MOBIL EPIBENTISK BOTTENFAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN

Transkript

1 MOBIL EPIBENTISK BOTTENFAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN år 25 UTFÖRD AV HYDROGIS AB Bohuskustens vattenvårdsförbund Box 35, Museigatan 2 S Uddevalla Tel pege.schelander@bosam.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 3 2 SUMMARY 4 3 INLEDNING METODIK FAUNAPROVTAGNING SEDIMENTROVTAGNING 7 4 RESULTAT SEDIMENT EPIBENTISK FAUNA 9 5 LÅNGTIDSTRENDER PÅ TVÅ STATIONER 13 6 UTVÄRDERING SEDIMENT EPIBENTISK FAUNA 17 7 KÄLLOR 21 BILAGA 1 (1-18) Epifauna juni 25 BILAGA 2 (1-18) Epifauna augusti 25 Omslagsbild: rörlig fauna på grund sedimentbotten i Sotenäs kommun. HydroGIS AB rapport nr 428 Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg / HydroGIS AB Rapport ansvarig: Lars-Harry Jenneborg/ HydroGIS AB Tfn: lars-harry@hydrogis.se ISBN

3 SAMMANFATTNING 1 SAMMANFATTNING Under juni och augusti 25 genomfördes fältprovtagningar i 16 grunda havsvikar längs Bohuskusten med avseende på mobil epibentisk fauna, dvs rörliga marina djur som lever på och ovanför bottenytan. En indelning har gjorts med 8 algtäckta och 8 algfria vikar fördelade inom fyra regioner. Dessutom har två vikar undersökts med avseende på långsiktiga trender: Sanden (Göteborg) och Galterö (Askeröfjorden vid Stenungsund). Sedimentens innehåll av organisk halt (TOC) varierade mellan 2,6 mg C/g torrvikt sediment och 4,5 mg C/g sediment för de algtäckta vikarna och mellan 3,2 mg C/g sediment och 24,5 mg C/g sediment för de vikar som saknade alger.både den högsta och lägsta noterade organiska halten förekom i region 2. Någon skillnad i artantal för epifaunan i algförande jämfört med algfria vikar föreligger ej. Individtätheten är vanligen större i algförande vikar utmed norra Bohuskusten, medan inget entydigt samband kan påvisas i södra Bohuskusten. Biomassan uppvisar små skillnader algförande och algfria vikar. Störst är skillnaden i regionerna 1, 2 och 3 där en tendens till ökad biomassa finns i algförande vikar. I region 4 kan förhållandet till och med bli motsatt. Faunan uppvisade alltjämt en påfallande dominans av framför allt hästräkor Crangon crangon, tångräkor Palaemon spp. och mot hösten också bultfiskar Gobidae/Pomatoschistus. En avsaknad av ekologisk betydelsefulla algätande småsnäckor som Hydrobia ulvae och Bittium reticulatum var tydlig inom denna undersökningsperiod. Generellt har antalet fångade småfiskarter ökat jämfört med föregående år. Nytillkommna arter är ålyngel, tångspigg, piggvar, stensnultra och skärsnultra och smörbulten Pomatoschistus pictus. Under år 25 har också kantnålar Sygnatus typhle varit vanligare än under år 24, medan inslaget av plattfiskyngel varit något mindre. En positiv iakttagelse är att andelen infångade småhummrar Homarus vulgaris ökat betydligt på flera platser - särskilt i vik 86 mellan Almön och östra Tjörn. Viken bedöms som skyddsvärd. Utvecklingtrenden i den marina miljön vid Galterö pekar fortfarande nedåt, även om resultatet från innevarande undersökning vänt den uppåt jämfört med föregående år. Vid Sanden föreligger alltjämt en trend mot förbättring, även om sedimentets innehåll av organisk substans (TOC) fortsätter att öka. Den definitiva slutsatsen är att den marina miljön fortfarande befinner sig i ett kristillstånd med en utarmad fauna och flora. Den trend som station Galterö nu uppvisar förefaller återspegla ett mer generellt tillstånd för bottnarna utmed Bohuskusten. Stora variationer i individantal och biomassa, som inträffat under redovisade undersökningsår kan mycket väl motsvara en reaktion på att viktiga predatorer saknas. ADRESS HydroGIS AB Snipan 1 S STENUNGSUND TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 3 HEMSIDA ORG. NR

4 SUMMARY 2 SUMMARY Mobile epibenthic fauna was sampled in 34 shallow soft bottom bays within 4 regions of the Swedish Bohus coast during June and August 25. The bays were divided into 14 locations containing filamentous algae and 14 free from such algae. Also two bays, Sanden (Gothenburg) and Galterö (north of Stenungsund) were investigated to monitoring long period trends of the marine environment. The organic content (TOC) in sediment varied between 2,6 mg C/g dry weight (dw) sediment and 4,5 mg C/ g dw sediment in localities covered with filamentous algae and between 3,2 mg C/g dw sediment and 24,5 mg C/g dw sediment in those localities with absence of filamentous algae. The sediment showed both the highest and lowest value of organic content (TOC) in Region 2. Any difference between localities with presence of filamentous green algae and those without could not be detected regarding number of epifauna species found. The population density is generally greater in localities with presence of filamentous green algae algae along the northern part of the Bohus coast. For the southern part of the Bohus coast such a connection could not be detected. Small differences could be seen regarding amount of biomass found in localities with presence of algae and those without. The difference was most obvious in the regions 1, 2 and 3 where a slight tendancy of an increasing amount of biomass could be seen. In region 4 the conditions showed the opposite. The fauna composition was dominated by shrimps Palaemon spp., brown shrimp Crangon crangon and in the autumn an increasing amount of small fishes Gobiidae/Pomatoschistus. Several of the localities with dense cover of algae showed a high abundance of especially Gobiidae. A significant decrease of ecological important small algae grazing snails Hydrobia ulvae and Bittium reticulatum could be recorded during this year s investigation. Generally the numbers of small fish species caught has increased in comparison to last year. Newly found species are juvenile eel Anguilla anguilla, Spinachia spinachia, Scoptothalmus maximus, Ctenolabrus rupestris, Crenilabrus melops and Pomatoschistus pictus. During 25 an increase in numbers of found Sygnatus typhle could be noticed while juvenile flatfish shows a decrease in numbers compared to the year 24. A positive observation made during the study shows an increase in captured juvenile lobsters Homarus vulgaris in many of the investigated localities along the coast - especially in locality nr 86 between Almön and the eastern part of Tjörn. This locality is regarded as highly preserveable. The marine environment within the locality Galterö still shows a clear negative trend, even if the result from this year s investigation shows a slight improvement from last year s results. The development at the locality Sanden is still showing a continuous improvement even if the sediment still shows an increasing organic content (TOC). The final conclusion is that the marine environment still is in a state of crisis with a depleted fauna and flora. The trend shown at locality Galterö seems to reflect the general state along the Bohus coast. Large variations in population count and biomass has occurred during the years shown in the study. This may likely be a reaction caused by the absence of predators. ADRESS HydroGIS AB Snipan 1 S STENUNGSUND TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 4 HEMSIDA ORG. NR

