Vellinge kommun PARKERINGSNORM

Transkript

1 Mars 2007

2 Denna utredning har utförts under januari mars 2007 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata Malmö Tel: Org.nr Beställare Vellinge kommun Vellinge Tel: Org.nr : Ombud: Paul Myhrberg Uppdragsansvarig: Per Eneroth Övriga medverkande: Emily Petersson Jessica Jaremo Ombud: Projektansvarig: Thomas Grundén Annette Bengtsson Tyréns uppdragsnummer Datum: Sökväg: M:\_UPPDRAG\211126\Rapport\Parkeringsnorm Vellinge doc

3 INNEHÅLL FÖR VELLINGE - SAMMANFATTNING INLEDNING...1 BAKGRUND...1 METOD...1 FÖRUTSÄTTNINGAR...2 Boendetäthet...2 Biltäthet...2 Uppräkning av den gamla normen...3 Jämförelse med två andra kommuner...4 ER...4 Bostäder...4 Arbetsplatser och samlingslokaler...6 Besöksparkering...10 SAMNYTTJANDE...12 GÅNGAVSTÅND...13 PARKERINGSKÖP...14 PARKERING FÖR FUNKTIONSHINDRADE...14 PARKERING FÖR BADGÄSTER...15 BILAGA 1 MALMÖ OCH LUNDS ER16 REFERENSER & KÄLLOR

4

5 FÖR VELLINGE- SAMMANFATTNING Följande normer är rekommendationer för vilka värden som bör användas för boende, arbetsplatser och samlingslokaler. Dessa normer kan dock behöva justeras från fall till fall med avseende på möjligheten att resa med kollektivtrafik, läge och om verksamheten eller boendet är av en speciell typ. I de fall som det bedöms lämpligt att samnyttja parkeringsplatsen kan också normen behöva justeras. Normerna för arbetsplatser är uppdelade på de större och mindre tätorterna i Vellinge kommun. Normerna för handel, hotell och restauranger är endast en riktlinje. För att fastställa normer för dessa verksamheter bör en särskild utredning göras. Bpl = bilplatser BTA = bruttoarea, den yta som utgörs av arean av alla våningsplan begränsad av omgivande väggars utsida BOENDE Boende Bpl/bostad Besökare Bpl/bostad Totalt Bpl/bostad Gemensam 1,3 0,2 1,5 parkering Egen anordnad 2-2 parkering Äldreboende Särskild utredning Normen bpl/boende bör användas i de fall då man vet antalet lägenheter eller bostäder. ARBETSPLATSER STÖRRE TÄTORTER 1 Anställd Anställd Bpl/anst Bpl/1000 m 2 BTA Besökare Bpl/1000 m 2 BTA Kontor 0, Handel 0, dagligvaror ytterområde Handel 0, dagligvaror centralt Handel 0, specialvaror Industri 0, Vellinge, Höllviken, Skanör, Falsterbo, och Ljunghusen. 2 Endast ett riktvärde, särskild utredning bör göras. Totalt Bpl/1000 m 2 BTA (2)

6 ARBETSPLATSER MINDRE TÄTORTER 1 Anställd Bpl/anst Anställd Bpl/1000 m 2 BTA Besökare Bpl/1000 m 2 BTA Totalt Bpl/1000 m 2 BTA Kontor 0, Handel 0, dagligvaror Handel 0, specialvaror Industri 0, Gessie. Villastad, Rängs sand, V Ingelstad, Ö Grevie, Hököpinge och utanför tätort. 2 Endast ett riktvärde, särskild utredning bör göras. SAMLINGSPLATSER Endast riktvärden, särskild utredning bör göras. Bpl/1000 m 2 BTA Anställd Besökare Total Hotell Restauranger Skolor Kyrkor Samlingslokaler Särskild utredning Pendlarparkering Särskild utredning (2)

