Parkeringsriktlinjer för Västerås stad

Transkript

1 RAPPORT 2006:86 VERSION 0.98 Parkeringsriktlinjer för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige

2 Dokumentinformation Titel: Parkeringsriktlinjer för Västerås stad Serie nr: 2006:86 Projektnr: 6066 Författare: Jan Hammarström, Kvalitetsgranskning Beställare: Leif Linderholm, Västerås stad Kontaktperson: Jan Törnberg, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Beställare Synpunkter efter remiss Beställare Synpunkter efter remiss Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax

3 Förord I juli 2006 fick AB i uppdrag av Västerås stad att ta fram nya parkeringsriktlinjer med behovstal för bostäder och olika verksamheter. I arbetet har även ingått att studera möjligheterna till parkeringsköp samt eventuellt behov av ytterligare parkering i centrumområdet. Arbetet har resulterat i två rapporter varav den föreliggande rapporten utgör riktlinjerna med behovstal för cykel- och bilparkering. Underlaget till denna rapport finns presenterad i en separat rapport (Underlagsrapport - parkeringsriktlinjer för Västerås stad rapport 2006:85). Utredningen har genomförts av civ. ing. Jan Hammarström. Kontaktperson på Västerås stad har varit Jan Törnberg. Lund, februari 2007 AB

4 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Krav enligt PBL 1 2. Förutsättningar Introduktion 2 3. Behovstal cykel Behovstal 5 4. Behovstal bil Behovstal i Västerås centrum Behovstal i övriga staden Behovstal i småorter utanför tätorten med minimal service Behovstal för udda lokaltyper 9 5. Parkeringsköp Allmänt 10 Bilaga 1. Kommentarer till behovstal för cykel 11 Bilaga 2. Kommentarer till behovstal för bil 14 Utan samnyttjande / parkeringsköp 14 Med samnyttjande / parkeringsköp 16 Bilaga 3. Tillämpning och beräkningsexempel 18 Bilaga 4. Jämförelse med behovstal i andra orter 21

5 1 1. Inledning 1.1 Krav enligt PBL Skyldigheten att anordna parkering ligger i första hand på fastighetsägaren. Vid bygglov är det kommunens skyldighet att tillse att kravet uppfylls. Behovstalen som används för parkering är att betrakta som riktlinjer för att förenkla handläggningen. De har ingen direkt rättsverkan. Det ankommer på byggnadsnämnden att i varje enskilt fall avgöra om bilplatsbehovet är tillgodosett. Det är dock viktigt att beakta likställighetsprincipen i 2 kap 2 kommunallagen, som säger att byggherrar ska behandlas lika om det inte finns sakligt skäl för något annat. Krav och skyldigheter att anordna parkering vid nybyggnad är formulerade i PBL 3 kap 15. Där står att lämpligt utrymme för parkering ska i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Då det samtidigt finns krav på friyta måste man vid brist på utrymme i första hand ordna friyta. Kan inte fastighetsägaren själv tillgodose parkeringskravet inom tomten eller i dess närhet är han skyldig att ordna parkeringsplatser på annat håll, dock inom kraven på närhet. Detta gör det möjligt att lösa parkeringen i gemensamma anläggningar. Genom parkeringsköp kan fastighetsägaren köpa sig fri från detta åtagande och överlämna ansvaret till annan fastighetsägare eller kommunen. Enligt PBL 3 kap 16 är det även möjligt att i efterhand, på bebyggda tomter, gå in och besluta om parkering. Det kan dock vara svårt att uppfylla kraven på parkering när det gäller befintlig bebyggelse. Kraven bör inte drivas längre än vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

6 2 2. Förutsättningar 2.1 Introduktion Zonindelning Behovstal för parkering redovisas för fölajnde tre områdestyper i Västerås stad: Centrum (området innanför cityringen) Övriga staden Småorter utanför tätorten med minimal service För centrumområdet redovisas även s k korrektionsfaktorer som tagits fram för att beräkna parkeringsbehovet vid samnyttjande (P-köp) i centrum. Dessa korrektionsfaktorer redovisas för totalt 4 olika zoner i centrumområdet enligt figur 2.1. Figur 2.1. Den zonindelning av centrum som ligger till grund för redovisningen av behovstal för parkering.

