RIKTLINJER FÖR RISKUTREDNINGAR GÄLLANDE FARLIGA VERKSAMHETER

Transkript

1 Dnr 2012/575-MBR-191 RIKTLINJER FÖR RISKUTREDNINGAR GÄLLANDE FARLIGA VERKSAMHETER

2 Förord Dessa riktlinjer är framtagna av Mälardalens Brand- och Räddningsförbund(MBR). Syftet är att fastställa kravnivå avseende kvalitet och innehåll på de riskutredningar som ska tas fram för anläggningar som klassas som farliga verksamheter enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kommunerna Västerås, Surahammar och Hallstahammar. Enligt LSO är den som utövar verksamhet skyldig att analysera riskerna som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Är en beredskap eller åtgärd nödvändig och skälig skall den vidtas oavsett ägarens eller verksamhetsutövarens ekonomiska situation. Intresset att bereda skydd mot allvarliga skador på människor och miljön kommer i första hand. Det är ägaren eller verksamhetsutövaren som svarar för att det finns en beredskap som motsvarar den förhöjda risken som den farliga verksamheten medför. Beredskapen kan bestå av egen personal och egendom/utrustning för att komplettera kommunens beredskap för räddningstjänst. En annan möjlighet kan vara att ägaren eller verksamhetsutövaren inte anordnar egen beredskap utan bekostar en utökad kommunal beredskap. Exempel på beredskapsåtgärder kan utläsas från bilaga 1. Den som upprättar riskutredningen skall ha erforderlig kompetens. Med detta menas brandingenjör/civilingenjör i riskhantering eller flerårig erfarenhet inom området. Riskutredningen ska föreslå riskreducerande åtgärder för att erhålla acceptabla risknivåer inom anläggningen och i dess omgivning. Utredningen ska vidare tjäna som underlag för bedömning av vilken beredskap som ska finnas för att möjliggöra en effektiv räddningsinsats. Den kommunala insatsberedskapen behöver vanligtvis kompletteras eftersom den är dimensionerad för en lägenhetsbrand eller mindre trafikolyckor. Antaganden skall motiveras och redovisas samt att resonemang skall klargöras och vara lätta att följa. Beräkningar och beräkningsgång skall redovisas och vara lätta att följa och resultaten ska verifieras. Hänvisning till kapitel, bilagor och referenslitteratur skall vara tydliga. Riskutredningen skall innehålls- och kvalitetsmässigt minst motsvara rubricerade stycken enligt nedan. Vissa förtydligande har gjorts för att klargöra innebörden av respektive stycke. I vissa situationer kan avsteg göras från dessa riktlinjer. Vid avsteg från riktlinjerna ska dessa motiveras utförligt. Riskutredningen ska revideras vart 5:e år eller efter behov. Riktlinjer för riskutredningar gällande Farliga verksamheter Sida 2 av 7

3 1 Inledning 1.1 Riskutredningen upprättad av Namn, företag. 1.2 Riskutredningen granskad av Det skall framgå vem som utfört intern granskning. 1.3 Uppdragsgivare Utredarens uppdragsgivare. 1.4 Syfte och omfattning Det ska framgå av vilken anledning riskutredningen tas fram (görs den pga. riskbilden inom anläggningen eller i dess närhet, inträffade händelser, ny verksamhet, förändrad produktion eller pga. lagstiftningskrav). Avgränsningar och begränsningar skall tydligt framgå. 1.5 Anläggnings och områdesbeskrivning Riskutredningen ska innehålla en beskrivning av hur området ser ut i dagsläget och om det är tänkt att förändras. Av beskrivningen ska bl.a. objektens placering och verksamhet framgå liksom eventuella höjdskillnader, avstånd m.m. som är av betydelse vid ett olycksförlopp. Det ska även framgå om det finns andra objekt i närheten och avstånd till dessa. Detta material ska presenteras med hjälp av planritningar, fasadritningar, elevationsritningar, foton eller motsvarande. 2 Grov riskanalys (kvalitativ) En grov riskanalys ska användas i syfte för att välja ut vilka scenarier som ska studeras vidare i den kvantitativa analysen. Detta urval av scenarier skall tydligt motiveras. 2.1 Riskinventering och identifiering Riskobjekt/riskkällor och skyddsobjekt skall inventeras och redovisas. SRV:s definition 1 av risk- och skyddsobjekt skall tillämpas. Exempel på skyddsobjekt kan vara vattentäkter, ekologiskt känsliga områden, bostadsområden, publika platser, skolor, sjukhus, värdefulla kulturmiljöer m.m. Tänkbara händelseförlopp skall redovisas. Olyckstatistik ska sammanställas och redovisas. Riskinventeringen skall även inkludera risker med transporter inom området samt risker för dominoeffekter (en olycka som kan utlösa en ny olycka) eller synergieffekter. Dominoeffekten ska beaktas både inom anläggningen och ifrån intilliggande verksamheter. Utredning av framtida förändringar av riskbilden ska redovisas, t ex prognoser på framtida flöden av farligt gods. 2.2 Frekvens- och Konsekvensbedömning Tänkbara händelseförlopp där sannolikheter och konsekvenser skattas och klassificeras (i femgradig skala) skall redovisas. 1 Olycksrisker och MKB, SRV, 2001 Riktlinjer för riskutredningar gällande Farliga verksamheter Sida 3 av 7