7 INLEDNING Kommunen har ett övergripande ansvar för planering av parkering. I detaljplaner anges var parkerings skall ordnas. Det är dock fastighetsägarnas skyldighet att ordna med parkeringsmöjligheter för den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Parkeringsnormen ska fungera som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglov. Parkering behandlas i Planoch Bygglagen (3 kap, 15 ) och parkeringsplatser är bygglovspliktiga. Syftet med parkeringsnormen är att förebygga att problem med otillräcklig parkering uppstår och skapa en god tillgänglighet för bilister. Normen anger minimivärden för antal parkeringsplatser vid bostad samt vid olika typer av verksamheter. Parkeringsnormen får inte användas på ett sådant sätt att den strider mot rådande lag. Vidare ska denna rapport inte betraktas som en handbok utan som en teoretisk utgångspunkt. Utgångspunkten för rapporten har varit att en bilplats utformas med en längd på 5m, en bredd på 2,5m samt tillräckligt utrymme framför platsen. Huruvida en bilplats ska väderskyddas eller inte behandlas inte i rapporten utan regleras i plansammanhang. BAKGRUND Vellinge kommun har i dagsläget ingen aktuell parkeringsnorm. Som vägledning har man fram tills idag använt sig av en utredning från 1987 som behandlar bilplatsnorm för Vellinge tätort. Denna utredning behandlar inte hela kommunen och är nu dessutom delvis inaktuell. Prognoser visar att bilinnehavet kommer att öka i Skåne med 20 % fram till år 2020, vilket innebär att fler parkeringsplatser kommer att behövas i framtiden. Kommunen börjar nu bli färdigbyggd men trycket på mer exploatering finns kvar. Det är därför av stor vikt att en parkeringsnorm finns att tillgå för att kunna reglera och tillgodose behovet av parkering. METOD Beräkningarna av normerna för bostäder har i första hand gjorts genom att multiplicera bilinnehavet med antalet personer som i genomsnitt bor per lägenhet. För arbetsplatser multipliceras istället arbetstätheten med den uppskattade bilförarandelen. Det har också gjorts uppräkningar av de normer som fastställdes år 1987 utefter 2020 års bilinnehav vilka sedan jämförts med de framräknande parkeringstalen (17)

8 Många kommuner i samma storleksordning som Vellinge har ingen antagen parkeringsnorm idag. För att kunna kontrollera att de framtagna parkeringstalen ligger på rätt nivå har vi därför jämfört dessa med Malmö och Lunds normer. Parkeringstalen har jämförts med parkeringsnormerna för Malmö och Lunds ytterområden samt mindre orter i kommunen. FÖRUTSÄTTNINGAR Boendetäthet Folkmängden i kommunen är personer vid årsskiftet 2004/2005. Det finns idag bostäder i kommunen fördelat på 83 % småhus och 17 % lägenheter i flerbostadshus. Befolkningen förväntas öka med 15 % till personer till år 2020 enligt Befolkningsprognosen för Vellinge Kommun från Bostadsbeståndet förväntas att öka till bostäder under samma tidsperiod fördelat på 81 % småhus och 19 % lägenheter. Som utgångspunkt kan man titta på Västerås kommun där man beräknat att det bor det 1,6 personer per lägenheter. Man kan tänka sig att det i Västerås är fler ensamhushåll än vad det är i Vellinge kommun och därför bör man istället sätta 1,8 personer per lägenhet. Detta innebär då att det bor 2,5 personer per enbostadshus om man räknar med befolkningsstatistiken från Enbostadshus / småhus Flerbostadshus 2,5 personer/bostad 1,8 personer/bostad Biltäthet Medelvärdet för biltätheten i kommunen ligger på 459 bilar per 1000 invånare, det vill säga knappt 0,5 bilar per person. Medelvärdet för biltätheten i hela Sverige är 457 bilar per 1000 invånare. Det är inga stora skillnader mellan de olika tätorterna och landsbygden i Vellinge kommun. Uppgifterna är hämtade ur Statistiska Centralbyråns BILPAK register från Tabell 1 redovisar biltätheten i de fyra tätorterna samt för landsbygden. Enligt SIKA s prognos för persontransporter från år 2005 kommer bilinnehavet i Skåne att öka med 20 % fram till år Det beror på faktorer som befolkningsutveckling och BNP-utveckling. Jämför man hur biltätheten har förändrats i Vellinge kommun jämfört med Skåne i helhet visar det att biltätheten ökar kraftigare i Vellinge. En jämförelse mellan bilinnehavet år 2001/2002 och 2004/2005 visar att ökningen i Vellinge är 2 %, medan Skånes ökning i helhet endast är 0,9 %. Det är därför rimligt att anta att bilinnehavet i Vellinge kommun verkligen kommer att öka med (17)

