Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd enligt 11 kap 9 i miljöbalken

Transkript

1 Stockevik Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd enligt 11 kap 9 i miljöbalken Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl

2 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Miljökonsekvensbeskrivning Avloppsledning Skärhamn-Ängholmen Uppdragsgivare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare/skribenter Tjörns kommun Skärhamn GF Konsult AB Box Göteborg Bertil Israelsson Niklas Egriell och Sigrid Häggbom Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Foton: Tryck: \\gfkonsult.local\public\data- U\Uppdrag\Tjörn\Ängholmen\219293\0- mapp\beskrivningar\mkb Ola Sjöstedt Sigrid Häggbom GF Konsult AB 2

3 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Uppdraget Syfte Avgränsning Planeringsbakgrund Lokalisering Alternativa lösningar, reningsverk Alternativa lösningar, ledningsdragning Nollalternativ Beskrivning av ledningssträckning Omgivningsbeskrivning Områden reglerade enligt miljöbalken Riksintressen Strandskydd Beskrivningar i övrigt Landskap och geologi Naturvärden Kulturmiljöer Friluftsliv, rekreation och hälsa Förorenad mark MILJÖKONSEKVENSER Naturmiljö Rekreation och hälsa Kulturmiljö Resurshushållning Driftstörningar - risker och kontroll Risker Effekter och konsekvenser vid driftstörningar Kontroll Miljömål och hänsynsregler Bevisbörderegeln och kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushållnings och kretsloppsprincipen Produktvalspricipen Skälighetsprincipen Ansvarig för att avhjälpa skada Stoppregeln Förslag till skadeförebyggande åtgärder Bilagor

4 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Sammanfattning Tjörns kommun avser att sammankoppla flera områden på sydvästra Tjörn till ett och samma avloppsledningsnät och reningsverk, så att en långsiktigt god avloppshantering och rening möjliggörs. Som ett led i detta planeras en ny avloppsledning mellan Skärhamn och Ängholmen. Tjörns kommun har givit GF-konsult AB i uppdrag att ta fram denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den omfattar den havsbaserade delen av ledningen. Denna del skall sökas tillstånd för enligt 11 kap i miljöbalken. Den havsbaserade delen sträcker sig mellan Stockevik och Ängholmen. Miljökonsekvenserna är till största delen temporära. Störst påverkan på djuroch växtlivet bedöms arbetena i grundområdena vid Stockevik och Ängholmen medföra. I Stockevik består påverkan framförallt av schaktningsarbeten i den grunda viken med tillhörande strand. Viss grumling kan komma att uppstå och bottnen omdanas temporärt i ledningssträckningen. Fågellivet och strandängen i strandområdet kan också påverkas av schaktningsarbetena. Under förutsättning att skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms dock påverkan som relativt liten. Vid Ängholmen består påverkan framförallt av sprängning av rörgrav i befintlig bergsbotten. Sprängning kommer att ske på en sträcka av ca 70 meter i anslutning till befintlig ledningsschakt. Under förutsättning att skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms dock påverkan som liten. På havsbottnarna som ligger djupare än 5 meter kommer ledningen att utplaceras med tyngder, utan behov av schaktning med undantag för en mindre bergsklack som måste sprängas bort. Därför blir påverkan marginell. Det finns små risker att ledningsbrott sker. För att ytterligare minimera dessa risker föreslås ett antal skadeförebyggande åtgärder. Under förutsättning att skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms risken som liten att skada på den marina miljön kommer att ske. 4

5 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB 1. Inledning 1.1 Uppdraget Tjörns kommun har givit GF-konsult AB i uppdrag att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gällande planerade avloppsledning mellan Stockevik och Ängholmen. MKBn skall utgöra underlag till en ansökan enligt 11 kap 9 i miljöbalken (MB). 1.2 Syfte Syftet med planerad avloppsledning är att sammankoppla flera områden på sydvästra Tjörn till ett och samma avloppsledningsnät och reningsverk, så att en långsiktigt god avloppshantering och rening möjliggörs. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att den skall utgöra underlag till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap 9 i miljöbalken (MB). 1.3 Avgränsning Denna MKB omfattar den dragning av avloppsledning som planeras i marin miljö mellan Stockevik och Ängholmen, Tjörns kommun. Det är denna del av planerad ledning mellan Skärhamn och Ängholmen som bedömts kräva tillstånd enligt 11 kap 9 MB. En ny utloppsledning från det nya avloppsreningsverket kommer att utföras. Denna kommer att följa den befintliga utloppsledningen från Ängholmens reningsverk och ligga på den södra sidan av denna. Syftet med avloppsledningen är att förbinda avloppen i Skärhamnsområdet med det planerade nya reningsverket på Ängholmen. En särskild MKB kommer att tas fram för det nya planerade reningsverket på Ängholmen och bedömningen av reningsverkets påverkan på recipienten ingår därför inte i denna MKB. För den del av avloppsledningen (utanför marin miljö) som planeras mellan Skärhamn och Stockevik har anmälan för samråd enligt 12 kap 6 MB inskickats till Länsstyrelsen i Västra Götaland. 1.4 Planeringsbakgrund VA-planen för Tjörns kommun utgör planeringsunderlag för utbyggnad av VA-försörjningen under perioden I planen beskrivs bland annat den planerade utbyggnaden och anslutning till kommunalt VA för befintliga och nya bostadsområden. Syftet är att förbättra reningen av avloppsvattnet. VA-planen tydliggör att de kommunala reningsverken är i behov av 5

6 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB kapacitetshöjande åtgärder både för att klara nuvarande belastning men framförallt för att kunna ta emot avloppsvatten från nya anslutningar. De befintliga reningsverken i Skärhamn, Rönnäng och Kyrkesund är alla under sommarperioden belastade över sin nuvarande kapacitet. Genom utbyggnad av överföringsledningen mellan Skärhamn och Ängholmen och utbyggnad av nytt reningsverk på Ängholmen uppnås följande fördelar: - Tillräcklig reningskapacitet erhålles för nuvarande anslutning - Bättre reningsgrad kan erhållas genom modernare reningsprocess, kväverening och bättre lokaliserad utsläppspunkt samt anslutning av stora områden med fastigheter med enskilda otillräckligt renade avlopp - Kapacitet finns både för planerade utbyggnadsområden, VAsaneringsområden och buffert för ytterligare utbyggnad I VA-planen föreslås att behovet av utbyggd reningskapacitet för Skärhamn och Rönnäng samt de nya områdena mellan orterna, samordnas. Tegelhusets pumpstation Röavallen väg 721 Utbyggngnad av Ängholmens reningsverk 6

