Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 8

Transkript

1 H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 8 Sjöförlagd utloppsledning från Tången norr om Mollösund, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun MKB Tångens ARV

2 HYDROGIS AB SJÖFÖRLAGD UTLOPPSLEDNING FRÅN TÅNGEN NORR OM MOLLÖSUND ORUST KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ORUST KOMMUN RAPPORT 702

3 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för inledande samråd med Länsstyrelsen angående anläggande av sjöledningar från planerat ARV vid Sandviken söder om Barrevik i Orust kommun. Sökande: Orust kommun Kommunstyrelseförvaltningen Verksamheten för samhällsutveckling HENÅN Kontaktperson: Va-ansvarig Lars-Erik Gustavsson Orust kommun HENÅN Tfn: Ansvarig för rapporten: HydroGIS AB c/o Lars-Harry Jenneborg Tfn:

4 NNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 2 BESKRIVNING AV ALTERNATIVA STRÄCKOR UTLOPPSLEDNINGEN STRÖMFÖRHÅLLANDEN 7 3 BESKRIVNING AV RECIPIENTOMRÅDET STATION STATION STATION STATION UTSLÄPPSLÄGET 11 4 LEDNINGSSTRÄCKOR FRÅN MOLLÖSUND ALTERNATIV A ALTERNATIV B ALTERNATIV C 15 5 REFERENSER 16 3

5 INLEDNING 1 INLEDNING Orust kommun planerar att anlägga ett nytt avloppsreningsverk ARV vid Tången norr om Mollösund. Därmed krävs ny utloppsledning för det renade avloppsvattnet. Med anledning härav utfördes en undersökning av bottentopografin från Djupviken ut till vad som bedömts som lämpligaste recipientområde för utsläppet i djuprännan som är belägen nordväst om Mollön. Undersökningen gjordes med hjälp av ekolodsplotter 200 khz, som skapar en tredimensionell bild av bottentopografin. I modellen plottades brytpunkter ut för att erhålla lämpligaste sträcka, dvs med så få höjdpunkter på ledningsprofilen som möjligt. Utsläppsläget undersöktes med ROV-farkost för att erhålla information om bottenförhållandena och lämplighet som recipient för det renade avloppsvattnet. Tre alternativa sträckningar från Mollösund in till Djupviken undersöktes även med avseende på bottentopografin. Syftet med dessa sträckningar är att kunna koppla in Mollösunds tätort till det planerade avloppsreningsverket. ARV Tången Djupviken Fig 1. Översikt av områdets bottentopografi med markering av möjliga sträckor för planerade avloppsledningar, beskrivna lokaler 1-4 samt föreslaget utloppsläge (röd pil). 4

6 UTLOPPSLEDNING 2 BESKRIVNING ALTERNATIVA STRÄCKOR Alternativa sträckningar för utloppsledning har tidigare utretts inför en alternativ placering av ett avloppsreningsverk innanför Sandviken längre norr ut. Dessa sträckningar redovisas inte i denna rapport. I stället hänvisas till HydroGIS AB rapport nr 673 (referens 7), där alternativen är utredda med ett utsläppsläge vid Kråksunds gap. 2.1 UTLOPPSLEDNINGEN Djupvik Fig 2. Föreslagen sträcka för utloppsledningen i plan och profil. Utsläpp sker på 20 m djup. Ett planerat nytt reningsverk vid Tången innebär att utloppsledningen kommer att gå ut i saltsjön genom en stenig ravin mellan bergen, vilket framgår av fig 3. Bottnen i viken är långsluttande och vattendjupet blir ca 5 meter redan ca 100 m ut från land. Inslag av ålgräs Zostera marina förekommer ner till denna nivå, men den huvudsakliga vegetationen utgörs av sågtång Fucus seratus och grönalgen Ulvaria obscura (observation från 2004). Stora vegetationsfria ytor med finsediment som också innehåller skal och skalsand (se ljusa ytor i fig 3). På ett avstånd 600 meter ut från land går ledningen genom en smal passage med sediment mellan några bergsgrund och djupet blir ca 12 meter. Därifrån och fram till ca 200 meter innan 5

7 UTLOPPSLEDNING Fig 3. Tången med vindkraftverket Mollysamt markering för planerad utloppsledning i Djupviken. Ljusa fläckar på bottnen är vegetationsfrit sediment. 6

