NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

Transkript

1 NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport HÄRSLÖV NOVEMBER 2007

2 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat planprogram för kanalområdet. I föreliggande rapport beskrivs de marina områdena i det norra kanalområdet, de utvecklingsplaner som föreligger samt konsekvenser för den marina miljön om planerna förverkligas. Marinbioogisk beskrivning av områdena Områdena definieras i bl.a. Fördjupat program - För området kring Falsterbokanalen (Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, ). Efter inledande diskussioner med kommunen besöktes området den 7 november Ytterligare information om områdets marinbiologiska karaktär har inhämtas från Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet - underlagsrapport för den marina statusen i området (Toxicon rapport för länsstyrelsen i Skåne). Nedan beskrivs varje delområde. C B E Karta 1. Norra kanalområdet med indelning av områdena (B, C och E). Område B Område B ligger öster om kanalen (se karta 1). Då föreliggande projektbeskrivning endast omfattade det strandnära området i hörnet mellan piren och stranden, beskrivs endast detta område marinbiologiskt. Detta område är mycket långgrunt med ett vattendjup på <1 m ca 300 m ut längs piren. Botten är sandig med förekomst av fanerogamer som nating (Ruppia spp.) och på enstaka stenars och pirens stenskoning fastsittande alger (olika former av fintrådiga grön- och rödalger). Djursamhället karaktäriseras av Macoma-samhället (efter

3 östersjömusslan Macoma baltica), vilket innebär att faunan domineras av ett fåtal arter (bland dem hjärtmussla, sandmussla, östersjömussla, tusensnäcka och några olika havsborstmaskar och kräftdjur) men med höga individantal. Faunan karaktäriseras av stora mellanårsvariationer och av en stor potential för kolonisering och återkolonisering efter olika typer av störningar (stormar, sandförflyttingar, is, temperatur- och salthaltsfluktuationer). Längs en sträcka ca 70 m från land och ut längs pirkanten förekom vid fältbesöket 7 november lös, ruttnande vegetation med ett något organogent och gyttjigt sediment. Inne vid strandkanten (ca 10 ut längs piren och ca 80 m längs stranden) var lagren av död, ruttnande tång och ålgräs tjocka och sedimenten var mycket gyttjiga. Område C Område C ligger inne i kanalen, längs den östra pirarmen. Området närmast land (ca 25 m ut från piren och ca 75 m norrut) är mycket igensandat med ett vattendjup <1 m. Detta grunda och igensandade område minskar i omfång längs med piren men är fortfarande synligt ca m ut längs med piren. Längs med hela piren syns förekomst av ålgräs och andra fanerogamer (nating, borstnate), blåstång och olika arter av trådformiga alger. Bottenfaunan är av samma typ som i område B. Område E Område E ligger innanför och utanför den västra pirarmen. Den föreslagna utvecklingen av området gör dock att bara området utanför pirarmen beskrivs här. Längs stranden förekommer täta bestånd av säv och vass. Vattendjupet längs med piren är <1 m, förutom de sista ca 125 m av piren där vattendjupet är 1 m. Vid fältbesöket 7 november förekom mycket uppspolat växtmaterial på sandbankar. I oktober 2006 gjordes en undersökning för länsstyrelsen i Skåne i detta område. Bottenmaterialet var något organogen sand med enstaka stenar. Nating (Ruppia) dominerade på vattendjupet <1 m men även nate (Pomatogeton) och fintrådiga alger förekom. Med ökande djup dominerade ålgräs och fintrådiga alger. Kransalgen Chara baltica observerades. Faunan dominerades av tusensnäcka (Hydrobia) och borstmasken Hediste diversicolor. Ca 8-9 arter påträffades vilket ansåg som normalt. Den rödlistade (enligt Artdatabankens klassning) köpenhamnsmusslan Parvicardium hauniense förekom längs hela den undersökta sträckan. Förslag till utveckling av områdena Enligt Fördjupat program - För området kring Falsterbokanalen samt enligt diskussioner med kommunen är följande förslag till utveckling av områdena aktuella för denna rapport: Område B: Då området i hörnet av stranden och piren ofta består av ansamlingar av ruttnade tång och ålgräs, önskas att en utfyllnad med sand görs så att kustlinjen blir mer avrundad. Det skulle förbättra vattenomsättningen i området och minska både lukt- och estetikproblemen. Område C: I detta område föreslås att området mellan dykdalberna och piren fylls ut så att tre mindre landområden och två småhamnar bildas. Område E: I detta område föreslås att en ny pirarm anläggs väster om och parallellt med den nuvarande för att skapa dels ett nytt landområde och en ny småbåtshamn.