7 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Figur 1. Studerat område som berörs av ledningsdragningen (inkl. landbaserad del). 2. Lokalisering 2.1 Alternativa lösningar, reningsverk Kommunen har utrett tre alternativa lösningar gällande avloppsreningen i området: - Alternativ A, anlägga ett nytt större centralt reningsverk mellan Skärhamn och Rönnäng - Alternativ B, anlägga ett nytt reningsverk mellan Skärhamn och Rönnäng samt bygga ut Ängholmens reningsverk (ligger i Rönnäng). - Alternativ C, bygga ut Ängholmens reningsverk till ett centralt reningsverk och avveckla Skärhamns reningsverk I alternativ A och B finns svårigheter att hitta lämpliga lokaliseringar med hänsyn till motstående intressen. I alternativ C finns möjlighet till lokalisering inom befintligt industriområde vilket minimerar störningar för befintlig och planerad bostadsbebyggelse. Utnyttjande av befintlig utsläppspunkt bedöms fördelaktig ur recipientsynpunkt jämfört med alternativ A och B. Ytterligare en fördel med alternativ C är att reningsverket i Skärhamn kan läggas ned vilket frigör ytor för alternativ markanvändning. För och nackdelar med de olika alternativen finns utförligare beskrivna i VAplanen. Kommunen har valt att gå vidare med alternativ C, vars ledningsdragning behandlas i denna MKB. 2.2 Alternativa lösningar, ledningsdragning Ledningsdragningen för alternativ C kan ske antingen helt och hållet på land utmed vägen via Aröd och Bleket, alternativt på land fram till Stockevik, där den dras i vattnet i sundet öster om Klädesholmen. Det förstnämnda alternativet har bedömts kräva för stora ingrepp i bergsmiljöer och också en alltför stor kostnad. Genom en dragning via Stockeviks samhälle ut i viken, kan också fler bostäder på ett effektivt sätt anslutas till avloppsledningsnätet. Därför har alternativet med en ledning i vatten från Stockevik valts. Ett studerat alternativ som togs upp i VA-planen är en sträckning där den sjöförlagda delen startar i sydöstra Stockevik, innanför Grimsholmen. 7

8 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Alternativet har valts bort på grund av att det kräver mer omfattande sprängningsarbete vilket är kostsamt och orsakar större permanenta ingrepp i naturmiljöer, bl.a. i grundområden, än valt alternativ. Från bron till Klädesholmen och in till Ängholmen har en sträckning öster om Ringskär valts bort på grund ojämnare bottenprofil. 2.3 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet är en beskrivning av vad som händer om projektet inte kommer till stånd och konsekvenserna därav. I det aktuella fallet betyder nollalternativet att inga kapacitetshöjande åtgärder utförs vid Skärhamns respektive Ängholmens avloppsreningsverk. Utsläpp av avloppsvatten kommer då att ske på två olika ställen med bibehållen reningsteknik och reningsgrad. Ingen ledningsdragning krävs då. Detta skulle avsevärt försvåra utvecklingen av samhällena på sydvästra Tjörn. En förutsättning för att få bygglov för bostäder är att VA-frågorna är lösta. Planerad utbyggnad kan därmed fördröjas eller förhindras. Eventuellt kan ett antal mindre gemensamhetsanläggningar för avloppsrening uppföras. Under sommarperioden då belastningen är som störst har Skärhamns och Ängholmens reningsverk ingen ytterligare kapacitet för att ta emot fler anslutningar. Det innebär att inga fler bostäder, vare sig befintliga eller tillkommande, kan anslutas till det kommunala avloppsnätet. Bedömningen är att möjligheten till en god långsiktig planering av sydvästra Tjörns VA-frågor då skulle försvåras avsevärt. 3. Beskrivning av ledningssträckning Föreslagen ledningssträckning Den föreslagna ledningssträckningen framgår av bifogad ritning med föreslagen överföringsledning/avloppsledning (se bilaga 1). Den marina delen, för vilken tillståndsansökan enligt 11 kap MB krävs, är särskilt markerad. Ledningssträckningen går från Stockeviken och vidare längs havsbottnen till Ängholmen. Ledningsdragningen i strandmiljön och i det lilla vassområdet där bedöms också vara tillståndspliktig vattenverksamhet då havsvatten stundtals svämmar över området. Den sjöförlagda ledningen läggs på havsbottnen där vattendjupet överstiger 5 meter (MW). På grundare områden schaktas ledningen ner under bottennivån. Ledningen belastas med betongvikter för att hållas på plats. Sträckningen på den sjöförlagda ledningen är vald med hänsyn till bästa tekniska förutsättningar, dvs. så kort sträckning som möjligt samt en jämn 8

9 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB topografi utan höjdryggar. Det ger en jämn lutning på ledningen vilket underlättar vid anläggandet men är också en förutsättning för att undvika s.k. luftfickor. Figur 2. Studerad sträckning Stockevik -Änghomen, observera att föreslagen sträckning söder om bro till Klädesholmen är blå pil. Figur 3. Föreslagen sträckning söder om bron till Klädesholmen (röd) 9

10 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Den föreslagna ledningssträckningen omfattar ca 3,3 km landförlagd och ca 3,3 km sjöförlagd ledning. En pumpstation föreslås ligga i Stockevik. Utloppsledningens längd (från Ängholmens reningsverk) är ca 700 meter och mynnar mellan Skinteskären och Lillekalv på ca 20 meters djup. En ny utloppsledning från det nya avloppsreningsverket kommer att utföras. Denna kommer att följa den befintliga utloppsledningen från Ängholmens reningsverk och ligga på den södra sidan av denna. Figur 4. Föreslagen utloppsledning från reningsverk (stjärna=utloppspunkt). 4. Omgivningsbeskrivning 4.1 Områden reglerade enligt miljöbalken Riksintressen Berört kustområde ner till strax norr om Klädesholmen är i Tjörns kommuns översiktsplan bedömt vara av riksintresse för friluftslivet i enlighet med 3 kap. 6 i miljöbalken (MB). Dessutom ingår området i ett större kustområde från Brofjorden till Simpevarp, som med hänsyn till de höga natur- och kulturvärdena är av riksintresse enligt 4 kap 4 MB. Dessa riksintresseområden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar natur- kultur- och friluftsvärdena. 10

