PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT"

Transkript

1 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: , 253 ANSVAR UPPFÖLJNING: SEKTORCHEF MSB GÄLLER TILL OCH MED: 2019

2 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar

3 Sammanfattning Parkeringsnormer är kommunens sätt att styra tillgången på parkering vid nybyggnation av bostäder och verksamheter. Som underlag för beräkning av normerna har befolkningsstatistik med boendetäthet och bilinnehav använts. I Ulricehamn har bilinnehavet och befolkningen ökat sedan den förra normen reviderades år 1999, varav parkeringsnormen nu har uppdaterats. År 2013/2014 var biltätheten 574 bilar/1000 invånare sett över hela kommunen och för Ulricehamns tätort 435 bilar/1000 invånare. Parkeringsnormen för enbostadshus, flerbostadshus, verksamhet och cykel har uppdaterats och redovisas i tabellerna nedan: Tabell 1. Parkeringsnorm för enbostadshus. Enbostadshus Antal bpl/bostad** Antal bpl/bostad - samlad parkering** Centrumzon 2,0 1,2 Ytterzon 2,0 1,6 **Inkl. besöksparkering Tabell 2. Parkeringsnorm för flerbostadshus. Flerbostadshus Antal bpl*/1000 kvm BTA Centrumzon 8 Ytterzon 10 Tabell 3. Parkeringsnorm för verksamheter. Typ av verksamhet Antal p-platser/1000 kvm BTA (för hotell gäller antal platser/rum) Anställda Besökande Kontor 14 3 Butiker 8 25 Stormarknad 8 25 Industri 9 3 Skola (grundskola) 6 1 Restaurang Hotell 0,1 bpl/rum 0,1-0,4 bpl/rum Fritidsanläggning Särskild utredning Särskild utredning Vårdinrättning Särskild utredning Särskild utredning Tabell 4. Parkeringsnorm för cykel. Flerbostadshus Verksamhet Antal cykelplatser 1/lägenhet 0,2-0,4/anställd

4 Inte bara normtalen har uppdaterats utan också zonindelningen. Zonindelningen som används i normen består nu av en centrumzon och en ytterzon där centrumzonen har utvidgats med området Bronäs. I normen för verksamheter har systembolag gått in under butiksnormen och bank under kontorsnormen. Parkeringsnormen innehåller nu även riktlinjer för cykelparkering vid bostäder och verksamheter.

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Inledning Utgångspunkter Vem är ansvarig? Vad säger plan- och bygglagen? Kvartersmark eller allmän gatumark Sammanfattning av den gamla parkeringsnormen Ulricehamns förutsättningar Bilinnehav Avgränsning Metod Boendeparkering Arbetsplatsparkering Parkeringsnorm bostäder Bilinnehav Boendetäthet Behovstal för bostäder Parkeringsnorm verksamheter Arbetstäthet och besökstäthet Färdmedelsfördelning Behovstal Behovstal för verksamheter Parkeringsnorm för cykel Cykelparkering boende Cykelparkering verksamheter Parkering för personer med funktionsnedsättningar Parkering vid evenemang Reducering av antalet parkeringsplatser Samnyttjande Bilpool Gröna resplaner mobilitetsplaner... 13

6 15.4 Parkeringsköp Referenser & källor BILAGA 1 - Omvärldsanalys med jämförelser BILAGA 2 Begreppsförklaring... 18

7 1. Bakgrund Ulricehamn är beroende av goda kommunikationer, b.la genom närheten till riksväg 40. En välbalanserad strategi för hur parkering inom tätorten hanteras är därför extra angelägen. Ulricehamn är under utveckling på flera områden både centralt men också ut mot motorvägen/riksvägen. Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för parkeringsplanering. 2. Syfte Syftet med parkeringsnormen är att skapa förutsättningar för parkering i samband med nybyggnad. Normen ligger till grund för stadens detaljplanering och för bygglovsprövning. Normvärdena är vägledande för att skapa tillräckligt många parkeringsplatser för det behov som fastighetens boende och verksamheter har. Normen sätter gränsen för det minsta antalet bilplatser som ska tillhandahållas. Utgångspunkten är att parkeringen i första hand ska lösas inom den egna fastigheten. Parkeringsnormen behandlar både parkeringsbehovet för bil och cykel. 3. Inledning Parkering har en central roll i trafiksystemet och har en stor påverkan på hur staden och tätorter upplevs och fungerar. Tillgång till parkering är en grundläggande förutsättning för att kunna nyttja fordon som bilar och cyklar på ett adekvat sätt. Samtidigt tar parkering stora ytor i anspråk som i sin tur påverkar stadsmiljöns attraktivitet. Stora bilparkeringar till lågt pris försvårar också utvecklingen av en mer hållbar trafik baserad på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Biltätheten i Ulricehamn är högre än riksgenomsnittet och i kommunen förekommer inga avgiftsbelagda parkeringsplatser. Ur ett parkeringsperspektiv kan en god tillgång på gratis eller billig parkering vara en bidragande orsak till hög biltäthet. Det finns idag flera sätt att reglera parkering på som i sin tur kan minska biltätheten och hjälpa mer hållbara transportsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik att vinna mark. Avgiftsbeläggning och tidsbegränsning av parkering är de vanligaste förekommande regleringsformerna. Avgiftsbeläggning av parkering är ett effektivt sätt att öka omsättningen på bilplatser vilket möjliggör för fler att nyttja bilplatser i attraktiva lägen. Parkeringsförsörjningen måste balanseras väl med avseende på tillgänglighet, markutnyttjande, stadens attraktivitet och ett hållbart transportsystem. Parkeringsnormer och policyer är viktiga för kommunens långsiktiga mål samtidigt som det direkt påverkar Ulricehamns invånare. Ulricehamn har i dagsläget ingen aktuell parkeringspolicy eller övergripande parkeringsutredning som djupare går in i dessa frågor. Genom parkeringsnormen styr kommunen hur parkering ska lösas vid nybyggnad av t.ex. bostäder, kontor och handel. Samverkansnämnd miljö och bygg ansvarar för parkeringsnormen och dess tillämpning i detaljplanering och bygglovsprövning. Ulricehamns gamla parkeringsnorm är från talet och reviderades, år 1999, efter några år av ökat bilinnehav. Det finns nu anledning att se över normen igen, vilket görs i denna rapport, där 1