5 INLEDNING 3 INLEDNING Målsättningen med denna studie är att följa långsiktiga strukturella och funktionella förändringar hos populationer av småfisk och fiskfödoorganismer i grunda havsområden (-1 meters djup) med sedimentbottnar. Av särskilt intresse är att studera storskaliga förändringar orsakade av en ökad tillförsel av närsalter till svenska kustvatten. Projektet är baserat på kvantitativ insamling av mobil epibentisk (på bottnen levande) fauna, vilket främst innefattar räkor, krabbor och småfisk samt juvenila stadier av större fiskar, dvs djur som har rörelseförmåga och lever i bottenmiljön över sedimentytan. 3.1 METODIK Under juni och augusti 25 inventerades 16 stationer längs Bohuskusten. Kustområdet indelades i fyra regioner, baserade på SMHI:s områdesregister, region 1 (Idefjorden-Fjällbacka), region 2 (Fjällbacka-Gullmarsfjorden), region 3 (Tjörn-Orust), region 4 (Marstrand-Billdal). Stationernas geografiska läge framgår av kartorna på nästa sida. Inom varje region utvaldes slumpvis fyra stationer, två stationer med alger och två stationer utan alger (se tabell på sidan 7). Urvalet gjordes från en parallellundersökning med flygfotografering av 18 slumpmässigt valda vikar i maj/juni respektive augusti utmed Bohuskusten (referens 18) i syfte att kartlägga förekomst av trådformade alger. Inom den undersökningen genomfördes även bestämning av algernas biomassa. Förutom ovan nämnda stationer undersöktes även två stationer för mer ingående långtidsstudier, dels vid Galterö beläget mellan Askeröfjorden och Halsefjorden norr om Stenungsund, dels vid Sanden på västra Hisingen (se kartor på nästa sida). Det material som utvärderas omfattar 36x1 provtagningar med fallfälla, 36x1 (samlingsprov) sedimentprov och 4x5 (samlingsprov) prov på algbiomassa utmed Bohuskusten. Tillsammans med totalt 54 flygbilder från projektet fintrådiga alger (referens 18) kan undersökningsmaterialet anses vara tämligen omfattande för att någorlunda väl kunna återspegla de grunda bottnarnas status och utveckling FAUNAPROVTAGNING För insamling av epibentisk fauna användes en s k fallfälla med en bottenyta av,5 m 2 och en höjd av,7 m. Metoden innebär att fällan hastigt släpps ner på bottnen varpå de innestängda djuren samlas in med finmaskiga håvar. Håvningen pågår ända tills inga djur längre erhålls. Tio slumpvisa prov togs inom varje station vid varje undersökningsperiod. Insamlad fauna transporterades kyld till laboratoriet, där djuren artbestämdes i levande tillstånd, antal individer räknades och invägdes (våtvikt). 5

6 INLEDNING Galterö Galterö Sanden Sanden Juni 25 Augusti 25 Urval av stationer med avseende på algfria (gröna) och algtäckta (röda) vikar. De två stationerna för långtidsstudier Galterö och Sanden redovisas även. Fallfällemetoden är emellertid begränsad till sedimentbottnar med vattendjup mindre än ca 1 m, dvs mer eller mindre inom gränszonen för ålgräsets utbredning in mot land. Flertalet undersökta bottnarna är således belägna inom den zon som mest karakteriseras av algtäckta eller nakna sedimentytor. Många marina djur föredrar att uppehålla sig inom ålgräsklädda bottnar framför t. ex nakna sandiga bottnar, vilket således kan återspeglas i resultatet och i jämförelser med tidigare års undersökningar. Vid val av arter, som skall representera den rörliga faunan ovan och på bottnen, omfattades inte av långsamma och krypande djur som t ex strandsnäckor Littorina spp. och nätsnäckan Nassa reticulata i materialet. Särskilt strandsnäckor kan vara mycket vanliga och flertalet kommer oftast ej med under håvning i fallfällan då de ligger i sedimentytan. De många och tunga skalen skulle om de togs med i undersökningen ge en missvisande bild över stationens totala biomassa i förhållande till övriga ingående arter. 6

7 INLEDNING SEDIMENTPROVTAGNING Sedimentets innehåll av organisk substans bestämdes genom att 1 kvantitativa prov togs på varje station. Provtagningen utfördes ner till ett djup av 2 mm i sedimentet med en provtagare, som har en bottenyta av 6 cm 2. De tio proverna blandades till ett samlingsprov och fraktades i kylväska för frysning innan de skickades till laboratorium för analys av torrsubstans TS, glödförlust och organiskt kol TOC. På de två stationerna Galterö och Sanden analyserades även sedimentets halt av fosfor och kväve. I samband med fältprovtagningen gjordes även observationer med avseende på sedimentens redoxförhållanden, dvs en bedömning av var gränsen i sedimentet går för nedträngande av syrerikt vatten (mätes i mm; se Bilaga 1 och 2). Där syrefria förhållande råder (anoxiska) är sedimentet ofta svart av svavelväteutfällningar, medan syresatt sediment uppvisar ljusare färgnyanser. Dvärgbandtång Zostera noltii på sandbotten med sandmask Arenicola marina. 7

8 RESULTAT 4 RESULTAT 4.1 SEDIMENT Sedimentens innehåll av organisk halt (TOC) varierade mellan 2,6 mg C/g torrvikt sediment och 4,5 mg C/g sediment för de algtäckta vikarna och mellan 3,2 mg C/g sediment och 24,5 mg C/ g sediment för de vikar som saknade alger. Resultatet av sedimentanalyserna redovisas i tabellen nedan samt i Bilaga 1 och 2. Den högsta noterade halten 4,5 mg C/g sediment förekom i region 2 (vik nr 38,2 Sanden vid Smögen). Denna vik är relativt instängd och uppvisar likartade förhållanden med höga algförekomster som t ex Klevekilen (Sotenäs kommun), Slupekilen (vik nr 181) vid västra Orust och Almön (vik nr 85) vid östra Tjörn. Övriga vikar i regionerna 2-4, dvs mellersta och södra Bohuskusten, har däremot i regel låg täckningsgrad grad av trådalger, vilket gör de nämnda vikarna inte är särskilt representativa. Däremot förefaller värdena från augusti i region 1 vara mer typiska både för vikarna med alger och sådana utan alger. Den lägsta organiska halten på 2,6 mg C/g sediment återfanns i augusti i vik nr 28,3 belägen i region 4, dvs i södra Bohuskusten. Region Habitat TOCmg g -1 vik nr TOCmg g -1 vik nr jun-4 jun-5 jun-5 aug-4 aug-5 aug-5 Alg 4, 19,4 42,1 21,7 23,9 44,1 Alg 4,8 3,9 368,2 9,7 26,2 411 Ej alg 17,1 6, ,3 6,3 466,2 Ej alg 1,3 4, ,8 3,3 43 Alg 23,9 4,5 38,2 27,4 7,4 266,1 Alg 4,1 9,7 28,3 18,2 2,6 28,3 Ej alg 5,2 24,5 266,1 6,3 6,3 33 Ej alg 7,4 14,3 332,6 6,8 3,8 34,4 Alg 7,4 9,1 86 6,3 34,8 181 Alg 13,7 6,3 169,1 3,9 5,5 184,1 Ej alg 21,1 8, ,4 15,4 86 Ej alg 6,8 3,8 1,2 7,4 3, Alg 9,1 16, 615 3,5 4,2 587 Alg 25,1 9, ,7 3,2 618 Ej alg 3,4 2,9 8 4,4 3,2 53,1 Ej alg 15,4 1,3 33 4,1 6,3 29 Organisk halt (TOC) i sediment för de olika vikarna under juni och augusti 24 och 25. Högsta och lägsta värden under juni respektive augusti har markerats med rött respektive blått. 8