7 3 Behovstal För bestämning av bilplatsbehov för en byggnad eller ett område i kommunen, nyttjas behovstabellerna i kapitel 3 (cykelparkering) och 4 (bilparkering). Kommentarer till behovstalen redovisas i bilaga 1 (cykelparkering) och 2 (bilparkering). Bruttoarean (BTA) är den bygglovspliktiga ytan som skall utgöra grunden för beräkningen. I bilaga 3 redovisas en definition av bruttoareans omfattning. Vid nybyggnad vara hela den nybyggda BTA Vid tillbyggnad vara hela den tillbyggda BTA Vid ombyggnad vara den del av BTA som reellt berörs av de bygglovskrävande ytorna. Behovstalen bestäms av byggnadens användningssätt och belägenhet (se zonindelning ovan) och ställer krav på iordningställande av plats innan inflyttning. I vissa fall kan det vara motiverat att ta fram behovstal som mer ingående tar hänsyn till den enskilda byggnadens förutsättningar. Detta bedöms av kommunen från fall till fall. I tabellerna redovisar vi behovstalen för år 2007 och prognostiserade behovstal för Hänsyn till bilinnehavets utveckling har tagits, men den är givetvis osäker varför större förändringar i detta kan komma att påverka de framtida behovstalen. Beräkningsexempel för tillämpning av behovstalstabellerna redovisas i bilaga 3. Samnyttjande och dimensionerande tid Samnyttjande innebär att en och samma bilplats utnyttjas för flera lokaler och funktioner. Samnyttjandet reducerar antalet behövliga bilplatser och bör därför eftersträvas. Samnyttjande kan ske inom en fastighet mellan lokaltyper som har högsta parkeringsbehov vid olika tidpunkter, eller mellan olika fastigheter. Parkeringsbehovet beräknas som summan av lokaltypernas parkeringsbehov vid olika tidpunkter. Den tidpunkt då det totala parkeringsbehovet är som störst, kallas dimensionerande tid. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av hur utnyttjandegraden varierar mellan olika lokaltyper och tidpunkter. Samnyttjande måste vara praktiskt möjligt utifrån följande huvudkrav: Att bilplatserna inte är reserverade Att rimliga gångavstånd föreligger Möjligheterna till samnyttjande är varaktigt bestående I de fall staden bedömer att samordningsmöjligheter (vilket ofta utnyttjas vid parkeringsköp) finns i centrum, reduceras behovstalen med en korrek-

8 4 tionsfaktor (se tabell 4.2) som är specifik för varje zon. I det fall behovstalsberäkningen rör ett område i närheten av en zongräns kan ett medelvärde av korrektionsfaktorerna mellan zonerna användas.

9 5 3. Behovstal cykel 3.1 Behovstal Behovstalen för cykel redovisas dels utifrån dagens färdmedelsfördelning (tabell 3.1 behovstal 2007), dels utifrån ett bedömt framtida behov (tabell 3.2 behovstal 2017). Det framtida behovet stämmer i högre utsträckning överens med behovstal från andra orter och nyttjandet av dessa behovstal kan ses som ett led i strävan mot ett hållbart transportsystem. Kommentarer till behovstalen presenteras i bilaga 1. Tabell 3.1. Behovstal för cykelparkering 2007, summa av boende/verksamma och besökare. Bostäder Antal P-platser per 1000 kvm BTA Centrum Övriga staden/ småorter utanför tätorten Underlag för behovsberäkning (korrektion görs enligt bilaga 1 vid avvikelse från uppgifterna nedan) Flerbostadshus ,6 boende / 2,3 rum per lägenhet Studentbostäder Gäller för korridorrum. Behov för pentryrum redovisas i bilaga 1. Gruppboende Särskild utredning Verksamheter Skolor Se bilaga 1 Kontor / industri anställda per 1000 kvm BTA Butiker (dagligvaror) anställda resp 60 besökande per 1000 kvm BTA Butiker (sällanköpsbutiker) anställda + 45 besökare per 1000 kvm BTA Övrig kommersiell service anställda resp 30 besökare per 1000 kvm BTA Hotell 4 4 Baserat på 5 anställda per 1000 kvm. Restauranger Förskola anställda per 1000 kvm BTA Bibliotek Särskild utredning

