsom arbetsmiljöpolicy, genderpolicy och SiS etik. Tjänstekartor Tjänsterna illustreras i så kallade tjänstekartor. Tjänstekartorna är ett flödesschema som visar de aktiviteter som utförs av SiS medarbetare, klienter och socialtjänst inom ramen för respektive tjänst. Kartorna visar på ett översiktligt sätt hur tjänsten utförs: vem som gör vad och när i processen det görs. Tjänstekartorna finns också i ett digitalt format i vilket det går att följa hyperlänkar som visar fördjupad information om hur en viss aktivitet genomförs. Myndighetens verksamhet vilar på gemensamma grundläggande värderingar. Dessa värderingar illustreras i tjänstekartorna i den längsgående pilen med texten, Kvalitetskultur. En enskild institution kan, med utgångspunkt i den myndighetsgemensamma standarden, välja att ytterligare utveckla utbudet av insatser med hänsyn till uppdrag och målgrupp. Detta illustreras i institutionsspecifika tjänstekartor. Tjänstekartorna ska finnas tillgängliga på myndighetens intranät och hemsida. SiS tjänster för ungdomsvården SiS tjänster för ungdomsvården är: Akutplacering LVU och SoL Utredningsplacering LVU och SoL Behandlingsplacering LVU och SoL Vården vid de särskilda ungdomshemmen utformas på uppdrag av och i samråd med socialtjänsten utifrån den unges behov. Det kan röra sig dels om akut och/eller utredningsinsatser, dels om långsiktig behandling. Uppdraget ska vara tydligt och konkret. Socialtjänsten ska formulera sitt uppdrag till institutionen samt beskriva den unges problem och situation. 8

9 Beroende av den unges behov och vilken insats socialtjänsten efterfrågar i det enskilda fallet placeras den unge på en akut och/eller utredningsavdelning eller på en behandlingsavdelning. Vid akutavdelningar tas ungdomar emot för att stoppa ett destruktivt beteende, i en akut situation. Placering vid en utredningsavdelning sker för att närmare utreda den unges behov och förutsättningar samt för att förbereda och motivera till fortsatt behandling. En utredning, utmynnande i förslag till fortsatta insatser, bör vara slutförd inom åtta veckor. Socialtjänsten och den unges familj samt övriga nätverk ska stimuleras att aktivt medverka i utredningen. Socialtjänstens vårdplan (utifrån vilken socialtjänsten ansöker om vård i länsrätten) ska efter intagning på särskilt ungdomshem utgöra grunden för den behandlingsplan som utformas av ungdomshemmet. Av vårdplanen ska målet med behandlingen framgå samt vilka åtgärder som planeras. Behandlingsplanen bör innehålla en noggrann kartläggning och beskrivning av den unges problem, behov och förutsättningar, målet för behandlingen, tänkbara insatser om möjligt i tidsföljd samt hur och när uppföljning ska ske. Planeringen ska ske i nära samarbete med socialtjänsten, den unges familj och övriga nätverk. I behandlingsplanen ska det också ingå en pedagogisk plan som utvisar behovet av undervisning och hur detta behov ska tillgodoses. Behandlingsplanen kan behöva justeras och omprövas under vårdtiden. Sådana ändringar ska alltid ske i samråd med socialtjänsten och den enskilde. Det är viktigt att samtliga berörda parter den unge själv samt hans eller hennes familj, socialtjänsten och institutionen är på det klara med vad som ska göras, vem som ansvarar för vad samt när planerade åtgärder ska vidtas och följas upp. 9

10 SiS tjänst mottagnings, utrednings och behandlingsplacering LSU Sluten ungdomsvård innebär att ungdomar som har begått allvarliga brott mellan 15 och 17 år kan dömas till sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem, i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård är ett tidsbestämt straff men innebär samtidigt att behandlingstanken lyfts fram, eftersom den tid som den dömde vistas på ungdomshemmet ska användas till vård och behandling. Strafftiden bestäms av en brottmålsdomstol. Brottmålsdomstolen kan döma en person till sluten ungdomsvård i minst 14 dagar och högst fyra år. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffets längd. Sluten ungdomsvård ska alltid inledas på en låsbar avdelning. På mottagnings eller utredningsavdelningarna ska den dömdes individuella vårdbehov först utredas. Under utredningen görs även en risk och behovsbedömning. När den dömde gör framsteg i behandlingen ska placeringen successivt övergå till mer öppna former. Därför finns olika typer av avdelningar med varierande slutenhet och säkerhetsnivå anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig. Vid placeringen måste, förutom behandlingsbehovet, speciell hänsyn tas till samhällets behov av skydd, brottets art, straffets längd samt ungdomarnas rymnings och våldsbenägenhet. På ungdomshemmen finns personal med olika kompetenser behandlingsassistenter, lärare, psykologer med flera. Tillsammans med den dömde och i samråd med socialtjänsten i den dömdes hemkommun upprättas en behandlingsplan. Behandlingsplanen ska avse vistelsen vid och utslussningen från det särskilda ungdomshemmet. Behandlingsplanen ska, med hänsyn till verkställighetens längd och övriga omständigheter, inriktas på åtgärder som kan främja den dömdes anpassning i samhället och förbereda den dömde för tillvaron utanför det särskilda ungdomshemmet. Utslussning av den dömde kan ske under verkställighetstiden och ska planeras i nära samarbete med socialtjänsten i den dömdes hemkommun. Det är socialtjänsten som står för kostnaderna om den dömde placeras utanför ungdomshemmet under verkställigheten, i exempelvis familjehem. Ungdomarna får däremot inte bo i eget boende eller i föräldrahemmet eftersom det kan urholka påföljdens innehåll. Utslussningsskedet ska alltid vara förenat med någon form av strukturerad verksamhet som syftar till att främja den dömdes anpassning i samhället. 10

