Vasallen. Riskanalys av småbåtshamn och kallbadhus i Eldsund Strängnäs. Stockholm

Transkript

1 Vasallen Riskanalys av småbåtshamn och kallbadhus i Eldsund Strängnäs Stockholm

2 Vasallen Riskanalys av småbåtshamn och kallbadhus Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Per Stein Lennart Hammar Uppdragsledare/Handläggare Granskare 1 av 15

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Avgränsningar Kvalitetssäkring Småbåtshamn beskrivning av hamn och omgivning Eldsundsområdet Beskrivning av brygganläggning Kallbadhus och servering Beskrivning av farled Metodbeskrivning Riskanalys bedömningsgrunder Riskanalys Beräkning av sannolikhet för påkörning med nyttotrafik Säkerhetshöjande åtgärder Dominoeffekter Hantering av osäkerheter Resultat och diskussion Referenser av 15

4 1. Inledning Ramböll Sverige AB har genomfört en riskanalys för småbåtshamn med kallbadhus i anslutning till planerat bostadsområde i Campusområdet i Strängnäs. Riskanalysen är utförd på uppdrag av fastighetsbolaget Vasallen. Uppdragsgivare och kontaktperson på Vasallen har varit Erik Engström. Riskanalysen har utförts av Per Stein vid Ramböll Sverige AB. 1.1 Bakgrund Det har utarbetats MKB för strandskyddszonen vilken inkluderar områden som berörs på land och i vattnet. Eftersom det finns viss fartygstrafik i området och småbåtstrafik nära planerat kallbadhus har Strängnäs kommun begärt att en riskanalys presenteras för kommunen. 1.2 Riskanalysen utgår från planförslaget att ett badhus och placeras längst ut på mittbryggan som visas i kap 2.Avgränsningar Riskanalysen baseras på bedömningar eftersom det är en grovanalys och inriktas på personskador. De som befinner sig i anläggningen och dess närområde och kan exponeras vid eventuella olyckssituationer är badande, närboende, arbetande på intilliggande eventuella arbetsplatser och förbipasserande i båtar. 1.3 Kvalitetssäkring Per Stein har arbetat med säkerhetsfrågor i industri och infrastruktur de senaste 20 åren. Per har utfört ett stort antal riskanalyser främst inriktade infrastruktur, samhällplanering brandfarlig vara och farlig verksamhet inom industrin. Kvalitetsgranskare har varit Lennart Hammar. Lennart Hammar har mycket lång erfarenhet av riskhantering inom infrastruktur, hamnar och farligt gods. 3 av 15

5 2. Småbåtshamn beskrivning av hamn och omgivning 2.1 Eldsundsområdet Eldsundsområdet ingår i utbyggnad av Norra Staden i Strängnäs som är tänkt att rymma ca invånare. En ny småbåtshamn med kallbadhus och servering ingår i planerna. Utbyggnadsetapper av småbåtshamn sker i etapper A-C som ska matcha utbyggnadstakten av bostäder som kommer att vara ca 100 per år. Viktigt att det blir 100 båtplatser i varje etapp samt att det blir möjlighet till drygt 300 båtplatser inritade. Bild 1. Planritning över Eldsundsområdet 4 av 15

6 Skydd för badområde. Plank och bryggdäck Kallbadhus/servering Pontonbryggor för småbåtar Bild 2. Skiss på föreslagen utformning av småbåtshamnen. 2.2 Beskrivning av brygganläggning Skiss som visar föreslagen småbåtshamn med 294 båtplatser. Avståndet är 3 m mellan bommarna för de båda bryggorna till vänster och 4 m mellan bommarna för de yttre delarna (utanför 3 m gränsen) och 3 m mellan de inre delarna av de två bryggorna till höger. Totalt blir det 228 platser med 3 m mellan bommarna och 66 platser med 4 m mellan bommarna. Det kan finnas båtar som gör att avståndet 3 m kan minskas och därmed få in fler båtar. Största stryklängderna är knappt 1 NM (1,8 km) mot norr och mot sydost. En stryklängd av 1,8 km vid en öppen kust och ca 20m/s vindstyrka ger en våghöjd av 0,7 m efter några timmars varaktighet. Genom de smala sunden kan vi räkna med att den signifikanta våghöjden minskas till kanske högst 0,5 m. Detta är något för mycket för en marina, där våghöjden inte bör överstiga 0,15 m. En vågdämpande tyngre flytbrygga bör därför placeras mot öster, som är den mest öppna riktningen. Inga fasta båtplatser placeras på östra sidan av denna brygga. Nordliga vindar är ovanliga under sommartid. Det är föreslaget läande, tyngre bryggor vid nockarna. 5 av 15