10 6 Tabell 3.2. Behovstal för cykelparkering 2017, summa av boende/verksamma och besökare. Bostäder Antal P-platser per 1000 kvm BTA Centrum Övriga staden/ småorter utanför tätorten Underlag för behovsberäkning (korrektion görs enligt bilaga 1 vid avvikelse från uppgifterna nedan) Flerbostadshus ,6 boende / 2,3 rum per lägenhet Studentbostäder Gäller för korridorrum. Behov för pentryrum redovisas i bilaga 1. Gruppboende Särskild utredning Verksamheter Skolor Se bilaga 1 Kontor / industri anställda per 1000 kvm BTA Butiker (dagligvaror) anställda resp 60 besökande per 1000 kvm BTA Butiker (sällanköpsvaror) anställda + 45 besökare per 1000 kvm BTA Övrig kommersiell service anställda resp 30 besökare per 1000 kvm BTA Hotell 4 4 Baserat på 5 anställda per 1000 kvm. Restauranger Förskola anställda per 1000 kvm BTA Bibliotek Särskild utredning

11 7 4. Behovstal bil 4.1 Behovstal i Västerås centrum I tabell 4.1 redovisar vi behovstalen för bilparkering i Västerås centrum utan samnyttjande/ej P-köp. Tabell 4.1. Behovstal för bilparkering i centrum utan samnyttjande/ej P-köp (bilplatser / 1000 m 2 BTA). Bostäder Antal P-platser per 1000 kvm BTA boende/anställda + besökare Underlag för behovsberäkning (korrektion görs enligt bilaga 2 vid avvikelse från uppgifterna nedan) Flerbostadshus Behov per lgh redovisas i bilaga 2 Studentbostäder Gäller för korridorrum. Gruppboende anställda per 1000 kvm BTA. Avser gruppboende med relativt stor vårdinsats. Särskild utredning kan krävas. Verksamheter Skolor (personal) anställda per 1000 kvm BTA. P-ficka för korttidsangöring tillkommer. Kontor anställda per 1000 kvm BTA Butiker (dagligvaror) anställda resp 60 besökande per 1000 kvm BTA Butiker (sällanköpsvaror) anställda + 45 besökare per 1000 kvm BTA. Ej stormarknader. Övrig kommersiell service Baserat på 20 anställda resp 30 besökare per 1000 kvm Hotell Baserat på 0,2 bpl per rum och 40 rum per 1000 kvm. Restauranger (lunchbarer) Behov / sittpl redovisas i bilaga 2 Restauranger (övriga) Behov / sittpl redovisas i bilaga 2 Förskola anställda per 1000 kvm BTA. P-ficka för korttidsangöring tillkommer. Bibliotek

12 8 Med samnyttjande/p-köp Då förutsättningar för parkeringsköp i centrumområdet föreligger, kan behovstalen i tabell 4.1 reduceras (multipliceras) för samnyttjande/p-köp med korrektionsfaktorer enligt tabell 7.8 och 7.9 i bilaga 2. I bilaga 2 beskriver vi när korrektionsfaktorerna för centrumområdet kan tillämpas. 4.2 Behovstal i övriga staden I tabell 4.2 redovisas behovstal i övriga staden utan samnyttjande. Förfarande vid samnyttjande av parkeringar beskrivs tabell 7.9 i bilaga 2. Tabell 4.2 Behovstal för bilparkering i övriga staden (bilplatser / 1000 m 2 BTA) Bostäder Antal P-platser per 1000 kvm BTA boende/anställda + besökare Underlag för behovsberäkning (korrektion görs enligt bilaga 2 vid avvikelse från uppgifterna nedan) Flerbostadshus Behov per lgh redovisas i bilaga 2 Studentbostäder Gäller för korridorrum. Gruppboende anställda per 1000 kvm BTA. Avser gruppboende med relativt stor vårdinsats. Särskild utredning kan krävas. Verksamheter Industri, hantverk anställda per 1000 kvm BTA Skolor (personal) anställda per 1000 kvm BTA Kontor anställda per 1000 kvm BTA Butiker (dagligvaror) anställda resp 60 besökande per 1000 kvm BTA Butiker (sällanköpsvaror) besökande resp. 10 anställda per 1000 kvm BTA. Ej stormarknader. Övrig kommersiell service Baserat på 20 anställda resp 30 besökare per 1000 kvm Hotell Baserat på 0,5 bpl per rum och 40 rum per 1000 kvm Restauranger (lunchbarer) Behov / sittpl redovisas i bilaga 2 Restauranger (övriga) Behov / sittpl redovisas i bilaga 2 Förskola anställda per 1000 kvm BTA Bibliotek Behovstal i småorter utanför tätorten med minimal service I tabell 4.3 redovisas behovstal i småorter utanför tätorten med minimal service utan samnyttjande /ej P-köp).