8 syftet är att utveckla normen så att den i större utsträckning stödjer en attraktiv och hållbar utveckling för kommunens invånare och företag. Parkeringsnormen är framtagen i linje med Ulricehamns översiktsplan och däri satta mål. Parkeringsplatserna ska stödja livet i staden genom tydliga, samlade parkeringsplatser som är lätta att hitta för besökare till centrum. Genom att arbeta med parkeringstider ska möjligheten till parkering för både längre och kortare besök styras utan att nödvändigtvis behöva flytta med sig bilen. 4. Utgångspunkter 4.1 Vem är ansvarig? Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering för sin fastighet. Kommunen har ingen skyldighet att ordna parkering, däremot har kommunen ett övergripande ansvar för parkeringsplaneringen och ska ange vilken parkeringsefterfrågan fastighetsägarna ska tillgodose. Som stöd för att göra en bedömning av parkeringsefterfrågan tar många kommuner fram en parkeringsnorm som används i detaljplanering och bygglovprövning. I normen finns riktlinjer för vilka krav som ska ställas på byggherrar och fastighetsägare så att en rimlig efterfrågan på parkering kan tillgodoses. Parkeringsnormen är riktlinjer som inte har någon direkt rättsverkan och inte är bindande för kommunen. Kommunen gör genom byggnadsnämnden en slutlig bedömning i varje enskilt fall. Likställighetsprincipen ska dock tillämpas så att byggherrar behandlas lika om det inte finns skäl för något annat. Parkeringsnormen är att se som ett lägsta krav på antalet parkeringsplatser och skall inte användas för att beräkna enskilda verksamheters faktiska parkeringsbehov. 4.2 Vad säger plan- och bygglagen? I plan- och bygglagens 8 kap anges följande om parkering: 9 En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. 10 Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd. 2

9 4.3 Kvartersmark eller allmän gatumark Parkeringar i tätorter ligger antingen på kvartersmark eller på allmän gatumark. I dagens fysiska planering eftersträvas allt oftare en stadsbyggnad med funktionsblandade kvarter, där biltillgänglighet utmed gatorna ibland kan öka möjligheterna för framväxt av handel och service. I dessa situationer ställs ibland frågan om del av fastighetens parkering kan lösas utmed gatan, dvs. på allmän gatumark. Parkering på allmän gatumark kan inte regleras för särskilda användare (utöver för exempelvis personer med funktionsnedsättningar, taxi etc.). Det krav som plan- och bygglagen ställer på fastighetsägaren för ordnande av parkering kan därför inte tillgodoses på allmän gatumark. Parkering utmed gator kan vara aktuell för att understödja biltillgänglighet till handel och service eller motsvarande. Sådan parkering kan dock inte inräknas i uppfyllandet av det parkeringskrav som kommunen ställer på byggherrar och fastighetsägare. Kommunen behåller på det sättet möjligheten att ändra markanvändningen utmed gatorna, t.ex. kan det uppstå behov av att omvandla dessa platser till extra körfält, cykelbanor eller lastzon etc. 5. Sammanfattning av den gamla parkeringsnormen Ulricehamn tog 1992 fram en parkeringsnorm som varit gällande fram tills nu. Normen hade en centrumzon definierad och för bygglovsprövningar utanför denna zon gjordes utredningar för varje enskilt tillfälle. Normen reviderades 1999 och en mellanzon samt ytterzon definierades med tillhörande normtal vilket gjorde att hela tätorten nu omfattades av parkeringsnormen. Parkeringskraven var generellt lägst i centrumzonen och ökade sedan för respektive zon då bilinnehavet varit lägre i centrala delar. Tabell 5 Exempel från revideringen av den gamla parkeringsnormen. Bpl/1000 kvm (+besökande) Bostäder centrumzonen 8 Bostäder mellanzonen 10 (+1) Bostäder ytterzonen 12 (+1) Kontor 22 Butiker 36 Restaurang Ulricehamns förutsättningar Ulricehamns kommun har ca invånare och ca bor i centralorten Ulricehamn. I kommunens översiktsplan finns ett befolkningsmål på ca invånare för år Kommunen har en boendetäthet på ca 2,2 personer/bostad totalt enligt utdrag från SCBs TYKO tabell som innehåller information om befolkningen på delområdesnivå i kommunen. 3

