Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)"

Lucas Andreasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9 Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun MKB Tångens ARV

2 HYDROGIS AB SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR FRÅN SANDVIKEN, ORUST KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ORUST KOMMUN RAPPORT 673

3 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för inledande samråd med Länsstyrelsen angående anläggande av sjöledningar från planerat ARV vid Sandviken söder om Barrevik i Orust kommun Sökande: Orust kommun Kommunstyrelseförvaltningen Verksamheten för samhällsutveckling HENÅN Kontaktperson: Va-ansvarig Lars-Erik Gustavsson Tfn:

4 INLEDNING 1 INLEDNING Orust kommun planerar att anlägga ett nytt avloppsreningsverk ARV öster om Sandvik strax söder om nuvarande ARV vid Barrevik. Därmed krävs ny utloppsledning för det renade avloppsvattnet. Med anledning härav utfördes en undersökning av bottentopografin från Sandviken ut till vad som bedömts som lämpligaste recipientområde för utsläppet nämligen vid Kråksunds gap. Undersökningen gjordes med hjälp av ekolodsplotter 200 khz, som skapar en tredimensionell bild av bottentopografin. I modellen plottades brytpunkter ut för att erhålla lämpligaste sträcka dvs med så få höjdpunkter på ledningsprofilen som möjligt. Tre alternativ sträckningar undersöktes, vilka benämns alternativ A, B respektive C. Det alternativ som ansågs vara bäst - i detta fall alternativ A - undersöktes därefter med sidescan sonar 450KHz (chirpad frekvens), för att dels erhålla information om eventuella föremål som kan vara av marinarkeologiskt intresse, dels erhålla information om förekommande och oönskade berg eller steniga bottenområden. 2 BESKRIVNING ALTERNATIVA STRÄCKOR Ledningen från avloppsreningsverket - enligt samtliga utredda alternativ - avses gå ut längst in i Sandviken så som markeringarna i flygfotona fig 1-3 visar. Här följer ledningen en befintlig ränna (se 3D-bilder fig 7-10) med sedimentbotten och där ingen högre vegetation finns. Ålgräsvegetation finns däremot på sidorna intill rännan, dock ej längst in i Sandviken (fig 1 och 13). Några betydande skador på de marina bottnarna uppkommer ej i denna ledningsträckning. 2.1 ALTERNATIV A Öster om St. Bockholmen följer alternativ A rännan mot norr. Här finns några mindre höjdpunkter som måste passeras (markerade med svart linje i fig 4). Troligen består de av sedimentavsättningar då inga stenar eller berg noterats på materialet från sidescan sonar. Ledningarna korsar därefter den inre nord-sydgående farleden strax intill den gröna farledsmarkeringen. Förbi östra Bråtö och Roland går ledningen väster om farleden, men tvingas sedan ligga i leden i höjd med de båda småöarna väster om Roland. Här möter man i norr också ledningarna från Sjöleden som går in mot Barrevik (vilket är markerade som en tunn röd linje i fig 4). Ledningarna kommer att ligga på botten med finsediment och går därefter ifrån farleden för att med jämn lutning gå genom Kråksunds gap och eventuellt mynna på ca 30 m djup. 3

5 ALTERNATIV A, B OCH C Fig 1. Sandvikens inre del med markering för planerad avloppsledning som skall schaktas ner till frostfritt djup. Se vidare fig 2 och 3. 4

6 ALTERNATIV A, B OCH C Fig 2. Sandvikens inre del med markering för planerad avloppsledning 5

7 ALTERNATIV A Fig 3. Sandvikens inre del med markering för planerad avloppsledning enligt alternativ A. Blå linje anger anslutning till alternativen B och C. 6