7 Bryggorna ligger inom planområdet, men det kan eventuellt vara möjligt att gå utanför planområdet? Bryggorna ligger helt inom det område som har 3 och 5 m vattendjup enligt sjökort. Enligt en erfaren lots som kontaktats har farleden ett leddjup av 5 m, även om det är djupare i denna del av leden. Leden nämns inte på Sjöfartsverkets hemsida, då den ligger utanför den större leden mot Köping. 2.3 Kallbadhus och servering Längst ut på mittbryggan finns kallbadhus och en servering. Se bild på försättssidan. Kallbadhusets placering i båthamnen för fritidsbåtar ställer krav på skydd och säkerhet för de badande mot omgivande trafik med fritidsbåtar. Badområdet ska vara omgärdat av bryggdäck för de badande. På utsidan av bryggdäcket föreslås avbalkning med plank i lämplig höjd med stabil bakomliggande regelkonstruktion. Planket ska vara så högt att badande förhindras att ta sig över och bada på utsidan. Plank och bryggdäck runt badområdet förutsätts ha tillräckligt stabil konstruktion samt underbyggnad mot sjöbotten så att de utgör gott skydd mot påkörning från fritidsbåtar. Lämnas öppning i planket på mitten i syfte att främja utsikten mot sjön rekommenderas att bryggdäcket fortsätter hela vägen och utgör skydd där plank saknas. Badhuset antas placerat på stolpar. Badhusbyggnadens utformning medför delvis skydd av badplatsen. Som ytterligare skydd mot felnavigering föreslås att gula bojar placeras i vattnet utanför badområdet. Badanläggningen utformas mer detaljerat i senare skede. I anslutning till kallbadhusets omklädningsdel finns servering där besökare kan sitta såväl inne som ute. 2.4 Beskrivning av farled Mitten av farleden går ca 300 m från stranden. Avståndet från bryggänden till farleden enligt förslaget blir ändå betryggande, ca 150 m. En fartygslängd om ca 50 m bör innebära en fartygsbredd på 8-10 m, säg 10 m. En farledsbredd på 5 fartygsbredder är ca 50 m bred. Hälften och tillägg för kurva gör att 30 m fri passage från farledsmitt bör vara fullt tillräckligt. Enligt förslaget är detta avstånd ca 150 m, vilket bedöms vara tillräckligt säkert. 6 av 15

8 Bild 3. Sjökort från Strängnäs. 7 av 15

9 Fartyg och nyttotrafik Mats Kannerstål på Sjöfartsverket har lämnat följande information angående nyttotrafik i farleden. Ett fåtal lastfartyg passerar i farleden förbi Eldsund. Endast ca 5 passager per år anges av Sjöfartsverket. Storleken uppskattas till ca 90 meter långa och 13 m breda och ett bedömt deplacement om max 3000 ton DW. Torrlastfartyg som ska till silo vid Gorsingeholm söder om Strängnäs utnyttjar dock oftast farleden österut och passerar alltså inte genom Eldsund. Annan lastbåtstrafik i Mälaren koncentreras som regel till farleden förbi Hjulstabron i norra delen av Mälaren strax söder om Enköping. Övrig nyttotrafik Sommartid passeras Eldsund av utflyktsbåtar varav några av dem även passerar Eldsund. Antalet passager bedöms till en per dag. M/S Havsörnen passerar en gång i vardera riktning per dag. Båten är ca 30 m lång. Fritidsbåtar och rörelser Det förekommer begränsad trafik med passerande båtar eftersom Strängnäs inte ligger intill någon av de mera trafikerade farlederna i Mälaren. Det finns fritidsbåthamnar i anslutning till Strängnäs centrum. Någon del av dessa småbåtar till och från Strängnäs lär passera förbi analysområdet, om de inte rör sig österut. Farleden går ett stycke från analysområdet. Ett betydligt större antal fritidsbåtar kommer att framöver röra sig i anslutning till den planerade anläggningen Förekommande hastighetsbegränsning eller förmodad hastighet: Fartbegränsningen är 7 knop under nya Strängnäsbron och 5 knop vid Tosteröbron så vid passering av Långnäsan är farten normalt ca 7 knop hos nyttotrafiken. Max djupgående i farleden: 5,0 m 8 av 15

10 3. Metodbeskrivning 3.1 Riskanalys bedömningsgrunder Nedan presenteras klasser för bedömning av sannolikhet för en händelse och konsekvensen av denna för liv och häl Tabell 1. Klasser för bedömning av sannolikhet Sannolikhetsklass Uppskattad skadefrekvens 1 Mindre än en gång på 1000 år 2 En gång per år 3 En gång per år 4 En gång per 1-10 år 5 En gång per år Tabell 2. Klasser för bedömning av konsekvens Konsekvensklass Beskrivning av konsekvens 1 Lindriga skador 2 Enstaka skadade 3 Flera skadade. Enstaka svårt skadade 4 Enstaka dödsfall, svårt skadade 5 Flera dödsfall, tiotals svårt skadade 9 av 15