10 6.1 Bilinnehav Vid framtagande av den tidigare normen, låg bilinnehavet för Ulricehamns kommun på 498 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 1998/1999. Antalet personbilar i trafik i Ulricehamns kommun var, vid årsskiftet 2013/2014, 574 bilar/1000 invånare. Genomsnittet för riket ligger på 471 bilar/1000 invånare. Antalet personbilar avser här även bilar ägda av juridiska personer. Beräknas bilinnehavet endast utifrån privatägda bilar är bilinnehavet istället 530 bilar/1000 invånare för Ulricehamns kommun. För Ulricehamns tätort är bilinnehavet då 435 bilar/1000 invånare. Enligt statistik från CSB ägs 9 % av bilarna i Ulricehamn av juridiska personer Bilar/1000 inv Biltäthet Ulricehamn Biltäthet hela riket År Figur 1. Biltätheten i Ulricehamn och övriga riket under ett antal år. Även inom Ulricehamns tätort varierar bilinnehavet. Bilinnehavet i de centrala delarna av tätorten ligger idag på omkring 377 privatägda bilar/1000 invånare, medan det i de yttre delarna ligger på omkring 450 privatägda bilar/1000 invånare. Enligt Trafikverkets prognoser för personbilstrafiken för perioden förväntas bilinnehavet öka något fram till 2030 och därefter totalt sett minska, pga. av inflyttning till tätorter där biltätheten generellt är lägre. Bilinnehavet för Ulricehamn ligger idag relativt högt jämfört med riksgenomsnittet. I kommunens översiktsplan anges att antalet bilresor ska minska vilket inte nödvändigtvis betyder färre bilar. Diagrammet visar hur bilinnehavet i Ulricehamn följer samma mönster som övriga riket men på en högre nivå. Orsakerna till det höga bilinnehavet är många men 4

11 sett ur ett parkeringsperspektiv kan god tillgång till billig och gratis parkering bidra till det höga bilinnehavet. Med bakgrund i det redan höga bilinnehavet och kommunens planer på att minska antalet bilresor bedöms det som troligt att bilinnehavet närmar sig ett mättnadsvärde och inte kommer att öka särskilt mycket under de kommande åren. 7. Avgränsning Parkeringsnormen omfattar endast Ulricehamns tätort. 8. Metod Parkeringsbehovet beräknas så att det ska finnas bilparkering för boende, besökande och arbetande. Den nivå som parkeringsbehovet räknas fram till används sedan som underlag till normen. Det är inte bara behovstalen som bestämmer normen utan följande faktorer har också vägts in: Hur den befintliga normen fungerat Framtida bilinnehav Jämförelser med andra kommuner Kommunens övergripande mål och planer 8.1 Boendeparkering För att kunna bestämma en norm för boendeparkering behöver bilplatsbehovet beräknas. Detta görs med hjälp av boendetätheten och biltätheten enligt formeln: Bilplatsbehov = boendetäthet x biltäthet Uppgifter om boendetäthet och biltäthet har beräknats utifrån statistik från Ulricehamns kommun. 8.2 Arbetsplatsparkering Hur många bilplatser som krävs vid respektive arbetsplats beror på faktorer som typ av arbetsplats, läge och kollektivtrafikutbud mm. För att kunna fastställa en parkeringsnorm för arbetsplatser krävs kännedom om arbetstätheten samt hur färdmedelsfördelningen ser ut. Andelen som reser med bil multipliceras sedan med arbetstätheten för att få fram parkeringstalet per 1000 kvm BTA (bruttototalarea). Bilplatsbehov = arbetstäthet x bilförarandel Arbetstätheten och besökstätheten har uppskattats utifrån statistik från Ulricehamns kommun samt jämförelse med liknande kommuner. För att få fram hur många som färdas med bil respektive cykel har Trafikverkets trafikalstringsverktyg använts. 5

12 9. Parkeringszoner Efterfrågan på parkering, då framförallt bilparkering, kan se olika ut i olika delar av kommunen. Parkeringsefterfrågan styrs till stor del av bilinnehavet, vilket kan variera utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Även närheten till service, tillgång till kollektivtrafik samt avgiftsnivån för parkering är faktorer som påverkar efterfrågan på parkering. Ulricehamns kommun har med utgångspunkt från den tidigare normen samt utifrån aktuell statistik avseende bilinnehav och boendetäthet delats in i två olika zoner enligt figur 2. Indelningen har gjorts i en centrumzon och en ytterzon där ytterzonen avgränsas av centrumzonen och tätortsgränsen. Figur 2. Centrumzonens utbredning. 6

