Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter"

Transkript

1 Del 2: Hantering och bedömning av data och osäkerheter Praktikfall: Kv. Verkstaden 14 Teori: Representativ halt, referenshalt, stickprov & beskrivande statistik, konfidensintervall & UCLM95 Diskussion: Vad är en rimlig representativ halt? Vad är ett rimligt krav på tillåten risk/osäkerhet? Vid riskbedömning av ett område/ett egenskapsområde? Vid klassning av SEV? Tillsynsperspektiv: Vad ska vi ställa för krav på redovisning?

2 Beslutsrymden (efter Back, 2003) Verklig koncentration Felaktigt beslut (felaktigt negativt) Kostnader: Hälsa och miljö, framtida ansvar Rätt beslut Kostnader: Inga Rätt beslut Kostnader: Saneringskostnader Riktvärde Felaktigt beslut (felaktigt positivt) Kostnader: Saneringskostnader, miljöbelastning av sanering Uppskattad koncentration

3 Riktvärden och säkerhet Är området förorenat? Behöver vi efterbehandla?? Var det gropen eller högen jag skulle provta? - Riktvärde = 40 mg/kg - Avses medel? Median? 90% percentil? Näst högsta halten? UCLM95? Maxvärde? För hur stor volym? Med vilken säkerhet? Är 39,6 mg/kg OK? Är 40,4 mg/kg OK? - Att enbart ange ett riktvärde som beslutsnivå för om ett område är förorenat kan ställa till problem. Bör kopplas till en representativ halt och krav på säkerhet % säkerhet är omöjligt!

4 Vad jämföra med? Och mot? Och hur? Dioxin, 25 mätvärden, referenshalt 50 ng/kg Vilket värde skall vi beräkna med stickprovet? (representativ halt) Vad skall värdet jämföras mot? (referens halt) Typ av representativ halt Medelvärde: Aritmetiskt medelvärde Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, MVU-skattning enligt Gilbert (1987) Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, förenklad skattning enligt Gilbert (1987) 95% UCL för medelvärde: Baserat på normalfördelning (Students t-fördelning) Baserat på lognormalfördelning (Land, se Gilbert, 1987) Baserat på lognormalfördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (standard bootstrap) Utan antagen fördelning (Halls bootstrap, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Percentil: Medianvärde 90-percentilen 99,9-percentilen (extrapolering från data) Maximalt värde Värde [ng/kg] ,1 165 Ca 500

5 Representativ halt Definieras som den halt som bäst representerar risksituationen på området utan att risken underskattas och som jämförs med referenshalten Bör vara ett statistiskt mått t.ex. aritmetiskt medelvärde den övre konfidensgränsen för medelhalten (UCLM) maximalt uppmätt halt en viss percentil av uppmätta värden Valet baseras på: Typ av risk (långtids-, akut), acceptabel felmarginal, vilken metod man vill använda, dataunderlaget, mätdatas representativitet, förhandskunskap och annan information

6 Referenshalt Med referenshalt avses den halt som stickprovet jämförs med för att bedöma föroreningsgraden i området Riktvärde: generella eller platsspecifika Jämförvärde för bakgrundshalt Referenshalt för akuttoxicitet

7 Risk Förorening i en liten volym kan ha stor betydelse om t ex intag av jord är styrande och om man kan ha akuttoxiska effekter. För många exponeringsvägar är det däremot föroreningar över större volymer som blir viktigt att utreda. EKOLOGISK RISK Ekotox ytvatten Ekotox mark Vilka risker är styrande för: Arsenik? Vanadin? Bensen? HÄLSORISK Lokal odling Dricksvatten Ångor Damm Hudkontakt Se t ex NV 5976, tabell 8.2 Intag av jord Ungefärlig representativ area (m 2 )

8 Att analysera STICKPROVET

9 Vad är vad? Medelvärdet är det man mäter och används för att skatta medelhalten. Ibland säger man medelhalten när man menar medelvärdet! Medianen är 50-percentilen. Ju skevare fördelning, desto större skillnad mellan medelvärde och median

10 y-axeln: sannolikheten för ett visst utfall Statistisk fördelning/sannolikhetsfördelning Betecknar ett uttryck för hur sannolika olika utfall är Vanliga teoretiska fördelningar: Normalfördelning (från - till +, symmetrisk) Lognormalfördelning (från 0 till +, skev) X-axeln: de olika utfall variabeln (här: halten) kan anta

11 Statistik fördelning, forts En teoretisk sannolikhetsfördelning beskrivs vanligen av två parametrar: väntevärdet (μ), variansen (σ 2 ) eller standardavvikelsen (σ) Väntevärdet är ett mått på läge, dvs var på x-axeln man befinner sig. Standardavvikelsen beskriver hur variabeln (här: halten) varierar från punkt till punkt. Man kan säga att den är ett mått på hur stor en typisk avvikelse från väntevärdet är.