9 % fram till år Tabell 1 visar hur bilinnehavet kommer att förändrats utefter den prognostiserade ökningen för de olika orterna i Vellinge. Medelvärde för antal bilar/1000 inv Prognostiserat medelvärde för antal bilar/1000 inv Vellinge Höllviken Ljunghusen Skanör / Falsterbo Utanför tätorterna Tabell 1. Medelvärde för biltätheten i Vellinge kommuns olika tätorter. Uppräkning av den gamla normen Vellinge tätorts gamla parkeringsnorm grundade sig på hur bilinnehavet var prognostiserat för år Man räknade då med ett bilinnehav på 475 bilar per 1000 invånare. År 2005 var bilinnehavet endast 459 bilar per 1000 invånare vilket innebär att utvecklingen inte gått lika fort som man antog i parkeringsnormen som fastställdes år Tabell 2 visar de gamla parkeringsnormerna samt uppräkning till 2020 års prognostiserade bilinnehav. Bilinnehavet har endast räknats upp med 16.6 %, istället för 20 %, med tanke på att 1987 års norm var grundad på ett bilinnehav som var högre än vad det visade sig vara. Talen är avrundande till halvtal. Bilplatser förkortas bpl. Värt att notera är att parkeringsnormen som togs fram år 1987 endast är för Vellinge tätort (17)

10 BOSTÄDER -Enbostadshus -Flerfamiljshus Normen 1987 bpl/1000 m 2 BTA Boende/ Besökare arbetstagare Uppräknat 2006 bpl/1000 m 2 BTA Boende/ Besökare arbetstagare ,5 10,5 3,5 2,5 INDUSTRI ,5 SKOLOR 4-4,5 - KONTOR ,5 4,5 BUTIKER HOTELL ,5 25,5 RESTAURANG ,5 SAMLINGS- Särskild utredning Särskild utredning LOKALER Tabell 2. Parkeringsnormen för Vellinge tätort år 1987 samt uppräknat till Jämförelse med två andra kommuner För att säkerställa att den parkeringsnorm som föreslås ligger på rätt nivå är ett effektivt och bra verktyg en jämförelse med andra redan framtagna normer. Mest genomarbetade parkeringsnormer har Malmö och Lund. För att kunna jämföra med andra kommuners normer har normerna för de yttre delarna av staden eller för de mindre tätörterna används, se bilaga 2. Man bör dock tänka på att både Malmö och Lund har en lägre biltäthet än vad Vellinge kommun har. Detta innebär att Vellinge bör ha en något högre parkeringsnorm för att kunna matcha den högre biltätheten. ER Bostäder Det är viktigt att alla som har en bil har möjlighet att parkera den vid sin bostad. Är boendeparkerings otillräcklig finns det en risk att de boende istället parkerar på gatan vilket kan skapa problem vad gäller framkomlighet och säkerhet. Det finns också en risk att de boende väljer att parkera i ett närliggande område vilket då istället kan innebära problem för de boende i det området att finna en ledig bilplats. Vidare ska bilplatserna samordnas med övriga intressen på tomten eller i området. För att kunna sätta en norm för boendeparkering behöver man beräkna bilplatsbehovet. Detta görs med hjälp av boendetätheten och biltätheten. En biltäthet för år 2020 på 500 bilar per 1000 invånare kommer att användas i beräkningarna. För enbostadshus och småhus gäller: (17)

11 Bilplatsbehov = boendetäthet x biltäthet Beräknad norm Med en genomsnittlig yta per lägenhet på 100 m 2 bruttoarea så kan även en norm räknas ut per 1000 m 2 BTA. Tabell 5 redovisar de framräknande normerna för boende, exklusive besöksparkering som behandlas i ett eget kapitel längre fram. Parkeringsnorm för äldreboende är svårt att bedöma då pensionärer inte är någon enhetlig grupp. Faktorer som hälsa varierar mellan olika boende för äldre och därför bör man göra en utredning för varje enskilt fall. Bpl/lgh Bpl/1000 m 2 BTA Enbostadshus 1 Egen parkering 2 20 Enbostadshus Gemensam 2,5 x 0,5= 1,3 13 parkering Flerbostadshus Gemensam 1,8 x 0,5 = 0,9 9 parkering Äldreboende Gemensam Särskild utredning parkering Tabell 5. Parkeringsnorm för boende, exklusive besöksparkering. För att tydliggöra behovet kommer normen att redovisas efter typ av parkering istället efter typ av boende. Gemensam parkering kan förekomma för både flerbostadshus och enbostadshus. Normen kommer därför att redovisas för gemensamt ordnad parkering respektive för egen anordnad parkering. I de fall då gemensam parkering anordnas för ett område av enbostadshus och flerbostadshus av en lägre täthet bör normen 1,3 bpl/bostad tillämpas. I de fall där det är flerbostadshus med en större täthet bör man utreda om en längre norm på mellan 0,9-1,3 bpl/bostad istället kan användas. Jämförelse Normen för gemensamt anordnad parkering ligger på samma nivå som den uppräknade normen för flerbostadshus med gemensam parkering. I övrigt att det svårt att jämför med den uppräknade normen från 1987 då den är redovisad på ett annat sätt. Ingen relevant jämförelse kan göras med Malmö och Lunds normer då de är redovisade utifrån flerbostadshus och enbostadshus (17)