9 RESULTAT Syrefria och svartfärgade sediment uppträder vanligen på några millimeters djup under ett brungrått och mer syrerikt ytsediment. Avståndet mellan bottenytan och nämnda gränsskiktet benämns redoxförhållandet. Nu förefaller detta generellt vara något bättre jämfört med föregående år. Även om det finns vikar med syrefria förhållanden direkt under sedimentytan (se omslagsbilden), så tycks redoxgränsen förskjutits ned något i sedimentet. Detta märks särskilt i vikar med sandigt sediment där redoxgränsen ligger i storleksordningen någon centimeter. Redoxvärdena redovisas i Bilaga 1 och EPIBENTISK FAUNA Region Habitat Artantal Individ täthet (antal/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) jun-4 jun-5 (vik nr) aug-4 aug-5 (vik nr) jun-4 jun-5 aug-4 aug-5 jun-4 jun-5 aug-4 aug Alg , ,2 11,6 65,6 84,2 7 13,9 6,7 8, Alg , ,1 14,2 9,6 17, 64,6 7,6 6,9 23,7 5,2 Ej alg ,2 18,8 12,2 19, 21, 11,1 6,3 4,3 3,7 Ej alg ,4 2,4 38,4 14,4 4,3 9,3 22,4 6,5 Alg , ,1 16,8 2,2 51,6 24,6 6,6 13,5 14,4 12,1 Alg , ,3 13,8 3, 3,4 48,6 7,7 12,7 8,8 2,6 Ej alg , ,4 18,4 17,4 43,2 22, 12,2 7,2 18,4 11, Ej alg , ,6 24,2 3, 16,6 1,5 11,9 16,1 8,4 Alg ,6 13,6 5,4 29,2 1,7 1,4 13,4 6,8 Alg , ,1 13,8 27,6 21, 26, 3,3 9,4 8,4 8,5 Ej alg 8 1 1, ,4 19, 77,6 314,8 7,8 7, 18,8 4,5 Ej alg ,2 29,6 65,2 35, 2,5 3,8 27,1 5,8 Alg ,6 56,2 37,4 13,6 2 5,8 14,4 4,7 Alg ,1 4,4 26,2 91,4 12,8 12,4 2,2 23,1 3,5 Ej alg ,8 35, 23, 28, 2,8 5,9 5,6 6,9 Ej alg ,4 39,6 34,8 36,7,1 2,6 8,9 8,7 Sanden Alg ,4 26,2 35,8 24,4,8 2,2 7,7 5, Galterö Ej alg , ,1 5,2 6,8 21, 51,8,7 6,5 8,6 5,5 Resultatet av fallfälleproven från 25 redovisas som sammanställning i tabellen ovan med jämförelser från föregående år. En detaljerat redovisning återfinns i BILAGA 1 (juni 25) och i BI- LAGA 2 (augusti 25). Någon skillnad i artantal beträffande epifaunan i algförande jämfört med algfria vikar kan ej urskiljas i tabellen ovan. Beträffande individtätheten är den vanligen större i algförande vikar utmed norra Bohuskusten, medan inget entydigt samband kan påvisas i region 4 (södra Bohuskusten). I sådana fall där pungräkor förekommer i stora kvantiteter påverkas resultatet i betydande omfattning, t ex vik 77,6 från augusti 25 (region 3) där antalet individer uppgår till hela 314/m 2. 9

10 RESULTAT Biomassan uppvisar relativt små skillnader algförande och algfria vikar. Störst är skillnaden i regionerna 1,2 och 3 där en mindre tendens till ökad biomassa finns i algförande vikar. I region 4 kan förhållandet till och med bli motsatt. Grundområdet söder om Almön vid östra Tjörn (vik 86) uppvisar särskilt intressanta förhållanden: låg algförekomst under augusti höga halter av organiskt material (TOC) riklig förekomst av småhummer dvs i storleken 15-2 mm - både under juni och augusti. Förekomsten av små bottenlevande humrar är av särskilt intresse då dessa tidigare sällan eller aldrig har observerats i samband med undersökningar av bottenfaunan. Detta år har småhumrar Observerade taxon under juni 25 Anguilla anguilla Asterias rubens Bittium reticulatum Carcinus maenas Chironomidae Corophium voluntator Crangon crangon Crenilabrus melops Ctenilabrus rupestris Elysia viridis Eupagurus bernhardus Gammarus sp. Gasterosteus aculeatus Gobidae Gobius niger Homarus vulgaris Hydrobia ulvae Idothea sp. Lepidonotus squamatus Macropodia rostrata Mysis sp. Nereidae Palaemon adspersus Palaemon elegans Pholis gunellus Pisces (juvenila) Platichthys flesus Pleuronectes platessa Polychaeta Pomatoschistus microps Pomatoschistus minutus Pomatoschistus pictus Praunus flexuosus Psammechinus miliaris Pungitus pungitus Spinachia spinachia Sygnathus typhle SUMMA 23 Observerade taxon under augusti 25 Anguilla anguilla Asterias rubens Bittium reticulatum Carcinus maenas Chironomidae Corophium voluntator Crangon crangon Crenilabrus melops Ctenilabrus rupestris Elysia viridis Eupagurus bernhardus Gammarus sp. Gasterosteus aculeatus Gobidae Gobius niger Homarus vulgaris Hydrobia ulvae Idothea sp. Lepidonotus squamatus Macropodia rostrata Mysis sp. Nereidae Palaemon adspersus Palaemon elegans Pholis gunellus Pisces (juvenila) Platichthys flesus Pleuronectes platessa Polychaeta Pomatoschistus microps Pomatoschistus minutus Pomatoschistus pictus Praunus flexuosus Psammechinus miliaris Pungitus pungitus Spinachia spinachia Sygnathus typhle SUMMA 26 Svartmarkerad text är ej återfunna taxon, blå är gemensamma taxon och röda är sådana som bara noterats i respektive månad. 1