13 9 Tabell 4.3 Behovstal för bilparkering i småorter utanför tätorten (bilplatser / 1000 m 2 BTA). Bostäder Antal P-platser per 1000 kvm BTA boende/anställda + besökare Underlag för behovsberäkning (korrektion görs enligt bilaga 2 vid avvikelse från uppgifterna nedan) Flerbostadshus Behov per lgh redovisas i bilaga 2 Studentbostäder Gäller för korridorrum. Gruppboende anställda per 1000 kvm BTA. Avser gruppboende med relativt stor vårdinsats. Särskild utredning kan krävas. Verksamheter Skolor (personal) anställda per 1000 kvm BTA Butiker (dagligvaror) besökande resp. 13 anställda per 1000 kvm BTA Restauranger (lunchbarer) Behov / sittpl redovisas i bilaga 2 Restauranger (övriga) Behov / sittpl redovisas i bilaga 2 Förskola anställda per 1000 kvm BTA 4.4 Behovstal för udda lokaltyper Behovstal för vissa speciella lokaltyper redovisas i tabell 4.4 nedan. Eftersom värdena kan variera, b la mellan stadens olika områden, föreslås en särskild utredning av P-behovet från fall till fall. Tabell 4.4. Behovstal för udda lokaltyper. Särskild utredning rekommenderas från fall till fall både inom och utom centrum. P-platsbehov Biografer, teatrar Sport- och idrottsanläggningar Kyrkor Vårdcentral Samlingslokal 0,1 bpl/sittplats alt 50 bpl per 1000 kvm BTA 0,3-0,8 bpl per besökande 0,2-0,8 bpl per idrottande 0,05 bpl/sittplats alt 25 bpl per 1000 kvm BTA Särskild utredning Särskild utredning

14 10 5. Parkeringsköp 5.1 Allmänt Skyldigheten att anordna parkering ligger i första hand på fastighetsägaren. Vid bygglov är det kommunens skyldighet att tillse att kravet uppfylls. Krav och skyldigheter att anordna parkering är formulerade i PBL 3 kap. Där står att lämpligt utrymme för parkering ska i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Detta krav kan hävdas vid nybyggnad, omoch tillbyggnad samt för befintlig fastighet (3 kap 16). I närheten av denna öppnar för flera möjligheter till parkeringslösningar: gemensamhetsanläggningar, parkeringsservitut, hyra och arrende samt parkeringsköp. Om tillräckligt stort utrymme för parkering inte kan ordnas på den egna tomten kan parkeringsköp användas (enligt PBL). Parkeringsköp brukar användas i centrum och andra områden där samnyttjandemöjligheter finns och där utrymmesbristen ställer krav på yteffektiv parkering. Avtal om parkeringsköp kan ingås med såväl kommunen som med privat fastighetsägare. Beskrivningen nedan omfattar parkeringsköp där kommunen är en part. Västerås kommun har sedan 1960 tillämpat parkeringsköp inom cityringen, vilket innebär att kommunen iordningställt parkering med hjälp av medel från parkeringsköp. I Västerås tillämpas friköpsavtal, vilket innebär att fastighetsägaren skriver ett avtal med kommunen, betalar ett engångsbelopp per bilplats till kommunen (fastighetskontoret). Kommunen åtar sig sedan att tillgodose parkeringsbehovet för dessa parkeringar.