12 Rekommenderad norm Följande norm föreslås för boendeparkering: Bpl/lgh Boende Besökare Totalt Gemensam 1,3 0,2 1,5 parkering Egen anordnad 2-2 parkering Äldreboende Särskild utredning Bpl/1000 m 2 BTA Boende Besökare Totalt Gemensam parkering Äldreboende Särskild utredning Arbetsplatser och samlingslokaler Hur många bilplatser som krävs vid respektive arbetsplats beror på faktorer som typ av arbetsplats, läge och kollektivtrafikutbud. För att kunna fastställa ett parkeringstal som norm för arbetsplatser krävs det att man känner till arbetstätheten samt hur färdmedelsfördelningen ser ut. Andelen som reser med bil multipliceras sedan med arbetstätheten för att få fram parkeringstalet. Bilplatsbehov = arbetstäthet x bilförarandel Arbetstäthet Arbetstätheten innebär antal anställda per 1000 m 2 BTA. Arbetstätheten varierar mellan olika typer av verksamheter, och de senaste åren har det funnits en tendens att tätheten ökar för kontor. Med utgångspunkt från den arbetstäthet som rekommenderas i Parkeringslexikon från 1990 har vissa modifieringar gjort efter de nivåer som Malmö använt i sin norm från Följande arbetstäthet har antagits gälla för Vellinge kommun: Arbetstäthet (anst/1000 m 2 ) Kontor Handel Industri (17)

13 Större tätorterna (Vellinge, Höllviken, Skanör, Ljunghusen och Falsterbo) De anställda på arbetsplatser inom dessa orter kommer till stor del från den egna orten (16-20 %) eller från annan ort inom kommunen (27-30 %). Andelen som pendlar med bil till dessa arbetsplatser bedöms vara cirka 60 %. Kollektivtrafikandelen av totalpendlingen ligger på omkring %. Bil Kollektivt Gång eller cykel Mindre tätorterna (Hököpinge, Gessie Villastad, Rängs V Ingelstad och Ö Grevie) sand, Till arbetsplatser i de mindre tätorterna är den största delen inpendlare från annan kommun (64-84 %) och en mycket liten andel kommer från samma ort (7-11 %). Andelen som kör bil till dessa arbetsplatser bedöms vara mellan 60 och 80 % beroende på om det finns tillgång till kollektivtrafik eller inte. Med anledning av tätorternas storlek, tillgång till kollektivtrafik samt pendlingsfördelningen bör Hököpinge och Ljunghusen ha mellan 60 och 70 % bilpendlare medan de övriga tätorterna Gessie Villastad, Rängs sand, Västra Ingelstad och Östra Grevie bör ligga på den övre halvan mellan 70 och 80 %. Bil Kollektivt Gång eller cykel Arbetsplats utanför tätort En arbetsplats utanför någon av ovan nämnda tätorter som inte har någon tillgänglighet till kollektiva färdmedel har en stor andel bilpendlare och kräver nästan en bilplats per anställd. Bil Gång eller cykel (17)