11 RESULTAT även observerats i Stenungsundsområdet: Tollenäs (vik 1,2), Brofjorden: Rixö (vik 28,1), Vindbräcka (vik 28,3) och norr om Strömstad: Seläter (vik 466,2). Antalet registrerade arter i fallfälleproven var i år högre än året innan. I juni var antalet 23 arter mot tidigare 2 och i augusti ökade antalet från 18 till 26 (se tabellen på sidan 1). Faunan uppvisade alltjämt en tydlig dominans av framför allt hästräkor Crangon crangon, tångräkor Palaemon spp. och pungräkor Praunus flexuosus. Flera lokaler med påverkade bottnar och riklig algförekomst uppvisade mot hösten stora förekomster med bultfiskar Gobiidae / Pomatoschistus spp. En jämförelse av ingående taxon i juni och augusti visar också vad som kunde förväntas, att fiskyngel i regel bara förekommer på försommaren. I juni noterades plattfiskyngel bara på en lokal. Generellt har antalet fångade småfiskarter ökat jämfört med föregående år. Nytillkomna arter är ålyngel, tångspigg, piggvar, stensnultra och skärsnultra och smörbulten Pomatoschistus pictus. Detta år har också kantnålar Sygnatus typhle varit vanligare än under år 24. De flesta fiskarter observerades under höstprovtagningen. På några lokaler förekom flera plattfiskyngel till skrubba, rödspotta och någon enstaka piggvar. Antalet prov med infångade plattfiskar var färre jämfört med föregående år. Småsnäckor som Hydrobia ulvae och Bittium reticulatum har inte kommit med i några av proverna denna gång. Båda snäckor lever av att beta ner alger och då framför allt bladformade grönalger som Ulva lactuca, Enteromorpha spp. och Ulvaria obscura. De två sistnämnda taxa förekommer numera i betydande kvantiteter, vilket egentligen borde gynnat dessa småsnäckor. På lokaler med alger och tångvallar utmed stränderna förekommer ofta tångloppor Gammarus spp. och Idothea sp. i proverna, vilket naturligtvis beror på att dessa djur helt enkelt lever av och uppehåller sig inom algvegetation. Övriga karaktärsarter som ingick i fallfälleproven var strandkrabba Carcinus maenas, storspigg Gasterosteus aculeatus, tångloppor Gammarus sp. och Idothea sp. och fiskyngel Pisces (i tabellerna betecknande som juvenila ). I de prov där strandkrabbor förekom blev biomassan ofta mycket hög på grund av deras betydande storlek jämfört med övriga organimer. För undersökningsåret 25 (enligt tabellen på sidan 12) föreligger inte någon påtaglig skillnad beträffande individantal och biomassa i de olika habitaten med eller utan alger. Biomassan är i stort sett samma både vår och höst. Däremot ökar individantalet nästan till det dubbla från juni till augusti för såväl lokaler med alger utan alger. Samma förhållande observerades året innan. Årets resultat tyder på en viss förbättring av den mobila epifaunans tillstånd i de grunda bottnarna, vilket återspeglas av värdena på artantal och individantal i diagrammet på sidan 13. Förbättringen motsäges dock av det faktum att den mobila faunans biomassa har minskat kraftigt under de två senaste åren 11

12 RESULTAT Juni 25 Augusti 25 Lokaler med alger Individ- Biomassa Lokaler med alger Individ- Biomassa antal antal Backen 42,1 11,6 13,9 Råssö E ,2 8, Galtösundet 368,2 9,6 6,9 Daftö 44,1 64,6 5,2 Sandön Smögen 38,2 2,2 13,5 Rixö 28,1 24,6 12,1 Vindbräcka 28,3 3, 12,7 Vindbräcka 28,3 48,6 2,6 Almön 86 13,6 1,4 Lavön (Slupekilen) ,2 6,8 Sandvik 169,1 27,6 9,4 Malö färjan 184,1 26, 8,5 Haga kile 615 1,4 1, Örsvik ,6 4,7 Skintebo ,2 5,8 Lilla Amundön 53,1 12,8 3,5 Sanden 4 26,2 2,2 SUMMA: 25,4 75,8 SUMMA: 33,6 69,4 Medelvärde: 22,8 8,4 Medelvärde: 37,9 8,7 Lokaler utan alger Individ- Biomassa Lokaler utan alger Individ- Biomassa antal antal Lindholmen ,2 6,3 Seläter 466,2 21, 3,7 Holmabacken 372,1 17,4 7,2 Råssö W 43 14,4 6,5 Sävhedkilarna 341 2,4 9,3 Åbyfjorden 34,4 22, 11, Heestrand 332,6 24,2 11,9 Risö 33 16,6 8,4 Tollenäs 1,2 19, 7, Getskär ,8 4,5 Överby ,6 3,8 Tjörn Almön 86 35, 5,8 Lycke 33 35, 5,9 Haga kile , 6,9 Store udd 8 39,6 2,6 Tofta 29 36,7 8,7 Galterö 13,1 6,8 6,5 Sanden 4 51,8 5,5 Galterö 13,1 24,4 5, SUMMA: 24,2 6,5 SUMMA: 585,7 66 Medelvärde: 22,7 6,7 Medelvärde: 48,8 5,5 Jämförelse av individantal och biomassa för de olika habitaten under försommaren respektive eftersommaren. Även stationerna Galtö och Sanden har medtagits. 12

13 LÅNGTIDSTRENDER 5 LÅNGTIDSTRENDER PÅ TVÅ STATIONER Stationerna Galterö (vik nr 13,1) och Sanden (vik nr 4) är belägna inomskärs och har båda en botten som utgöres av sandigt substrat ner till ca en meters djup. Stationerna lämpar sig därför väl för jämförande studier. Belastningen på station Galterö kommer främst från utsläpp från kommunalt reningsverk (Stävliden) och Stenungsunds petrokemiska industrier. Sanden belastas huvudsakligen av allt som kommer ut via Göta älv och vid speciella vindförhållanden även Norde älv. Göteborgs reningsverk Gryaab släpper ut renat avloppsvatten i Göta älv. Vid Galterö saknades alger under såväl juni som augusti år 24 och 25. Tångvegetation Fucus spp. förekom på spridda stenar i grundområdet och utmed klippstränderna. I den närbelägna Jordhammarsviken bör nämnas att under de senaste tio åren har sågtången Fucus serratus ökat kraftigt på bekostnad av ålgräsvegetationen (referens 2). År 25 fanns mindre mängder alger vid Sanden i juni, dvs samma förhållande som året innan. Den procentuella artsammansättning i proven var blåstång Fucus vesiculosus 9%, tarmtång Enteromorpha spp. 9%, svartnande havssallad Ulvaria obscura 1%. I augusti 24 var Sanden däremot i stort sett algfri. Sedimentens innehåll av kväve (N), fosfor (P), totalt organiskt kol (TOC) sedan år 1999 redovisas i diagrammet på sidan 14. Med undantag av en markant höjning av kvävet under år 23 (inträffade samtidigt med en kraftig planktonblomning, se bilden nedan), så har såväl kväve- och fosforhalterna varit relativt oförändrade för både Sanden och Galterö. Halten organiskt kol visar däremot på en tydligt ökande trend för Sanden, medan Galterö ligger på ungefär samma nivåer som tidigare. Station Galterö visar enligt diagram på sidan 16 på en negativ trendutveckling sedan 1998 avseende den rörliga epifaunan. Samtliga regressionslinjer för artantal, individantal respektive biomassa pekar nedåt. Emellertid har artantalet ökat sedan 23, vilket kan ses som en positiv utveckling Station Sanden uppvisar enligt diagram på sidan 15 däremot inom samma period en positiv trendutveckling, där samtliga regressionslinjer pekar uppåt. Massförekomst av kalkflagellaten Emiliana huxleyi drabbadebohuskusten i juni 23, varvid vattnet fick en mjölkaktig turkos färg 13