11 SiS tjänst placering på LVM hem (LVM och SoL) Ett omhändertagande enligt LVM kan initieras genom en anmälan om missbruk till socialnämnden, från exempelvis klientens läkare, socialsekreterare eller någon anhörig. Vid anmälan utreder och bedömer socialnämnden om vård med stöd av LVM anses nödvändig. Om så är fallet ger socialnämnden in en ansökan om vård till länsrätten, som fattar beslut. LVM vården pågår högst sex månader och ska så snart som möjligt övergå i öppnare former. Syftet med vården är att motivera klienten till fortsatt behandling i frivillig form. Så snart det är möjligt ska klienten därför få tillfälle att pröva vård i annan form utanför institutionen, s.k. 27 vård. LVM vården inleds ofta med abstinensbehandling och en utredning av missbrukarens problem och behov. Utredningsfasen kan omfatta samtal med psykolog, färdighetstester, social utredning, somatisk och psykiatrisk utredning och kan mynna ut i en individuell behandlingsplan. Motivations och behandlingsmetoderna varierar mellan olika LVM hem och utgår från den enskilde klientens behov. LVM hemmen har inriktning mot olika målgrupper. Det finns hem för exempelvis missbrukare med psykisk störning, våldsbenägna missbrukare, gravida missbrukare eller missbrukare med särskilt omvårdnadsbehov. Män och kvinnor vårdas på olika hem. Att bygga upp ett samarbete med hemkommunens socialtjänst, anhöriga och andra under placeringen är centralt för att nå ett bra resultat i vården. I vissa fall kan vård på LVM hem ske på frivillig grund, med stöd av SoL. 11

12 Skola Skolverksamheten är inte en fristående tjänst utan utgör en integrerad del av verksamheten inom ungdomsvården. Av myndighetens råd och riktlinjer för SiS skolverksamhet framgår bland annat att skolverksamheten regleras av skollagen (1995: 1100) och förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem. I förordningen anges bland annat att skolpliktiga ungdomar, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, ska fullgöra den genom att delta i utbildningen på institutionen. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan. De ungdomar som inte längre är skolpliktiga men som vistas på institutionen ska ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt. Skolverksamheten följs upp i de årliga kvalitetsrapporterna för ungdomsvården. Myndigheten har ett pedagogiskt råd för skolverksamheten. Rådet behandlar och samordnar övergripande frågor som rör skolutvecklingen inom myndigheten. I rådet ingår pedagogiska ledare som företräder SiS regioner samt företrädare för planeringsavdelningen. Myndighetens tillsynsstab svarar för tillsyn över skolverksamheten. Extern tillsyn görs av Skolverket. Hälso och sjukvård Den hälso och sjukvård som bedrivs vid SiS institutioner är inte en fristående tjänst utan utgör en integrerad del av verksamheten. Av myndighetens råd och riktlinjer för hälso och sjukvård inom SiS framgår bland annat att landstinget har skyldighet att erbjuda nödvändig hälso och sjukvård till klienter och ungdomar som är placerade på SiS institutioner. Någon lagstadgad skyldighet för SiS att bedriva hälso och sjukvårdsverksamhet vid institutionerna finns inte. I socialtjänstförordningen (2001:937) anges emellertid att de särskilda ungdomshemmen ska ha tillgång till läkare. Den hälso och sjukvård som institutionen beslutat bedriva skall vara av så god kvalitet att lagstiftningens krav tillgodoses. Så snart det bedrivs hälso och sjukvårdsverksamhet vid SiS institutioner gäller de bestämmelser som finns avseende sådan verksamhet i allmänhet. SiS har inrättat ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso och sjukvården för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa den hälso och sjukvårdsverksamhet som bedrivs på myndighetens institutioner. Myndigheten har ett medicinskt råd för LVM verksamheten dit medicinska frågor kan hänskjutas. Rådet leds av medicinskt sakkunnig vid SiS. I rådet ingår medicinsk personal från ett urval institutioner samt företrädare för planeringsavdelningen. Tillsyn över den hälso och sjukvårdande verksamheten görs av Socialstyrelsen. Myndighetens tillsynsstab svarar för anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. 12