13 10. Parkeringsnorm bostäder 10.1 Bilinnehav Tabell 6. Bilinnehavet i de två olika zonerna i Ulricehamn. Bilinnehav Antal bilar/1000 inv.* Centrumzon 411 Ytterzon 491 *Statistiken för antalet bilar/1000 inv. för respektive delområde avser endast privatägda bilar. Ett påslag på 9 % har därför gjorts för att även få med bilar ägda av juridiska personer (vilket beräknats från utdrag från TYKO), så som t.ex. leasingbilar. Bilinnehavet är inte uppdelat för respektive boendetyp utan anger endast ett snitt för respektive område Boendetäthet Boendetätheten för Ulricehamns tätort har beräknats utifrån statistikunderlag för befolkningsprognoser TYKO-tabeller Tabell 7. Boendetätheten för de två olika zonerna för flerbostadshus. Flerbostadshus Antal boende/1000 kvm BTA Centrumzon 19,8 Ytterzon 18,3 Tabell 8. Boendetätheten för de två olika zonerna för enbostadshus. Enbostadshus Antal boende/bostad* Centrumzon 2,2 Ytterzon 3,0 * Bedömd boendetäthet för respektive zon. Boendetätheten är ca 2,5 boende/småhus i snitt för kommunen (17674 invånare bor i ca 7000 småhus) 10.3 Behovstal för bostäder Utifrån ovanstående förutsättningar avseende biltäthet och boendetäthet har följande behovstal beräknats för respektive zon. Tabell 9. Parkeringsnorm för flerbostadshus. Flerbostadshus Antal bpl*/1000 kvm BTA Centrumzon 8 Ytterzon 10 *Inkl. 1,0 besöksparkering Enbostadshus kan antingen ha parkeringen på den egna tomten eller på en samlad parkering. Samlad parkering innebär att parkeringen för ett antal bostäder finns samlade till en gemensam parkeringsplats, och att ett visst samnyttjande av bilplatser därmed kan antas. 7

14 Tabell 10. Parkeringsnorm för enbostadshus. Enbostadshus Antal bpl/bostad** Antal bpl/bostad - samlad parkering** Centrumzon 2,0 1,2 Ytterzon 2,0 1,6 **Inkl. besöksparkering 11. Parkeringsnorm verksamheter Parkeringsbehovet för olika verksamheter beräknas utifrån behovet för anställda och besökare. Det är arbetstäthet, besökstäthet och färdmedelsfördelning som avgör behovstalen Arbetstäthet och besökstäthet Arbetstätheten avser antalet anställda per 1000 kvm BTA (bruttototalarea). Arbetstätheten varierar mellan olika verksamheter men har för riket tenderat att öka för kontor och minska för industri och handel. Underlag för bedömning har hämtats från Trafikverkets trafikalstringsverktyg, handboken Parkeringslexikon (Henrikson, C-H. 1990) samt andra kommuners parkeringsnormer. Siffrorna ska inte ses som exakta värden på arbetstätheten eller besökstäthet för varje enskild verksamhet utan är genomsnittsvärden lämpade för normberäkning. Tabell 11. Arbetstätheten för respektive verksamhet. Verksamhet Kontor 30 Butiker 15 Restauranger 15 Hotell - Stormarknad 15 Skola 80 Samlingslokal - Vårdinrättning 3 Arbetstäthet Antal anställda/1000 kvm Industri Fritidsinrättning - Statistik kring antal besökande för olika målpunkter har inte funnits att tillgå. Besökstätheten, uttryckt som antal besökande per 1000 kvm BTA (bruttototalarea), har därför även den bedömts utifrån handboken Parkeringslexikon och andra kommuners parkeringsnormer. Besökare till kontor varierar beroende på vilken verksamhet som bedrivs samt dess läge. 8

15 Tabell 12. Uppskattad besökstäthet för respektive verksamhet. Verksamhet Besökstäthet antal besökare/1000 kvm Antagen besökstäthet BTA Kontor Småindustri Handel Restaurang För följande verksamheter har utgångspunkten för beräkning av bilplatsbehov för besökande till verksamheter varit följande: Tabell 13. Utgångspunkt för beräkning av antalet besökande till respektive verksamhet. Verksamhet Utgångspunkt Förskola 5 barn/anställd 140 kvm (LOA)/avdelning, kvm (BTA)/avdelning, 20 barn/avdelning Grundskola Vårdboende 10 barn/anställd 8 boende/avdelning 11.2 Färdmedelsfördelning Färdmedelsfördelningen har tagits fram med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Verktyget använder bl.a. RES 0506 och andra resvaneundersökningar som källa för såväl alstringstal som färdmedelsfördelning och bryter ner resultatet av resvaneundersökningen på kommunnivå och på lokalisering i kommunen. Från trafikalstringsverktyget har färdmedelsfördelningen för centrala Ulricehamn hämtats för olika verksamheter. Färdmedelsfördelningen i tabellen nedan utgår ifrån att kommunen arbetar aktivt med att minska andelen bilresor och öka de hållbara transportsätten (kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik). Färdmedelsfördelningen avser både anställda och besökare. Då färdmedelsfördelningen till kontor till största delen utgörs av de anställdas arbetsresor, d.v.s. andelen besökande är relativt lågt, har färdmedelsfördelningen för kontor använts för anställda, oavsett verksamhet. Vid beräkning av bilplatsbehov för besökande används däremot de olika verksamheternas respektive färdmedelsandel. Trafikalstringsverktyget genererar fördelningar baserade på resvaneundersökningar och statistiska underlag. Detta medför att en rimlighetsbedömning av värdena kan behöva göras om det finns kännedom om speciella förutsättningar. För besökare till detaljhandel bedöms speciella förutsättningar föreligga då kommunen är relativt stor till ytan och många människor reser från landsbygden och mindre tätorter för att handla i Ulricehamn. Även den stora genomfartstrafiken på riksväg 40 påverkar färdmedelsfördelningen. Ett rimligt antagande är där utav att ca 50 % av besökarna kör bil (istället för knappt 40 % som räknats fram i alstringsverktyget och redovisas i tabellen nedan). 9