12 Målpopulation Målpopulationen är alltså den totala mängd jordvolymer vi är intresserade av att uttala oss om. Haltens fördelning i jordvolymerna är okänd för oss. För målpopulationen gäller att de två parametrar som beskriver fördelningen är: medelhalt (μ), variansen (σ 2 ) eller standardavvikelsen (σ)

13 Stickprov För stickprovet gäller att de två parametrar som beskriver fördelningen är: Medelvärdet (m), variansen (s 2 ) eller standardavvikelsen (s) Ett praktiskt mått på variationen i data är variationskoefficienten: CV = s/m CV=0,3 CV=1,6 median - medelvärde

14 CV HS 5888:Tabell 3-1. Variationskoefficienten CV och förslag på hur den kan tolkas för förorenad jord. Tabellen kan användas som hjälp vid skattning av variabilitet vid planering av en provtagning. CV Kommentar < 0,5 Mycket liten variation i data, homogen datamängd. Data är troligen normalfördelade. 0,5 1 Måttlig variation i data, relativt homogen datamängd. Data kan troligen betraktas som normalfördelade. 1 1,5 Relativt stor variation i data. Data följer en skev fördelning, t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är några tiopotenser. 1,5 2 Stor variation i data, heterogen datamängd. Data följer en skev fördelning, t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är några tiopotenser. 2 3 Mycket stor variation i data, mycket heterogen datamängd. Data följer en mycket skev fördelning, t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är åtskilliga tiopotenser. Kontrollera om en annan indelning i mer homogena delområden kan göras. > 3 Extremt stor variation i data, extremt heterogen datamängd. Dataspannet är åtskilliga tiopotenser. Gör en annan indelning i mer homogena delområden.

15 ? Varför är det intressant att undersöka (m h a stickprovet) om vi kan anta att målpopulationen följer en viss teoretisk fördelning? Typ av representativ halt Medelvärde: Aritmetiskt medelvärde Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, MVU-skattning enligt Gilbert (1987) Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, förenklad skattning enligt Gilbert (1987) 95% UCL för medelvärde: Baserat på normalfördelning (Students t-fördelning) Baserat på lognormalfördelning (Land, se Gilbert, 1987) Baserat på lognormalfördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (standard bootstrap) Utan antagen fördelning (Halls bootstrap, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Percentil: Medianvärde 90-percentilen Dioxin, 25 mätvärden, referenshalt 50 ng/kg 99,9-percentilen (extrapolering från data) Maximalt värde Värde [ng/kg] ,1 165 Ca 500

16 Beskrivande statistik stickprov Kv. Verkstaden 14

17 Beräkning av representativ halt Kv. Verkstaden 14 Vad betyder UCLM95, UPL95 och 99:e perc? Vad innebär det att data följer olika fördelningar?

18 Konfidensintervall För att beräkna ett intervall för hur den verkliga medelhalten kan variera Konfidensintervall anger graden av osäkerhet runt en skattning. Anges ofta i form av ett intervall samt den konfidensgrad som gäller, t ex medelhalten är 30±3, med 95% sannolikhet. Konfidensgraden anger då med vilken sannolikhet den verkliga medelhalten ligger inom det beräknade konfidensintervallet. Undre konfidens gräns Bästa skattningen av medelhalten 33 Övre konfidensgräns (Tvåsidigt) Konfidensintervall med en konfidensgrad, t ex 95%

19 UCLM95 Vid förorenade områden redovisas ofta UCLM95 95% Upper Confidence Limit of the Mean. Då är man intresserad av ett ensidigt 95-procentigt konfidensintervall. Det är endast 5% risk (sannolikhet) att den verkliga medelhalten ligger över UCLM95. (Minsta värdet som fördelningen kan anta) 0 Bästa skattningen av medelhalten Ensidigt konfidensintervall med en konfidensgrad, t ex 95% Övre konfidensgräns (UCLM: 95%)

20 Koppling till SKALA OCH SANERING?

21 Vilken skala görs riskbedömning på? Egenskapsområdesskala: UCLM95 > referenshalt Tittar man på medelhalten i varje SEV så kan det se ut så här (ungefär)

22 Vilken skala görs sanering på? Typiskt på SEV-skala: medelhalten SEV < ref.halt alla SEV med medelhalt > referenshalten saneras Se exjobb av Pernilla Regårdh:

23 Vilken skala görs sanering på? Om egenskapsområdesskala: UCLM95 < ref.halt så många SEV saneras så att medelhalten i hela området < referenshalten Här är det viktigt att tänka på exponeringsvägar och risker! Skulle man kunna ha två referenshalter? En som gäller för maxhalter och en som gäller för medelhalt över hela området?

