Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet
|
|
- Britta Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7
2 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna V Näsörarna7 Ö Näsörarna9 Foteviken Lilla Hammar Ö Höllrevet 5 Ö Haken 7 Referenser9
3 INLEDNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfördes hösten 6 en inventering av grunda havsområden i Höllvikenområdet Uppdraget innefattade en fältundersökning i Foteviken och Höllviken med kvalitativ bedömning av flora samt både kvalitativ och kvantitativ bedömning av faunan längs 6 transekter samt en punkt enligt figur En sammanställning av data från undersökningen samt äldre material från perioden gjordes med speciell focus på hotade och nya arter i området N Eskilstorpsholmarna 5 V Näsörarna Ö Näsörarna Foteviken 6 Ö Haken Lilla Hammar Ö Höllrevet 7 Fig Undersökningsområdet med transekternas start- respektive slutpunkter (stjärnor), samt provpunkter för fauna (blå punkter) Referenser är gulmarkerade och indexerade -7 (se tabell ) UTFÖRANDE Undersökningen utfördes den oktober 6 Tab Jämförelsestationer för vegetation och fauna under perioden 996- Index hänvisar till karta (fig ) och rapport till referenslista Index Stationsbeteckning Djup, m Rapport Vegetation KL-B,8 Öresundskonsortiet, 998, KL-A, Öresundskonsortiet, 998, Lilla Hammar,5 Lst Skåne,996, Ö Haken,5 Lst Skåne,996, Fauna 5 SEMAC stn,5/, SEMAC SEMAC stn,5 SEMAC SEMAC stn,5 SEMAC 997
4 Vid varje transekt karterades floran kontinuerligt längs transekten och djup, täckningsgrad för respektive art samt avstånd från startpositionen noterades Vid behov kontrollerades vegetationen närmare med dykning/ snorkling Prover för artbestämning på laboratorium inhämtades och frystes då detta behövdes Transekten avslutades då siktdjupet ej tillät vidare bedömning med vattenkikare Undantaget var Ö Näsörarna där transekten avslutades centralt i Foteviken Station Foteviken utgjordes av en enstaka provpunkt Faunaundersökningen gjordes vid transekternas startposition och vid bottendjup på ca,5 m längs transekten Prover togs med cylinderprovtagare med yta 85 cm Fem delprov togs och slogs samman till ett samlingsprov vid varje station Håvning utfördes kvalitativt även i vegetationen för att kontrolleras om den rödlistade hjärtmusslan förekom på stationen Samtliga faunaprover konserverades i 95 % etanol före hemtransport Artbestämning i stereomikroskop och räkning utfördes på lab Jämförelser med tidigare undersökningar gjordes då material fanns att tillgå från stationer med motsvarande läge och vattendjup Referensstationernas lägen redovisas dels i figur och i tabell, där stationsbeteckningar, provtagningsprogram och årtal anges BEDÖMNING Djup, m Djup, m N Eskilstorpsholmarna, NE Zostera N Eskilstorpsholmarna, flora Transekten sträckte sig över ca, km med vattendjup från,5 m till, m (fig ) Täckningsgrader vid olika djup och avstånd i transekten presenteras i figur Vegetationen på transekt NE var riklig generellt sett Mittdelen av transekten (-5 m) grundade upp något varför vegetationen här var mer sparsam pga ökad exponeringsgrad På transekten påträffades även Myriophyllum spicatum, axslinga, vilken är en utpräglad brackvatten- /sötvattensväxt Den inre delen av transekten (djup < m) dominerades av Ruppia (nating) med täckningsgrader på -8 % samt kraftig förekomst av den fintrådiga grönalgen Chaetomorpha linum Även blåstång (Fucus Ruppia Potamogeton 9 Fintrådiga alger Fig Täckningsgrad för floran längs transekt N Eskilstorpsholmarna (NE) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten 9 8 Zanichellia Djup