11 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Figur 5. Karta med dokumenterade natur- och kulturvärden i berört område (blåstreckat = riksintresse friluftsliv, rosa punkter och ytor = fornlämningar). 11

12 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Källa: Länsstyrelsens informationskarta för Västra Götalands län Riksintressen för yrkesfisket berörs inte direkt. De två närmaste berörda områdena är Pater Noster Måseskär och Hakefjorden-Lövön-Åstol (se karta nedan). Figur 6. Karta med områden av riksintresse för yrkesfisket i anslutning till Tjörn. Källa: Fiskeriverkets information 2006: Strandskydd Ledningssträckningen berör strandskyddat område vid Stockevik. Ängholmen ingår i detaljplanelagt område och strandskyddet är där upphävt. 4.2 Beskrivningar i övrigt Landskap och geologi Landskapet kring Rönnäng och Skärhamn är karaktäristisk för det bohusländska kustlandskapet med kala bergspartier, smala dalgångar och sporadiska öppna flacka ytor som har används för odling eller bete. Växtligheten är ofta begränsad till skyddade lägen. Berggrunden på Tjörn består av ådergnejser som ingår i den s.k. Stora Le-Marstrandsformationen Naturvärden Marin miljö 12

13 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Bohusläns kustvatten får sin speciella karaktär framförallt av den s.k. Baltiska strömmen som går i nordlig riktning längs med västkusten och den utifrån Jylland kommande Jutska strömmen. Den marina miljön finns sparsamt beskriven i tillgängligt underlagsmaterial. Bottenmiljön domineras av mjuka lerbottnar, sandbottnar förekommer relativt sällan. En undersökning av Tjörns marina bottnar från 1990-talet visar att bottenmiljön från Stockevik till Ängholmen i huvudsak består av lerbotten. Inom föreslagen ledningssträckning passeras inga områden med ålgräs. Stockeviken Ängholmen Lerbotten Lerbotten (grund) Sand, silt eller skalsand Kelpalger Påtaglig rödalgsvegetation Cyanobakterier (påverkad botten) Svavelbakterier ( död botten) Ålgräs Figur 7. Karta från undersökning av Tjörns marina bottnar Bottenprofilen för föreslagen sjöledning har undersökts och samtidigt har en ny översiktlig kartering av de marina värdena i den planerade ledningssträckningen utförts. Karteringen har skett med stöd av inhyrd underkonsult, Hydrogis AB, som använt sig av en mindre s.k. ROV (Remotely Operated Vehicle), samt av en släpvideokamera och en sidescan sonar. Vattendjupet är som mest 19 meter vid föreslagen ledningssträckning. Rapporten från den marinbiologiska undersökningen finns som bilaga 2. 13

14 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Enligt den nya genomförda undersökningen utgörs större delen av sträckan av plana sedimentbottnar utan någon anmärkningsvärd fauna. Närmast Ängholmen finns dock ett mindre område med särskilda naturvärden i form av skalgrus, tare (Laminaria saccharina), rödalger (Delasseria sanguinea och Phycodrus rubens) och sjöpungar (Ciona Intestinalis). Förutom sträckan närmast Ängholmen så finns en ur naturvårdssynpunkt känslig sträcka alldeles under bron till Klädesholmen där strömmarna skapar goda förutsättningar för diverse fiskarter, såsom flera arter av plattfiskar, torsk, bleka, vitling, stensnultra och i viss mån öring. En annan känslig sträcka är den i grundområdet i Stockevik. Detta grundområde bedöms ha betydelse som uppväxtområde för både plattfisk, öring, spigg och sandstubb. Detta p.g.a sin snabba uppvärmning under vår och försommar och sin speciella miljö delvis lämpad för arter som sandmask (Arenicola marina), sandmussla (Mya marina), sandräka (Crangon crangon) och diverse bortsmaskar (t.ex. Nereis sp). I vissa delar av viken finns ansamlingar av blåmusslor och i viss mån blåstång (Fucus vesiculosus) Kulturmiljöer Många fiskelägen har anor från 1500-talet. De historiska hamnmiljöerna har klara samband med de äldre farlederna. Utmed Tjörns västra kust, bland annat innanför Klädesholmen, sträcker sig en inomskärsled som är känd sen 1500-talet. Seglatser utmed kusten finns dock beskrivna ända från vikingatiden. Föreslagen ledningssträckning berör ett område av marinarkeologiskt intresse enligt ÖP 03. Därför genomfördes en särskild arkeologisk utredning (se bilaga 6) av Bohusläns museum, på uppdrag av Tjörns kommun och GF Konsult. Utredningen visade att fartygslämningarna som hittades i området inte kommer att komma i konflikt med ledningsdragningarna. Inga fasta fornlämningar berörs direkt av ledningsdragningen Områdesvisa beskrivningar av särskilda platser Stockeviken är en trång havsvik med lerbotten omgiven av berg. Längs den norra strandkanten och vid vikens inre delar finns smala gräsytor. Vid den norra strandkanten växer bland annat trift, groblad och stinknäva. Vikens innersta delar övergår i sankmark med en hel del vass. Vid vikens södra sida finns en fiskehamn. 14

15 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Figur 10. Stockeviken sedd från norr. Figur 11. Stockeviken sedd från väster. Ängholmen På Ängholmen består naturmiljön i stort av kalt berg. Sparsamt med växtlighet finns i skyddade lägen. Från höjdpartierna vid Ängholmens östra sida har man långa vyer ut över skärgården. Dessa strandnära obyggda bergspartier har ett stort värde för landskapsbilden. Vid den föreslagna lokaliseringen av reningsverket ligger en konstgjord damm som tillhör den gamla fiskmjölsfabriken. Dammen berörs dock inte av ledningsdragningen Friluftsliv, rekreation och hälsa Berört område är till stora delar av riksintresse för friluftslivet. Området består av det kustnära havsområdet och öppna bergsområden som vetter ut mot havet. 15