24 Vad är OUTLIERS?

25 Outliers Engelskt uttryck för ett mätvärde som numeriskt avviker från resten av datamängden Kan vara en indikation på att mätvärdet egentligen hör till en annan population Kan också vara mätfel eller slumpen Finns metoder för att statistiskt testa om ett värde är en outlier (finns bl a test i ProUCL) Om man utesluter ett mätvärde ur sina statistiska beräkningar för att man anser att det är en outlier, så måste detta tydligt motiveras. Mätpunkten måste också följas upp. Är det en hot-spot? Var det ett mätfel eller något fel hos labbet?

26 Kv. Verkstaden 14 Är det olika ställen man bör förvänta sig hotspots? Är det rimligt att särbehandla olika provpunkter som hotspots (outliers) endast utifrån provtagningen?

27 Är det olika ställen man bör förvänta sig hotspots? Är det rimligt att särbehandla olika provpunkter som hotspots (outliers) endast utifrån provtagningen?

28 Vad är NON-DETECTS (ND)?

29 Data under detektionsgränsen (non-detects, NDs) Ibland kan vissa av analyserna ha halter som ligger under analysmetodens detektionsgräns då kallas de non-detects, kort NDs. Detta kan vara ett stort problem om referenshalten ligger nära detektionsgränsen (kan vara fallet vid t ex dioxin) eller om datamängden innehåller en stor mängd NDs. Det finns i princip 3 olika sätt att hantera detta i statistiska beräkningar Enkla ersättningsmetoder Parametriska metoder Icke-parametriska metoder OBS! NDs bör inte uteslutas eftersom det är mätningar som innehåller information

30 NDs forts Enkla ersättningsmetoder innebär typiskt att alla mätvärden sätts till samma halt, t ex: Detektionsgränsen (DG) Halva detektionsgränsen (DG/2) Noll (0) USEPA ger dock rekommendation om att inte använda dessa metoder om t ex UCLM95 skall beräknas. Varför? Vad blir resultatet av att använda dessa 3 olika metoder? I ProUCL kan man använda parametriska metoder för att hantera NDs

31 Hur ska man bestämma ANTAL PROVER?

32 Hur många prover ska jag ta? Samples are like potato chips. You're never satisfied with just one. Every one you take makes you want more. And you're never sure you've had enough until you've had too many! J. C. Myers I grunden ett mycket svårt problem, som beror på vilken värderingsgrund vi har Säkerhetsbaserad? Ekonomisk? Annan?

33 Koppling till area 10 prover från ett litet område ger lika mycket information om medelhalten som 10 prover från ett mycket stort område givet att båda områdena innehåller en enskild målpopulation. Provtagningstätheten spelar dock roll om man är intresserad av att titta närmare på hur halter varierar i området. Det finns också en viktig koppling mellan hur stort området är och hur säker man vill vara på att ta rätt beslut, dvs konsekvensen av fel beslut! OBS! Viktigt att dela upp undersökningsområdet i egenskapsområden!

34 Antal prov Antalet - lognormalfördelning Antal prov vid lognormalfördelade data HS Variationskoefficient, CV D=1.1 D=1.15 D=1.2 D=1.25 D=1.3 D=1.4 D=1.5 D=1.6 D=1.7 D=1.8 D=1.9 D=2.0 D=2.5 D=3.0 D = UCL / verklig medelhalt. Grafen gäller för ensidigt 95%-konfidensintervall. Exempel: D =1,3 = upp till 30% fel accepteras, dvs om den verkliga medelhalten är 100 mg/kg så accepteras en UCLM på 130 mg/kg

35 Övning Man har 10 prover med en variationskoefficient (CV) på 1,3. Man planerar att samla in ytterligare ca 37 prover för att räkna ut ett UCLM95 (baserat på de totalt 47 proverna) att jämföra med riktvärdet på 120 mg/kg. Hur säker är man på att ta rätt beslut om beslutet att sanera grundas på huruvida UCLM95 är högre än riktvärdet? A) Om verklig (okänd) medelhalt = 100 mg/kg? B) Om verklig (okänd) medelhalt = 50 mg/kg? C) Om verklig (okänd) medelhalt = 300 mg/kg? LEDTRÅDAR! 1. Antag CV = 1,3 och 47 prover 2. Använd diagrammet och hitta acceptabelt fel. 3. Räkna ut hur högt UCLM95 som accepteras i fall A, B och C. 4. Hur relaterar det till riktvärdet?