5 vesiculosus) förekom bitvis i de inre delarna På djup -,5 m ökade förekomsten av Potamogeton sp (nate) och Zanichellia till - % täckning, och de fintrådiga algerna, här i form av rödalger, uppvisade kraftig förekomst med ca 6 % täckning Därefter (>,5 m djup) ökade ålgräsförekomsten (Zostera marina) och övrig vegetation minskade Vegetationen följde i allmänhet ett typiskt mönster för dylika, grunda bottnar med dominans av nating på de grundaste delarna, och en med djupet ökande förekomst av nate som slutligen ersätts med ålgräs Jämför man med tidigare undersökningar (, och,8 m djup) i området från år 996 och är täckningsgraden för respektive vegetationstyp densamma, dvs 6-8 % nating och sparsamt med övrig vegetation Vad som skiljer årets undersökning från tidigare observationer är framför allt den bitvis massiva förekomsten av C linum, men även förekomst av Myriophyllum spicatum, axslinga Dessa båda arter har inte observerats i några större mängder tidigare i detta område Vad gäller rödlistade arter är det endast arter av kransalgsläktet Chara spp (sträfse) som potentiellt kan förekomma i området Ingen av de ca 9 enligt artdatabanken rödlistade arterna observerades Endast fynd av grönsträfse Chara baltica (ej rödlistad) gjordes vid inventeringen, men det kan inte uteslutras att rödlistade arter kan förekomma eftersom Höllvikensområdet ligger på gränsen till flera arters utbredning och att flera arters utbredning är dåligt kända I rapporten "kransalger i Skåne" (Länsstyrelsen Skåne, 999) klassas C balthica som rödlistad (starkt hotad), men är för närvarande ej upptagen i artdatabankens rödlistor N Eskilstorpsholmarna, fauna Två lokaler längs den undersökta transekten provtogs kvantitativt på infauna På den inre stationen (NE,5 m) dominerades faunan av tusensnäcka () och borstmasken (fig &) Faunan var sparsmakad med endast påträffade arter och drygt 6 individer per m I jämförelse med en närliggande station (referensstation 5, figur ) på samma djup uppvisade NE,5 m färre arter och färre individantal Man skall komma ihåg att jämförelsestationen provtogs med hela replikat vilket ger ett högre artantal jämfört med de 5 proverna som togs vid NE,5 m Dock uppvisade referensstatoionen från 996 på avsevärt högre individantal (drygt individer per m ) Inga P hauniense påträffades vid 6 års inventering på,5 m djup, men 996 påträffades den i faunaproverna Vid NE, m återfanns färre individer jämfört med NE,5, men fler arter (9 st) Hjärtmusslan och borstmasken H diversicolor dominerade (fig ) Jämfört med tidigare undersökningar i området var faunan mycket sparsmakad Dock var prover från år 996 tagna med replikat och på ett något större vattendjup Den rödlistade köpenhamnsmusslan (P hauniense) återfanns vid NE, endast i de kvalitativa proverna, men var relativt vanlig vid 996 års undersökning Sammanfattning N Eskilstorpsholmarna Floran i området var riklig och visade tydliga tecken på övergödning med bitivs kraftig förekomst av fintrådiga alger Anmärkningsvärt var att flera "atypiska arter" återfanns såsom den fintrådiga grönalgen C linum och Myriophyllum sp Dessa arter har ej påträffats vid tidigare undersökningar i området Flera arter av de hotade/rödlistade kransalgerna kan förekomma 5
6 i området, men endast Chara baltica påträffades vid undersökningen Denna art är ej rödlistad idag enligt artdatabanken, men har klassats som hotad av experter Faunan uppvisade generellt lägre individantal och färre arter än vad som kunde förväntas och jämfört med tidigare undersökningar Den kraftiga förekomsten av fintrådiga alger kan ha haft negativ effekt på bottenfaunan Den rödlistade köpenhamnsmusslan återfanns endast i kvalitativa prover på, m djup N Eskilstorpsholmarna,5 m NE,5 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) Antal individer/m N Eskilstorpsholmarna, m NE, m (n=5) 6 SEMAC, m (n=) Antal individer/m Fig Individantal för fauna längs transekt NE (N Eskilstorpsholmarna) artvis och totalt Även jämförelsematerial från 996 presenteras Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa provernaobservera att skalorna är brutna 6