16 Tabell 14. Färdmedelsfördelningen, i %, till respektive verksamhet i Ulricehamn. Bil Kollektivt Gång/Cykel Övrigt Medelvärde Kontor Småindustri Större industri Detaljhandel Förskola Grundskola Restaurang Vårdboende Behovstal Underlaget för beräkningen av behovstalen redovisas ovan i form av dimensionerande arbetstäthet och besökstäthet samt färdmedelsfördelningen. Vissa typer av verksamheter är mycket svåra att göra behovsberäkningar för då det förutsätter att de ska gå att kategorisera i homogena kategorier. Vissa verksamheter tillhör samma kategori men har stora skillnader i parkeringsbehov. För dessa verksamheter behövs det göras noggrannare beräkningar som är mer anpassade till den specifika verksamheten. I tabellen nedan med behovstal står det därför särskild utredning på dessa Behovstal för verksamheter Tabell 15. Parkeringsnormen för olika verksamheter. Typ av verksamhet Antal p-platser/1000 kvm BTA (för hotell gäller antal platser/rum) Anställda Besökande Kontor 14 3 Butiker 8 25 Stormarknad 8 25 Industri 9 3 Skola (grundskola) 6 1 Restaurang Hotell 0,1 bpl/rum 0,1-0,4 bpl/rum Fritidsanläggning Särskild utredning Särskild utredning Vårdinrättning Särskild utredning Särskild utredning 10

17 12. Parkeringsnorm för cykel Med en målsättning att främja hållbara transporter bör parkeringsmöjligheterna för cykel vara goda i kommunen. Cykelparkeringens läge skall prioriteras framför bilparkering och bör anordnas så nära entrén som möjligt Cykelparkering boende Minst en cykelplats/lägenhet bör vara lättillgänglig. Varje boende bör ha en cykelplats. Utöver detta tillkommer cykelplats för besökare. Cykelnormen avser i första hand flerbostadshus, vid enbostadshus ordnas cykelplats på egna tomten. För att öka attraktiviteten på cykelparkeringarna är det en fördel med väderskyddade parkeringar och gärna i låsta utrymmen. Tabell 16. Parkeringsnorm för cykel för flerbostadshus Antal cykelplatser Flerbostadshus 1/lägenhet 12.2 Cykelparkering verksamheter Cyklister ska ha möjligheten att parkera i nära anslutning till entrén. Cykelparkeringens läge ska prioriteras framför bilparkering. Väderskydd och möjlighet att förvara cykeln i låst utrymme höjer attraktiviteten på parkeringarna. Cyklandet varierar kraftigt över året och behovet av cykelparkering för verksamheter likaså. Cyklister är också känsliga för avstånd vilket gör att behovet också skiljer sig mellan centrala verksamheter och verksamheter lokaliserade längre bort från stora bostadsområden. Vanligt använda normer för cykelparkering är 0,2 till 0,4 cykelplatser per anställd beroende på verksamhet. Tabell 17. Parkeringsnorm för cykel för verksamhet Antal cykelplatser Verksamhet 0,2-0,4/anställd 13. Parkering för personer med funktionsnedsättningar Enligt Boverkets Byggregler skall en bilplats för personer med funktionsnedsättning ordnas inom 25 m gångavstånd från en byggnads entré. Detta bör i första hand gälla entréer som är av allmänt intresse. Handikappförbunden rekommenderar att 5 % av det totala antalet bilplatser är anpassade för personer med funktionsnedsättningar, men alltid minst en plats. Minst en gångväg mellan en byggnads entré och parkering skall kunna användas av en person med funktionsnedsättning. 11

18 Vid planering och placering av bilplatser för personer med funktionsnedsättningar bör det kontrolleras att förflyttningen från bilen till aktuella målpunkter kan ske utan onödiga omvägar och utan att hindras av kantstenar, trappsteg och liknande. 14. Parkering vid evenemang Genom att ha en tydligt avvägd parkeringsnorm ska parkeringsmöjligheter vid evenemang och större tillställningar kunna tillgodoses genom ett effektivt utnyttjande av befintliga parkeringar. Det är ett rimligt antagande att många evenemang är förlagda på tider och dagar som möjliggör samnyttjande av bilparkeringsplatser med närliggande verksamheter i hög utsträckning. Många besökare kommer samtidigt till evenemangen vilket medför att bilparkeringsplatser över ett stort område kommer att användas. Evenemangen är ofta spridda över tiden och är av tillfällig karaktär. Under sådana förutsättningar behövs tillfälliga och evenemangsspecifika lösningar. I Ulricehamn genomförs årligen en rad större evenemang och sammankomster. Större sammankomster Jehovas vittne Västgötaloppet skidor - ca 1000 besökare UT milen - ca 900 besökare Vattnets dag - ca 4000 besökare Diggiloo - ca 5000 besökare Uport - ca besökare per dag Smaka på Ulricehamn - ca 5000 besökare 15. Reducering av antalet parkeringsplatser I enskilda projekt, där förhållandena bedöms vara särskilda, kan det vara aktuellt att göra avsteg från parkeringstalen. För att kunna göra avsteg från parkeringstalen krävs att de specifika förutsättningarna utreds i en särskild utredning Samnyttjande Samnyttjande av bilplatser innebär att flera använder samma bilplatser under olika tidpunkter på dygnet. Genom att använda sig av denna metod kan en högre och mer konstant beläggning på en parkeringsplats uppnås och därmed också en reducering av det totala antalet bilplatser. Förutsättningen för att det ska fungera är att olika grupper parkerar under olika tidpunkter på dygnet och att det tas fram olika avtalslösningar för detta. Tabellen, som bygger på undersökningar som gjorts i Göteborg på 1980-talet, kan användas som utgångspunkt för beräkning av samnyttjande, om inget annat är känt eller utrymme finns för egen kartläggning. 12