15 11 Bilaga 1. Kommentarer till behovstal för cykel I denna bilaga redovisas kommentarer till de behovstal för cykel som redovisas i kapitel 3. Bostäder I tabell 6.1 redovisar vi behovstalen för cykel vid bostäder indelat efter lägenhetsstorlek. Tabell 6.1 Behovstal för flerbostadshus och studentbostäder, cykelplatser per lgh. Antal cpl per lägenhet Per mindre lgh, 2 rok Genomsnittlig lägenhet (2,3 rok) Per större lgh, >3 rok Studentbostäder 1,7 1,9 2,6 1,5 Antal cpl per 1000 kvm BTA (korridorsrum) 50 (pentryrum) Skolor I tabell 6.2 redovisar vi behovstalen för cykel indelat efter typ av utbildningsinstitution. Tabell 6.2 Cykelplatsbehov för utbildningsinstitutioner. Cykelparkeringsbehov per 100 elever Grundskola, lågstadium Grundskola, mellan-, högstadium Gymnasium eller högre utbildning Kontor och industri I tabell 6.3 nedan redovisas behovstalen för cykelparkering för kontor och industri per anställd och per 1000 kvm BTA, baserat på arbetstätheten 30 anställda per 1000 kvm. I det fall arbetstätheten avviker från 30 anställda per 1000 kvm, korrigeras (multipliceras) behovstalen med aktuell korrektionsfaktor enligt tabell 6.4.

16 12 Tabell 6.3 Cykelplatsbehov för kontor och industri. Zon Behov 2007 (cpl per anställd) Behov 2007 (cpl per 1000 kvm) Behov 2017 (cpl per anställd) Behov 2017 (cpl per 1000 kvm) Centrum 0,26 8 0,40 12 Övriga staden 0,12 4 0,25 8 Småorter utanför tätorten 0,10 3 0,20 6 Tabell 6.4 Korrektionsfaktorer för cykelplatsbehov vid olika arbetstäthet. Zon Korrektionsfaktor 20 anställda per 1000 kvm 0,7 30 anställda per 1000 kvm 1 40 anställda per 1000 kvm 1,3 Dagligvarubutiker Tabell 6.5 Cykelplatsbehov för dagligvarubutiker Zon Behov 2007 (cpl per besökare) Behov 2007 (cpl per anställd) Behov 2007 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,21 0,26 16 Övriga staden 0,18 0,12 13 Tabell 6.6 Cykelplatsbehov för dagligvarubutiker Zon Behov 2017 (cpl per besökare) Behov 2017 (cpl per anställd) Behov 2017 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,30 0,40 24 Övriga staden 0,25 0,20 18 Sällanköpsbutiker Tabell 6.7 Cykelplatsbehov för sällanköpsbutiker Zon Behov 2007 (cpl per besökare) Behov 2007 (cpl per anställd) Behov 2007 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,21 0,26 13 Övriga staden 0,18 0,12 10

17 13 Tabell 6.8 Cykelplatsbehov för sällanköpsbutiker Zon Behov 2017 (cpl per besökare) Behov 2017 (cpl per anställd) Behov 2017 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,30 0,40 18 Övriga staden 0,25 0,20 14 Övrig kommersiell service Tabell 6.9 Cykelplatsbehov för övrig kommersiell service Zon Behov 2007 (cpl per besökare) Behov 2007 (cpl per anställd) Behov 2007 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,25 0,26 14 Övriga staden 0,20 0,12 10 Tabell 6.10 Cykelplatsbehov för övrig kommersiell service Zon Behov 2017 (cpl per besökare) Behov 2017 (cpl per anställd) Behov 2017 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,35 0,40 20 Övriga staden 0,28 0,20 14 Restaurang Tabell 6.11 Cykelplatsbehov för restaurang Zon Behov 2007 (cpl per besökare) Behov 2007 (cpl per anställd) Behov 2007 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,20 0,26 18 Övriga staden 0,12 0,12 11 Tabell 6.12 Cykelplatsbehov för restaurang Zon Behov 2017 (cpl per besökare) Behov 2017 (cpl per anställd) Behov 2017 (cpl per 1000 kvm besökare + anställda) Centrum 0,30 0,40 27 Övriga staden 0,17 0,20 15