7 Fig Havsborstmasken är en rovlevande och ofta dominerande art i Höllvikenområdet (foto Fredrik Lundgren) V Näsörarna, flora Transekten V Näsörarna (VN) sträckte sig över ca,5 km med vattendjup från,5 m till,7 m Täckningsgrad vid olika djup och avstånd i transekten presenteras i figur 5 Nating (Ruppia) dominerade vid transektens början med 8 % täckning, men ersattes av kraftig förekomst av fintrådiga alger i form av röd- och brunalger Vid -,5 m djup avtog sedan fintrådiga alger och nating och nate (Potamogeton) ökade Nating och nate minskade sedan successivt ner till m djup och ersattes av sparsam ålgräsförekomst (Zostera marina) samt fintrådiga alger Kransalger (Chara baltica) påträffades vid, m djup Liksom vid Eskilstorpsholmarna var bestånden av fintrådiga alger bitvis kraftiga, och grönalgen C linum återfanns visserligen men dominerade ej Sammansättningen av fintrådiga alger var här av mer normal karaktär Jämförelsedata saknas för denna transekt Djup, m Djup, m V Näsörarna, VN Zostera Ruppia Potamogeton 9 Fintrådiga alger Djup Fig 5 Täckningsgrad för floran längs transekt V Näsörarna (VN) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten Zanichellia
8 6 V Näsörarna,5 m VN,5 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) Antal individer/m Antal individer/m V Näsörarna, m VN, m (n=5) 6 SEMAC, m (n=) 996 Övrigt Fig 6 Individantal för fauna längs transekt VN (V Näsörarna) artvis och totalt Även jämförelsematerial från 996 presenteras Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, på VN, m både i kvalitativa och kvantitativa proverobservera att skalorna är brutna V Näsörarna, fauna Fauna längs transekt VN uppvisade liknande karaktär som transekt EN med sparsmakad fauna i jämförelse med 996 års undersökning (fig 6) VN,5 m dominerades av tusensnäcka () och borstmasken arter påträffades vilket var det högsta vid årets undersökning, men blygsamt jämfört med referensen ( arter) Återigen bör man beakta de olika replikatantalen vid respektive undersökning Köpenhamnsmussla återfanns på,5 m i de kvalitativa proverna men ej vid den kvantitativa provtagningen På station VN, m återfanns endast 6 arter med dominans av blötdjur (musslor och snäckor) och särskilt tusensnäcka Få individer och arter förekom i jämförelse med den något djupare belägna referensstationen med 5 arter och drygt 8 individer per m Köpenhamnsmussla återfanns på,5 m endast i de kvalitativa proverna 8
9 Fig 7 Köpenhamnsmusslan är en rödlistad art som stort sett bara förekommer i södra Öresund (foto Fredrik Lundgren) Sammanfattning V Näsörarna Bitvis kraftiga bestånd av fintrådiga alger och en i övrigt representativ vegetationskaraktär kännetecknade transekt V Näsörarna Kransalgen Chara balthica påträffades Vegetationen visade tecken på övergödning Faunan vid transekt V Näsörarna påminde i stort om den vid Eskilstorpsholmarna Få arter och relativt få individer jämfört med undersökningar från 996 Artsammansättningen var normal för områdestypen Den rödlistade köpenhamnsmusslan påträffades vid transekten Djup, m Ö Näsörarna, ÖN Zostera Potamogeton Ruppia Fintrådiga alger Djup Fig 8 Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Näsörarna (ÖN) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten Zanichellia Ö Näsörarna, flora Transekt Ö Näsörarna (ÖN) sträckte sig från Näsörarnas östra sida österut mot centrala Foteviken med djup från, m till, m (fig ) Täckningsgrader vid olika djup och avstånd i transekten presenteras i figur 8 9