14 LÅNGTIDSTRENDER SANDEN mg g -1 P N TOC juli 1999 juni 2 juli 1999 juni 2 augusti 2 juni 21 augusti 21 juni 22 augusti 22 juni 23 GALTERÖ augusti 2 juni 21 augusti 21 juni 22 Massförekomst av kalkflagellaten Emiliana huxleyi mg g -1 P N TOC Massförekomst av kalkflagellaten Emiliana huxleyi augusti 22 juni 23 Utvecklingen av parametrarna kol (TOC), kväve ( N) och fosfor (P) vid stationerna Sanden (Göteborg) och Galterö (Stenungsund) sedan år Med början av juni 23 sker en avvikande höjning av kvävehalterna på båda stationerna för att under hösten 24 återgå till mer normala värden. Höjningen inträffade samtidigt som en massförekomst med planktonalgen Emiliana huxleyi inträffade vid Bohuskusten. Sedan år 22 kan en mindre höjning av fosforvärdena konstateras. Sanden, och i viss mån även Galterö, uppvisar en tydlig ökning av TOC sedan år ?? augusti 23 juni 24? augusti 23 juni 24 augusti 24 juni 25 augusti 25 augusti 24 juni 25 augusti 25

15 LÅNGTIDSTRENDER Station Sanden (region 4) vid västra Hisingen i Göteborg 1 Antal arter / m R 2 =,94 3 Antal individer / m R 2 =,23 Grundområden samt småbåtshamnen vid Sanden i juni Biomassa g/m 2 Trendutvecklingen sedan 1998 vid Sanden på västra Hisingen. Samtliga parametrars regressionslinje visar på en tydlig förbättring. Sedan slutet av 19-talet har individantalet fördublats. Biomassan ökade kraftigt år 23, vilket bör ställas i relation till en motsvarande ökning av kvävehalten i sedimentet. Därefter har en minskning skett R 2 =,

16 LÅNGTIDSTRENDER Station Galterö (region 3) i Askeröfjorden norr om Stenungsund R 2 =, Antal arter / m R 2 =, Viken söder om Galterö-näset i augusti Antal individer / m R 2 =, Trendutvecklingen sedan 199 vid Galterö. Samtliga parametrar visar på en kontinuerlig försämring även om värdena för år 25 har ökat jämfört med föregående år. På Galterö i likhet med Sanden inträffade år 23 en ökning av biomassan Biomassa g/m

17 UTVÄRDERING 6 UTVÄRDERING 6.1 SEDIMENT Halten av organisk substans (TOC) i sedimenten i region 4 uppvisade de lägsta värdena, trots att de största utsläppen av kväve och fosfor sker i Göteborgsområdet (referens 3). Högsta värdena av organisk halt återfanns i algförande vikar inom regionerna 2 och 3 (se tabell på sidan 7). I region 1 föreligger bäst korrelation mellan sedimentens innehåll av organisk substans och vikarnas kvantiteter trådalger. I region 4 är skillnaderna små samt att värdena är förhållandevis låga. En jämförelse med sedimentens innehåll av organisk substans från föregående år, tyder på att nuvarande värden ligger inom ungefär samma nivå. Genomgående för lokaler med finsediment belägna inomskärs, är att redoxförhållandena är relativt likartade, dvs endast några få millimeter av sedimentets övre del är syresatt. I vikar med grövre sediment är ofta gränsen mellan syresatt /syrefritt sediment mer diffus och djupare sedimentlager antar då mer grå nyanser. Bottnar med finsediment, hög biologisk produktion och med begränsad vattengenomströmning har ofta ett tunnt skikt med brunt ytsediment eller som ofta har ett överdrag med mörka cyanobakterier. Avlägsnas det tunna ytskiktet blottas ofta ett illaluktande svavelvätehaltigt och kolsvart sediment som exempelvis vid Almösund. Under arbete med fallfälla på sådana platser föreligger alltid viss risk för svavelväteförgiftning samt risk att fastna i gyttjan. 6.2 EPIBENTISK FAUNA Av tabellen på sidan 12 framgår att antalet individer ökar till ungefär det dubbla från juni till augusti, vilket gäller för både lokaler med och utan alger. Däremot är biomassan i stort sett oförändrad under perioden och för båda lokaltyper. Likartad observation gjordes även året innan och orsaken är oklar. Jämföres resultaten med tidigare år kan man konstatera att artantalet genomgående är tämligen lika dvs variationen är liten det är ungefär samma arter som alltid förekommer som rörlig fauna på bottnarna. Förhållandet visas i övre diagrammet på sidan 18. Minst variation har man på lokaler utan alger, medan algförande lokaler uppvisar en något större variation samt en konstant ökning av antalet arter sedan år 22. Individantalet visar på stora variationer under åren samt att variationen är störst på lokaler med alger (se diagram i mitten på sidan 18). Variationerna är ungefär halverade på lokaler utan alger, vilket kan tolkas som att miljön är generellt mer stabil på algfria lokaler. Sådana lokaler utgöres ofta av sandiga bottnar med god vattenomsättning och en mer välanpassad fauna. Sedan föregående års betydande nedgång i individantalen kan nu en fördubbling konstateras för båda livsmiljöerna, vilket måste ses som en positiv utveckling. 17

18 UTVÄRDERING År 1998 År 1999 År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Jämförelser mellan algtäckta vikar och algfria vikar med avseende på medelvärden för faunans artantal, individantal respektive biomassa. Antalet arter förefaller vara relativt konstant i algfria vikar medan en viss ökning skett sedan år 22 i vikar med alger. Artantal m Individantalet har fördubblats i båda miljöerna sedan föregående år. Individantal m Biomassan uppvisar däremot en påtaglig nedgång de två senaste åren Biomassa g/m Med alger 18 Utan alger