11 Riskmatris Sannolikhet Hög Låg Små Stora Konsekvens Förklaring till färger i Riskmatrisen Oacceptabel risk Moderat risk Försumbar risk Riskeliminerande eller riskreducerande åtgärder ska alltid vidtas Riskreducerande åtgärder till en rimlig insats och kostnad ska vidtas Ingen åtgärd behövs 4. Riskanalys Riskanalysen har utförts i tre huvudsteg. 1. Riskinventering /scenarios 2. Bedömning av sannolikhet och konsekvens 3. Riskvärdering Det första steget omfattar en riskinventering. Här identifieras händelser och olycksscenarier samt skador som de kan ge upphov till. Inom ramen för grovanalysen bedöms sannolikheter och konsekvenser för identifierade skadehändelser. Se scenarios i nedanstående risktabell. 10 av 15

12 Risker för skada på personer och hamnanläggning Nr Identifierad risk Scenario Konsekvens Förebyggande Skydd Värdering Säkerhetshöjande åtgärd S K R 1 Fritidsbåtar kolliderar i anslutning till hamnen Personskador och materiella skador på berörda båtar Båtklubben föreslås stimulera till utbildning av båtägarna; förarbevis etc. Fartbegränsning Livräddningsutrustning i anslutning till bryggorna 2 Fritidsbåt kolliderar med brygganläggningen Personskador och materiella skador på berörda båtar Fartbegränsning Fasta fendrar etc på brygghörnen Livbojar, stegar (lösa eller fasta), på bryggorna 3 Fritidsbåt kolliderar med badanläggning/servering Personskador och materiella skador på anläggningen Fartbegränsning Fasta fendrar/avvisare etc Livbojar, stegar (lösa eller fasta), på anläggningen 11 av 15

13 Risker för skada på personer och hamnanläggning Nr Identifierad risk Scenario Konsekvens Förebyggande Skydd Värdering Säkerhetshöjande åtgärd S K R 4 Fritidsbåt kör in bland badande Allvarlig personskada eller dödsfall Badområdet omgärdas av plank och bryggdäck med stabil underbyggnad som Livräddningsutrustning Livbojar skyddar vid påkörning med båtar. Gula bojar bidrar till att markera att fritidsbåtar ska hålla avstånd till badhuset. Fartbegränsning 5 Brand i fritidsbåt i hamnen Personskador, ev dödsfall o materiella skador på båtar och på brygganläggningen inklusive badhus och 6 Påkörning av hamnanläggning med nyttotrafik. servering. Allvarlig personskada eller dödsfall samt materiella skador. Båtklubben föreslås ordna kurser och övningar i säkerhet och brandskydd Fartbegränsning i leden. Markering i sjökort (Ev behövs anmälan till Sjöfartsverket) Brandsläckare. Utrymningsväg för bad och servering En vågdämpande tung brygga rekommenderas för att minska besvär från vågor. Denna brygga kan också utgöra ett visst skydd mot påkörning *Brand i fritidsbåtar är sällsynta. Sannolikheten att brand kan orsaka besvär för närboende och andra i närheten vistande människor på land bedöms som försumbar. 12 av 15