10 Fig 9 Typisk vegatation i skyddade lokaler i Fotevikenområdet med total dominans av den fintrådiga grönalgen Chaetomropha linum Övriga inslag i vegeattionen är nate (Potamogeton) och axslinga (Myriophyllum spicatum) (foto Per Olsson) Transekten dominerades på de grundaste delarna av nating (Ruppia) för att med ökat djup totalt domineras av fintrådiga alger Nate ökade också successivt längs transekten Vid transektens slutpunkt, centralt i Foteviken, dominerades vegetationen helt av den tidigare ej observerade Ö Näsörarna, m ÖN, m (n=5) Antal individer/m Ö Näsörarna, m ÖN, m (n=5) 6 6 Antal individer/m Fig Individantal för fauna längs transekt ÖN (ÖNäsörarna) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att skalorna är brutna 5
11 Chaetomorpha linum Kransalgen C baltica samt axslinga (Myriophyllum spicatum) påträffades vid transektens slutpunkt (fig 9) Transekten visar tydliga tecken på övergödning och man kan också se att höga täckningsgrader av fintrådiga alger sammanfaller med låga täckningsgrader hos övrig vegetation Ö Näsörarna, fauna Stationerna vid transekt Ö Näsörarna (ÖN) uppvisade en artsammansättning i stort sett likartad med övriga stationer i området men med relativt få arter jämfört med tidigare undersökningar (fig ) Vid stationen på, m (ÖN, m) påträffades 6 arter vid den kvantitativa provtagningen samt köpenhamnsmussla vid den kvalitativa håvningen Slammmärla () påträffades i relativt stort antal på stationen Arten påträffades inte på någon annan station vid årets undersökning, men är allmän i Öresundsregionen På, m djup sågs en typisk artsammnsättning med dominans av musslor/snäckor (Cerastoderma spp och ) samt borstmasken H diversicolor, men den mest talrika arten vid stationen var fjädermygglarv (Chironomidae sp), vilken är vanligt förekommande på grunda bottnar Liksom på övriga stationer observerades relativt få arter( st) med normal sammansättning Sammanfattning, Ö Näsörarna Kraftiga bestånd av den fintrådiga, och tidigare år sparsamt förekommande, grönalgen Chaetomorpha linum och en i övrigt representativ vegetation med nate och nating och axslinga kännetecknade transekt Ö Näsörarna Kransalgen Chara balthica påträffades Vegetationen visade tecken på övergödning Faunan vid transekt Ö Näsörarna påminde i stort om den vid Eskilstorpsholmarna Få arter och relativt få individer observerades jämfört med undersökningar från 996 Artsammansättningen var normal för områdestypen och den rödlistade köpenhamnsmusslan påträffades vid transekten Foteviken, flora Station Foteviken (FO) undersöktes som en enskild station som representerar Fotvikens inre delar Stationens vegetation med täckningsgrader presenteras i figur Foteviken, FO Zostera Ruppia Zanichellia Potamogeton Fintrådigt Fig Täckningsgrad för floran vid station Foteviken (FO) på,8 m djup 6
12 7 6 5 Foteviken,8 m FO,8 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) 996 Antal individer/m Fig Individantal för fauna vid station FO (Foteviken) artvis och totalt Observera att skalorna är brutna Vegetationen dominerades kraftigt av nating (Ruppia) med hela 8 % täckning, samt sparsmakat med nate (Potamogeton) Anmärkningsvärt var att fintrådiga alger i stort sett saknades Foteviken, fauna Faunan vid station Foteviken dominerades totalt av tusensnäcka () och borstmasken I övrigt förekom relativt få arter (8 st) Köpenhamnsmussla har ej påträffats här Liksom på övriga stationer, där referensmaterial finns att tillgå, har art- och individantal minskat kraftigt sedan undersökningarna 996 Noterbart är även att kräftdjur saknas i proverna Ett lägre individ- och artantal är som nämnts tidigare delvis en effekt av ett lägre antal delprov (5 replikat jämfört med replikat) Dock kan det lägre individantalet inte helt förklaras med olika antal delprov Stationen ligger dock på en normal nivå jämfört med övriga stationer vid 6 års undersökning Sammanfattning, Foteviken Stationen visade sig, lite oväntat, sakna fintrådiga alger och vegetationen dominerades av nating och av nate Orsaken till att fintrådiga alger i stort sett saknades är oklar, men anmärkningsvärt med tanke på stationens mycket skyddade läge Inga kransalger återfanns vid årets undersökning Faunan uppvisade en normal förekomst av typiska arter, dock avsevärt färre individer jämfört med undersökningar år 996 Inga köpenhamnsmusslor återfanns år 6