19 UTVÄRDERING Biomassan uppvisar samma variationsmönster under åren som individantalet (se nedre diagrammet på sidan 18), men med undantag för innevarande år då en nedgång inträffat. På algfria lokaler har den sedan föregående år redan låga biomassan blivit mer än halverad. Inledningsvis påpekades också att biomassan var oförändrad under vegetationssäsongen. Vilka slutsattser kan man nu dra av detta? Stora variationer i individantal och biomassa, som inträffat under redovisade undersökningsår kan mycket väl motsvara en reaktion på att viktiga predatorer saknas. Höga individantal och låg biomassa innebär att organismerna är små och många. De kan exempelvis representeras av stora kvantiteter med pungräkor istället för andra större räkor som tångräka och sandräka. Pungräkor har varit mycket vanliga detta år med över 3 individer /m 2. Anmärkningsvärt är också att småsnäckor som Hydrobia ulvae och Bittium reticulatum saknades i proverna denna undersökningsperiod. Under juni år 23 observerades de på flera stationer i stora antal, medan de föregående år var tämligen sparsamma. Betydelsen av dessa snäckor är stor då de bidrar starkt till nedbetning av algvegetationen. År 1997 infördes kväverening vid Göteborgs avloppsreningsverk (Gryaab), vilket möjligen lokalt skulle kunna inverka positivt på den marina miljön. Den numera positiva trenden vid Sanden kan möjligen återspegla detta. Stora kvantiteter med cyanobakterier på bottnarna talar emellertid emot att kvävereningen i ett större geografiskt sammanhang får de positiva effekter som eftersträvas (se referenser 17 och 18). Dessutom visade en tidigare uppföljning av kvävereningens effekter på bottnarna utanför Göteborg inga resultat där tydliga förbättringar kunde konstateras (referenser 1, 12-14). En närmare utredning om övergödning i havet redovisas i rapporten om fintrådiga grönalger år 25 (referens 19). Generellt händer mycket i den marina miljön i nuläget: nya arter har inkommit som tränger undan och förändrar de ursprungliga biotoperna. Agarsnärjan Gracilaria vermiculophylla hotar på allvar ålgräsbestånden (Zostera marina) och den fauna som lever häri. Även sågtången utövar effektiv konkurrens med ålgräset. Sargassosnärjan Sargassum muticum hotar hårdbottnarnas kelpbestånd med Laminaria spp. Den faunan som är bunden till kelpalgerna hotas inte nämnvärt av själva sargassosnärjan utan av den massiva påväxt av trådformiga brunalger Pilayella littoralis som trivs på denna. Om dessa förändringar beror på klimatförändringar, utfiskning, övergödning eller båttrafiken kan diskuteras. Då fler arter småfisk har påträffats jämfört med föregående undersökningsperiod kan tyda på en viss förbättring. Mot detta står emellertid att antalet fångade plattfiskyngel var mindre jämfört med föregående år. Av största intresse är den tydliga ökningen av fångade småhummrar sedan år 24. Orsaken kan mycket väl vara en alltför låg predation från större fisk på såväl planktoniska hummer larver som settlade bottenlevande småhummrar. Mönstret instämmer väl med vad som kan förväntas inträffa i ett stört ekosystem. Grundområdet norr om Höviksnäs och söder om Almön (vik 86) bör med anledning av förekomsten av småhummer bevaras mot sådana exploateringar som kan påverka området negativt. 19

20 UTVÄRDERING Den definitiva slutsatsen utav detta projekt samt den parallella undersökningen med fintrådiga algers utbredning och täckning i grunda vikar utmed Bohuskusten, är att den marina miljön fortfarande befinner sig i ett kristillstånd med en utarmad fauna och flora. Den trend som station Galterö uppvisar i nuläget (se sidan 16) förefaller återspegla ett mer generellt tillstånd för bottnarna utmed Bohuskusten. HydroGIS AB Stenungsund Lars-Harry Jenneborg marinbiolog 2

21 KÄLLOR 7 KÄLLOR 1 Moksnes P-O & L. Pihl 1995: Utbredning och produktion av fintrådiga alger i grunda mjukbottensområden i Göteborgs och Bohus län.- Länsstyrelsen i Göteborgs och Bo hus län 1995:1. 15 sidor. 2 Cato I. 1997: Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet - en rapport från fem kontrollprogram. - SGU rappor ter och meddelanden nr sidor. 3 Lann, H. & H. Oscarsson 2: Hur man minskar näringstillförseln till Skagerrak. - Länsstyrelsen Västra Götaland 2: sidor. 4 Carmen, R. & P. Jonsson 1991: Distribution patterns of different forms of phosphorous in some surficial sediments of the Baltic sea. Chem.Geol. 9: Jenneborg L-H 1997: Inverkan på de marina bottensamhällena från Ryaverkets avloppsutsläpp i Göta älv. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport nr sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport nr sidor : Marinbiologisk undersökning - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport sidor. 8 2: Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden GRYAAB. HydroGIS AB rapport nr sidor. 9 2: Säkra farleder - Marinbiologisk utredning om effekter vid muddring av farlederna till Göteborgs hamn. - SCC Sverige AB. - HydroGIS AB rapport nr sidor. 1 21: Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport nr : Miljögifter i fisk från Göta älvs mynningsområde. - Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport nr sidor : Marinbiologisk kontroll 21 - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS rapport nr sidor. 21

22 KÄLLOR 13 22: Kvantitativ utbredning av marina alger inom Göteborgs skärgård. - Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport nr : Marinbiologisk kontroll 22 - Uppföljning av kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. - HydroGIS AB rapport nr sidor : Marinbiologisk utredning - Dynamiken i Torsvikens akvatiska ekosystem. Göteborgs Stadsbyggnadskontor. HydroGIS AB rapport nr 331a. 22 sidor : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 23. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport nr sidor : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bo huskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. - HydroGIS AB rapport nr : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bo huskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. - HydroGIS AB rapport nr : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bo huskusten år 25. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport nr : Marinbiologisk undersökning: Marina bottnar inom Askeröfjorden år 25. HydroGIS AB rapport nr Mortimer C. H. 1941: The exchange of dissolved substanses between mud and water in lakes. - J. Ecol Mortimer C. H. 1942: The exchange of dissolved substanses between mud and water in lakes. - J. Ecol Pihl L., A. Svenson & H.C. Nilsson 22: Förekomst, utbredning och biomassa av fintrådiga alger i grunda mjukbottenområden i Bohuslän under 22. Marine Monitoring AB. 11 sidor. 24 Pihl L., A. Svenson & H.C. Nilsson 21: Förekomst,utbredning och biomassa av fintrådiga alger i grunda mjukbottenområden i Bohuslän under 2. Marine MonitoringAB. 11 sidor. 22

23 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 42,1 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P 3,4 64,7 19,4 Redoxförhållanden 1 mm; Stening botten, svart gyttja med svavelväte Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 8 42 Carcinus maenas 2 2,4,8 Crangon crangon,, Gammarus sp. 2 2,4,8 Gasterosteus aculeatus 6 6 1,2 2,5 Idothea sp , 1,4 Palaemon adspersus ,2 1,4 Palaemon elegans , 4,2 Pomatoschistus microps 2,2,6 Praunus flexuosus ,6 3,2 Pungitus pungitus 2 2,4,8 Sygnathus typhle 2,2,6 Summa ,6 7,1 Carcinus maenas ,8 24, Crangon crangon,, Gammarus sp.,1,1,, Gasterosteus aculeatus 2,4 1,8,4,9 Idothea sp.,1,1,1,, Palaemon adspersus,8 1,4,8 1 1,6,6,6 Palaemon elegans 1,2 1 1,4 4,8 7,6 1,6 2,6 Pomatoschistus microps 1,2,1,4 Praunus flexuosus,6,4,2,4,1,4,2,2,2 Pungitus pungitus 1,2,1,4 Sygnathus typhle,2,,1 Summa 1,2 3,8 71,6 1,7 39,8 1,6 2,7, 7,2 9,6 13,9 23,4 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (1)