16 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Figur 12. Badplats vid Stockevik Förorenad mark Någon förorenad mark som berörs av planerad ledningsdragning bedöms inte finnas, då det inte framkommit att det funnits några industrier med särskilt förorenande toxiska ämnen i anslutning till ledningssträckningen. 5. MILJÖKONSEKVENSER 5.1 Naturmiljö Under byggskedet avseende den sjöförlagda ledningen, kommer marin miljö att påverkas negativt genom grumling vid schaktningsarbetena. Anläggningsarbetet berör grundområden på mindre än 5 meters (MW) djup som generellt är viktiga produktionsområden. Påverkan är temporär, under driftsskedet är bedömningen att ledningen inte påverkar den marina miljön. Genom att ett samlat grepp tas kring avloppssituationen på sydvästra Tjörn kan en rening och övrig hantering anpassad till nyare reningskrav uppnås. Vid vattendjup större än 5 meter kommer ledningen att läggas på havsbottnen och tyngas ner med betongvikter som hindrar ledningen från att flyttas ur läge. Nedan redovisas den huvudsakliga påverkan på olika naturvärden som bedöms uppstå. 16

17 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Grundområdet i Stockevik med tillhörande strandäng Detta område kan komma att påverkas genom schaktning i strand- och bottenmiljön och av att schaktmassor tillfälligt täcker tidigare orörd botten och strand. Totalt berörs en sträcka på ca 370 meter av arbetena och schaktvolymen blir ca 800 m 3. En mindre bergklack på ca 80 m 2 behöver sprängas bort. Strandmiljön utgörs av en svagt sluttande vassbevuxen mindre strandäng med vissa värden för fågellivet. Fågelarter som kan tänkas uppehålla sig där är gräsand, sävsparv och i viss mån strandskata och rödbena. Den grunda lerbottnen i Stockevik bedöms ha viss betydelse som uppväxtområde för exempelvis plattfiskyngel, spigg och sandstubb, men också för diverse snäck- och musselarter, sandmask och olika arter av borstmask. De djur och växter som schaktas upp kan ta viss skada av detta, men skadan minskas genom att schaktmassorna endast flyttas en kort bit och temporärt. Bergklacken som behöver sprängas bort är ett värdefullt inslag i den grunda viken då denna typ av hårdbotten utgör ett bra substrat för fleråriga brunalger av betydelse för fisken och dess födoorganismer. En smärre minskning av den fiskproduktion som sker på bergklacken kan ske Under förutsättning att föreslagna försiktighetsåtgärder genomförs, bedöms skadan som relativt liten och tillfällig. Berklacken som sprängs bort innebär en mer långsiktig försämring, dock på en relativt liten yta.. Skadan minskas om stenmaterialet tillåts ligga kvar i vattenmiljön. Arterna i övrigt som störs bedöms kunna återetablera sig på platsen inom några månader från färdigställandet. Den grunda hårdbotten vid anslutningen till Ängholmen Närmast Ängholmen finns ett mindre område med särskilda naturvärden i form av skalgrus, tare (Laminaria saccharina), rödalger (Delasseria sanguinea och Phycodrus rubens) och sjöpungar (Ciona Intestinalis). Området kommer att påverkas genom sprängning av två rörgravar, en för den nya överföringsledningen och en för den nya utloppsledningen.. Schaktmassornas volym är uppskattad till totalt ca 400 m 3. Sprängningen innebär skada, framförallt på de organismer som lever på den ytan som sprängs. Genom tryckvåg och schaktarbeten kan också i viss mån de organismer som lever i nära anslutning skadas. Större delen av sprängstenen från den sprängda ytan återförs och täcker sedan ledningen. Detta innebär att inte någon större del av den värdefulla hårdbottenstrukturen försvinner. Av sprängstenen bildas nya skrymslen och hårdbottenytor som kan gynna vissa arter av skaldjur och fisk såsom hummer och torsk. Under förutsättning att föreslagna försiktighetsåtgärder genomförs, bedöms skadan som liten och tillfällig. Arterna som störs bedöms kunna återetablera sig på platsen inom ett par år från färdigställandet. Bergklack norr om Klädesholmenbron En bergklack med en rik vegetation med långa kelpalger och rödalger finns norr om Klädesholmenbron. Toppytan på klacken är ca 20 m2. Klacken behöver sprängas bort, vilket är negativt för den marina miljön. Detta då bergklacken utgör ett variationsrikt inslag på havsbotten. Upphöjnaden skapar särskilda strömmar som gynnar kelp och olika fiskarter. Skaldjur som 17

18 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB hummer och krabbtaska trivs liksom torsken på dylika bergklackar. En smärre minskning av den fisk- och skaldjursproduktion som sker på bergklacken kan ske. Bergklacken som sprängs bort innebär en långsiktig försämring, dock på en relativt liten yta. Skadan minskas om stenmaterialet tillåts ligga kvar i vattenmiljön och utgöra en variationsrik struktur. Bottnar djupare än 5 meter De bottnar som ligger djupare än 5 meter kommer endast beröras av att ledningen med tyngder läggs på bottnen. Ledningen med tyngder kan utgöra en variation på havsbotten på vilken diverse djur och växter kan etablera sig. Ledningen och dess tyngder kan genom att en ny variationsrik miljö skapas attrahera vissa fiskarter såsom torsk och vitling. Även krabba och hummer kan attraheras. Ledningen kan skadas av båtdraggar, fiskeredskap, vågkrafter och svallis. Om en ledning brister kan relativt stora mängder föroreningar, såsom kväve- och fosforföreningar, nå den värdefulla marina miljön, vilket kan leda till relativt omfattande konsekvenser för djur- och växtlivet lokalt där brottet uppstår. Om inte skadan åtgärdas snarast kan ett ledningsbrott få mer omfattande och långsiktiga ekologiska konsekvenser, bl.a. i form av en ökning av fintrådalger i närliggande grundområden. Den viktigaste miljöfrågan gällande den sjöförlagda ledningsdragningen är att få till stånd en säker ledning med minimerade risker för brott. Under förutsättning att föreslagna försiktighetsåtgärder genomförs, bedöms skadan som marginell och riskerna som små. 5.2 Rekreation och hälsa Badplatsen vid Stockevik kommer att påverkas negativt genom störande moment under anläggningstiden bland annat genom grumling, buller och transporter. Konsekvensen av störningen beror på när under året och under hur lång tid arbetet pågår. I driftskedet bedöms rekreationsmöjligheterna inte påverkas Kulturmiljö I samband med att bottenprofilen undersöktes för den planerade överföringsledningen gjordes även en s.k. side scan sonar som används för att tolka marinarkeologiskt intressanta områden med vrak m.m. Därefter genomfördes en särskild arkeologisk utredning (se bilaga 6) av Bohusläns museum. Utredningen visar att det finns en fartygslämning i närområdet men att denna inte kommer att komma i konflikt med ledningsdragningarna. Inga fasta fornlämningar berörs. 5.4 Resurshushållning Den sjöförlagda överföringsledningen och utsläppsledningen kan anses vara i konflikt med de särskilda hushållningsbestämmelsena då ett visst ingrepp görs i naturmiljön och riksintresset för friluftsliv. Påverkan är till största delen av övergående karaktär. 18