8 ALTERNATIV A Fig 4: Alternativ A i plan och profil. 7

9 ALTERNATIV B Markerad ledningsmynning bedöms här få maximal spridningseffekt på det renade avloppsvattnet. Då detta i princip utgörs av sötvatten kommer det att stiga mot ytan. Det når språngskiktet efter hela 18 m stigning (salthaltsprångskiktet brukar vanligen ligga på 12 m djup), vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Troligen kommer merparten av avloppsvattnet att inlagras under språngskiktet. Utloppet behöver inte heller utformas med speciella dysor utan kan med fördel utgöras av fri ledningsmynning. Det underlättar också inför framtida rensning med s k polypigg, som trycks genom ledningen. Vid västliga vindar pressas ytvattnet (0-12 m djup) genom Kråksundsgap i riktning mot land. En bottenström (12-30 m djup) går i regel i motsatt riktning och drar därför med sig det utspädda avloppsvattnet bort från sundet mot havet. Man behöver sannolikt inte välja detta optimala läge för utsläppet. Ledningen kan förkortas så att mynningen hamnar innanför Kråksundsgap, men mynningen bör då ligga minst några meter under språngskiktet för att få en acceptabel utspädning, dvs ju djupare desto bättre. Recipientområdet innanför Kråksundsgap har både stor volym och god vattenomsättning. Med ledning av förhållandena på bottnen vid nuvarande utsläpp från ARV Barrevik torde inga problem uppkomma om utsläpp från det planerade reningsverket sker strax innanför Kråksunds gap. Ledningsprofilen i alternativ A är mycket jämn med undantag av de små pucklarna norr om St Bockholmen. Viktning av ledningen genom Kråksundsgap måste vara så stor att den inte kan påverkas av starka vattenströmmar. Däremot är området längre ut vid utsläppspunkten på 27 m djup inte särskilt strömpåverkat (se fig 15-22). Här består bottnen av ljusgrått finsediment med sparsam fauna, där eremitkräftor dominerar. 2.2 ALTERNATV B Alternativet (fig 5) går söder om St Bockholmen i en ränna med jämn botten som mynnar ut mot den inre farleden, som måste korsar. Därefter tvingas ledningen upp på en höjdrygg (dock med förhållandevis jämn botten) från Tvistjärten mot södra Bråtö. Ledningen dyker därefter ner i sundet mellan Bråtö och Vannholmen där den kommer att ligga i den yttre nord-sydgående farleden. Här är bottnen besvärlig med flera trösklar av berg som måste passeras. Av denna anledning rekommenderas ej alternativ B. Man skulle kunna tänka sig att ledningsmynningen läggs i höjd med Bråtö fyr (där ledningen möter farleden), eftersom vattengenomströmningen här är mycket god. I ett sådant fall blir ledningssträckan kortare än i alternativ A, men fortfarande kvarstår problemet med höjdryggen norr om Tvistjärten. Alternativ C kan då bli intressant. 8

10 ALTERNATIV B Fig 5: Alternativ B i plan och profil 9

11 ALTERNATIV C 2.3 ALTERNATV C Alternativet ansluter från alternativ B innan korsningen av den inre farleden och går runt Tvistjärten för att åter ansluta till alternativ B innan sista sträcka mot mynningen utanför Kråksunds gap. Då sista sträckan i alternativ B är mycket ojämn, finns möjlighet att lägga mynningen i punkten U1 i altenativ C, dvs innan profilen dyker igen. Ännu kortare ledning erhålls om man förlägger utloppet till punkten U2 på ca 14 m djup. Djupetför både U1 och U2 ligger dock mycket nära salthaltsprångskiktet, vilket gör att avloppsvattnet kommer att nå vattenytan. Man bör också betänka att utsläpp av industriavloppsvatten från fiskberedningen i Mollösund, vilket också sprids hit, eventuellt kan ge viss kumulativ effekt på recipienten här. U2 U1 U1 U2 Fig 6: Alternativ C i plan och profil (OBS omvänd riktning!). Alternativet ersätter delsträcka för alternativ B. 10

12 ALTERNATIV A i 3D

13 SONARKONTAKTER ALTERNATIV A N58 06,019 E 11 28,029 Berg(?) väster om ön Roland. Ledning från Sjöleden mot Barrevik Fig Uttagna sonarbilder från sträckan alternativ A. 12

14 SONARKONTAKTER ALTERNATIV A N58 05,933 E 11 28,243 Ålgräs Ränna med sedimentbotten där ledningen kan läggas. Brygga med förankringar i Sandviken Fig 13 och

Relevanta dokument

Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 8

H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 8 Sjöförlagd utloppsledning från Tången norr om Mollösund, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 2013-07-02 MKB Tångens ARV