14 Beräknad norm Tabell 6 redovisar det erforderliga antalet bilplatser per 1000 m 2 vilket motsvarar andelen som åker bil till arbetet. BTA, Vellinge Höllviken Skanör Falsterbo Hököpinge Ljunghusen Gessie Villastad Rängs sand V Ingelstad Ö Grevie Bpl/anställd 0,6 0,7 0,8 0,9 Tabell 6. Parkeringsnorm för arbetsplatser för varje tätort. Utanför tätort Normerna som redovisas i tabell 7 är baserade på den räkneprincip som redovisats i inledningen av detta kapitel när det gäller kontor, handel och industri. Normerna är angivna i spann där den lägsta siffran representerar den lägsta arbetstätheten och den högsta siffran representerar den högsta arbetstätheten. V Ingelstad och Ö Grevie kommer i framtiden att få en egen pågatågstationen vilket kan komma att öka andelen som åker kollektivt. Detta bör man ha i åtanke i framtiden när normer för verksamheter i V Ingelstad fastställs. Vellinge Höllviken Skanör Falsterbo Hököpinge Ljunghusen Gessie Villastad Rängs sand V Ingelstad Ö Grevie Utanför tätort bpl/1000 m 2 BTA Kontor Handel Industri Tabell 7. Parkeringsnorm för arbetsplatser för varje tätort angivna i spann. Tabell 8 redovisar normerna för de större tätorterna respektive för de mindre tätorterna. Det största värdet i spannet från tabell 6 har använts. Normerna för samlingslokalerna som hotell, restaurang och skolor är däremot helt tagna från uppräkningen från 1987 års normer. Parkeringsbehovet varierar kraftigt vad gäller handel med avseende på lägenhet, status och typ av butik. Eftersom antal besökare till butiker varierar mycket mellan olika butiker bör en särskild utredning göras för varje enskilt fall. Det samma gäller för hotell och restauranger. En norm anges dock ändå som ett riktvärde. För att ta fram en parkeringsnorm för samlingslokaler av annan typ än vad som nämnts ovan krävs det en särskild utredning. Det samma gäller för pendlarparkering där man bör göra en utredning av bland annat det förväntande antalet resenärer (17)

15 Större tätorterna 1 Mindre tätorterna 2 Bpl/anställd Bpl/1000 m 2 BTA Bpl/anställd Bpl/1000 m 2 BTA Kontor ,9 36 Handel ,9 18 Industri ,9 18 Hotell Restauranger Skolor Kyrkor Samlingslokal Särskild utredning Pendlarparkering Särskilt utredning Tabell 8. Parkeringsnorm för arbetsplatser och samlingslokaler. 1 Vellinge, Höllviken, Skanör, Falsterbo, och Ljunghusen. 2 Gessie. Villastad, Rängs sand, V Ingelstad, Ö Grevie, Hököpinge och utanför tätort. 3 Endast riktvärde, särskild utredning bör göras. Jämförelse Uppräkningen av 1987 års parkerings norm för kontor ger en norm på 23.5 bilplatser per 1000 m 2 BTA vilket är en lägre norm än vad som räknats fram. Normen för industri och handel ligger däremot på ungefär samma nivå i jämförelse med uppräkningen. Normerna för kontor är betydligt lägre i Malmö och Lund, 16 respektive 18 bilplatser per 1000 m 2 BTA. Normerna för handel och industri ligger på samma nivå i jämförelse med Lund, medan de är något lägre i Malmö. Normen för skolor har i Lund är satta till 5-10 bilplatser per 1000 m 2 BTA. Även parkeringslexikonet från 1990 anger denna norm. En sammanvägning av jämförelsen mellan den beräknade normera, den uppräknade normen och jämförelsen med Lunds norm tyder på att vissa justeringar bör göras vad gäller normen för skolor. Normen för skolor bör höjas till 7 bilplatser per 1000 m 2 BTA. Samtliga normer avrundas uppåt till heltal (17)