24 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 368,2 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %:,68 77,7 3, Redoxförhållanden 11 mm. Sandig botten. Asterias rubens 2 4,6 1,3 Carcinus maenas 2 4,6 1,3 Crangon crangon,, Gammarus sp. 2 2,4,8 Macropodia rostrata ,4 2,5 Palaemon adspersus ,8 1,8 Palaemon elegans ,4 2,3 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus 2,2,6 Psammechinus miliaris 2,2,6 Summa ,6 6,4 Asterias rubens,6 1,2,4 Carcinus maenas 6 8 1,4 3, Crangon crangon,, Gammarus sp.,1,1,, Macropodia rostrata 1,6,4 4,4,4,7 1,4 Palaemon adspersus,8 1,2 2,8 1,2,6 1,2,8,9 Palaemon elegans 1,8 4,2 5,8 5,6 2,2 4,6 5,2 5,4 1 3,6 2,1 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,1,, Psammechinus miliaris 2,8,3,9 Summa 2,6 1,2 4,2 11,8 1,1 3,2 8,1 18,8 6,7 2,4 6,9 5,5 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (2)

25 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 372,1 Habitat: Utan alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 4,3 58,4 24,5 <1 Redoxförhållanden 2 mm. Löst sediment som varierar från grått till svart. Svavelväte. Carcinus maenas ,4 1,9 Crangon crangon ,8 3, Gammarus sp ,2 11,3 Palaemon adspersus ,8 4,2 Palaemon elegans ,6 4,3 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus ,6 2,1 Summa ,4 14,4 Carcinus maenas , 3,3 Crangon crangon 3,2 2,8 2,2,8 1,3 Gammarus sp.,1,1,2,6,1,8,1,2,3 Palaemon adspersus 2,6 3,8 2,2 1 1, 1,4 Palaemon elegans 1,2 3,8 5,4 1,4 5 2,6 1,2 2,1 2, Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,1,1,6,2,4,1,2 Summa 8, 4, 11,4 2,8 7, 1,4 7,7 12,6 3,4 4,5 7,2 3,5 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (3)

26 Datum: Region: 1 Lokal: Vik 431 Habitat: Utan alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P,75 8,4 4,3 Redoxförhållanden 12 mm. Sandig och ren botten. Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: Carcinus maenas 2,2,6 Corophium voluntator 2,2,6 Crangon crangon ,8 5,9 Gammarus sp. 4,4 1,3 Lepidonotus squamatus 6,6 1,9 Palaemon adspersus , 1,9 Palaemon elegans ,2 5, Platichthys flesus 2 2 4,8 1,4 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Summa ,2 9,8 Carcinus maenas 16 1,6 5,1 Corophium voluntator,1,, Crangon crangon 2,4 2,6 1,8,6 6,2,6 3,4 2,2 2, 1,9 Gammarus sp.,2,,1 Lepidonotus squamatus,4,,1 Palaemon adspersus,6,6 2,8,4,9 Palaemon elegans 1,6,8 7,2 1, 2,3 Platichthys flesus 3,2 2,8 6,4 1,2 2,2 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Summa 5,6 4,8,6 21,4,6 12,7 1,6,6 3,4 2,2 6,3 6,8 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (4)

27 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 28,3 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P 1,7 71,3 9,7 Redoxförhållanden 2 mm. Sand till svart gyttja. Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 74 <1 Anguilla anguilla 2,2,6 Carcinus maenas 2,2,6 Crangon crangon ,2 1,9 Gammarus sp ,6 1,6 Palaemon adspersus ,6 4,6 Palaemon elegans ,8 21,6 Pisces (juvenila) 1 1, 3,2 Pomatoschistus microps 2,2,6 Praunus flexuosus ,2 2,1 Summa , 24,9 Anguilla anguilla 7,4,7 2,3 Carcinus maenas,6,1,2 Crangon crangon,6 1,2,2,3 Gammarus sp.,1,2,1,1,2,1,1,1 Palaemon adspersus 1,6 1,8 7,2 2 2,4 1,4,8 3,6 2,1 2,1 Palaemon elegans 5,8 19 3,8 13,6 4,2 3,8 1,2 6,8 6,6 9,2 9,5 Pisces (juvenila),4,,1 Pomatoschistus microps 2,2,2,7 Praunus flexuosus,4,1,2,1,1 Summa 8, 23,1 38,2 16,1 4,7 12,9,8 3,6 8,8 1,3 12,7 11,1 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (5)

28 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 38,2 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 7,1 49,6 4, Redoxförhållanden 6 mm. Löst svart gyttjigt sediment med svavelväte. Anguilla anguilla 2 2,4,8 Carcinus maenas , 1,1 Crangon crangon,, Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus ,6 1,9 Idothea sp , 3,8 Palaemon adspersus ,2 2,9 Palaemon elegans ,6 3,1 Pomatoschistus microps 2,2,6 Praunus flexuosus,, Pungitus pungitus ,2 3,4 Summa ,2 5,5 Anguilla anguilla,8 1,8,3,6 Carcinus maenas 1 1, ,6 4,6 9,3 Crangon crangon,, Gammarus sp.,, Gasterosteus aculeatus,6,8,4,4 1,4 2,6,6,4,7,8 Idothea sp.,4,8,1,4,2,3 Palaemon adspersus 5,6 5,8 3,2 3,2 2,8 7 6,2 3,8 2,6 4,8 4,5 1,6 Palaemon elegans,8 1,6 6 7,8 4,4 1,8 2,2 2,8 Pomatoschistus microps 2,2,2,7 Praunus flexuosus,, Pungitus pungitus,6 3,2,4 1,6,4 1,2,7 1, Summa 6,6 8,4 6, 5,8 12, 38,9 17, 6, 16,6 17,4 13,5 1,2 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (6)

29 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 341 Habitat: Utan alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P 1,1 74,9 6,3 Redoxförhållanden 4 mm. Lös grå gyttja. Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: <1 Carcinus maenas 4 4,8 1,7 Crangon crangon 2,2,6 Gammarus sp ,8 1,4 Idothea sp. 2,2,6 Palaemon adspersus ,2 5,8 Palaemon elegans ,6 11, Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus ,6 4,6 Summa ,4 16,7 Carcinus maenas 4 6,6 1,1 2,3 Crangon crangon 1,4,1,4 Gammarus sp.,1,2,1,,1 Idothea sp.,2,,1 Palaemon adspersus 1,6 8,2 3,2 6,4,8,6 1,8 2,3 2,9 Palaemon elegans 6,8 3,6 14,4 1,8 7,6 12,2 5,5 5,6 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,1,4,4,8,2,2,2,3 Summa 5,8 15,4 7,2 6,6 1,4 21,2 12,5 8,2,2 14,2 9,3 6,5 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (7)

30 Datum: Region: 2 Lokal: Vik 332,6 Habitat: Utan alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 2,5 68,8 14,2 <1 Redoxförhållanden 2 mm. Sandig botten. Man har öppnat viken med 2 nya trummor för att öka cirkulationen Carcinus maenas ,2 2,5 Crangon crangon 2,2,6 Gammarus sp , 2,2 Palaemon adspersus , 3,9 Palaemon elegans ,8 7,7 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Summa ,2 12,5 Carcinus maenas ,4 4, Crangon crangon 1,2,1,4 Gammarus sp.,2,2,,1 Palaemon adspersus 1,8 8,6 1,8 2,4 4,6 5,4 2,2 2,4 3,4 1,4 3,4 2,2 Palaemon elegans 4,4 6,2 7,6 3 3,6 8,2 7,6 3,2 1,6 4,8 5,9 2,5 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Summa 6,2 26, 9,4 11,4 8,2 13,8 17,8 5,6 14,2 6,2 11,9 6,4 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (8)