4 2.3 Metodbeskrivning och metodmotivering Metod för sannolikhet-/frekvens- och konsekvensbestämning, använda databaser och övriga hjälpmedel (programvaror etc.) skall framgå. Respektive metodval skall motiveras. 2.4 Osäkerheter Vid uppskattningar skall osäkerheter i bedömningar redovisas. 2.5 Riskmatris Risknivåer skall presenteras i en riskmatris. 3 Detaljerad riskanalys (kvantitativ) Utifrån de scenarier som enligt den grova riskanalysen har potential att allvarligt påverka berörda personers hälsa och säkerhet och/eller miljön ska en detaljerad riskanalys utföras. I den detaljerade riskanalysen ska ansträngningar göras för att kvantifiera frekvens/sannolikhet och konsekvens. Frekvensen/sannolikheten ska så långt som möjligt bygga på olyckstatistik och/eller på erkända beräkningsmodeller. De eventuella antaganden som görs ska klart och tydligt framgå, dessutom ska ett resonemang kring antagandenas giltighet redovisas. 3.1 Frekvensberäkning Beräkningsmetoder som utnyttjas skall redovisas och valideras. Lokal förankring och empirisk skattning av systemrisker skall alltid eftersträvas. Lokal olycksstatistik (polisrapporter, insatsrapporter) över inträffade händelser, delsträckor etc. skall redovisas. Utredningen ska även beakta och ta hänsyn till global statistik gällande frekvensen. Subjektiva sannolikhetsbedömningar skall motiveras. 3.2 Konsekvensberäkning Konsekvensen ska kvantifieras med hjälp av handberäkningar, datormodeller eller motsvarande. Beräkningsprogram/-modeller som utnyttjas skall redovisas och valideras. Lokal förankring med ingångsdata (vindriktning, topografi etc.) gällande för det specifika området skall användas. Konsekvenser skall redovisas i form av isokoncentrationslinjer eller liknande. Konsekvenser för människor, miljö och ekonomiska värden (omkomna, skadade, miljöskador, byggnadsskador etc.) skall redovisas. Samtliga gränsvärden som används ska beskrivas och motiveras. 3.3 Metodbeskrivning och metodmotivering Metod för sannolikhet-/frekvens- och konsekvensbestämning, använda databaser och övriga hjälpmedel (programvaror etc.) skall framgå. Respektive metodval skall motiveras. 3.4 Osäkerheter och känslighetsanalys Osäkerheter i indata, modeller, metoder etc. skall redovisas. Effekter av osäkerheter ska diskuteras. Det skall framgå i vilken utsträckning den osäkerhet som finns påverkar utredarens förslag till beslut. 3.5 Individ- och samhällsrisk Resultatet från den kvantitativa riskanalysen ska presenteras i form av platsspecifik individrisk och samhällsrisk. Platsspecifik individrisk ska redovisas i riskkonturer. Samhällsrisk ska åskådliggöras i en FN-kurva. Osäkerheter i indata ska redovisas samt beaktas i beräkningar och resultat. Riktlinjer för riskutredningar gällande Farliga verksamheter Sida 4 av 7