13 Uppföljning av verksamhetsmål och SiS tjänster Myndigheten har fastställt på vilket sätt och med vilken frekvens SiS övergripande mål och verksamhetsmål ska följas upp centralt (från huvudkontoret). Vissa mål följs upp genom att hämta uppgifter från det klient och institutionsadministrativa systemet (KIA). Uppgifter om personal och ekonomi tas ur datasystemen Palasso respektive Besched. Andra mål kan följas upp med hjälp av den enkät som skickas till socialtjänsten efter varje avslutad placering. Uppföljning sker också via ADAD och DOK, de dokumentations och uppföljningsinstrument som SiS använder sig av inom ungdoms respektive missbrukarvården eller genom enkäter till institutionerna. SiS använder sig av dokumentations och uppföljningsinstrumenten ADAD och DOK inom ungdoms respektive missbrukarvården. De utgörs av tre strukturerade intervjuer som görs vid inskrivning, utskrivning och en viss tid efter avslutad placering. Intervjuerna ger kunskap som är av betydelse för praktiskt verksamma behandlare, beslutsfattare och forskare. På individuell klientnivå ger den systematiska dokumentationen av varje klient ett underlag för behandlingsplanering och möjligheter till dialog med klienten om problem och behov. För den enskilda institutionen ger instrumenten ett underlag för verksamhetsplanering och utveckling samt kunskap om klienten och möjlighet att följa upp denne efter avslutad behandling. Målen för SiS som nationell myndighet är att erhålla nationell statistik över klientutveckling samt uppföljningsresultat för klienterna efter avslutad behandling. Ytterligare ett syfte är att ge ett underlag till forskning. I en enkät till socialtjänsten gör myndigheten årliga uppföljningar av hur socialtjänsten uppfattar SiS tjänster. En enkät skickas till handläggande socialsekreterare i samband med att klienten/ungdomen skrivs ut från institutionen. Resultaten av enkäterna sammanställs i särskilda rapporter och används dels av den enskilda institutionen och dels av myndigheten centralt, för verksamhetsuppföljning och planering. Viss uppföljning ställer krav på att system upprättas på institutionerna, för att uppgifterna på ett enkelt sätt ska kunna redovisas till huvudkontoret. Institutionerna följer upp sina egna mål för verksamheten lokalt. Utfallet redovisas i institutionernas verksamhetsberättelse. De fem SiS tjänsterna följs upp centralt i särskilda kvalitetsrapporter, en för varje tjänst. Uppföljning sker till största delen med hjälp av de data som tas fram i samband med myndighetens uppföljning av verksamhetsmålen (från exempelvis ADAD, DOK, KIA, socialtjänstenkät, LSU enkät och drog och avvikningsenkät). Befintliga nyckeltal kan också utgöra ett underlag genom att redovisas per tjänst. Rapporterna sammanställs regionalt och centralt en gång om året. Resultaten utgör ett underlag för verksamhetsplanering och utveckling av de fem SiS tjänsterna. SiS ger varje år ut en statistikrapport med data om verksamheten. Data avseende platser, beläggning, intagningar och utskrivningar fördelat på ålder och kön m.m. redovisas för de tre verksamhetsgrenarna. Beläggningsstatistik för de olika institutionerna redovisas månatligen, fördelat på kön. Statistiken innehåller uppgifter om antalet inskrivningar och utskrivningar per månad och redovisning av frånvaro från institutionerna, t.ex. i form av avvikningar. 13

14 Myndighetens nyckeltal ger information om verksamheten per institution och möjliggör jämförande analyser. Nyckeltalen gör det möjligt för institutionerna att följa den egna utvecklingen över tid och att jämföra sig med andra institutioner. SiS ledning har hjälp av nyckeltalen i analyser och beslut om förändringar av verksamheten. Den socialtjänstenkät som skickas till socialtjänsten efter avslutad placering sammanställs centralt. En period på tre månader följs årligen upp och redovisas i en särskild rapport. Uppföljning av SiS verksamhet begränsas inte enbart till uppföljning av mål. SiS forskningsoch utvecklingsstab svarar bland annat för vetenskaplig uppföljning och utvärdering av vården och behandlingen på institutionerna samt vetenskaplig analys av vård och behandlingsresultat. Ansvar och organisation En särskilt utsedd kvalitetsgrupp arbetar på ledningens uppdrag med att samordna utvecklingsarbetet i myndigheten, som avser de fem SiS tjänsterna. 14