19 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Bedömningen är att de befintliga bottenförhållandena som helhet återskapas på ett par års sikt. Utsläppen från reningsverket kan ge en påverkan på den marina miljön men konsekvenserna av detta kommer att studeras närmare i nästkommande skeden av projektet. Områdena av riksintresse för yrkesfisket ligger så långt ifrån planerad ledningsdragning att de ej bedöms påverkas av den. 6. Driftstörningar - risker och kontroll 6.1 Risker För att värna om den marina miljön är det särskilt angeläget att minimera riskerna för ledningsbrott på spillvattenledning. Nedan följer en belysning av särskilt relevanta risker och hur skyddsåtgärder skall vidtagas för att undvika ledningsbrott. Ledningen anläggs på ett sådant sätt att risken för mekanisk nötning mot fast botten (berg) minimeras. Innan anläggningsarbetena slutförs kommer ledningens läge på botten att kontrolleras för att minimera risken för mekanisk nötning. Den planerade flödesmätningen gör att risken för utläckage av avloppsvatten minimeras. Risk för att ledningen skadas på grund av ankring av småbåtar bedöms som minimal och bedöms inte kunna leda till läckage. För större båtar kan endast nödankring att utgöra ett hot. Risken för detta bedöms vara mycket liten och konsekvensen blir troligen inte något läckage. Ledningens vikter utformas så att risken för att fiskeredskap fastnar minimeras. Om fiskeredskap fastnar kommer detta inte att utgöra någon risk för läckage. Frysrisk. Ledningarna schaktas ner där vattendjupet är mindre än 4 m under medelvattenytan. Detta tillsammans med vattenomsättningen i ledningen gör att risken för sönderfrysning blir mycket liten. 6.2 Effekter och konsekvenser vid driftstörningar Ledningen skulle kunna skadas av båtdraggar, fiskeredskap, vågkrafter och svallis. Om en ledning brister kan relativt stora mängder föroreningar, såsom kväve- och fosforföreningar, nå den värdefulla marina miljön, vilket kan leda till relativt omfattande konsekvenser för djur- och växtlivet lokalt där brottet uppstår. Om inte skadan åtgärdas snarast kan ett ledningsbrott få mer omfattande och långsiktiga ekologiska konsekvenser, bl.a. i form av en ökning av fintrådalger i närliggande grundområden. Den viktigaste miljöfrågan gällande den sjöförlagda ledningsdragningen är att få till stånd en säker ledning med minimerade risker för brott. Under förutsättning att föreslagna försiktighetsåtgärder genomförs, bedöms skadan som marginell och riskerna som små. 6.3 Kontroll 19

20 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Kontroll av läckage kommer att ske genom installation av tryckmätare i pumpstationer och ventil vid trycksläppspunkt, varvid ledningen kan provtryckas med jämna mellanrum. Genom detta minimeras konsekvenserna av eventuella läckage på överföringsledningen. 7. Miljömål och hänsynsregler Aktuell ledningsdragning har relaterats till de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat skall utgöra utgångspunkt för samhällets miljöarbete. Nedan listas alla miljömål. Sammantaget utgör miljömålen en viktig utgångspunkt vid bedömning av miljökonsekvenser i allmänhet och i synnerhet vid mer strategiska bedömningar. Av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmål: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Av de 16 nationella miljömålen är det framförallt målen Hav i balans samt levande kust och skärgård och ingen övergödning som berörs av ledningsdragningen. Bedömning av hur föreslagen ledningsdragning påverkar relevanta miljökvalitetsmål redovisas i nedanstående tabell. Tabell 1. Ledningsdragningens inverkan på miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål Relevans Hur ledningsdragningen inverkar på målet Myllrande våtmarker Måttlig Strandängen i Stockevik påverkas vid nedschaktning, men till största delen temporärt. Hav i balans samt levande kust och skärgård Stor I de grunda områdena påverkas miljön genom schaktning, sprängning och ledningsnedläggning. Viss försämring, men till största delen temporär. De djupare områdena påverkas endast genom att ledningen placeras på bottnen. 20

21 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Ingen övergödning Stor Syftet med projektet är att i förlängningen förbättra reningen av avloppsvatten och minska övergödningen i havsområdet. Särskild MKB belyser dock själva reningsverkets utformning och påverkan. Om förslag på skadeförebyggande åtgärder genomförs, bedöms ledningsdragningens inverkan på de ovan nämnda målen som marginell. En särskild analys av hur den förändrade verksamheten gällande själva avloppsreningen påverkar havsmiljön få göras i den särskilda MKBn för reningsverket på Ängholmen. Den planerade verksamheten berör på olika sätt flera av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Hänsynsreglerna redovisas i tabell 2. Tabell 2: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Allmänna hänsynsregler, 2 kap MB Bevisbörderegeln och kunskapskravet (1-2 ) Försiktighetsprincipen (3 ) Lokaliseringsprincipen (4 ) Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (5 ) Produktvalsprincipen (6 ) Kommentar Den som ansöker om att bedriva en verksamhet skall kunna visa att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna samt redovisa vilka miljökonsekvenser som uppstår. Omfattar egentligen tre olika principer: 1. Försiktighetsprincipen som innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö skall förebyggas, hindras eller motverkas. 2. Principen om att förorenaren betalar. 3. Bästa möjliga teknik. Den valda platsen ska kunna visas vara den bästa som rimligen är tillgänglig. Verksamheten skall innebära en god resurshushållning och att kretsloppslösningar så långt som möjligt skapas. Farliga och naturfrämmande ämnen skall så långt som möjligt elimineras och ersättas med mindre farliga och ej naturfrämmande ämnen. 21