36 NÄR DU GRANSKAR, VAR OBSERVANT PÅ

37 Representativ halt och när måste säkerheten vara hög? Ställ krav på en tydlig motivering till vald representativ halt detta skall kopplas till risksituationen. EKOLOGISK RISK Det bör också kopplas till konsekvensen av att ta ett felaktigt beslut Ekotox ytvatten Ekotox mark HÄLSORISK Lokal odling Dricksvatten Ångor Damm Hudkontakt Intag av jord Ungefärlig representativ area (m 2 )

38 Hot-spots Det är dyrt att hitta en liten okänd (misstänkt) hotspot på ett stort område med hög säkerhet. I de flesta fall krävs så många prover att det orimligt. Vilka är riskerna om det finns en? Är det viktigt? I så fall: - kan sökområdet minskas? - kan identifiering ske med annan metod än traditionell provtagning?

39 Antal prov 100 Kolla Antal säkerhet!? prov vid lognormalfördelade data Lognormal fördelning Variationskoefficient, CV D=1.1 D=1.15 D=1.2 D=1.25 D=1.3 D=1.4 D=1.5 D=1.6 D=1.7 D=1.8 D=1.9 D=2.0 D=2.5 D=3.0 Cu, ej hot-spots: 11 prover. CV är 1,5. detta ger D ungefär 3,0. Dvs ett fel på ca 200% accepteras. Om verklig medelhalt är 200 mg/kg, så accepteras ett UCLM95 på = 600 mg/kg. Om verklig medelhalt är 150 mg/kg, så accepteras ett UCLM95 på = 450 mg/kg. (Riktvärde 80/200) (Exempel från Kv verkstaden: UCLM95 = 474 mg/kg ) SEPA 5888, p. 36

40 DISKUSSION

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Om att använda statistik vid förorenade områden. Tidigare arbeten. Upplägg. Målsättning. Syften och strategier vid miljötekniska

Om att använda statistik vid förorenade områden. Tidigare arbeten. Upplägg. Målsättning. Syften och strategier vid miljötekniska VÄRLDENS SKILLNAD Om att använda statistik vid förorenade områden Jenny Norrman Chalmers tekniska högskola, Bygg- och miljöteknik, geoavdelningen jenny.norrman@chalmers.se 031-772 2182 Statens geotekniska

Läs mer

TMS136. Föreläsning 10

TMS136. Föreläsning 10 TMS136 Föreläsning 10 Intervallskattningar Vi har sett att vi givet ett stickprov kan göra punktskattningar för fördelnings-/populationsparametrar En punkskattning är som vi minns ett tal som är en (förhoppningsvis

Läs mer

BERÄKNING AV FÖRORENADE SEDIMENTVOLYMER

BERÄKNING AV FÖRORENADE SEDIMENTVOLYMER BERÄKNING AV FÖRORENADE SEDIMENTVOLYMER Rapport nr VISKAN 2003:5 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2004-04-23 Författad av Anders Bank Golder Associates AB 1 1 Delprojektledare för miljökemisk utredning

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Kan verkligen några enstaka prover representera ett helt område?

Kan verkligen några enstaka prover representera ett helt område? Kan verkligen några enstaka prover representera ett helt område? Pär-Erik Back Statens geotekniska institut Medförfattare: Maria Carling, SGI Jenny Norrman, Chalmers På säker grund för hållbar utveckling

Läs mer

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område Fredric Engelke Statens Geotekniska Institut Avd. Markmiljö, Göteborg 031-778 65 65, fredric.engelke@swedgeo.se

Läs mer

Dataanalys kopplat till undersökningar

Dataanalys kopplat till undersökningar Dataanalys kopplat till undersökningar Seminarium om undersökningsmetoder för förorenade områden, Malmö 6-7 maj Jenny Norrman, SGI, Chalmers FRIST På säker grund för hållbar utveckling Innehåll Inledning

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Biostatistik kursmål Dra slutsatser utifrån basala statistiska begrepp och analyser och själva kunna använda sådana metoder.