4 Marinbiologiska konsekvenser av förslag till utveckling av områdena Område B Den uppenbara fördelen med förslaget är att kustlinjen blir mer avrundad med förhoppningsvis bättre vattengenomströmning. Detta bör leda till mindre ansamlingar av ruttnande vegetation som inte bara luktar illa utan även skadar existerande fauna i sedimenten. Man kan nog inte helt eliminera ansamlingar men de bör bli mindre omfattande. Den negativa aspekten är att man inte kan vara säker på effekten av ändrade strömförhållande för resten av viken. Man bör därför säkerställa detta genom t.ex. modellering så att en ändring av strandlinjen inte orsakar t.ex. ökad erosion på andra strandsträckor. En annan negativ aspekt är att en sandutfyllnad gör att faunan i det berörda området slås ut initialt samt att liten yta omvandlas från tidvist barlagt vattenområde till tidvist översvämmat landområde. Faunan som slås ut tillhör Macoma-samhället med en mycket hög potential för kolonisering av nya habitat och återkolonisering av störda habitat. Om en sandutfyllnad görs, kommer faunan inom 1-2 år att vara helt återställd. Område C Detta område är mer eller mindre omöjligt att använda som hamnområde i nuläget p.g.a. den stora utsattheten för vind och vågor. En ombyggnad är enda möjligheten att använda området som småbåtshamn. Den negativa aspekten med en utfyllnad är förlusten av habitat. Området är dock ursprungligen tänkt som hamnområde och inte som skyddsvärt marint habitat. Den förlorade ytan är dessutom marginell i förhållande till övriga ytor av liknande typ i Höllviken-området. Det kan förekomma rara och sällsynta arter i hamnen (i.e. kransalger och köpenhamnsmussla) men den vanligaste kransalgen i området (Chara baltica) är ej rödlistad och köpenhamnsmussla finns i hela området från Haken-Bredgrund upp till Klagshamn-Bunkeflo. Område E Förslaget innebär att ca hälften av området fylls ut, med förlust av habitat som följd, och hälften blir småbåtshamn. Ytan av det utfyllda området är insignifikant i relation till tillgängliga ytor av liknande slag i Höllviken-området och kommer inte att påverka den ekologiska balansen. En förlust sker av ytor där den rödlistade köpenhamnsmusslan förekommer liksom sällsynta kransalger (i.e. Chara baltica) men dessa arter förekommer båda från Haken upp till Klagshamn-Bunkeflo, varför förlusten är mycket marginell. Ytan som föreslås bli småbåtshamn orsakar inga habitatsförluster initialt, men med tiden kommer bottnen att bli mer och mer organogen p.g.a. minskad vattenomsättning och ansamling av organiskt material i det av den nya pirarmen skyddade området. Detta kan motverkas genom att den nya hamnen konstrueras så att en god vattengenomströmning uppnås. Området för utfyllnad ligger idag mellan piren och revet väster om piren. Revet och piren gör att vattenomsättningen i området sannnolikt är något nedsatt, vilket syns i vass/säv-bestånden längs strandlinjen samt sedimentens något organogena innehåll. Om piren förflyttas längre västerut kommer vattenområdet troligen få en minskad vattenomsättning vilket kan orsaka att mer växtmaterial ansamlas med risk för en förhöjning av det organiska innehållet i sedimenten. Detta kan i sin tur leda till att sammansättningen av flora och fauna ändras till en mindre önskvärd sådan. Effekten av utfyllnaden på vattenomsättningen med risker för igenväxtning bör därför utredas närmare.

5 Sammanfattning av påverkan Sammantaget bedöms att effekterna för den marina faunan och floran i området blir marginella. En positiv effekt kan uppnås om utfyllnaden i område B ger en bättre vattenomsättning med mindre mängder ruttnande tång som i nuläget påverkar floran och fauna negativt. En ändring av kustlinjen bör dock noga övervägas så att förändringar i erosion och kustmorfologi ej sker längs andra kuststräckor. En utfyllnad i område E kan potentiellt göra att vattenområdet mellan piren och revet får en sämre vattenomsätting. Detta kan på sikt leda till en viss igenväxtning.