19 Tabell 18. Beläggning i % av antal bilplatser för parkeringsplatser för olika verksamhetstyper och tidpunkter. Natt Vardag Fredag Lördag Bostäder - boende besökande Kontor Handel Industri Hotell Restaurang Skolor Det är viktigt att vara restriktiv med att samnyttja bilplatser som är avsedda för boende. Det bör alltid finnas möjlighet att lämna bilen hemma och istället använda sig av ett alternativt transportmedel Bilpool Bilpooler kan medföra ett lägre parkeringsbehov då flera personer delar bil och kan minska bilinnehavet genom att hushållets bil ersätts med en poolbil. Undersökningar visar att det kan försvinna fem bilar för varje poolbil. En förutsättning är att det finns tillgång till god kollektivtrafik och är nära till samhällsservice och annan service. Det finns många olika typer av bilpooler med olika förutsättningar, konceptet att bilar delas mellan flera användare blir allt vanligare. Effekterna av bilpooler ligger också i linje med flera av de övergripande målen som kommunen har satt upp rörande exempelvis resursanvändning, luftkvalité och minskat bilåkande Gröna resplaner mobilitetsplaner Syftet med gröna resplaner är att förändra resmönstret hos dem som reser till/från en utpekad plats. Det kan t.ex. avse anställda på ett specifikt företag eller elever och pedagoger på en skola. Planen avser åtgärder som säljer in och främjar alternativa resesätt - samåkning, tillgång till bilpool, - anpassade arbetstider, trygg och säker cykelparkering mm. Baserat på utvärderingar av genomförda projekt med gröna resplaner kan parkeringstalen reduceras med 10 %. Reduktionen kräver ett långsiktigt engagemang från företaget och fastighetsägaren Parkeringsköp Ulricehamn har i sin översiktsplan övergripande strategier som bygger på en förtätning av bebyggelsestrukturen. För att möjliggöra förtätning och samtidigt hantera parkeringsproblematiken på ett kostnadseffektivt sätt behöver kommunen arbeta för att samlade parkeringar (parkeringsgarage, parkeringshus eller dyligt) byggs. Detta kan göras med medfinansiering från byggherrar genom parkeringsköp. Detta innebär att byggherren 13

20 köper sig fri från att anlägga parkering på den egna tomten. På så sätt kan dessa pengar finansiera samlade parkeringsplatser i närheten. Parkeringsköp kan därför vara ett sett för kommunen att uppfylla de övergripande mål som ställts i översiktsplanen om att parkering i högre grad ska vara samlad för bättre markutnyttjande. Genom parkeringsköp blir också den faktiska kostnaden för byggande och underhåll av parkering mer synlig. 14

21 16. Referenser & källor Trafikverkets trafikalstringsverktyg, Parkeringslexikon, Henriksson, Carl-Henrik, 1990, Stockholm Utdrag ur TYKO för Ulricehamns kommun, Statistik från SCB rörande boendetäthet, Utdrag ur BILPAK för Ulricehamns kommun, Statistik från SCB rörande biltäthet, Plan- och Bygglagen, (SFS 2010:900 med gjorda ändringar t.o.m. SFS 2015:235) Översiktsplan för Ulricehamns kommun 2030, (utställningshandling) 15

22 17. BILAGA 1 - Omvärldsanalys med jämförelser En jämförelse av ett antal kommuners parkeringsnorm redovisas nedan. Det är viktigt att beakta att kommunerna har olika förutsättningar vad gäller biltäthet, boendetäthet och möjlighet för andra transportsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik. Tabell 19. Jämförelse mellan kommuners parkeringsnorm för bostäder. Kommun Enbostadshus bpl/hus Flerbostadshus bpl/1000 kvm Bilar/1000 inv. (kommun) Ulricehamn Borås 1, Falkenberg Lerum 1,8-2, ,5 470 Lund Laholm 2 (Ej jämförbar enhet) 541 Intervallen beskriver i vissa fall skillnaden mellan olika zoner. Bpl för boende och besökare är sammanslagna. Tabell 20. Jämförelse mellan kommuners parkeringsnorm för verksamheter. Bilplatser/1000 kvm BTA Kommun Kontor Småindustri/ hantverk Handel Bilar/1000 inv. kommun Ulricehamn Borås Falkenberg Lerum Lund Laholm Intervallen beskriver i vissa fall skillnaden mellan olika zoner. Bpl för anställda och besökare är sammanslagna. 16

23 Arbetstillfällen För att få en förståelse för hur arbetskraften fördelar sig i kommunen redogörs här för respektive näringsgrens andel av den totala arbetskraften. Eftersom bilplatsbehovet också beräknas för verksamheter ger fördelningen av arbetskraften en förståelse för kommunens parkeringsbehov. Arbetstillfällena fördelar sig översiktligt på respektive näringsgren enligt nedan: Tabell 21. Fördelning av arbetskraften, i %, på respektive näringsgren. Näringsgren Procent av arbetskraften Tillverkning och utvinning 21 Handel 16 Företagstjänster 6 Jord- och skogsbruk 6 Utbildning 11 Vård och omsorg 14 Byggverksamhet 8 Företagstjänster 6 Transport och magasinering 4 Kulturella och personliga tjänster 4 Ej i arbete 4 Summa