Läs mer

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa. Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. Anta att budgeten för utbytet är beräknad på att kopparhalten ligger på 70 %. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Förorenad mark på bilskrotar

Förorenad mark på bilskrotar Förorenad mark på bilskrotar Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 På säker grund för hållbar utveckling Vad vill jag ha sagt? Miljötekniska markundersökningar Potentiella föroreningar

Läs mer

Provtagning och avfallsklassning av fyllnadsjord Slump eller vetenskap?

Provtagning och avfallsklassning av fyllnadsjord Slump eller vetenskap? Provtagning och avfallsklassning av fyllnadsjord Slump eller vetenskap? Samhället spenderar flera miljarder kr på sanering varje år. Vi spenderar 100-tals miljoner på provtagningar, analyser och riskbedömningar.

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Grundläggande om riskbedömning

Grundläggande om riskbedömning Grundläggande om riskbedömning Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - När finns det en risk? - Konceptuell modell - Representativ halt - Förenklad/fördjupad riskbedömning

Läs mer

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA INTERVALLSKATTNING. STATISTIK SLUTSATSER. Tatjana Pavlenko.

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA INTERVALLSKATTNING. STATISTIK SLUTSATSER. Tatjana Pavlenko. SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 10 STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA SLUTSATSER. INTERVALLSKATTNING. Tatjana Pavlenko 25 april 2017 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Statistisk inferens oversikt

Läs mer

Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord

Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord rapport 5932 juli 2009 Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord Jenny Norrman, Statens Geotekniska

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 (2015-04-22) OCH INFÖR ÖVNING 7 (2015-04-29)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 (2015-04-22) OCH INFÖR ÖVNING 7 (2015-04-29) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 6 (2015-04-22) OCH INFÖR ÖVNING 7 (2015-04-29) Aktuella avsnitt i boken: Kap 61 65 Lektionens mål: Du ska

Läs mer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall)

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 9. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) Jan Grandell & Timo Koski 21.02.2012 Jan Grandell & Timo Koski () Matematisk statistik 21.02.2012

Läs mer

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever

Läs mer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) Jan Grandell & Timo Koski

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) Jan Grandell & Timo Koski SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 10. Statistik: Intervallskattning (konfidensintervall) Jan Grandell & Timo Koski 18.02.2016 Jan Grandell & Timo Koski Matematisk statistik 18.02.2016

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

FÖRELÄSNING 7:

FÖRELÄSNING 7: FÖRELÄSNING 7: 2016-05-10 LÄRANDEMÅL Normalfördelningen Standardnormalfördelning Centrala gränsvärdessatsen Konfidensintervall Konfidensnivå Konfidensintervall för väntevärdet då variansen är känd Samla

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 5 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Konfidensintervall För andelar För medelvärden Vid jämförelser o Den statistiska felmarginalen o Stickprovsstorlek 2 Introduktion När man beräknar

Läs mer

Forskningsmetodik 2006 lektion 2

Forskningsmetodik 2006 lektion 2 Forskningsmetodik 6 lektion Per Olof Hulth hulth@physto.se Slumpmässiga och systematiska mätfel Man skiljer på två typer av fel (osäkerheter) vid mätningar:.slumpmässiga fel Positiva fel lika vanliga som

Läs mer

Thomas Önskog 28/

Thomas Önskog 28/ Föreläsning 0 Thomas Önskog 8/ 07 Konfidensintervall På förra föreläsningen undersökte vi hur vi från ett stickprov x,, x n från en fördelning med okända parametrar kan uppskatta parametrarnas värden Detta

Läs mer

Miljökontroll av omgivningspåverkan

Miljökontroll av omgivningspåverkan Miljökontroll av omgivningspåverkan Finansierad inom Hållbar Sanering NV rapport 583 Medverkande: John Sternbeck Magnus Land Charlotte Jonelind Magnus Rahmberg (IVL) Marie Arnér Varför miljökontroll??

Läs mer

Medicinsk statistik I

Medicinsk statistik I Medicinsk statistik I Läkarprogrammet T5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, Doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Medicinsk statistik VT-2013 Tre stycken

Läs mer

Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET

Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET Utvärdering av klassificering SÅGVERKSOMRÅDET 1 Bakgrund och syfte Vid utredningar av förorenade områden skall indelning i klasser av olika avfall göras enligt Avfallsförordningen (2001:1063). I förordningen

Läs mer

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder.