22 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Skälighetsprincipen (7 ) Ansvarig för att avhjälpa skada (8 ) Stoppregeln (9 ) Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Den som har orsakat en skada eller olägenhet för miljön ansvarar för att avhjälpa skadan. Verksamheter och åtgärder som orsakar eller riskerar att orsaka skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för många människors hälsa kan genom stoppregeln förbjudas. Nedan görs en bedömning av hur den planerade verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Bevisbörderegeln och kunskapskravet Kunskapen om den aktuella verksamheten och dess miljökonsekvenser bedöms vara tillräckliga. Undersökningar med avseende på marinbiologi och bottenprofil har utförts. Försiktighetsprincipen Försiktighetsåtgärder i det aktuella fallet består av anpassningar av arbetsperioden samt att möjligheten till styrd borrning undersöks vidare. Anläggningsarbetena kommer att utföras på så sätt att minsta möjliga ingrepp i befintlig miljö sker. Lokaliseringsprincipen Ledningsdragningen har valts med hänsyn till både miljö och kostnad. Det helt och hållet landbaserade alternativet har bedömts kräva för stora ingrepp i bergsmiljöer och också en alltför stor kostnad. Genom en dragning via Stockeviks samhälle ut i viken, kan också fler bostäder på ett effektivt sätt anslutas till avloppsledningsnätet. Därför har alternativet med en ledning i vatten från Stockevik valts. Ett studerat alternativ som togs upp i VA-planen är en sträckning där den sjöförlagda delen startar i sydöstra Stockevik, innanför Grimsholmen (se bilaga 4). Alternativet har valts bort på grund av att det kräver mer omfattande sprängningsarbete vilket är kostsamt och orsakar större permanenta ingrepp i naturmiljöer, bl.a. i grundområden, än valt alternativ. Från bron till Klädesholmen och in till Ängholmen har en sträckning öster om Ringskär valts bort på grund ojämnare bottenprofil (se bilaga 5). Hushållnings och kretsloppsprincipen Uppschaktade massor kommer att användas för återfyllning av ledningsgraven. Anslutning till befintligt ledningsnät har eftersträvats. 22

23 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Produktvalspricipen Standardmaterial för ledningar och vikter dvs. rör av polyeten (PE-rör) och betong kommer att användas. Skälighetsprincipen Regeln bedöms uppfyllas i projektet. Ansvarig för att avhjälpa skada Eventuella skador eller olägenheter för miljön kommer att avhjälpas i skälig omfattning. Säkerhetssystem som känner av tryckförändringar i ledningsnätet avses installeras. Stoppregeln Verksamhetsutövaren är medveten om stoppregelns innebörd. 8. Förslag till skadeförebyggande åtgärder För att undvika och minmera miljöpåverkan föreslås följande försiktighetsåtgärder: Sprängning och schaktning minimeras. Schaktmassor förläggs så nära schaktet som möjligt. Nedläggningen av ledningen och återförandet av schaktmassorna sker så snabbt som möjligt, helst inom fem dagar. Schaktningsarbetena i Stockeviks grundområde bör så långt möjligt ske så att blåmussel- och tångansamlingar inte skadas genom schaktningen eller uppläggningen av schaktmassorna. Grumlande arbeten i den marina miljön sker, med hänsyn till djur- och växtliv samt badande, inte under tiden 1 april-30 september. Vid schaktningsarbetena på Stockeviks strandäng och i grundområdet bör särskilt lätta fordon med larvfötter användas och skyddsmattor läggas ut så att inte omfattande körskador uppstår. Schaktmassor förläggs så nära schaktet som möjligt. Med hänsyn till fågellivet bibehålls vassen i Stockevik i största möjliga mån och inga schaktningsarbeten i strandäng och vass sker mellan den 1 april-31 juli. Vid sprängningen av rörgraven i Ängholmens grundområde och bergsklacken norr om Klädesholmenbron bör särskild hänsyn tas till omgivande vegetation i form av taren och rödalger, så att så mycket av denna som möjligt bibehålls. Så mycket som möjligt av sprängstenen bör bibehållas på berörd hårdbotten. Sprängstenen som uppkommer i Stockevik bör också få ligga kvar i vattenmiljön. Ekologiskt sakkunnig medverkar vid arbetena i de särskilt känsliga områdena (se kapitlet med miljökonsekvenser). Ledningen och dess tyngder bör utformas och förläggas på bottnen så att risker för att fiskeredskap fastnar minimeras. 23

24 Tjörns kommun Överföringsledning Skärhamn-Ängholmen, sjöförlagd del, Stockevik-Ängholmen, m fl MKB Ledningen bör utmärkas på sjökort och skyltning bör ske på landföringsplatserna. Särskilda skyddsåtgärder som finns nämnda i kapitel 6 genomförs för att minimera risken för skador från ledningsbrott. 9. Bilagor 1. Ledningsplan. 2. Marinbiologisk undersökning. 3. Arkeologisk utredning 24

25 Bilaga 4

26 HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING SJÖFÖRLAGD AVLOPPSLEDNING MELLAN STOCKEVIK OCH ÄNGHOLMEN TJÖRNS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV GF KONSULT AB RAPPORT 528

27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING METOD 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 PROJEKTBESKRIVNING ALTERNATIV A ALTERNATIV B 8 5 MARIN MILJÖ 9 6 KÄLLOR 14 Ansvarig för rapporten: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Originaldokument: MBU 528 VA Ängholmen pmd/pdf ADRESS Snipan 1 S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 2 HEMSIDA ORG.NR SÄTE STENUNGSUND

28 INLEDNING 1 INLEDNING Föreliggande marinbiologisk undersökning är upprättad på uppdrag av GF Konsult AB med anledning av planerad sjöförlagd avloppsledning mellan Stockevik och Ängholmens avloppsreningsverk i Tjörns kommun. 1.1 METOD Angränsande vattenområden har undersökts vid ett flertal tillfällen med avseende på marina bottensamhällen. Under 1990-talet genomfördes en kartläggning av Tjörns marina bottnar med en ROV-farkost (Remotely Operated Vehicle), dvs en fjärrstyrd undervattensfarkost med inbyggd videokamera. Såväl resultatet från denna kartläggning som kompletterande undersökningar längs uttagna sträckor har använts i denna utredning. De kompletterande undersökningarna har genomförts dels med hjälp av en mini-rov, dels släpvideokamera (se bilderna nedan), dels en Klein sidescan sonar. Mini-ROV-farkosten (fig nedan) är försedd med dubbla videokameror, reglerbar belysning, kompass, djupmätare, manipulator, sonar och system för positionering under vatten. Farkosten kan Sonar Navigationssystem Manipulator 3