31 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 86 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 1,6 68,3 9, Redoxförhållanden 3 mm. Löst svart gyttjigt sediment med svavelväte. Carcinus maenas ,8 2,1 Corophium voluntator 2,2,6 Crangon crangon,, Gammarus sp ,6 7,1 Homarus vulgaris ,6 3,1 Lepidonotus squamatus 4 2,6 1,3 Palaemon adspersus ,6 2,1 Palaemon elegans , 1,7 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus 2,2,6 Praunus flexuosus,, Summa ,6 8, Carcinus maenas 2, ,9 1,6 Corophium voluntator,1,, Crangon crangon,, Gammarus sp.,1 1,4,8,6,2,2,3,5 Homarus vulgaris,6 2,4,4,6,4,7 Lepidonotus squamatus,4,2,1,1 Palaemon adspersus 1,6 3,2,4 1,8,7 1, Palaemon elegans 2,2 2,6 3,2,8 1,3 Pomatoschistus microps,, Pomatoschistus minutus 2,2,2,7 Praunus flexuosus,, Summa 2,4 2,8 13, 5,4 11, 5,2 13,8 39, 7,4 4, 1,4 1,9 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (9)

32 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 169,1 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P 1,1 72,8 6,3 Redoxförhållanden 9 mm. Sandig och stening botten Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 74 3 Carcinus maenas ,2 1,7 Crangon crangon,, Gammarus sp , 18,3 Gobidae 2,2,6 Idothea sp. 2,2,6 Palaemon adspersus ,4 1,3 Palaemon elegans ,4 3,1 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Sygnathus typhle 2,2,6 Summa ,6 17,1 Carcinus maenas , 9,1 Crangon crangon,, Gammarus sp. 1,4,6 2,8 3,6 4,2 2,6 1,2,2,8,6 1,8 1,4 Gobidae,4,,1 Idothea sp.,2,,1 Palaemon adspersus 2,6,6 2,6,6,8 1,8 1, Palaemon elegans 4,4 1,6 1,2,7 1,4 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Sygnathus typhle,4,,1 Summa 8,4 3,2 5,4 2,2 4,2 26,6 5,2 18,6 2,,6 9,4 9, Epifauna juni 25 BILAGA 1 (1)

33 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 1,2 Habitat: Utan alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %:,66 76,4 3,8 <1 Redoxförhållanden 7 mm. Varierar från sandigt till löst sediment. Ålgräs förekommer. Carcinus maenas , 2,7 Crangon crangon , 1,9 Gammarus sp ,6 3,6 Homarus vulgaris 2,2,6 Idothea sp. 4 2,6 1,3 Lepidonotus squamatus , 2,9 Palaemon adspersus , 1,4 Palaemon elegans 2,2,6 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus ,2 3,6 Sygnathus typhle 2,2,6 Summa , 9,9 Carcinus maenas ,6 5,3 8,2 Crangon crangon,1,1,4,1,1 Gammarus sp.,4,4,6,6,4,2,4,2,3,2 Homarus vulgaris,4,,1 Idothea sp.,4,1,1,1 Lepidonotus squamatus,6,6,4,4,2,2,2,3,2 Palaemon adspersus 1,6,6,8,8,4,6 Palaemon elegans 1,4,1,4 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,4,4,6,6,4,6,2,8,1,4,3 Sygnathus typhle,4,,1 Summa,5 4,8 24, 6,2 1,7 19,2 1, 1,2 1,4,6 7, 8,4 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (11)

34 Datum: Region: 3 Lokal: Vik 213 Habitat: Utan alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 1,4 72, 8, <1 Redoxförhållanden 8mm. Sandig och fast botten. Små fläckar med fintrådiga alger förekommer. Carcinus maenas 2 2 4,8 1,4 Crangon crangon,, Gammarus sp ,2 26,5 Idothea sp ,4 3,1 Palaemon adspersus 4,4 1,3 Palaemon elegans ,8 2,9 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Summa ,6 32,6 Carcinus maenas,2 4,6,5 1,3 Crangon crangon,, Gammarus sp. 1,2,8,6 4,8 4,2,8 1 1,3 1,7 Idothea sp.,1,1,1,4,4,2,1,2 Palaemon adspersus 2,4,2,8 Palaemon elegans 1 1,4 1,2 3,4 7,8 1,6 1,6 2,4 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,, Summa,,, 2,5 6,3 1,9 8,6 14,8 2,4 1,8 3,8 4,8 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (12)

35 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 615 Habitat: Med alger Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P 2,8 67,1 16, Redoxförhållanden 2 mm. Löst svart gyttjigt sediment med svavelväte Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 8 1 Carcinus maenas 2,2,6 Crangon crangon,, Gammarus sp , 3, Gobidae ,6 1,8 Idothea sp ,2 1,7 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila) 6,6 1,9 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus ,8 2,9 Summa ,4 5, Carcinus maenas 2,2,6 Crangon crangon,, Gammarus sp.,2,2,4,2,4,4,4,2,2,3,1 Gobidae,4,2,2,4,4,2,2 Idothea sp.,4,2,2,1,1,1 Palaemon adspersus,, Palaemon elegans,, Pisces (juvenila),5,1,2 Pomatoschistus microps,, Praunus flexuosus,6,2,4,2,4,2,2,2 Summa 2,6,8 1,,4,8,4 1, 1,2 1,,4 1,,6 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (13)

36 Datum: Region: 4 Lokal: Vik 511 Sedimentkemi (mg g- 1 ) Glödförlust % TS % TOC N P 1,6 74,6 9,1 Redoxförhållanden 3 mm. Botten med sand och skal. Habitat: Med alger Algbiomassa g m -2 Algtäckning %: 8 1 Carcinus maenas ,4 2,5 Crangon crangon,, Gammarus sp ,6 41,8 Gobidae 2 2,4,8 Idothea sp ,4 1,6 Palaemon adspersus 2,2,6 Palaemon elegans,, Pisces (juvenila) 2 2,4,8 Pomatoschistus microps 4,4 1,3 Praunus flexuosus ,4 54,5 Summa ,2 69,2 Carcinus maenas ,7 3,1 Crangon crangon,, Gammarus sp. 5,8,2,6,4,2,7 1,8 Gobidae,6,4,1,2 Idothea sp.,2,8,2,1,2,2,2 Palaemon adspersus,2,,1 Palaemon elegans,, Pisces (juvenila),2,2,,1 Pomatoschistus microps 1,8,2,6 Praunus flexuosus 2 3 2,8,8 1,2,8 16,4,6,8 2,8 4,9 Summa 6,2 17,6 3,2 8, 1,3 1,4 16,8,6 1, 1,4 5,8 6,5 Epifauna juni 25 BILAGA 1 (14)