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tentamen 2014-12-05 i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare och utdelad formelsamling med tabeller. C1. (6 poäng) Ange för

Läs mer

Datorlaboration 8/5 Jobba i grupper om 2-3 personer Vi jobbar i Minitab Lämna in rapport via fronter senast 22/5 Förbered er genom att läsa och se

Datorlaboration 8/5 Jobba i grupper om 2-3 personer Vi jobbar i Minitab Lämna in rapport via fronter senast 22/5 Förbered er genom att läsa och se Föreläsning 10 Datorlaboration 8/5 Jobba i grupper om 2-3 personer Vi jobbar i Minitab Lämna in rapport via fronter senast 22/5 Förbered er genom att läsa och se vad som skall göras Föreläsning 10 Inferens

Läs mer

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN):

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN): Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik AK för ekosystemteknik, FMSF75 OH-bilder 2018-09-19 EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN):

Läs mer

Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter

Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter Uppdragsnr: 10059253 1 (8) Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter Underlag Provtagningen har genomförts i punkter slumpvis utlagda i ett rutnät som täcker hela det aktuella

Läs mer

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17 1/17 F8 Skattningar Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 14/2 2013 Inledande exempel: kullager Antag att diametern på kullager av en viss typ är normalfördelad N(µ,

Läs mer

9. Konfidensintervall vid normalfördelning

9. Konfidensintervall vid normalfördelning TNG006 F9 09-05-016 Konfidensintervall 9. Konfidensintervall vid normalfördelning Låt x 1, x,..., x n vara ett observerat stickprov av oberoende s.v. X 1, X,..., X n var och en med fördelning F. Antag

Läs mer

Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o. förkasta eller acceptera hypotesen

Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o. förkasta eller acceptera hypotesen Uwe Menzel, 2017 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o förkasta eller acceptera hypotesen hypotes: = 20 (väntevärdet är 20)

Läs mer

F9 Konfidensintervall

F9 Konfidensintervall 1/16 F9 Konfidensintervall Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 18/2 2013 2/16 Kursinformation och repetition Första inlämningsuppgiften rättas nu i veckan. För att

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

FÖRELÄSNING 8:

FÖRELÄSNING 8: FÖRELÄSNING 8: 016-05-17 LÄRANDEMÅL Konfidensintervall för väntevärdet då variansen är okänd T-fördelningen Goodness of fit-test χ -fördelningen Hypotestest Signifikansgrad Samla in data Sammanställ data

Läs mer

Standardfel (Standard error, SE) SD eller SE. Intervallskattning MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1

Standardfel (Standard error, SE) SD eller SE. Intervallskattning MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1 Standardfel (Standard error, SE) Anta vi har ett stickprov X 1,,X n där varje X i has medel = µ och std.dev = σ. Då är Det sista kalls standardfel (eng:standard error of mean (SEM) eller (SE) och skattas

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Parade och oparade test

Parade och oparade test Parade och oparade test Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning: möjliga jämförelser Jämförelser mot ett

Läs mer

Tentamen i Statistik, STG A01 och STG A06 (13,5 hp) Torsdag 5 juni 2008, Kl

Tentamen i Statistik, STG A01 och STG A06 (13,5 hp) Torsdag 5 juni 2008, Kl Karlstads Universitet Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Statistik, STG A0 och STG A06 (3,5 hp) Torsdag 5 juni 008, Kl 4.00-9.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema

Läs mer

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell

Läs mer

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR 21, rev 2017-01-20 Gasverksområdet i Norrköping - Beräkningar på föroreningstransport efter schaktsanering Metod Resultat från befintlig grundvattenmodell, jord- och grundvattenanalyser

Läs mer

8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning

8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning 8 Inferens om väntevärdet (och variansen) av en fördelning 8. Skattning av µ och Students T-fördelning Om σ är känd, kan man använda statistikan X µ σ/ n för att hitta konfidensintervall för µ. Om σ inte

Läs mer

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 1. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 1 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Kursens uppbyggnad 9 föreläsningar Föreläsningsunderlag läggs ut på kurshemsidan 5 lektioner Uppgifter från kursboken enligt planering 5 laborationer

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik Grundläggande statistik Påbyggnadskurs T1 Odontologisk profylaktik FÖRELÄSNINGSMATERIAL : KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING t diff SE x 1 diff SE x x 1 x. Analytisk statistik Regression & Korrelation Oberoende