16 Rekommenderad norm Följande norm förslås för arbetsplatsparkering: Större tätorter 1 Anställd Bpl/anst Anställd Bpl/1000 m 2 BTA Kontor 0,7 28 Handel 2 0,7 14 Industri 0, Vellinge, Höllviken, Skanör, Falsterbo, och Ljunghusen. 2 Endast ett riktvärde, särskild utredning bör göras. Mindre tätorter 1 Anställd Bpl/anst Anställd Bpl/1000 m 2 BTA Kontor 0,9 36 Handel 2 0,9 18 Industri 0, Gessie. Villastad, Rängs sand, V Ingelstad, Ö Grevie, Hököpinge och utanför tätort. 2 Endast ett riktvärde, särskild utredning bör göras. Samlingsplatser Anställd Bpl/1000 m 2 BTA Hotell 1 4 Restauranger 1 13 Skolor 7 Kyrkor 2 Samlingslokaler Särskild utredning Pendlarparkering Särskild utredning 1 Endast ett riktvärde, särskild utredning bör göras. Besöksparkering Besöksparkering bör tillgodoses både vid bostäder och vid andra typer av verksamheter. Utöver parkeringsbehovet kommer det också att finnas ett behov av angöring. Angöringsparkering ingår inte i framtagna parkeringstal. Tabell 9 redovisar parkeringsnormerna för besökare och kunder till kontor, handel och industri. Normerna för handel är angivna för tre olika typer, dagligvaror centralt, dagligvaror mindre centralt och specialvaror. Det finns även normer angivna för kyrkor, skolor, hotell och restauranger. Normerna är uppräknade från 1987 års parkeringsnorm utefter det prognostiserade ökade bilinnehavet (17)

17 Bpl/ 1000 m 2 BTA Flerbostadshus 2.5 Enbostadshus 3.5 Kontor 4.5 Handel dagligvaror ytterområde 36 Handel dagligvaror centralt 26 Handel specialvaror 21 Industri 2.5 Hotell 25.5 Restauranger 46.5 Skolor 1 Kyrkor 25 Tabell 9. Parkeringsnorm för besökande och kunder till boende och arbetsplatser. Jämförelse Jämförelser med Malmö kommun, som är den kommun som separat redovisat besöksparkering visar att normen ligger högre för både flerbostadshus och enbostadshus där Malmö har en norm på 1 bilplats per 1000 m 2 BTA. Normen bör därför sänkas till 2 bilplatser per 1000 m 2 för både flerbostadshus och enbostadshus. När det gäller normerna för övriga verksamheter är normen för handel och hotell betydligt lägre i Malmö. Besöksparkering i Lund, som är angivit i ett spann, ligger dock mer på samma nivå och därför finns ingen andledning till att ändra den. Normen för kontor och industri ligger på samma nivå som Malmö och Lund. I parkeringsnormen från 1987 fanns ingen norm för besökande till skolor. Det bör ändå vara rimligt att här sätta en norm på 1 bilplats per 1000 m 2, för eventuella besök av föräldrar, hantverkare etc. Normen för kyrkor grundar sig helt på Malmö kommuns norm. Samtliga normer avrundas uppåt till heltal. Rekommenderad norm Följande norm föreslås för besöksparkering: Gemensam parkering Egen anordnad parkering Äldreboende Besökare Besökare Bpl/Bostad Bpl/1000 m 2 BTA 0, Särskild utredning (17)

18 Besökare Bpl/1000 m 2 BTA Kontor 5 Handel - dagligvaror ytterområde 36 Handel - dagligvaror centralt 26 Handel - specialvaror 21 Industri 3 Besökare Bpl/1000 m 2 BTA Hotell 1 26 Restauranger 1 47 Skolor 1 Kyrkor 25 Samlingslokaler Särskild utredning 1 Endast ett riktvärde, särskild utredning bör göras. SAMNYTTJANDE Samnyttjande av bilplatser innebär att flera använder samma bilplatser olika tidpunkter av dygnet. Genom att använda sig av denna metod kan man uppnå en högre och mer konstant beläggning på en parkeringsplats och därmed också reducera antalet bilplatser. Förutsättningen för att det ska fungera är att olika grupper parkerar under olika tidpunkter av dygnet och att det arrangeras olika avtalslösningar för detta. BOSTÄDER -boende -besökande Vardag Fredag Lördag Natt INDUSTRIER KONTOR LIVSMEDELSBUTIKER ANDRA BUTIKER HOTELL RESTAURANG SKOLOR Diagram 1. Beläggning för parkeringsplatser för olika verksamhetstyper och tidpunkter (17)