5 4 Riskvärdering Upprättaren av riskutredningen ska värdera och ta ställning till den risknivå som framkommit i riskanalysen. Värderingsgrund för kriterier för individrisk skall gälla enligt följande: max tolerabel risk för tredje man : Låg individrisk definieras som 10 7 per år. Värderingsgrund för kriterier för samhällsrisk skall gälla enligt följande: övre gräns för acceptabel risknivå är F=10 4 per år för N=1, F=10 5 per år för N=10, F=10 6 per år för N=100 undre gräns för acceptabel risknivå är F=10 6 per år för N=1, F=10 7 per år för N=10, F=10 8 per år för N=100 FN-kurvans lutning skall vara 1 undre gräns för tillämpning av kriterier skall vara 1 inget övre gränsvärde för möjliga konsekvenser transportrisker skall baseras på en sträcka av 1 km (källa Värdering av risk, SRV, 1997) Riskvärdering och beslut om riskreducerande åtgärder är en cyklisk process som avslutas med en slutlig riskvärdering där upprättaren av riskutredningen tar ställning till huruvida risknivån är: Tolerabel, tolerabel utifrån föreslagna riskreducerande åtgärder eller ej tolerabel. 5 Riskreducerande åtgärder Förslag till riskreducerande åtgärder ska redovisas. Risknivåer ska beräknas/uppskattas både med och utan riskreducerande åtgärder. Risknivåer ska redovisas i riskmatriser, FN-kurvor och riskkonturer så att den uppskattade effekten av de riskreducerande åtgärderna framgår. 5.1 Förslag till beslut Riskutredaren skall ta ställning och ge ett förslag till beslut. 6 Beredskapsåtgärder Utifrån de framtagna scenarierna ska förslag på beredskapsåtgärder(se bilaga 1) ges för att möjliggöra en effektiv insats. En effektiv räddningsinsats handlar om att så snabbt som möjligt bryta olycksförloppet, konsekvenserna av olyckan ska inte förvärras efter att insatsen påbörjats, samt att insatsen utförs med bra kvalité och säker arbetsmiljö. Insatsen som behövs i det akuta skedet ska beskrivas utförligt. Exempelvis personalbehov, vattenmängder, utrustning m.m. En beredskapsplan ska tas fram och delas upp i avsnitt bestående av före, under och efter olyckan. De beredskapsåtgärder som behövs för att hantera en olycka ska beskrivas och sedan jämföras med den kommunala beredskapen. Skillnaden i beredskapsåtgärder däremellan ska ägare/verksamhetsutövaren anordna alternativt bekosta en utökad kommunal beredskap. Trafikolyckor på väg och brand i bostad ligger till grund för dimensionering av den snabba insatsen och MBR:s förmåga i övrigt. Detta medför att den kommunala insatsberedskapen för det mesta behöver kompletteras. MBR:s förmåga kan studeras vidare i dokumentet Handlingsprogram för räddningstjänst. Riktlinjer för riskutredningar gällande Farliga verksamheter Sida 5 av 7

6 6.1 Förslag till beslut Riskutredaren skall ta ställning och ge ett förslag till beslut. 7 Slutsatser Riskutredaren ska återkoppla till syftet och beskriva slutsatserna utifrån riskreducerande- och beredskapsåtgärderna. 8 Referenser Här ska samtliga källor redovisas. Riktlinjer för riskutredningar gällande Farliga verksamheter Sida 6 av 7

7 Bilaga 1 Beredskapsåtgärder Beredskap med personal Särskild beredskap med personal kan behövas såsom: 1. egen eller anlitad personal organiserade i t.ex. räddningsstyrka, servicestyrka eller styrka med annan uppgift, 2. personal för vägledning eller biträde till kommunens organisation för räddningstjänst, 3. maximerad insatstid för viss personal, 4. förstärkt kompetens i verksamheten, t.ex. experter. Beredskap med egendom Särskild utrustning och materiel kan behövas såsom: 1. utrustning för släckning av brand, 2. utrustning för uppsamling av kemikalier eller släckvatten, 3. utrustning för begränsning av utflöde, 4. pumpar, länsor, skimmer, tätnings- eller läktringsutrustning, 5. sorptionsmedel, neutralisationsmedel, utrustning för nedtvättning av gaser, återkondenseringsutrustning, släckmedel m.m. Anläggningstekniska åtgärder Särskilda anläggningstekniska åtgärder kan behövas såsom: 1. fasta släckanordningar, 2. varningsanordningar, 3. insats- och utrymningsvägar, 4. reservsystem för särskilt viktiga funktioner, 5. ventilationssystem, 6. luftdepåer och säkerhetsrum, 7. övervakningssystem för överfyllnad, mätning och analys av läckage m.m. Riktlinjer för riskutredningar gällande Farliga verksamheter Sida 7 av 7