Läs mer

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Ylva Persson, Ann Helén Österås WSP Sverige AB Erika Skogsjö, Tobias Berglin, Hanna Wåhlén SGU Sågverk med doppning

Läs mer

2.1 Minitab-introduktion

2.1 Minitab-introduktion 2.1 Minitab-introduktion Betrakta följande mätvärden (observationer): 9.07 11.83 9.56 7.85 10.44 12.69 9.39 10.36 11.90 10.15 9.35 10.11 11.31 8.88 10.94 10.37 11.52 8.26 11.91 11.61 10.72 9.84 11.89 7.46

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson. Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson. Arsenik i jord, maxhalt i provpunkt mg/kg TS Medel 67,8 Median 28,5 95% percentil 265,6 Max 955,0 KM 10

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 4 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Sannolikhet Vad är sannolikhet? o Slumpvariabel o Sannolikhetsfördelningar Binomialfördelning Normalfördelning o Stickprov och population o Centrala

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13 Matematisk Statistik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Statistiskt säkerställande av skillnader

Statistiskt säkerställande av skillnader Rapport Statistiskt säkerställande av skillnader Datum: Uppdragsgivare: 2012-10-16 Mindball Status: DokumentID: Slutlig Mindball 2012:2, rev 2 Sammanfattning Totalt 29 personer har tränat med koncentrationshjälpmedlet

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011 Avd. Matematisk statistik Tobias Rydén 2011-09-30 SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011 Förberedelser. Innan du går till laborationen, läs igenom den här handledningen. Repetera också i

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Hypotesprövning Innehåll Hypotesprövning 1 Hypotesprövning Inledande exempel Hypotesprövning Exempel. Vi är intresserade av en variabel X om vilken vi kan anta att den är (approximativt) normalfördelad

Läs mer

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest 011-11-04 Inferensstatistik En uppsättning metoder för att dra slutsatser om populationers egenskaper (parametrar) med hjälp av stickprovs egenskaper (statistik) Hypostesprövning - Signifikanstest Ett

Läs mer

Föreläsning 12: Repetition

Föreläsning 12: Repetition Föreläsning 12: Repetition Marina Axelson-Fisk 25 maj, 2016 GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI Grundläggande sannolikhetsteori Utfall = resultatet av ett försök Utfallsrum S = mängden av alla utfall Händelse

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggande matematisk statistik Linjär Regression Uwe Menzel, 2018 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Linjär Regression y i y 5 y 3 mätvärden x i, y i y 1 x 1 x 2 x 3 x 4 x 6 x

Läs mer

TMS136. Föreläsning 11

TMS136. Föreläsning 11 TMS136 Föreläsning 11 Andra intervallskattningar Vi har sett att vi givet ett stickprov och under vissa antaganden kan göra intervallskattningar för väntevärden Man kan även gör intervallskattningar för

Läs mer

a) Facit till räkneseminarium 3

a) Facit till räkneseminarium 3 3.1 Fig 1. Sammanlagt 30 individer rekryteras till studien. Individerna randomiseras till en av de fyra studiearmarna (1: 500 mg artemisinin i kombination med piperakin, 2: 100 mg AMP1050 i kombination

Läs mer

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva Stat. teori gk, ht 006, JW F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10., 10.4-10.5, 11.5) Hypotesprövning för en proportion Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva H 0 : P = P 0 mot någon av H 1 : P P 0 ; H

Läs mer

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN): Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF50: Matematisk statistik för L och V OH-bilder på föreläsning 7, 2017-11-20 EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Läs mer

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I Jimmy Olsson Föreläsning 10 27 november 2017 1 / 28 Idag Mer om punktskattningar Minsta-kvadrat-metoden (Kap. 11.6) Intervallskattning (Kap. 12.2) Tillämpning på

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) Examinationen består av 10 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar Tomas Öberg Högskolan i Kalmar Vårmöte Renare Mark -24 mars 2009 - Hållbar riskbedömning Vad är osäkerhet? Stokastisk osäkerhet el. variabilitet naturlig variation

Läs mer

Föreläsning 4. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 4. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 4 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Icke-parametriska test Mann-Whitneys test (kap 8.10 8.11) Wilcoxons test (kap 9.5) o Transformationer (kap 13) o Ev. Andelar

Läs mer

Deskriptiv statistik. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Deskriptiv statistik. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Deskriptiv statistik Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Deskriptiv statistik Tabeller Figurer Sammanfattande mått Vilken