18 14 Bilaga 2. Kommentarer till behovstal för bil I denna bilaga redovisas kommentarer till de behovstal för bilparkering som redovisas i kapitel 4. Utan samnyttjande / parkeringsköp Bostäder Friliggande småhus Friliggande småhus skall ha plats för 2 bilar. Flerbostadshus Tabell 7.1. Behovstal (bilplatser/lägenhet) för flerbostadshus uppdelat på lägenhetsstorlekar. Behov per 1000 kvm BTA (inkl besök) 1:or 2:or 3:or 4:or och större Centrum 8+1 0,3 0,6 0,8 1,1 Övriga staden ,4 0,7 1,0 1,3 Småorter utanför tätorten ,5 0,8 1,2 1,6 Studentbostäder Tabell 7.2. Behovstal för studentbostäder. Behov per 1000 kvm BTA Behov per korridorrum/pentryrum Behov per större lägenhet Centrum 3 0,06 0,08 Övriga staden 8 (korridorrum) 7 (pentryrum) 0,15 0,2

19 15 Gruppboende De behovstal för gruppboende som redovisas i kapitel 4 avser behov med relativt stor vårdinsats. För gruppboende med mindre vårdberoende boende bör normerna för flerbostadshus användas alternativt att en särskild utredning genomförs. Kontor, industri och hantverk Till lokalkategorin kontor räknas även allmänna institutioner och kontor som ingår i anläggningar för industri och hantverk. I det fall den aktuella arbetstätheten avviker från 30 anställda per 1000 kvm BTA, korrigeras (multipliceras) behovstalen i kapitel 4 med korrektionsfaktor enligt tabell 7.3. Post, bank och liknande verksamheter behandlas som Övrig kommersiell verksamhet. För industri och hantverk bör behovet av bilplatser för besökande i allmänhet bestämmas med utgångspunkt från lokalens kontorsyta. I det fall den aktuella arbetstätheten avviker från 30 anställda per 1000 kvm BTA, korrigeras (multipliceras) behovstalen med korrektionsfaktorer enligt tabell 7.3. Tabell 7.3. Korrektionsfaktor för varierande arbetstäthet för kontor, industri och hantverk. Arbetstäthet Korrektionsfaktor 20 anställda per 1000 kvm 0,7 30 anställda per 1000 kvm 1 40 anställda per 1000 kvm 1,3 Skolor och förskolor Parkeringsficka för korttidsangöring bör finnas vid förskolor och skolor. Butiker Behovstal för butiker redovisas i kapitel 4 i två kategorier: dagligköpsvaror respektive sällanköpsvaror. I övrigt råder relativt stor spridning av behovstal för olika branscher. Korrektionsfaktorer enligt tabell 7.4 (i förhållande till behovstalen för sällanköpsbutiker) kan användas för respektive butikstyp. Tabell 7.4. Korrektionsfaktorer för speciella butikstyper i förhållande till sällanköpsbutiker. Typ av butik Korrektionsfaktor Systembolag 2,0 2,5 Apotek 1,0 1,2 Hemutrustning 0,5 1,0 (möbelförsäljning motsvarar det låga värdet medan t ex husgeråd kan motvara det höga värdet).