14 Slutsatsen är att risken från tyngre fartygstrafik är försumbar pga obetydlig trafiktäthet. Den fritidsbåttrafik som utgör risk för analysområdet är mest troligt till dominerande del bestående av de båtar som hör till den nya hamnen. Övrig fritidsbåttrafik nära området är sannolikt en mindre riskfaktor. Det finns ingen fartbegränsning i farleden utanför analysområdet, dock är det begränsning till 7 knop vid broarna öster, respektive väster därom. Fritidsbåtar kan nog antas dra upp farten däremellan 4.1 Beräkning av sannolikhet för påkörning med nyttotrafik Eftersom konsekvensen vid påkörning av fartyg i nyttotrafik bedöms vara stor, med omkomna personer och stora materiella skador, görs en kompletterande approximativ beräkning av sannolikhetens för en sådan olycka. Beräkning strandning på ena sidan av farleden Uttryck för sannolikheten för grundstötning och kollision finns redovisade i litteraturen, se referenserna [4] och [5]. I dessa beräkningar är alla orsaker till grundstörning och kollision inkluderade d.v.s. även haveri och manöveroduglighet av fartyget. Beräkningen gäller för lastfartyg ung av den typ som angivits av Sjöfartsverket, men bedöms med viss reservation även kunna tillämpas på utflyktsbåtarna. Sannolikheten för att ett fartyg skall grundstöta (eller kollidera) på ena sidan av farleden under passage kan anges av: p grund = p(mc)* k * p(e) * LF/BF + p(te) * LF/ V p(mc) = 1E-5 per kursändring k = antal kursändringar, 2 st antas p(e) = 0,5 om lotsplikt (antas) LF = Aktuell kritisk sträcka, antag 0,5 km BF = Farledsbredd, här sätts 300 m p(te) = 1E-4 per driftstimme LF(V) = fartygets hastighet sätt 7 kn = 3,6 m/s p grund = 1E-5 *2* 0,5*500/ E-4*500/3,7*4200 = 0, , = 2E-5 per fartygspassage, dvs 2 ggr på år Bara ca 5 passager av lastfartyg per år har angetts. Antalet passerande utflyktsbåtar uppskattas till 90 per år. I beräkningarna ansätts 100 fartygspasager per år Det innebär 200 strandningar/kollisioner per år eller ca 2 per 1000 år. f = 0, av 15

15 Att personer skall förolyckas bedöms till 1/10 av detta värde är approximativt: f= 0,00002 Jämförelsevis bedöms olyckor med fritidsbåtar i området medförande dödsfall i storleksordning 1 olycka per 100 år, dvs f = 0,01 5. Säkerhetshöjande åtgärder Risk för påkörning av badande med fritidsbåt är gul risknivå i riskanalysen. Det rekommenderas skydd mot fritidsbåtar i form av plank och bryggdäck runt badplatsen. Som ytterligare skydd mot felnavigering föreslås att gula bojar placeras i vattnet utanför badområdet. Det finns ett flertal identifierade risker/scenarier med gul risknivå. Det är viktigt att lämpliga åtgärder vidtas så långt som är rimligt för att höja säkerheten. Förslag till andra säkerhetshöjande åtgärder: Brandskyddsutrustning i hamnen Informationsutbyte med räddningstjänsten Utbildning av båtägare Fartbegränsning Fasta fendrar på brygghörnen Fartbegränsning i farleden Markering av hamnen i sjökort Det finns även andra faktorer att beakta såsom buller, skvalp, vatten förorenat av drivmedel o oljespill. 6. Dominoeffekter Det har inte framkommit några scenarier där det finns risk för att någon påtaglig dominoeffekt skall uppstå. 7. Hantering av osäkerheter Vad gäller osäkerheter så bygger redovisade resultat på bedömningar och antaganden. Här införs alltid en osäkerhetsfaktor. 14 av 15

16 8. Resultat och diskussion Båtliv med fritidsbåt medför en högre risknivå än vad som accepteras i samhället i övrigt, som t.ex,i bostäder och arbetsplatser. Risken vid båtliv är en frivillig risk, dvs man väljer själv risknivån som då vägs mot det utbyte som verksamheten bedöms ge utövaren. Detta är acceptabelt ur samhällsperspektiv så länge någon annan, "tredje man", inte utsätts för risker. I detta fall utsätts även besökande i badanläggningen och brygga för risk och, vid ev påkörning och brand. Risk för påkörning av badande i kallbadhus med fritidsbåt minimeras med skydd runt badområdet. Det rekommenderas noggrann planering för och konstruktion av skydd mot fritidsbåtar så att det fysiska skyddet i form av plank och bryggdäck utförs tillräckligt stabilt och täckande. De skall heller inte lätt, av oförsiktighet eller av avsikt att ta sig utanför planket/avgränsningen. Följande säkerhethöjande åtgärder bör beaktas: Brandskyddsutrustning i hamnen Informationsutbyte med räddningstjänsten Utbildning av båtägare Fartbegränsning Fasta fendrar på brygghörnen Fartbegränsning i farleden Markering av hamnen i sjökort Risken för att nyttotrafiken i farleden skulle orsaka personskador i småbåtshamnen och kallbadhuset bedöms som försumbar. Beräkning som utförts i rapporten styrker denna bedömning. Referenser. 1 Detaljplaneförslag för fastigheten Eldsund 6:1 m.fl. i Strängnäs Stad, Strängnäs Kommun 2 Samrådsredogörelse för Campusområdet i Strängnäs 3 Värdering av risk, Räddningsverket 4 Risk Analysis Model for Transportation of Hazardous Materials, Veritec Marine Technology Consultants Report No A guide to Quantitative Risk Assessment for Offshore Installations Publication 99/100 CMPT 1999; Appendix X.21 CRASH model 15 av 15