24 18. BILAGA 2 Begreppsförklaring Angöring Avlösen Tillfällig eller kortare uppställning av fordon för på- och avstigning eller för lastning och lossning. Avtal där annan fastighetsägare går in i berörd fastighetsägares ställe och anordnar de bilplatser som krävs. Bilplats (bpl) Utrymme för uppställning av en bil, en parkeringsruta. Bilpool Bilpool innebär att ett antal personer eller företag delar på en eller flera bilar. Bilen bokas av användaren före körning. Biltäthet BTA (bruttototalarea) Grön resplan Parkering Parkeringsköp Parkeringsplats Samnyttjande Antal bilar per 1000 invånare Anger arean av byggnadens våningsplan begränsade av ytterväggarnas ytor. En lokals våningsyta utgörs av summan av lokalens samtliga våningsplans ytor. Utrymmen som inte ska ingå är garage, körytor, pannrum, fläktrum samt förråd i bostadsfastigheter. Utrymmen som ska ingå är lager och hanteringslokaler i direkt anslutning till huvudlokalen samt trapphus. Syftar till att förvalta och förändra resmönstret hos den som reser till en specifik plats, t.ex. ett företag. Uppställning av fordon, dock ej för tillfällig angöring. Avtal där fastighetsägaren löser den egna fastighetens parkeringsbehov på annan plats än inom den egna fastigheten enligt vad Plan- och Bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan tecknas med annan fastighetsägare alternativt med kommunen. Möjliggör samutnyttjande. Utrymme för parkering av ett eller flera fordon. Gemensam användning av parkeringsplatser för två eller flera byggnader, lokaler, verksamheter eller användare. Platserna reserveras inte för någon användare. Förutsätter en kartläggning av beläggningstiden för olika användare vid olika tidpunkter och att dessa inte sammanfaller med varandra. 18

Parkeringsnorm för Lomma kommun

Parkeringsnorm för Lomma kommun Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.

Läs mer

Parkeringsnorm för Laholms kommun

Parkeringsnorm för Laholms kommun Parkeringsnorm för Laholms kommun Januari 2016 Parkeringsnorm för Laholms kommun Upprättad i samarbete mellan planeringskontoret och samhällsbyggnadskontoret med utgångspunkt från omvärldsanalys och metod

Läs mer

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Titel: Parkeringsnorm Landskrona stad Datum: 2016-05-30 Beställare: Birthe Bunke, Landskrona stad Konsult: Karin Caesar, Tyréns (uppdragsnummer: 263 083) PARKERINGSNORM

Läs mer

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen PA RKERINGSNORM för Kvar nholmen och Malmen Augusti 2012 Konsult Beställare Isbergs gata 15 205 19 MALMÖ Tel: 010-452 20 00 Org.nr: 556194-7986 Ombud: Jonas Andersson Uppdragsansvarig: Per Eneroth Bitr

Läs mer

S t a f f a n s t o r p s k o m m u n

S t a f f a n s t o r p s k o m m u n PARKERINGSNORM - f ö r c y k e l o c h b i l S t a f f a n s t o r p s k o m m u n Februari 2016 Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2016-03-02 Konsult Beställare Isbergs gata 15 205 19 MALMÖ

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER 2016 Parkeringsnorm för cykel och bil i Helsingborgs stad Medverkande: Stadsbyggnadsförvaltningen Tyréns Björn Bensdorp Redestam Oscar Grönvall Göran Hagsund Martin

Läs mer

Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf

Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13 Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46

Läs mer

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning,

Läs mer

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN Antagen av KF 2010-09-22 93 PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN FÖRORD Arbetet med att ta fram Parkeringsnorm för Vårgårda kommun har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte Lundberg,

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

PARKERINGSNORM. för bilar i Bollebygds kommun

PARKERINGSNORM. för bilar i Bollebygds kommun PARKERINGSNORM för bilar i Bollebygds kommun 2009-10-08 FÖRORD Kommunen har det övergripande ansvaret för planeringen av parkering. Det är byggnads- och miljönämnden som skall ange var och hur många parkeringar

Läs mer

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun Antagen av byggnadsnämnden september 2013 BN 2011/74 Innehåll Inledning..3 Vad säger plan- och bygglagen?... 3 Vem är ansvarig?... 3 En balanserad parkeringsförsörjning...

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340)

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340) Blad 1 PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340) SAMMANFATTNING Föreslagna normtal för olika lokaltyper

Läs mer

Vellinge kommun PARKERINGSNORM

Vellinge kommun PARKERINGSNORM Mars 2007 Denna utredning har utförts under januari 2006 - mars 2007 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö Tel: 042-698 16 00 Org.nr 556194-7986 Beställare Vellinge

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN Nacka / 2015-01-16 Innehållsförteckning 1 Parkeringspolicy för Nacka.3 2 Rekommendation av Parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka.4 3 Vem beslutar vad om

Läs mer

BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH

BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH JÄMFÖRELSER Innehåll Vad är nytt?... 2 Arbetsprocess... 2 Zonindelning... 3 Parkeringstal för bil... 4 Diskussion... 7 Bilagan beskriver hur parkeringsnormen tagits fram