13 Djup, m Djup, m Lilla Hammar, LH Zostera Potamogeton Ruppia Fintrådiga alger Zanichellia Djup Fig Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Näsörarna (ÖN) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp Lilla Hammar, flora Transekt Lilla Hammar (LH) sträckte sig över ca 7 m från,8 m till m djuptäckningsgrad av vegetationen presenteras i figur Vegetationen dominerades till en början av nate och nating, men fintrådiga alger dominerade sedan ut till 5 m från startpunkten (,5 m djup) Här observerades relativt rikligt med Zanichellia (särv, - som är relativt lik Ruppia) Nedom,5 m djup förekom fintrådiga alger i moderata mängder och ålgräs (Zostera marina) ökade för att nå ett maximum vid,7 m djup med 6 % täckning Täckningsgraden av ålgräs överensstämde relativt väl med observationer från 995 (8 % och,5 m djup) Kransalger (Chara spp) oberverades inte vid denna transekt Lilla Hammar, fauna Faunan vid transekt Lilla Hammar visade på en typisk artsammansättning med dominans av tusensnäcka, hjärtmussla och borstmasken H diversicolor (fig ) Hela arter påträffades vid LH,5 m djup vilket var högt i jämförelse med övriga stationer vid årets undersökning och ovanligt nog i paritet med 996 års undersökning ( arter) Individantalet var högre vid årets undersökning jämfört emd 996 och på en normal nivå Köpenhamnsmussla påträffades endast i kvalitativa prover på,8 m djup vid årets undersökning
14 Lilla Hammar,8 m LH,8 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) Antal individer/m 8 6 Övrigt 5 Lilla Hammar,5 m LH,5 m (n=5) Antal individer/m 5 5 Fig Individantal för fauna längs transekt LH (Lilla Hammar) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att några av skalorna är brutna Faunan på LH,5 m djup liknade i artsammansättning den grunda stationen, men med betydligt färre individer och färre antal arter (6 st) Köpenhamnsmussla påträffades, men endast i kvalitativa prover Lilla Hammar, sammanfattning Både flora och fauna uppvisade på typiska, och normala förekomster Vegetationen dominerades på de grunda områdena av Ruppia/ Potamogeton, sedan på större djup av fintrådiga alger efterföljt av Zanichellia och slutligen Zostera Faunan visade likaså på normala och typiska förhållanden med dominans av tusensnäcka, hjärtmussla och H diversicolor Kransalger påträffades inte längs transekten, och köpenhamnsmussla påträffades endast i kvalitativa prover
15 Djup, m Djup, m Ö Höllrevet, HÖ Zostera Ruppia 6 8 Djup Fig 5 Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Höllrevet (HÖ) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp anger att Chara spp påträffats vid givet djup och avstånd på transekten Potamogeton 9 Fintrådiga alger Zanichellia Ö Höllrevet, flora Transekten Ö Höllrevet (HÖ) sträckte sig över ca, km från,6 m till m djup (fig ) Täckningsgrad av vegetationen presenteras i figur 5 Transekten dominerades typiskt av nating (Ruppia) på djup ner till dryga metern Dock förekom relativt rikligt med fintrådiga alger här, vilka ökade för att nå sitt maximum vid, m djup Övrig vegetation minskade när de fintrådig algerna ökade i täckning En mindre, men tydlig vegetationstopp hos de högre växterna (Ruppia, Potamogeton och Zostera) syntes vid ca 5 m avstånd från startpunkten (fig 6) Här sluttar bottnen något kraftigare varför lösdrivande fintrådiga alger kanske är mindre benägna att lägga sig här Ålgräs (Zostera) ökade sedan med ökande djup, men de fintrådiga algerna dominerade alltjämt Fig 6 Typiskt vegatationsparti på knappt m djup i Höllviken, med ålgräs, nate och nating (foto Per Olsson) 5