19 Diagram 1, som bygger på undersökningar som gjorts i Göteborg på 80- talet, anger att parkeringsbehovet vid bostäder är 45 %. Det är dock vikigt att man är restriktiv med att samnyttja bilplatser som är tillägnande boende. Man bör nämligen alltid ha möjlighet att lämna bilen hemma och istället använda sig av ett miljöanpassat transportmedel. Exempel Om förutsättningar för samnyttjande av bilplatser finns behöver man göra särskilda beräkningar. Erforderligt antal bilplatser beräknas enligt följande metod: En butik och en skola ska anläggas intill varandra centralt beläget. Man har nu bestämt sig för att dessa två verksamheter ska samnyttja parkeringsplatsen. Hur många bilplatser behövs? Enligt gällande parkeringsnorm i staden krävs följande: Butik 36 bilplatser Skola 10 bilplatser Bruttobehov 46 bilplatser Vardag Fredag Lördag Butik 50%*36=18 90%*36=32,4 100%*36=36 Skola 90%*10=9 10%*10=1 5%*10=0,5 Summa platser Tabell 10. Erforderligt antal bilplatser vid samnyttjande vid olika tidpunkter. Sammanlagt antal nödvändiga platser är maximalt 36 stycken, se tabell 10, jämfört med bruttoantalet 46 stycken. Med hjälp av samnyttjande kan man alltså bygga i detta fall bygga 22 % färre bilplatser genom att inte öronmärka bilplatserna. GÅNGAVSTÅND Gångavståndet mellan parkeringsplatsen och den aktuella målpunkten är en styrande faktor för parkeringens lokalisering. Det är även ett mått på influensområdet för en parkering. Hur man upplever gångavståndet beror på hur omgivningen är utformad och vilken målpunkt man har, vilket försvårar möjligheten att bedöma lämpliga gångavstånd. Vid nybyggnation av bostäder bör man eftersträva ett kortare avstånd än 200 m mellan parkering och bostad. Detta med tanke på att tätorterna i Vellinge kommun är jämförelsevis små. Arbetsplatsparkering har en lägre (17)

20 prioritering än vad boendeparkering har och man bör därför kunna acceptera ett avstånd på 300 m. Besökare till verksamheter har i regel en lägre acceptansnivå av gångavstånd då de har möjligheten att byta ut sin målpunkt. Gångavståndet för denna grupp bör inte överstiga 100 m. Gångavståndet för besökande till boende kan accepteras som något längre men bör inte överstiga 200 m. Pendlarparkering ska anläggas så nära tågstationen/busstation som möjligt för att främja kollektivtrafiken. Avstånden bör vara kortare än nedanstående gångavstånd. Tabell 11 redovisar rekommenderade längsta gångavstånd för olika parkeringskategorier. Acceptabelt gångavstånd(m) Boende 200 Besökare boende 200 Besökare verksamheter 100 Arbetspendlare 300 Tabell 11. Längsta acceptabla gångavstånd för olika parkeringskategorier. PARKERINGSKÖP Parkeringsköp innebär att fastighetsägare kan mot ett engångsbelopp köpa sig fri från de krav som ställs genom parkeringsnormen. Kommunen åtar sig genom ett avtal att ordna parkering i fastighetsägarens ställe. Parkeringsköp bör endast medges i undantagsfall där det förväntas ge en kommunnytta, det vill säga ett mervärde för kommunen/medborgarna. De erbjudna platserna bör inte reserveras utan ingå i den allmänna parkeringen på kommunal mark. På så vis får kommunen full kontroll över lokaliseringen av dessa platser och man kan enklare tillämpa samutnyttjande, i de fall det är lämpligt. De bilplatser som kräver närhet kan inte hänvisas till annan plats. Beloppets storlek och förutsättningarna för parkeringsköpet anges i avtalet. PARKERING FÖR FUNKTIONSHINDRADE Enligt Boverkets Byggregler skall en parkeringsplats för rörelsehindrade ordnas inom 25 m gångavstånd från en byggnads entré. Detta bör i första hand gälla entréer som är av allmänt intresse. Handikappförbunden rekommenderar att 5 % av det totala antalet parkeringsplatser är handikappanpassade. Minst en gångväg mellan en byggnads entré och parkering skall kunna användas av en person funktionshinder. Vid planering och placering av parkeringsplatser för rörelsehindrade bör man kontrollera att förflyttningen från bilen till aktuella målpunkter kan ske (17)