20 16 För bilorienterade stormarknader och externa handelsplatser ligger bilandelen på %, varför vanligtvis en särskild utredning av parkeringsbehovet behöver genomföras. Hotell I tabell 7.5 redovisas behovstalen för hotell per rum för centrum och övriga staden. I det fall antalet rum i det aktuella fallet avviker från 40 per 1000 kvm BTA, korrigeras (multipliceras) värdena för P-behovet i tabell 7.5 nedan med korrektionsfaktorerna i tabell 7.6. Tabell 7.5 Bilplatsbehov för hotell per rum och per 1000 kvm BTA. Zon Per rum Rum per 1000 kvm Per 1000 kvm centrum 0, Övriga staden 0, Tabell 7.6 Korrektionsfaktor för varierande rumstäthet hotell. Rumstäthet Korrektionsfaktor 20 rum per 1000 kvm 0,5 30 rum per 1000 kvm 0,75 40 rum per 1000 kvm 1 Restaurang Tabell 7.7 Beräkningsunderlag för restauranger, bilplatser per sittplats inklusive anställda. Zon Bilplatsbehov per sittplats inklusive anställda Centrum (lunchbarer och liknande) 0,15 Centrum (övriga restauranger) 0,22 Övriga staden/mindre tätort (lunchbarer och liknande) 0,30 Övriga staden/mindre tätort (övriga restauranger) 0,45 Samlingslokaler Till samlingslokaler räknas t ex föreläsningslokaler, biografer, teatrar, kyrkor samt sportanläggningar. Bilplatsbehovet varierar starkt för olika typer av samlingslokaler och bör därför specialstuderas i varje enskilt fall. Med samnyttjande / parkeringsköp Då förutsättningar för parkeringsköp i centrumområdet (hel zon) föreligger, kan behovstalen i tabell 4.1 reduceras (multipliceras) för samnyttjande/pköp med korrektionsfaktorer enligt tabell 7.8 uppdelat efter zon. Korrek-

21 17 tionsfaktorerna används då förutsättningar för samnyttjande/parkeringsköp finns för en hel zon, dvs då utbudet finns spritt över hela zonen och ej är koncentrerat till ett specifikt område/specifik fastighet. Förutsättningar för P-köp finns då det efter parkeringsköpet återstår ca 100 P-platser vilket är den minsta säkerhetsmarginal som rekommenderas finnas i respektive zon (se underlagsrapport). Tabell 7.8. Korrektionsfaktorer vid tillämpning av samnyttjande / parkeringsköp inom en hel zon i centrum. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Bostäder och hotell 0,90 0,85 0,80 0,85 Övriga verksamheter 0,64 0,64 0,62 0,67 Vid samnyttjande/parkeringsköp mellan bostäder och övriga verksamheter inom en specifik fastighet eller mellan flera fastigheter, beräknas istället samnyttjandet enligt tabell 7.9. Tabell 7.9 rekommenderas användas vid anläggande av en gemensam anläggning, t ex ett P-hus där samnyttjande mellan olika verksamheter planeras och kan även användas vid beräkning av samnyttjande i övriga staden samt i småorter utanför tätorten. Tabell 7.9. Korrektionsfaktorer vid tillämpning av samnyttjande / parkeringsköp inom en fastighet/mellan ett par fastigheter då en gemensam anläggning planeras. Tabellen är tillämpbar även i övriga staden och i småorter utanför tätorten. Lokaltyp Vardag (10-11) Fredag Lördag (12) Bostäder 0,45 0,55 0,50 0,80 Boendebesökare 0,30 0,70 0,40 0,50 Industrier 0,60-0,80 0,10 0,05 0,10 Kontor 0,60-0,80 0,20 0,10 0,20 Butiker 0,40 0,80-0,90 1,00 - Skolor 0,90 0,10 0,05 - Hotell 0,50 0,50 0,30 0,80 Restauranger 0,75 0,40 0,60 - Natt

22 18 Bilaga 3. Tillämpning och beräkningsexempel En byggnads bruttoarea Den yta som skall ingå i beräkningen av bilplatsbehovet är bruttoarean (BTA). Bruttoarena är ytan av våningsplanen begränsade av ytterväggarnas utsida i golvnivå. En lokals våningsyta utgörs av summan av lokalens samtliga våningsplans ytor. Utrymmen som inte ska inkluderas i bruttoarea är garage, körytor, pannrum, fläktrum samt förråd i bostadsfastigheter. Utrymmen som ska inkluderas i bruttoarean är lagerlokaler och hanteringslokaler i direkt anslutning till lokalen samt trapphus. Exempel: Nybyggnad Exempel 1: På en fastighet i centrumområdet (delzon 1) ska en byggnad innehållande en butik (för övrig handel) med en bruttoarea på 1500 kvm uppföras. Byggnaden beräknas stå färdig Behovet utan samnyttjande med behovstal enligt tabell 4.1 blir: 1,5*(4+12)=6+18=24 P-platser (varav 6 st för anställda och 12 st för besökare). Om man avser tillämpa parkeringssköp reduceras behovet med korrigeringsfaktorer enligt tabell 7.8: 24*0,64=16 P-platser. Observera att reduktionsfaktorn förutsätter att tillämpning av parkeringsköp är möjligt i zonen som helhet. Exempel 2: En fastighet i övriga staden ska bebyggas med 5000 kvm bostäder och 3000 kvm kontor. Med behovstal enligt tabell 4.3 blir behovet: Bostäder: 5*(11+1)= 60 P-platser. Kontor: 3*(15+2)=51 P-platser. Det totala behovet av P-platser blir = 111 P-platser. Med samnyttjande av P-platser mellan kontor och bostäder blir behovet: Lokaltyp Vardag (10-11) Fredag Lördag (12) Bostäder 0,45 * 60=27 0,55*60=33 0,50*60=30 0,80*60=48 Kontor 0,70*51=36 0,20*51=10 0,10*51=5 0,20*51=10 Summa Natt