29 METOD operera ner till maximalt 150 m djup och manövreras från en ytenhet antingen via en flytneutral kabel eller en sjunkande kabel. Vid fältarbetet har bl a HydroGIS ABs svävare BBV-6 använts, som ej har några propellrar i vattnet och därför kan köras riskfritt även när ROV-kabeln är utlagd. Någon uppankring är därför oftast inte nödvändig. Svävaren är försedd med Simrads navigationscentral (d-gps) och ekolodsplotter. Ekolodet kan i en svävare bara användas i flytläge. Undervattensbilder i rapporten har uttagits från videofilm, vilket medger viss begränsad upplösning. HydroGIS ABs svävare på en berghäll. Farkosten har ett maximalt dykdjup till 150 m och drivs av tre propellrar. Högsta hastighet är hela 4,5 knop, vilket är en stor fördel vid strömmande vatten. 4

30 OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Inom projektområdet finns flera utsläpp av renat industriavloppsvatten från fiskberedningsindustrierna på klädesholmen samt från Ängholmens avloppsreningsverk. Området s marina bottnar har under 1990-talet varit belastade med cyanobakterier (violett scafering i kartan nedan) och svavelbakterier (svart). Dessa oönskade bottensamhällen har på senare tid minskat betydligt och även förhållandena i grundområdet norr om industriområdet vid Stansvik, har blivit bättre med minskad mängd trådformiga grönalger. På Mossholmen finns en större småbåtshamn. Stockevik Ängholmen 5

31 OMRÅDESBESKRIVNING Stockevik ARV Översikt av området med markeringar för alternativ A och B 6

32 PROJEKTBESKRIVNING Vid västra brofästet till Klädesholmen ligger fiskförädlingsindustrin Klädesholmen Seafood AB. Restaurang Salt & Sill är belägen vid den nordöstra delen av Klädesholmen längst ut på en udde som tidigare var ett isolerat skär kallat Danmark. På Koholmen väster om restaurangen finns ytterligare tre konservindustrier. I sundet under bron till Klädesholmen är vattenströmmarna tidvis mycket kraftiga, vilket medför att bottnarna här är delvis strömspolade med frilagt berg och skalgrus (har ej redovisats i kartan på sidan 6, men har markerats med! i kartan nedan). 3 PROJEKTBESKRIVNING Två alternativa ledningssträckor har undersökts med ekolodsplotter, vilka redovisas i plan och profil på följande kartor. 3.1 ALTERNATIV A Utanför Stockevik följer alternativet inomskärsleden för att söder om bron och i höjd med Ängholmen vika av mot väster mellan ett par mindre kobbar (se kartan ovan). Ledningsprofilens kontinuitet bryts av bergsbottnen norr om bron (se markeringspilen). 7

33 PROJEKTBESKRIVNING 3.2 ALTERNATIV B Alternativet skiljer sig från alternativ A i området vid bron till Klädesholmen och söder härom där ledningen läggs närmare land i öster. Ledningen kommer därmed något längre från farleden söder om bron. I kartan ovan redovisas endast den sträcka som avviker från alternativ A. 8

34 NATURMILJÖ 4 MARIN MILJÖ Bottnen utanför avloppsreningsverket vid Ängholmen utgöres delvis av stenar och skalförande sediment. Vegetationen är trivial med måttliga till rikliga förekomster med Pilayella litoralis, som påväxt på blåstång Fucus vesiculosus och sågtång Fucus serratus. Fiskfaunan representeras av stensnultra Ctenilabrus rupestris, bultfiskar och storspigg Gasterosteus aculeatus. Sträckningen för alternativ A Från reningsverket går ledningen ut på en plan sedimentbotten med huvudsakligen lera som sluttar långsamt ner till 16 m djup i höjd med Ängholmens sydvästra udde. Faunan på bottnen representeras av ormstjärnor Ophiura sp., havsborstmaskar, småmusslor (troligen Abra spp.), eremitkräftor Eupagurus bernhardus (bild 2 på nästa sida) och valthornssnäcka Buccinum undatum. Plattfisk förekommer här och var. Väster om Ängholmen går ledningen i ravinen mellan ett skär och ett undervattens grund på 2 meter. Bottnen utgörs av skalsand/lera medrikliga och tomma blåmusselskal. Väster om ravinen vidtar en slät botten med finare sediment med samma inslag av fauna som nämns i förra stycket. Alldeles innan bron över till Klädesholmen övergår bottnen successivt i skalsand/grus som vaskats fram genom de starka strömmar som råder i det förhållandevis trånga sundet. Synlig fauna är främst vanlig sjöstjärna Asterias rubens och eremitkräftor. Bottnarna med skalgrus/skalsand har ett högt värde för bl a plattfisk (bild 4 på nästa sida). Kring bropelarna uppehåller sig flera olika fiskarter som torsk, bleka, vitling, stensnultra och troligen även öring. Norr om bron får skalgrusbottnen inslag av några bergsklackar varav den större på ca 6 m djup hyser en rik vegetation med långa kelpalger Laminaria saccharina. Denna förekommer även i betydande vegetationszoner utmed sundets bergssidor. Där till förekommer mer eller mindre rika inslag av rödalgerna Ceramium rubrum, Polysiphonia nigrescens, Furcelaria lumbricalis, Chondrus crispus, Phycodrys rubens, Delesseria sanguinea och Bonnemaissonia hamifera (tetrasporofyter). Tångbältena är normalt utvecklade utmed strandkantens stenfyllnader och klippor. Nedanför dessa består bottnen omväxlande av grovt skalsand/grus samt fast berg och stenansamlingar (se bild 7 och 8). Utanför Mossholmens västra strand förekommer flera undervattensberg med delvis branta sidor på m djup. På dessa bergsbottnar förekommer enstaka svampdjur Haliclona sp. (bild 3 på nästa sida), gelemossdjur Alcyonidium gelatinosum, sjöpungar Ascidiaceae (bild 6 på nästa sida), havstulpaner Balanus balanus och maskeringskrabbor Hyas sp. Den omväxlande bottnen med berg och skalgrus och ibland sten fortsätter mot norr upp till Mossholmens pir. Därefter breddas de djupare sedimentbottnarna, varvid strömpåverkan avtar så att andelen finsediment ökar. Inslag av skalfragment förekommer i regel, vilket antyder att några utpräglade ackumulationsförhållanden ej råder. Vid hård västlig sjö så sker en genomspolning av bottnarna i området. 9