16 5 Ö Höllrevet,6 m HÖ,6 m (n=5) 6 SEMAC,5 m (n=) Antal individer/m Ö Höllrevet,5 m HÖ,5 m (n=5) 6 7 Antal individer/m Fig 7 Individantal för fauna längs transekt HÖ (Ö Höllrevet) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att skalorna är brutna Ö Höllrevet, fauna Faunan vid transekt Ö Höllrevet visade på typiska förhållanden med dominans av tusensnäcka () och borstmasken H diversicolor A B C Fig 8 Märlkräftan (A), vattengråsuggan (B) och slammärlan (C) är några vanliga arter inom kräftdjursgruppen som påträffas på grunda bottnar i Öresund (foto Fredrik Lundgren) 6
17 9 arter och ca 5 individer per m påträffades vid station HÖ,6 m vilket är normalt i jämförelse med övriga stationer vid årets inventering, men betydligt färre jämfört med 996 års undersökningar (fig 7) Köpenhamnsmussla påträffades i de kvalitativa proverna men ej i de kvantitativa på,6 m På,5 m djup påträffades 8 arter och ca individer per m, vilket får betraktas högt individantal Dominansen av tusensnäcka var total på detta djup Även här påträffades den rödlistade köpenhamnsmusslan endast i de kvalitativa proverna Ö Höllrevet, sammanfattning Både flora och fauna uppvisade en för området typisk sammansättning Floran var omväxlande med nating, nate och ålgräs och rikligt med fintrådiga alger Faunan dominerades av tusensnäcka och borstmasken H diversicolor Både kransalg (C baltica) och köpenhamnsmussla observerades Ö Haken, flora Transekt Ö Haken (HA) sträckte sig ca 5 m och med från,5 m till, m Täckningsgrad och djup redovisas i figur 9 Det grunda partiet dominerades typiskt av nating (Ruppia) som sedan minskade med ökat djup Nate (Potamogeton) ökade för att nå ett maximum vid ca,5 m djup Nedom detta djup ökade ålgräset (Zostera) och framför allt de fintrådiga algerna som på denna transekt var av ordinär sammansättning (röd- och brunalger) De fintrådiga algerna uppvisade total täckning ute på ca m djup Här bör exponeringsgraden var så låg att algerna kan ligga kvar vid normal väderlek Djup, m Djup, m Ö Haken, HA Zostera Ruppia Potamogeton 9 Fintrådiga alger Djup Fig 9 Täckningsgrad för floran längs transekt Ö Haken (HA) Djup, avstånd längs transekt och täckningsgrad anges för respektive grupp Zanichellia
18 Fig Typisk vegatationsparti på cirka m djup i Höllviken, med dominerande vegetation av nating (Ruppia) (foto Per Olsson) Ö Haken, fauna Bottenfaunan på station HA,5 m uppvvisade en typisk artsammansättning med dominans av tusensnäcka och borstmasken H Antal individer/m Ö Haken,5 m HA,5 m (n=5) 6 Knösen,5 m (n=) Knösen,5 m (n=) Electra crustulenta 5 Ö Haken,5 m HA,5 m (n=5) Antal individer/m 8 6 Fig Individantal för fauna längs transekt HA (Ö Haken) artvis och totalt Röd stjärna indikerar att påträffades vid årets undersökning, men ej i de kvantitativa proverna Observera att skalorna är brutna 8
19 diversicolor (fig ) Stationen är undersökt tidigare vid två tillfällen 995 och och dessa data stämde väl överens med årets undersökning Detta är faktiskt enda stationen som uppvisade en ökning i individantal, men detta beror till stor del på att metodiken är mer jämförbar vid dessa undersökningar Köpenhamnsmussla återfanns i de kvalitativa proven Vid,5 m djup dominerades faunan av den rörbyggande borstmasken Denna art dominerar ofta på grunda, sandiga bottnar av lite mer exponerad karaktär I övrigt var artsammansättningen och individantal normal för denna typ av botten Sammanfattning Ö Haken Stationen uppvisade normal förekomster av både flora och fauna som övernsstämmer väl med tidigare undersökningar i området Den rödlistade köpenhamnsmusslan återfanns i kvalitativa prover på,5 m djup REFERENSER Länsstyrelsen i Skåne 996 Undersökningar av ålgräs och bottenfauna i det marina reervatet Falsterbohalvöns havsområde Länsstyrelsen i Skåne 999 Kransalger i Skåne Länsstyrelsen i Skåne Undersökning av grund makrofauna och ålgräs inom Falsterbohalvöns marina reservat Öresundskonsortiet 997 Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg Lavtvandsfauna - tilstandsrapport 996 Rapport av SEMAC JV till Öresundskonsortiet Öresundskonsortiet 998 Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg Bentisk vegetation - tilstandsrapport 997 Rapport av SEMAC JV till Öresundskonsortiet Öresundskonsortiet Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg Bentisk vegetation - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Öresundskonsortiet 9
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merhavsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Läs merMarin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad
Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal
Läs merFauna och flora utanför Saltö
Fauna och flora utanför Saltö Inventering i havsområdet väst om Saltö 2018 Toicon rapport 028-18 Härslöv juni 2018 www.toicon.com 1 Fauna och flora utanför Saltö. Inventering i havsområdet väst om Saltö
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merFauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merMakrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14
Läs mernoterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.
Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även
Läs merBILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merKartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011
Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merInventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Läs merKävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB. Toxicon AB
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB Toxicon AB 19--1 ÖVF Rapport 19:5 ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2004-12-22 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 218-2-22 ÖVF Rapport 218:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 214 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 214-12-16 ÖVF Rapport 215:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merInventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merBotteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn
Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 216 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 217-3-21 ÖVF Rapport 217:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merLittoralundersökning i Valleviken
UPPSALA UNIVERSITET CAMPUS GOTLAND Littoralundersökning i Valleviken Lina Fransson, Emily Montgomerie och Emelie Nilsson 2014-01-01 Samtliga bilder i denna rapport är tagna av Emelie Nilsson Litoralundersökning
Läs merÅlgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd
Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005
ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merMätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
Läs merPAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu
MARINBIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE 2008 PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu SAMMANFATTNING Föreliggande rapport
Läs merNaturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Läs merInventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.
Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Lena Carlson LeCa Marin Michael Palmgren Klockargårdens film 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera
Läs merUndersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen
Läs merKartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård
Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Läs merBilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet
Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 1 Skattning
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 215 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 215-12-3 ÖVF Rapport 216:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2005-12-21 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.