23 19 Enligt tabellen ovan är det dimensionerande behovet totalt 63 P-platser. Totalt kan man genom samordningen spara in (60+51)-63 = 48 P-platser. Exempel: Tillbyggnad Exempel: En fastighet i zon 4 i centrum med 3000 kvm kontor och 5000 kvm bostäder ska byggas till med 500 kvm bostäder och 1000 kvm kontor. P-behovsberäkning utgående enbart från tillbyggnaden: Bostäder: 0,5*(8+1)= 5 P-platser. Kontor: 1*(10+2)=12 P-platser. Totalt fordras alltså 17 P-platser för tillbyggnaden. Om kommunen svarar för samnyttjande, reduceras behovet med korrektionsfaktorerna i tabell 7.8: Bostäder: 0,5*(8+1)*0,85 = 4 P-platser. Kontor: 1*(10+2) *0,67 = 8 P-platser. Då kommunen svarar för samnyttjande fordras alltså totalt 12 P-platser för tillbyggnaden. Beräkning utifrån hela fastigheten och befintligt P-utbud: Dagens behov: Bostäder: 5*(8+1)= 45 P-platser. Kontor: 3*(10+2)=36 P-platser. Tillbyggnadens behov: Bostäder: 0,5*(8+1)= 5 P-platser. Kontor: 1*(10+2)=12 P-platser. Totalt behov: Bostäder: 45+5= 50 P-platser. Kontor: = 48 P-platser.

24 20 Totalt behov med samnyttjande, då det totala samnyttjandet kan ske inom fastigheten (tabell 7.9): Lokaltyp Vardag (10-11) Fredag Lördag (12) Bostäder 0,45 * 50=23 0,55*50=28 0,50*50=25 0,80*50=40 Kontor 0,70*48=34 0,20*48=10 0,10*48=5 0,20*48=10 Summa Natt Om det befintliga P-utbudet uppgår till X platser, kan det tillkommande P- behovet beräknas som 57-X P-platser. Tidigare friköpta bilplatser tillgodoräknas liksom bilplatser som byggts på eller utanför fastigheten.

25 21 Bilaga 4. Jämförelse med behovstal i andra orter Det kan vara av intresse att jämföra de behovstal som föreslås för Västerås med behovstal i några andra utvalda orter. I tabellen nedan redovisar vi därför behovstalen för Örebro, Norrköping, Linköping och Uppsala (P-behov per 1000 kvm BTA). För de kommuner där behovstalen varierar efter läge i staden, redovisas behovstalen i intervall där det låga värdet används i de centrala delarna. Behovstalen är inklusive besöksparkering. Lokalkategori Västerås gamla (1988) Västerås nya (2007) Örebro (2006) Uppsala (2003) Linköping * (1996) Norrköping (1983) Bostäder Flerfamiljshus , ,35-1,05** Småhus i grupp 1,6 ** ,2-2,0** Småhus enstaka 2 ** 2 ** Kontor Butiker Restaurang Industri och hantverk Skolor (exkl besök) alt utredning < 18 år (personal) alt utredning - 0,23 (per anställd) 3-5 Vuxenstuderande +personal ,23 (per anställd) 0,1 (per elev) - Hotell, samlingslokaler mm (hotell) (hotell) *Siffrorna avser innerstaden ** Antal p-platser per lägenhet