8 föreslaget utsläppsläge betsår bottnen av stora planan sedimentytor på djup mellan 15 och 17 meter. Den sista sträckan går ledningen in i en canyon, som blir allt smalare ju längre mot väster man kommer. Ledningen föreslåsmynna på ca 20 m djup där bottnen består av sand-skalsand (se markeringen Not i fig 1). Skulle man vilja förlänga ledningens mynning ytterligare mot väster blir bottnen mer småkuperad och canyonen mer slingrig och i läget där markeringen gult! finns i fig 1 måste man passera en grundrygg, som sticker upp ca 2 meter. Vattendjupet i den yttre delen ligger på ca m djup, dvs man kommer inte särskilt djupare ner med en sådan förlängning jämfört med föreslaget läge. Föreslagen ledningsmynning enligt fig 2 bedöms få en mycket god spridningseffekt på det renade avloppsvattnet, som i princip utgörs av sötvatten och kommer därför att stiga mot ytan. Det når språngskiktet efter ca 5-8 m stigning, vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Salthaltsprångskiktet brukar vanligen ligga på 12 m djup, men låg vid undersökningstillfället på 15 m djup. Dessutom fanns flera mindre utvecklade språngskikt på olika nivåer. En stor del av avloppsvattnet kommer att inlagras under och utmed språngskiktet. Utloppet kan, för att få bäst spridning, utformas som en kombination av fri ledningsmynning och några borrade hål (diameter 50 mm) på ledningen inom de sista 10 metrarna. 2.2 STRÖMFÖRHÅLLANDEN Vid de normalt dominerande västliga vindarna pressas ytvattnet (0-12 m djup) genom sundet norr om Söskär och Mollön. En bottenström (12-20 m djup) går i regel i motsatt riktning och drar därför med sig det utspädda avloppsvattnet bort från sundet mot havet. Fig 4: Ytströmmar vid västliga vindar 7

9 RECIPIENTOMRÅDET Utsläppsläget ligger i korsningen av fyra olika sund, vilket borgar för en god vattenomsättning. Vattenområdet innanför de fyra sunden med Skeppsholmen i centrum har en stor ytvattenvolym på ca 22 miljoner m 3 (mellan 0-12 meters djup) och ca 3 miljoner m 3 bottenvatten, vilket innebär en hög volymskapacitet för utspädning av det renade avloppsvattnet vid de tillfällen strömmarna leder in vattnet till detta område. Bottnen vid utsläppsmynningen utgörs av utpräglad erosionstyp, vilket innebär att för det mesta råder betydande strömmar som inte tillåter sedimentering av finare partiklar. Utspädningen av avloppsvattnet blir också mycket effektiv genom dessa strömmar. Den ström som går genom sundet mellan Mollön och fastlandet är i regel nordgående, vilket förhindrar att avloppsvattnet skall kunna inverka negativt på badplatsens vattenkvalitet. Vattnet går från badplatsen i västligriktning mot sundet. Även vid sydgående ström uppträder samma strömriktning från badplatsen, men med betydligt svagare ström. Utanför Mollösunds hamninlopp mynnar ett industriavlopp från fiskberedningsindustrin. Utsläppet härifrån har viss påverkan på närrecipienten med bl a annat lättare beläggningar med cyanobakterier på transportbottnen i sundets mynning mot norr. Någon synergieffekt från planerat utsläpp av renat avloppsvatten bedöms ej uppkomma av de skäl som angetts i punkterna ovan. 3.1 BESKRIVNING AV RECIPIENTOMRÅDET Nedan redovisas marina bottensamhällen vid fem undersökningsstationer i området norr om Mollösund (se markeringar i fig 1). Uppgifter om station 1-4 är hämtade från referenser STATION 1 - Badplatsen Stationen karakteriseras av berg med tämligen yppig och välutvecklad algflora. Här förekommer stora beståndsbildande kelpalger Laminaria saccharina (fig 5 A) utan inslag av den annars numera vanliga sargassosnärjan Sargassum muticum. Riklig och varierande rödalgsflora med Delesseria sanguinea (fig 5 D), Bonnemaissonia hamifera (fig 5 A och B), Ceramium/ Polysiphonia spp. (fig 5 B och C) samt Furcellaria lubricalis (fig 5 C). Faunan domineras av skorpmossdjur och små sjöstjärnor Asterias rubens. Stim med sjustrålig smörbult Gobiusculus flavescens observerades STATION 2 Bottnen närmast stranden utgöres av berg med normala algbälten. På sedimentbottnen nedanför ligger rikligt med lösliggande alger allt ifrån tång till trådformiga röd och brunalger (fig 6 A-D). Trots den påtagliga belastningen med dessa lösliggande algmassor har vare sig cyanobakterier eller svavelbakterier bildats. 8