Läs mer

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1

Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1 Tentamentsskrivning: Matematisk Statistik med Metoder MVE490 1 Tentamentsskrivning i Matematisk Statistik med Metoder MVE490 Tid: den 16 augusti, 2017 Examinatorer: Kerstin Wiklander och Erik Broman. Jour:

Läs mer

Varför statistik? det finns inga dumma frågor, bara dumma svar! Serik Sagitov

Varför statistik? det finns inga dumma frågor, bara dumma svar! Serik Sagitov Summer Science Camp, Tjärnö, 8 August 2012 Varför statistik? Serik Sagitov http://www.math.chalmers.se/ serik/ Avdelningen för matematisk statistik Matematiska Vetenskaper Chalmers Tekniska Högskola och

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M MAM801 IEK309 Institutionen för matematik Datum Skrivtid

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M MAM801 IEK309 Institutionen för matematik Datum Skrivtid LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M MAM801 IEK309 Institutionen för matematik Datum 2008-01-19 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik AI, 10p Antal uppgifter: 6 Krav för G: 11 Lärare: Robert Lundqvist,

Läs mer

Föreläsning 6 (kap 6.1, 6.3, ): Punktskattningar

Föreläsning 6 (kap 6.1, 6.3, ): Punktskattningar Föreläsning 6 (kap 6.1, 6.3, 7.1-7.3): Punktskattningar Marina Axelson-Fisk 4 maj, 2016 Stickprov (sample) Idag: Stickprovsmedelvärde och varians Statistika (statistic) Punktskattning (point estimation)

Läs mer

Platsspecifika riktvärden

Platsspecifika riktvärden Platsspecifika riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - När är PSR lämpliga? - Vilka justeringar är rimliga? - NVs beräkningsverktyg (excel) - Hur ska

Läs mer

Hypotestestning och repetition

Hypotestestning och repetition Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att

Läs mer

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren Prediktera Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/28 Statistik för modellval

Läs mer

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9.

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9. Betrakta motstånden märkta 3.9 kohm med tolerans 1%. Anta att vi innan mätningarna gjordes misstänkte att motståndens förväntade värde µ är mindre än det utlovade 3.9 kohm. Med observationernas hjälp vill

Läs mer

7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test

7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test 7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test Vi har sett hur man kan testa om två populationer har samma väntevärde (H 0 : μ 1 = μ 2 ) med t-test (two-sample). Vad gör man om data inte är normalfördelat? Om vi

Läs mer

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar? Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar? Mark Elert - Kemakta Seminarium Tillämpad riskbedömning Renare Mark 15 maj 2019 Innehåll Riktvärdesmodellen - mer än riktvärden Styrande faktorer

Läs mer

en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5.

en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5. February 6, 2018 1 Föreläsning VIII 1.1 Punktskattning Punktskattning av µ Vi låter {ξ 1, ξ 2,..., ξ n } vara oberoende likafördelade stokastiska variabler (med ett gemensamt µ). ξ =: µ är en punktskattning

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2 Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2 Laborationen avser att illustrera användandet av normalfördelningsdiagram, konfidensintervall vid jämförelser samt teckentest. En viktig

Läs mer

Uppgift a b c d e Vet inte Poäng

Uppgift a b c d e Vet inte Poäng TENTAMEN: Dataanalys och statistik för I2, TMS135 Fredagen den 12 mars kl. 8:45-11:45 på V. Jour: Jenny Andersson, ankn 8294 (mobil:070 3597858) Hjälpmedel: Utdelad formelsamling med tabeller, BETA, på

Läs mer

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH INTERVALLSKATTNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 24 april 2018

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH INTERVALLSKATTNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 24 april 2018 SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 11 INTERVALLSKATTNING. Tatjana Pavlenko 24 april 2018 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Vad är en intervallskattning? (rep.) Den allmänna metoden för

Läs mer

Hur man tolkar statistiska resultat

Hur man tolkar statistiska resultat Hur man tolkar statistiska resultat Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Varför använder vi oss av statistiska tester?

Läs mer

Inledning till statistikteorin. Skattningar och konfidensintervall för μ och σ

Inledning till statistikteorin. Skattningar och konfidensintervall för μ och σ Inledning till statistikteorin Skattningar och konfidensintervall för μ och σ Punktskattningar Stickprov från en population - - - Vi vill undersöka bollhavet men får bara göra det genom att ta en boll

Läs mer

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT Stat. teori gk, ht 006, JW F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT 7.1-7.4) Ordlista till NCT Sample Population Simple random sampling Sampling distribution Sample mean Standard error The central limit theorem Proportion

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer