MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG
|
|
- Maj-Britt Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HYDROGIS AB MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG MARINBIOLOGISK BEDÖMNING RAPPORT 662
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 MARIN FLORA OCH FAUNA 7 4 BEDÖMNING 11 5 SAMMANFATTNING 13 6 KÄLLOR 15 BILAGA 1: Fördelning av undersökningslokaler Omslagsbild: Flygfoto över mudderdeponin med Gäveskär i förgrunden. Samtliga foton i rapporten: HydroGIS AB. Ansvarig för rapporten: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Originaldokument: MBU 662 Hake fjord pmd/pdf 2
3 INLEDNING 1 INLEDNING 1.1 SYFTE Denna utredning är framtagen på uppdrag av COWI AB i Göteborg för att belysa de marina bottensamhällenas värden inom Hakefjords tipplats för muddermassor i samband med Göteborgs Hamn ABs tillståndsansökan för fortsatt deponering. 1.2 METOD Utredningen baseras på ett stort antal undersökningar (se Bilaga 1) som genomförts sedan 1990 inom och omkring Hakefjords deponi (referenser 1-42). Vid en sammanvägning av resultaten från undersökningarna har en mycket god kännedom om bottenförhållandena erhållits och hur hittillsvarande muddertippningar påverkat det marina livet på bottnarna. I huvudsak har undersökningarna genomförts med videofilmning av bottnarna, till en början med droppkamera och senare med fjärrmanövrerade ROV-farkoster (Remotely Operated Vehicle). Dessa är försedda med videokameror, reglerbar belysning, kompass, djupmätare, gyro, manipulator, roterande sonar och undervattenspositioneringssystem. MiniROV-farkosten i fig 1 kan operera ner till maximalt 300 m djup och manövreras från en ytenhet antingen via en flytneutral kabel eller också en sjunkande kabel. Undervattensbilder i rapporten har uttagits från sådant videomaterial. Fig 1. ROV-farkosten har ett maximalt dykdjup till 300 m och drivs av tre propellrar. Hastigheten är hela 4,5 knop, vilket är en stor fördel vid strömmande vatten. 3
4 OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Fig 2. Översikt av farlederna in till Göteborgs hamn med befintlig tipplats Hakefjord. Hakefjord är belägen i Göta älvs mynningsområde mellan Hisingen i norr och Rivö-Brännö- Galterö i söder (se fig 2). Längst ut i väster mot Danafjorden ligger Danmarks lilla eller Danska liljan som den även kallas - en ö som kan karakteriseras som en låg hjärtformad kulle bestående av klappersten (se fig 3). Ön, som har unika naturvärden hyser stora vitfågelskolonier. I väster mot farleden sluttar bottnen brant ända ner till 25 m djup. Topografin och varierande bottentyper (berg, klappertsten, skalsand, finsediment) i kombination med vattenströmmarna medverkar till att den biologiska produktionen och mångfalden är hög i detta område (referenser 1, 8 och 14). Traktens kust- och fritidsfiskare söker sig därför ofta hit (fig 4). Här finns också ett större bestånd med ålgräs och ofta finner man både en rikare och annorlunda sammasättning på algfloran. Området har därför fått högsta värde (röd scrafering i fig 16) jämfört med övriga områden i Hakefjord. Mellan muddertippens västra gräns och Danska liljan finns flera mindre öar och skär bl a Klåveskär och Vasskären med Böttö i söder. I öster avgränsas deponin av en grundrygg från Gäveskär i söder mot Gula bockskär i norr. Generellt är vattenkvaliteten påtagligt grumlig då ytvattnet består av Göta älvs utsötade vatten, som sprids över hela området. Det saltare bottenvattnet på större djup än ca 1 m är ibland betydligt klarare och det i är i denna miljö de marina organismsamhällena förekommer. Mellan Rivö huvud och Måvholmsarkipelagen syns ofta en skiljelinje mellan olika vattenkvaliteter på ytvattnet då det grumligare älvvattnet söker sig mot nordväst utmed Hisingen. 4
5 OMRÅDESBESKRIVNING Fig 3. Danska liljan, som ligger på gränsen mellan Hakefjord och Danafjorden och väster om deponiområdet, utgörs av en ansamling med klappersten på en bergrygg. Ön hyser ett rikt fågelliv och en landvegetation som domineras av hundkex och skörbjuggsört. Undervattensvegetationen har en något avvikande artsammansättning och öster om ön finns ett relativt stort bestånd med ålgräs. I norr bildar klapperstenarna ett långsträckt rev. Ön med omgivande bottnar har ett mycket högt skyddsvärde. Fig 4. Fiske väster om Danska liljan, 5
6 MARIN FLORA OCH FAUNA Hakefjords centrala delar används sedan lång tid tillbaka som tipplats för muddermassor som får tippas i havet enligt tillstånd som Göteborgs Hamn AB innehar. Hakefjordstippen inramas av de båda inseglingslederna till Göteborgs hamn: Torshamnsleden i norr och Böttöleden i söder (fig 6). 3 MARIN FLORA OCH FAUNA Fig 5. Böljeslagsmönster på ca 6 m djup i deponiområdets östra del. Det grova ytmaterialet bildar ett effektivt erosionssydd för underliggande massor. I räfflorna samlas ofta drivande algfragment mm. Allmän beskrivning. Bottnarna på Hakefjords grundplatå är till större delen av erosionstyp, vilket innebär att grövre partiklar som skalfragment och sand har under åren vaskats ut och ligger som ett skydd mot ytterligare erosion av underliggande massor. Där ytsedimentet består av sand syns därför ofta böljeslagsmönster eller åsar ända ner till ca 9 m djup (fig 5). Muddertippens centrala delar är tämligen grunt, plant eller småkuperat på grund av muddertippningar (fig 6). Vattendjupet ligger vanligen mellan 5-7 m och i randområdena mot de djupa och delvis muddrade farlederna är djupet drygt 10 m. Böttöleden i söder har naturliga djup på ca 30 m och genom denna djupränna ges möjlighet för saltare bottenvatten att strömma in mot Göteborgs hamnområde. 6
7 OMRÅDESBESKRIVNING Fig 6. Två transekter baserade på ekolodningar (öst-väst överst och nord-syd nederst) genom muddertippen i Hakefjord. 7
8 MARIN FLORA OCH FAUNA Svackor i muddertippen med djup på 6-9 meters djup har oftast finare och lösare ytsediment med ibland bruna beläggningar med cyanobakterier (fig 11). Beläggningarna förekommer sällan i några omfattande kvantiteter - oftast med en täckningsgrad på 5-15% (fig 11-12). Sandmask Arenicola marina förekommer här och var på de grundaste delarna och ormstjärnor Ophiura sp. finns på djupare nivåer än 6-8 meter. Nergrävda i sedimentet lever också hjärtmusslor Cerastoderna edule, sandmusslor Mya spp. (tomma skal ligger ofta på bottenytan eller sifonhål syns på sedimentytan) samt vita småmusslor som Abra spp. och Corbula gibba. Dessutom förekommer tämligen rikligt med havsborstmasken Neoamphitrite sp. som sträcker ut sina fångsttrådar på sedimentytan (markeringar i fig 11). Övrig fauna i sedimentet är rörbyggande havsborstmaskar Polychaeta. På sedimentytan kryper enstaka sjöstjärnor Asterias rubens, valthornsnäckor Buccinum undatum, spiraltornsnäckor Turritella communis, pelikanfotsnäckor Apporrhais pes-pelecani samt eremitkräftor Eupagurus bernhardus. Faunasamhällena på bottnar med finsediment inom Hakefjord har ändå i stort sett generellt låg artrikedom och lågt individantal i nuläget. Hårda bottnar. Där stenar och grövre material ligger ovanpå muddermassorna bildas små utspridda hårdbottensamhällen. Stenarnas yta täcks av krustabildande kalkalger Phymatolithon spp. De centrala delarna av muddertippen kan karakteriseras som en mosaik med omväxlande sandiga sediment med böljeslagsmönster och skalansamlingar framför allt omkring större stenar. På dessa sitter oftast större kelpalger Laminaria saccharina (fig 10), rödalgerna Delesseria sanguinea (fig 9), Phycodrys rubens och Ceramium/Polysiphonia. Bergsbottnar finns, förutom vid skären och småöarna i öst och i väst, även på sluttningarna mot farlederna i norr och söder. På dessa bottnar dominerar i regel samma flora som nämnts ovan. Bland rödalgena några meter närmare ytan ingår här också Chondrus crispus och Phyllophora spp. på vilka också talrika svampdjur Halichondria panicea (fig 14) sitter. Där bergsytorna är branta eller där överhäng förekommer brukar tarmsjöpungarna Ciona intestinalis dominera faunan helt (fig 13). Både tarmsjöpungar och svampdjur är viktiga filtrerare som därvid bidrar till vattnets rening. Bland dessa algbeklädda bottnar förekommer också täta stim med sjustrålig smörbult Gobiusculus flavescens. Stensnultra Ctenilabrus rupestris och skärsnultra Crenilabrus melops är också vanliga. Många grundklackar inom deponin består av bergsformationer med en tämligen normal algflora där kelpen Laminaria saccharina dominerar. I anslutning till kelpen finns oftast ansamlingar med sjöpungar Ciona intestinalis, Dendrodoa grossularia, brödsvampdjur Halichondria panicea samt ibland också blåmusslor Mytilus edulis. En rödalgsmosaik med Ceramium rubrum, Rhodomela confervoides och Delesseria sanguinea förekommer ofta blandad med brunalgerna Dictyosiphon foeniculaceus, och Desmarestia aculeata Bergsklackarna omges alltid av en zon med friliggande tomma blåmusselskal (fig 8). Här och var sitter även små intensivt röda buskformade alger som Callithamnion corymbosum. 8
9
10 MARIN FLORA OCH FAUNA Östra delen av muddertippen (höga ekologiska värden = gul scrafering i fig 16). Under talet konstaterades att hårda bottnar med sten och berg inom Hakefjord hyste eller var potentiella bottnar för kelpalger Laminaria saccharina. Undersökningar 2010 visade på att omfattande nyetablering av kelpalger har skett på grundryggen mellan Gäveskär i söder och Gula Bockskär i norr (se gul scrafering i fig 16). Här växer ung kelp också på levande blåmusslor (fig 7 och 15) och tomma skal, som till stora delar täcker sedimentet. Av kelpalgernas storlek att Fig 15. Unga kelpalger på blåmusselbank i östra deponiområdet - en mycket värdefull miljö. döma är de ca 2-4 år gamla. Grundryggen har förutom välutvecklade kelpbestånd också mycket fina rödalgssamhällen med Delesseria sanguinea, Phycodrys rubens m fl arter. Skalgrusbottnar är också vanliga mellan bergsgrunden. Området har ett mycket högt ekologiskt värde på grund av dess tredimensionella strukturer med kelpblad och musslor där många organismer söker skydd, föda och lägger sina ägg. Västra delen av muddertippen (höga ekologiska värden = gul scrafering i fig 16). Även de grundklackar som ingår i Vasskären och området norr härom hyser i likhet med östra området betydande kelpbestånd. Dessa är dock äldre och glesare. De scraferade områdena, varav två ligger inom muddertippen, har av samma skäl som ovan klassats som höga värden. Då sedimentbottnar inom tippningsplatsens grundplatå i regel har ett vattendjup på mer än 5 meter, innebär det att djupet är för stort för att ålgräs Zostera marina i nuläget skall kunna etablera sig och växa här. Ålgräsvegetation i denna skärgårdsmiljö har en utbredning mellan 1-4,5 meters djup. Ålgräset har under 1980-talet registrerats på tre grunda områden inom tippnings- 10
11 BEDÖMNING Torshamnsleden Böttöleden Böttöleden Fig. 16. Ekologiskt värdefulla områden inom och omkring Hakefjordtippen. Röd scrafering har högsta värde (Danska liljan) och gul scafering representerar höga värden. Tre gröna markeringar visar noterad förekomst av ålgräs före 2000-talet. platsen (se gröna markeringar i fig 16). Därutöver finns ålgräs utanför tippen på mindre bottenytor mellan Vasskären och det största beståndet finns nordost om Danska liljan (ej markerade). Baserat på videoinspektioner representeras fiskfaunan inom Hakefjords muddertipp främst av bultfiskar (Gobidae) och stensnultror Ctenilabrus rupestris. Lerstubb Pomatoschistus microps och sandstubb P. minutus är vanliga på sedimentbottnar. Hakefjords kelpbestånd vid grundklackarna hyser ofta täta stim av sjustrålig smörbult Gobiusculus flavescens (fig 15). Spår från uppskrämda plattfiskar är vanligt men artbestämning har ej varit möjlig. Mest sannolikt är det skrubba och rödspotta. Överfiske av torsk och ål m fl större arter har dock generellt orsakat en utarmning och obalans i kustområdenas ekosystem. 4 BEDÖMNING Med ledning av resultaten från undersökningarna (referenser 1-42) har olika områden kunnat identifieras med särskilda marinekologiska värden. Dessa områden har markerats på kartan fig 16 ovan. 11
12 SAMMANFATTNING Muddertippningsområde Fig 17. Sydvästra hörnet av mudderdeponin samt Vasskären. Här finns en värdefull djupränna, vars del i muddertippningsområdet har markerats med rött. Grön markering visar potentiell ålgräsbotten. Högsta värde har området kring ön Danska liljan, vilket scraferats med röd färg. Området ligger relativt långt utanför muddertippen och bedöms inte påverkas av muddertippningar inom denna. Flera områden med gul scrafering i fig 16 har näst högsta marinekologiska värde. Av dessa förekommer två inom tippens västra del. Vasskären omfattas av denna värdeklass. I östra tippområdet finns stora ytor med gul scrafering, vilket omfattar de grundryggar som sträcker sig från Gäveskär i söder mot Torshamnsleden i norr. Även de sedimentbottnar som förekommer mellan grunden ingår då de oftast hyser blåmusselbankar eller skalbottnar. Både blåmusselbankarna och de nyetablerade täta kelpbestånden gör området särskilt skyddsvärt. I muddertippens södra delar finns tre gröna markering (fig 16 och 17) där ålgräs registrerats före 2000-talet. Det är dock osäkert om dessa bestånd finns kvar idag. Områdena bedöms därför som värdefulla i egenskap av potentiella ålgräsförande bottnar, där en expansion eller nyetablering är möjlig i framtiden. 12
13 SAMMANFATTNING Fig 18. Muddertippningsplatsen med markeringar för de grundaste områdena (ju varmare färgton desto grundare). Mätningarna är dock grova och saknas i bl a nordvästra delen. Kartbilden bör ändå kunna vara till ledning var muddermassorna helst bör läggas, dvs ej i de scraferade områdena, djuprännan i sydväst eller i de färgade delarna med varmare färgton än grönt (se texten nedan). I muddertippens sydvästra hörn och mot Vasskären finns en djupränna (se fig 17) som också har högt marinekologiskt värde, då de branta sluttningarna hyser en mångformig fauna och delvis också flora. Särskilt faunan gynnas av det strömmande saltare vattnet i de djupare delarna. 5 SAMMANFATTNING I samband med de omfattande muddringarna för, dels projekt Säkrare farleder i Göteborg (referenser 8, 14, 16 och 19), dels projekt PetroPort i Stenungsund (referens 41) har under kontrolluppföljningarna i princip inga betydande skador på de marina bottnarna kunnat påvisas annat än direkt bortgrävning eller begravning under massorna. Ej heller av den grumling som uppkommit har några negativa effekter kunnat visas. Tippning av rena massor bedöms ej få negativa effekter på omgivande marina bottnar. I samband med att ytterligare muddermassor kan komma att tippas inom deponin, kan följande rekommendationer ges inför fortsatt tippning av muddermassor inom Hakefjord,dels för att minska skador, dels åstadkomma förbättringar av de marina bottnarna, vilka beskrivs nedan. 13
14 SAMMANFATTNING Generellt gäller att de finsedimentbottnar med djup nedanför ålgräsets nedre djuputbredning, dvs mer än 4,5 m i aktuell skärgårdsmiljö, är ytmässigt helt dominerande och har därför mindre ekologiskt värde jämfört med både grundare bottnar och hårda bottnar. Enligt Naturvårdsverkets nuvarande riktlinjer (referens 43) anges att om möjligt bör muddermassor användas för att skapa lämpliga bottnar istället för att dumpas i en djuphåla, som tidigare varit en regel. Sedan något år tillbaka finns en miljödom (Mål nr M ), som medger att man skapar nya bottnar av muddermassor där ålgräs skall få möjlighet att breda ut sig. Detta öppnar nya intressanta möjligheter att använda muddermassor som istället gynnar det marina livet. Tippning av muddermassor bör definitivt att inte läggas inom de gulscraferade känsliga områdena i deponins östra del. De omfattande mussel- och kelpalgbestånd som nu finns här har inte bara stor marinekologisk betydelse, utan fungerar också som ett naturligt reningsverk för Göta älvs estuarievatten. Utfyllnader med nya muddermassor rekkommenderas i första hand att göras på de bottenytor som ligger mellan de befintliga grundområdena (fig 18) och naturligtvis utanför de gulscraferade områdena i fig 16. Vid utfyllnad bör man eftersträva att färdig deponiyta får ett djup på ca 3-4 m djup. Denna yta bör också vara så jämn som möjligt för att undvika att lösdrivande organiskt material samlas i svackor. Om mudderytan förses med ett skikt med sand (ca 1 cm) eller blåmusselskal (eller helst levande musslor), kommer dels erosion av muddermassorna att förhindras (referens 19), dels skapas goda förutsättningar att blåmussellarver slår sig ner på skalen och en värdefull blåmussel bank kan utvecklas. Det bör härvid påpekas att blåmusselbankar förekommer i Göta älv utmed farledssidorna ända upp mot Eriksberg och Majnabbe (referenser 27 och 33). En färdig deponiyta med djupet 3-4 m har god potential för etablering av ålgräsvegetation. Denna biotop är för närvarande en bristvara i framför allt Göta älvs estuarium (flodmynningsområde). Som tidigare påpekats så har ålgräs förekommit vid den gröna markeringen i fig 17. Runt omkring detta grund (eller ålgräsrefugie ) bör man också försöka fylla upp bottenytan den rekommenderade nivån 3-4 m, för att ålgräs skall kunna spridas från eventuellt kvarvarande population. I krönet mot djuprännan i deponins sydvästra hörn (se röd markering i fig 17) kan, med reservation för eventuella sjöförlagda kablar, hårda massor (sten, betong, grus) läggas ut för att skapa rev, som attraherar fisk och skaldjur m m. I samma område som ovan bör inga lösa muddermassor läggas som kan grunda upp den viktiga djuprännan samt riskera störa det mångformiga djurliv som finns på de branta sluttningarna. Stenungsund HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg marinbiolog 14
15 KÄLLOR 6 KÄLLOR 1 Jenneborg L.-H. 1991: Marina bentossamhällen inom Göteborgs- och Öckerö kommuner - Kommentarer till digitalkarta över marina bottnar. BBK rapport 1112, 7 sidor : Kontrollprogram - Marina grunda bottnar inom Göteborgs kommun. - Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs VA-verk. HydroGIS AB rapport 99, 12 sidor : Marinbiologisk kontroll - Ålgräsvegetationen inom Göteborgs kommun. - Miljöförvaltningen i Göteborg. HydroGIS AB rapport176, 10 sidor : Marinbiologisk kontroll - Ålgräsvegetationen inom Göteborgs kommun. - Miljöförvaltningen i Göteborg. HydroGIS AB rapport 208, 12 sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 189, 19 sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 207, 21 sidor : Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden GRYAAB. HydroGIS AB rapport 226, 20 sidor : Säkra farleder - Marinbiologisk utredning om effekter vid muddring av farlederna till Göteborgs hamn. - SCC Sverige AB. - HydroGIS AB rapport 235, 31 sidor : Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport : Miljögifter i fisk från Göta älvs mynningsområde. - Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 264, 6 sidor : Marinbiologisk kontroll Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport 266, 25 sidor : Kvantitativ utbredning av marina alger inom Göteborgs skärgård. - Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk kontroll Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport sidor. 15
16 KÄLLOR : Marinbiologisk referensundersökning - Projekt Säkra farleder. Inventering av känsliga vikar inom Göteborgs skärgård.- Göteborgs hamn AB /Sjöfartsverket. HydroGIS AB rapport nr 312,. 8 sidor : Inventering Oljeförekomster inom Göteborgs Skärgård. Vopak Logistics Nordic AB. HydroGIS AB rapport sidor : Marinbiologisk undersökning - Projekt Säkra farleder - Känsliga vikar Muddingens inverkan på grunda bottnar inom Göteborgs skärgård. Göteborgs hamn AB /Sjöfartsverket. HydroGIS AB rapport nr 339, 15 sidor : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport sidor : Säkrare farleder - Slutlig bedömning av muddringens inverkan på grunda bottnar inom Göteborgs skärgård.- Göteborgs Hamn AB/Sjöfartsverket. HydroGIS AB rapport sidor : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : MKB Vindkraftverk vid Arendal. Göteborg Energi AB. HydroGIS AB rapport sidor : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2006 (Moment 9). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport
17 KÄLLOR : Marinbiologisk undersökning: Blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård. Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2007 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2007 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk undersökning Inventering av förekomst med blåmusslor vid Eriksberg, Göta älv. Sweco AB. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2008 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2008 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk undersökning Majnabbeterminalen. Göteborgs hamn AB. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2009 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2009 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund.. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk undersökning. Vindkraftverk vid Hake fjord i Göteborg samt väster om Rörö. Sweco AB. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2010 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2010 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2011 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport
18 KÄLLOR : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2011 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Grumling av Askeröfjorden i samband med muddring för projekt PetroPort, Stenungsunds kommun. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk undersökning. Vindkraftberk i Hakefjord i Göteborg samt väster om Rörö. Sweco AB. HydroGIS AB rapport Naturvårdsverket 2010: Muddring och hantering av muddermassor. Vägledning om tillämpningen av 11 och 15 kapitlet miljöbalken Miljörättsavdelningen
19 Fördelning av undersökningslokaler i huvudsak utförda med videofilmning kring Hakefjords muddertipp under perioden (överst) och (nederst). BILAGA 1
DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING
Läs merSJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV SOTENÄS KOMMUN Reviderad 2013-06-17 RAPPORT 677 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Läs merMarinbiologisk undersökning
Marinbiologisk undersökning Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård ISSN 1401-243X R 2007:17 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merKomplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
Läs merÖvervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson
Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs merMÖJLIGA TIPPLATSER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV MUDDERMASSOR FRÅN LÖKEBERGA KILE
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UTREDNING MÖJLIGA TIPPLATSER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV MUDDERMASSOR FRÅN LÖKEBERGA KILE I KUNGÄLVS KOMMUN 2014-03-11 RAPPORT 737 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2
Läs merFÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax
Läs merOMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING OMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE I KUNGÄLVS KOMMUN 2014-01-17 RAPPORT 726 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merHOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN
HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING HOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN TJÖRNS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV DONALD HERMANSSON 2007-05-30 RAPPORT 488 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merMARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR PRÖVING AV VATTTENVERKSAMHET VID KURBADET PÅ MARSTRAND
MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR PRÖVING AV VATTTENVERKSAMHET VID KURBADET PÅ MARSTRAND KUNGÄLVS KOMMUN 2017-08-09 RAPPORT 839 INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 3 3 METODER 3 4 MARIN MILJÖ
Läs merInom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Läs merMätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Vindplats Göteborg stadsledningskontorets dnr 0793/10
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-04-16 Diarienummer: 00685/13 Miljöskyddsavdelningen Jonny Flink Telefon: 031-368 38 73 E-post: jonny.flink@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över Vindplats
Läs merAnmälan muddring i Hårte Fiskehamn
Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merRapport marin inventering av Malmö havsområde 2012. Rapport 2012. Marin inventering av Malmös havsområde
Rapport 2012 Marin inventering av Malmös havsområde Författare: Martin Karlsson, martin@sea- u.se Michael Palmgren, michael@sea- u.se SEA- U Marint Kunskapscenter Ribersborgsstigen 6, 216 13 Malmö Telefon:
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merBILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merTransektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB
Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merRedovisning av lokaliseringsstudien för landfästet
Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport 000 00 4 Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merSMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN
SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merDETALJPLAN FÖR MYGGENÄS-ALMÖN
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FÖR MYGGENÄS-ALMÖN I TJÖRNS KOMMUN 2012-12-14 RAPPORT 664 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 2.1
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Läs merTillfälligt färjeläge Tyska Botten
Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering 2010-10-13 Projektnummer: 883850 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel. växel (018) 528 600, Fax. (018) 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax / www.amhm.ax MILJÖTILLSTÅND Beslut nummer
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merProtokoll från samrådsmöte med länsstyrelsen och kommun den 2 november 2015
Protokoll från samrådsmöte med länsstyrelsen och kommun den 2 november 2015 Närvarande vid mötet: Mattias Norrman VD Viavest Joel Berg Markägare Teresia Kling Miljökonsult Ramböll Peter Feuerbach Våtmarksexpert
Läs merBedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Läs merBadvattenprofil Vikens havsbad
Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs
Läs merBadvattenprofil Sibbarp, Barnviken
Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Sammanfattning Kommun Län Badplatsen Barnviken är en skyddad, grund vik belägen i södra Malmö. Själva badplatsen sträcker sig längs vikens östliga och norra del och består
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merProcess Guide Rensmuddring
COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på
Läs merBERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE
BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merResultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merSedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende
Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november
Läs merSveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt
Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra
Läs merViks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS
Arkeologisk undersökning 2015 Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:11 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merByggande av en vågbrytare i havet i Perisgrund by på Bergö, Malax
Beslut Nr 35/2011/2 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/127/04.09/2010 Givet efter anslag 21.4.2011 ÄRENDE Byggande av en vågbrytare i havet i Perisgrund by på Bergö, Malax SÖKANDE Bergö Båtklubb r.f. ANSÖKAN
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merSJÖFÖRLAGD VATTENLEDNING MELLAN SLUSSEN OCH ÅS
HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SJÖFÖRLAGD VATTENLEDNING MELLAN SLUSSEN OCH ÅS ORUST OCH UDDEVALLA KOMMUER 2014-04-26 RAPPORT 715 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för tillståndsprövning
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merSlemmaskar, eller nemertiner, finns över hela
Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merDispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun
1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten
Läs merFiskbestånd och vindkraft Piteå kommun
Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun UNDERLAG FÖR FYSISK PLANERING FEBRUARI 2011 Fiskbestånd i Piteås Havsområden och vindkraft Piteå kommun Miljö- och byggkontoret 941 85 Piteå Tel: 0911-69 60 00 (växel)
Läs merNaturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.
Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merNibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353
Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖMSTAD 3:13 M FL, STRÖMSVATTNETS NORRA STRAND ANTAGANDEHANDLING STRÖMSTADS KOMMUN GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖMSTAD 3:13 M FL, STRÖMSVATTNETS NORRA STRAND STRÖMSTADS KOMMUN GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Upprättad av Gränsland Arkitektkontor 1997-06-15 ANTAGEN AV KF 1997-12-18
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merRiktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning
Läs merUtlåtande efter utställning
1 (8) Antagandehandling 2013-06-10 Detaljplan för Södra Kärr m.fl, Torsås kommun, Kalmar län Utlåtande efter utställning Samråd Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 2011-12-05
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs mer3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Läs merNACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka
Läs merRegeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242
Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari
Läs merVilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?
Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment? Nätverket Renare Marks vårmöte Malmö den 19-21 mars 2013 Advokat Maria Paijkull Klassificering av muddermassor Muddermassor är avfall Finns inga kriterier
Läs merFöre detta Kungsängsskolan
Före detta Kungsängsskolan Arkeologisk utredning inför exploatering för bostadsändamål inom fastigheten Vingpennan 1:1, Jönköpings socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs mer