21 utan onödiga omvägar och utan hinder av kantstenar, trappsteg och liknande vilket kan motivera extra bred parkeringsyta. En vanlig praxis när reserverade p-platser anordnas i befintlig anläggning är att göra dem dubbelt så breda som övriga platser. Funktioner och mått - Sida vid sida-uppställning 5 m bred bilplats. - Längs med trottoar 7,0 m lång bilplats. - Parkeringsplatserna ska vara tydligt utmärkta med målade kantlinjer och handikappsymbol i parkeringsrutan, samt ha skyltsymbol framför parkeringsplatsen. Parkeringsplatserna ska vara utformade så att personer med rörelsehinder kan öppna bildörren helt, oberoende på vilken sida personen sitter. Detta är viktigt för att personen ska komma in i bilen och samtidigt få rum med exempelvis en rullstol eller rullator vid sidan om sig. Markbeläggningen ska vara fast, jämn och halkfri. PARKERING FÖR BADGÄSTER Badplatserna i Vellinge kommun är välbesökta turistmål på sommaren, särskilt stranden i Kämpinge, Skanör och Falsterbo. Det är därför viktigt att parkeringen för badgäster är tillgänglig och att det finns ett tillräckligt antal bilplatser inom rimliga avstånd. Finns inte detta kommer badgästerna istället att parkera på gatan vilket kan innebära en försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Det finns också risk att gatuparkering och felparkering orsakar irritation och störning hos de boende. För att undvika en sådan situation är de viktigt att ägarna av marken där parkering idag finns har vetskap om de problem som kan uppstå om parkeringsplatserna tas bort. För att eventuellt kunna fastställa en norm krävs det att det görs en utredning för varje strandområde. Utför man en beläggningsstudie en solig dag på sommaren bör man därför få en god bild av hur parkeringssituationen ser ut vid respektive strand. Visar studierna att beläggningen är högre än 90 % innebär det att tillgängligheten är för låg och att problem med parkerings på gator sannolikt förekommer. I dessa fall bör man därför anlägga fler bilplatser om möjligt som kan nyttjas av badgäster (17)

22 BILAGA 1 MALMÖ OCH LUNDS ER Boende/ arbetstagare Besökare/ kunder Totalt Bpl/ 1000 m 2 BTA BOSTÄDER -Flerfamiljshus -Småhus INDUSTRI HANTVERK SKOLOR KONTOR BUTIKER HOTELL Särskild utredning RESTAURANGER Särskild utredning SAMLINGS Särskild utredning LOKALER Tabell 3. Parkeringsnormerna för Lund. Antagen år BOSTÄDER -Flerfamiljshus -Småhus Boende/ Besökare/ arbetstagare kunder Bpl/ 1000 m 2 BTA Totalt INDUSTRI 6 Särskild utredning - HANTVERK 6 Särskild utredning - SKOLOR KONTOR BUTIKER HOTELL RESTAURANGER SAMLINGS Särskild utredning LOKALER Tabell 4. Parkeringsnormerna för Malmö. Antagen år Normen ursprungligen angiven i bpl/1000 m 2, men omräknad till bpl/1000 m 2 BTA. En genomsnittlig lägenhetsstorlek på 100 m 2 BTA har används (17)

23 REFERENSER & KÄLLOR BBR, Boverkets Byggregler 3:122 Boverket, Talbok ALM, 2004 Evenäs & Petersson, 2006, Kommunala parkeringsstrategier Kartläggning av utländska strategier och arbetet i några svenska kommuner, Lunds Tekniska Högskola, Lund Handikappförbunden Henriksson, Carl-Henrik, 1990, Parkeringslexikon, Stockholm J&W, 2000, Parkeringsutredning för Höllviken Centrum Malmö stad Stadsbyggnadskontor, 2002, Parkeringsnorm för bil och cykel i Malmö SCB, 2003, Bostadsarea i färdigställda hus och bostadsarea per lägenhet. Storstadsområden och län SCB, 2004, BILPAK SCB, 2005, Vellinge Kommunfakta Skånetrafiken, Pendlingsstatistik för Vellinge kommun Skånetrafiken, 2006, Tidtabeller för kollektivtrafiken Vellinge kommun Svenska Kommunförbundet, Utformning av parkeringsplatser Svenska Kommunförbundets handbok om Parkeringstillstånd för rörelsehindrade, PRH, kap 3 sid Trivector, 2000, Parkering i Lunds kommun riktlinjer och behovstal Tyréns, 2006, Parkeringsplan för Staffanstorp centrum Vellinge kommun, 1987, Bilplatsnorm för Vellinge tätort Vellinge kommun, 2004, Statistik befolkning, Vellinge kommuns hemsida Vellinge kommun, 2005, Befolkningsprognos för Vellinge kommun (17)