10 RECIPIENTOMRÅDET 5A 5B 5D 5C 6A 6B 6D 6C 9

11 RECIPIENTOMRÅDET 7B 7A 7D 7C 8A 8B 8C 8D 10

12 RECIPIENTOMRÅDET STATION 3 Mitt i sundets norra del är djupet ca 13 m och bottnen kan karakteriseras som transportbotten, dvs under lugna förhållanden sker en ackumulation av finare partiklar (fig 7 A). Vid hård väderlek uppkommer vattenströmmar som oftast spolar bort det lätta organiska finsedimentet, som i regel ligger i tunna skikt (fig 7 D). Finsedimentet medger ingen fastsittande algvegetation. De alger som förekommer är lösliggande och enstaka kelpalger Laminaria saccharina (fig 7 B). På bottenytan uppehåller sig flera unga exemplar till tånglake Pholis gunnerus (fig 7 C och D) STATION 4 På denna station har tidigare funnits en smal zon med ålgräs Zostera marina. Denna vegetation har inte kunnat återfinnas denna gång. Istället finns här ett tätt vegetationstäcke med dels kelpen Laminaria saccharina (fig 8 B) och trådformade brunalger Pilayella /Ectocarpus. Trådalgerna bildar molnlika formationer som täcker bottnen helt (fig 8 C-D). Under dessa lösa algmoln skymtar dock här och var rödalger som Furcellaria lumbricalis (fig 8 A) och Chondrus crispus UTSLÄPPSLÄGET Erosionsbotten med sand-skalgrus/sand ner till 20 meters djup, som också är det största djupet i rännan vid planerat utsläppsmynning. Här förekommer ingen algvegetation då endast grovt sediment förekommer. På omgivande bergssidor finns dock rödalger som Phymatoliton spp. och Delesseria/Phycodrys. Faunan domineras av talrika maskeringskrabbor Hyas sp. (fig 9 B, C och E), som kryper omkring på den sandiga bottnen. Därutöver är eremitkräftor Eupagurus bernhardus vanliga (fig 9 F). Ett exemplar av en vit och svartrandig simpa observerades och är tillfälligt artbestämd till Micrenophrys lilljeborgii (fig 9 G-H). 11

13 RECIPIENTOMRÅDET 9AA 9B B 9C C 9DD 9EE 9F 9G G 9H H 12

14 ALTERNATIV A 4 LEDNINGSSTRÄCKOR FRÅN MOLLÖSUND Fig 10. Ledning från Mollösund till Djupvik enligt alternativ A. Tre alternativ för sjöförlagd avloppsledning från Mollösunds samhälle fram till Djupvik har utretts med avseende på topografin och ledningsprofiler. 4.1 ALTERNATIV A Ledningssträckan är den längsta av de tre olika alternativen A-C, men också den bästa med avseende på profilens jämnhet (fig 10). Längden är 1,15 Nm som motsvarar meter. Den ligger helt på sedimentbotten och rundar bergsgrunden norr om badplatsen vid Mollösund. 13

15 ALTERNATIV B Fig 11. Ledningssträcka enligt alternativ B. 4.2 ALTERNATIV B Alternativet redovisas i fig 11, som delsträcka från sundets norra mynning och in till 5 m djup utanför Djupvik. Alternativet utgör den näst längsta sträckan efter alternativ A, men profilen går inte att få jämn, dvs mellan bergsgrunden bildas en stor och flera mindre pucklar där risk finns att luft ansamlas i en ledning. Detta kan undvikas genom att anordna luftare på ledningens höjdpunkter, men då kommer en del av orenat avloppsvatten ut och kan påverka badplatsen samt lokalt öka andelen trådalger och cyanobakterier på bottnen kring luftaren. 14

16 ALTERNATIV C Fig 12. Ledning från Mollösund till Djupvik enligt alternativ C. 4.3 ALTERNATIV C Alternativet utgör den kortaste sträckan med meter, men går över bergsbotten där profilen blir taggig (fig 12). Ledningen kommer även att slingra mellan bergsgrunden i ett läge närmare badplatsen jämfört med de övriga alternativen. Små pucklar medför viss risk för luft i ledningen. Stenungsund HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg 15

17 REFERENSER 1 Jenneborg L-H 1996: Marinbiologisk undersökning utanför Mollösund. Orust kommun. Handelsbolaget MP-Produkter. HydroGIS AB rapport : Recipientkontroll. Handelsbolaget MP-Produkter i Mollösund. - HydroGIS AB rapport nr : MKB - Uppförande av kaj på fastigheten Mollösund 4:5. Handelsbolaget MP- Produkter. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk kontroll - Bottnarnas tillstånd omkring avloppsledningen från MP-Produkter i Mollösund. Orust kommun. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2010 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2010 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun. HydroGIS AB rapport