KAL HÖGS K O L A N MAR Y ISSN: 1402-6198 Rapport 2004:6 U N I V E S R T I HÖGSKOLAN I KAL MAR Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen november 2003 Susanna Andersson Institutionen för BIOLOGI
Läs merInventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken
Datum 2017-01-25 Rapport Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken Golder Associates AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771
Läs merBedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merProblemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011
Problemet? Sven Bertil Johnson Biomarin Hållbar Utveckling Skånes möte 13 september 2011 Övergödning Fintrådiga rödalger dominerar Miljökonsekvenser av invaderande trådalger och av mekanisk algrensning
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merGrundvikens belastningskänslighet
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Grundvikens
Läs merDel 4. Jämförelser mellan vikarna
Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin
Läs merInventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merTransektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3
AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:4 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÅLGRÄS Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Per Olsson, Toxicon SWECO VIAK 2004-05-10 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merBottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013
Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 213 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 213-12-2 ÖVF Rapport 214:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs mer2010:33 MARINBIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE 2008
2010:33 MARINBIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE 2008 Titel: Marinbiologiska undersökningar i Skåne 2008 Utgiven av: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län. Innehållet får gärna citeras
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merEffects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays
Joakim Hansen www.su.se/ostersjocentrum Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays Ecology; Aquatic plants; Invertebrates; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2007:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 27-1-3 ÖVF Rapport 27:5 ISSN 1654-697 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merMiljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5
Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapportnummer:
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merKompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län
Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län AquaBiota Report 2018:13 Författare: Johan Näslund, Olov Tiblom, Cecilia Edbom Blomstrand, Matilda Rasmussen, Ylva Jondelius,
Läs merBiologiska undersökningar i samband med muddring av Örserumsviken - Slutrapport
Institutionen för naturvetenskap Biologiska undersökningar i samband med muddring av Örserumsviken - Slutrapport Susanna Andersson Mars 21 ISSN 142-6198 Rapport 21:3 Biologiska undersökningar i samband
Läs merBedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Läs merBasinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken
AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering
Läs merSamordnad uppföljning m.h.a visuella metoder
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?
Läs merI Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene
I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene 1883-86 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde 1883-1886 en mycket
Läs merRapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Läs merResultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2012:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 211 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 211-12-3 ÖVF Rapport 212:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merRapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning
Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Författare: Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning
Läs merUndersökningar i Hanöbukten
Undersökningar i Hanöbukten Undersökningar av fintrådiga alger, epi- och infauna samt fisk under hösten 215 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne Toxicon rapport 54-15 Härslöv december 215 www.toxicon.com
Läs merOMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING OMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE I KUNGÄLVS KOMMUN 2014-01-17 RAPPORT 726 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING
Läs merDetaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).
ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och
Läs merBevarandeplan för Natura område
BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:
Läs merMarin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun
Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 21 Trelleborgs kommun Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 21 av: Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merMakrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2018-01-24 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2018-01-24
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 2016 Toxicon rapport 066-16 Härslöv november 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4
Läs merDETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2
Läs merNaturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn
Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn 2016-06-17 Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Rapportdatum: 2016-06-17 Version:
Läs merInventering av kransalger i den gotländska kustzonen, 2015
Inventering av kransalger i den gotländska kustzonen, 2015 Magnus Petersson Castor & Pollux Omslagsfotografier tagna av Magnus Petersson. Bilden till vänster visar ytan i det område där nyetablering av
Läs merBiologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken
K A L U N HÖGS K O L A N M A R Y T ISSN: 1402-6198 Rapport 2003:3 I V E S R I H Ö G S K O L A N I K A L M A R Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken lägesrapport augusti 2002
Läs merÖvervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson
Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden
Läs merKomplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merNacka kommuns marina kustområde:
Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1
Läs merFÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK Marin flora och fauna Toxicon projekt 057/03 LANDSKRONA MAJ 2003 1 (17) FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merUtbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets
Läs mer