35 NATURMILJÖ

36 NATURMILJÖ 11

37 NATURMILJÖ Vattenområdet öster om ledningen mellan Grimsholmen och Mossholmen har tidigare haft omfattande beläggningar med både cyanobakterier och svavelbakterier (se kartan på sidan 6). På senare tid har dessa beläggningar minskat betydligt, vilket troligen kan bero på att depositionen av organiskt material har minskat sedan fiskmjölsfabriken vid Ängholmen upphörde med verksamheten. Av samma orsak har en betydande förbättring av den marina miljön inom grundområdet norr om Stansvik kunnat konstaterats på senare tid. Från mynningen till Stockevik grundar bottnen upp jämnt fram till den förts tvärbryggan. Bottnen består av finsediment med skalinslag. I vikens grundare och inre delar tillkommer dessutom spridda mindre grupper med blåmusslor på vilka alger är fästade - främst blåstång (se bilden på nästa sida). Faunan på hårdbottenytor utmed vikens klippstränder utgörs främst av strandsnäckor Litorina spp., havstulpaner Balanus balanoides, spridda blåmusslor Mytilus edulis, tarmsjöpungar Ciona intestinalis och svampdjur Halichondria panicea. Inga särskilt anmärkningsvärda bottensamhällen förekommer utmed ledningssträckan. De mest värdefulla bottnarna återfinns i den smala delen av sundet omkring bron. Sträckningen för alternativ B Berget väster om reningsverket stupar brant ner till en relativt hård sedimentbotten med skalgrusinslag på drygt 10 m djup. Vid uddens sydvästspets finns ett undervattenberg som når upp till 4 meterunder vattenytan. På bergets övre delar växer främst kelp Laminaria saccharina med inslag av sargassosnärja Sargassum muticum. Mellan 5-10 meters djup bildar rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens glesa vegetationssamhällen. Faunan domineras av tarmsjöpungar Ciona intestinalis. I alternativ A läggs ledningen mellan grundet och Ängholmens branta bergvägg. Bottnen utgörs av skalgrus med grova skalinslag i troligen tunna lager ovanpå berg. Korridorens bredd är här endast ca 10 meter. Ledningssträckan mellan Ängholmen och syd Bockholmen går över plana sedimentbottnar med huvudsakligen lera med omväxlande inslag av skalsand beroende på strömförhållandena runt angränsande öar och skär. Ingen anmärkningsvärd fauna förekommer här. HydroGIS AB Stenungsund

38 13

39 KÄLLOR 6 KÄLLOR 1 Översiktsplan för Tjörns kommun ÖP-03 antagen av kommunfullmäktige Detaljplan för Salt och boende, Koholmen 1:200 och del av Koholmen 1:1, antagen av kommunfullmäktige Detaljplan för del av Rytterholmen 1:2, m fl fastigheter Koholmen, Tjörns kommun. Pågående. 4 Jenneborg L-H 2000: MKB Uppförande av bryggor och sjöbodar vid restaurang Salt och Sill, Tjörns kommun, rapport nr sidor : MKB Planerade utbyggnader av Klädesholmen Seafood AB, Rytterholmen 1:2, Tjörns kommun, rapport nr sidor. 6 Thörnqvist, S. 2006: Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1, Fiskeriverket. 63 sidor. 7 Göransson, B. 2007: Geoteknisk undersökning, GF Konsult AB PM beträffande geotekniska förhållanden inom fastigheten Koholmen 1: Von Arbin S. 2007: Varuutväxling på sydvästra Tjörnkusten, Arkeologisk utredning. Bohusläns museum rapport 2007:43. 9 HydroGIS AB 2005: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar ut med Bohuskusten år Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Hårdbottenfauna 2005 (Moment 6). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Hårdbottenfauna 2006 (Moment 6). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk kontroll Makroalger vid Brofjorden (Moment 8). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport

40 XX AU Sjöförläggning av v/a-ledning Thomas Bergstrand Rapport 2008:15 Sjöförläggning av v/a-ledning Arkeologisk utredning Vattenområde Ängholmen Stockevik, Toftösund Sunna, Rönnäng och Stenkyrka socknar, Tjörns kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2008:15

41

42 Blankett för registrering i Fornminnesinformationssystemet FMIS Slutredovisning från arkeologiskt fältarbete särskild utredning Denna blankett skall användas vid avrapportering från särskild utredning. För registrering i FMIS ersätter blanketten rapporter från särskilda utredningar. Blanketten skickas till Riksantikvarieämbetet direkt efter slutförd utredning. Adress finns på s. 5. Kontaktpersoner: Margareta Ödmark, tel , e-post margareta.odmark@raa.se Agneta Åkermark Kraft, tel , e-post agneta.akermark-kraft@raa.se Version

43 Administrativa uppgifter Skrafferade fält är obligatoriska 1) Länsstyrelsens beslut 2) Undersökarens dnr/projektnr Dnr: Ej beslut Datum för beslut: Ej beslut NOK / B192, B196 3) Geografiska uppgifter Län: Västra Götaland Socken/stad Rönnäng, Stenkyrka Landskap: Bohuslän Fastighet/kvarter: Vattenområde: Ängholmen-Stockevik, Toftösund-Sunna Kommun: Tjörn 4) Typ av exploatering 5) Uppdragsgivare/exploatör V/A-förläggning på havsbotten GF-Konsult, Theres Svenssonsg 11, Box 8774, Göteborg 6) Undersökande/Ansvarig organisation 7) Ansvarig person Bohusläns museum Thomas Bergstrand 8) Fältarbetstid 9) Berörda RAÄ-nr/Tillfälliga arbetsidentiteter mars 2008 Berörda objekt beskrivs under 16) Objekttabell (s. 6) Uppgifter om lägesbestämning Skrafferade fält är obligatoriska 10) Kartblad 7A 7j, 7A 6j 11) Mätmetod 12) Skala (obligatoriskt vid x DGPS analoga lägesdata) GPS 1: Manuell inprickning/inmätning 1: RTK 1: Totalstation 13) Kommentar kring inmätning 2