Läs mer

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Parkeringstal för Partille kommun Parkeringstal Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Inledning 6 Parkeringstalen ersätter gällande parkeringsnormer 6 Vikten

Läs mer

Trafikutredning DP FALKEN 4

Trafikutredning DP FALKEN 4 KALMAR KOMMUN Trafikutredning DP FALKEN 4 2017-02-23 RAMBÖLL MALMÖ Trafikutredning DP FALKEN 4 Datum 2017-02-23 Uppdragsnummer 1320023916 Utgåva/Status 1.0 Slutversion André Kingstedt, uppdragsledare Frida

Läs mer

Antalet besökare, anställda och användning av befintlig parkering

Antalet besökare, anställda och användning av befintlig parkering 2017-05-23 Inledning Parkeringsbehovet för simhallen och kontorshuset samt andra kommersiella lokaler har beräknats, utifrån resvanor respektive Solna stads samt Huddinges och Malmös parkeringsnorm. Eftersom

Läs mer

Utdrag ur Parkeringstal för Huddinge kommun godkänd av kommunstyrelsen

Utdrag ur Parkeringstal för Huddinge kommun godkänd av kommunstyrelsen PARKERINGSNORM - BIL Utdrag ur Parkeringstal för Huddinge kommun godkänd av kommunstyrelsen del 1 Parkeringstal med kommentarer del 2 Tillämpningsanvisningar Hela dokumentet finns på www.huddinge.se trafik,

Läs mer

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26 Parkeringstal för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26 Datum: 2014-05-26 Slutversion Beställare Projektledare Referensgrupp Kvalitetsgranskning Mikael Anderson, Gatuchef Kävlinge kommun Björn Petersson,

Läs mer

Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun

Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun Bilaga Rekommendation av parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka kommun Parkeringstalen är riktvärden för minsta antal erforderliga parkeringsplatser för respektive verksamhet och läge vid ny- och

Läs mer

Parkeringsnorm - vad är det?

Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare skall ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Antalet bilplatser

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Parkeringsriktlinjer för Västerås stad

Parkeringsriktlinjer för Västerås stad RAPPORT 2006:86 VERSION 0.98 Parkeringsriktlinjer för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-04 2007-02-06 Dokumentinformation Titel: Parkeringsriktlinjer för Västerås stad Serie nr: 2006:86

Läs mer

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges PARKERINGSTAL FÖR CYKEL BOSTÄDER Verksamhet Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges Flerbostadshus 20 25 1,8 2,3/bostad Särskilda boendeformer Äldreboende 5 10 cpl/1000 kvm BTA 0,3 cpl/boende

Läs mer

Parkeringsnorm för Eskilstuna

Parkeringsnorm för Eskilstuna Stadsbyggnadsnämnden 2013-10-24 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen SBN/2013:373 Mats Hällnäs 016-710 11 78 Stadsbyggnadsnämnden Parkeringsnorm för Eskilstuna Inledning Enligt Översiktsplan

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden Jessica Dahl, planeringschef Anna Sara Bergkvist, översiktsplanerare Vid frågor kontakta samhallsbyggnad@nybro.se eller tfn växel 0481-45 000 2 Dokumentet omfattar parkeringsnorm

Läs mer

Riktlinjer för parkeringstal

Riktlinjer för parkeringstal Riktlinjer för parkeringstal Antagen i Samhällsbyggnadsnämnden 2014-09-18 1. Inledning... 2 2. Lagstiftning... 2 2.1 Plan- och bygglagen... 2 2.2 Miljöbalken... 2 4. Parkeringstal... 3 4.1 Zoner för bostadsparkering...

Läs mer

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks

Läs mer

Parkeringsnorm - remiss

Parkeringsnorm - remiss Samhällsbyggnadsnämnden RIKTLINJER 1(13) Parkeringsnorm - remiss kommuns flexibla parkeringsnorm Dokumentnamn Parkeringsnorm för kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN Antagen av plan- och byggnadsnämnden 2013-12-12 412 Läsanvisning I parkeringsnormens inledning beskrivs syftet med parkeringsnormen och dess

Läs mer

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun 2010-09-22, reviderad 2011-03-01 Beställare Beställarens representant Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Tel 0346-88 60 00 www.falkenberg.se Johan Risholm Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter.

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen

Läs mer

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Erik L'Estrade, Infrastrukturplanerare Telefon: 0176-747 26 E-post: erik.lestrade@norrtalje.se Dnr: 15-0940 Till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Antagande av parkeringsstrategi

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för parkering

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för parkering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för parkering Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Parkeringsnorm för Varbergs kommun. stadsbyggnadskontoret Godkänd av BN 2012-05-16

Parkeringsnorm för Varbergs kommun. stadsbyggnadskontoret Godkänd av BN 2012-05-16 Parkeringsnorm för Varbergs kommun stadsbyggnadskontoret Godkänd av BN 2012-05-16 Bildkälla: Life magazine Syfte, huvuddrag & innehåll Syftet med Parkeringsnormen är att ge ett bra underlag för beräkning

Läs mer

Parkeringsnorm för cykel och bil

Parkeringsnorm för cykel och bil Förslag Parkeringsnorm för cykel och bil Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Tidigare ställningstagande... 4 Syfte och mål... 5 Förutsättningar... 6 Bilanvändning... 6 Trafikflöden... 7 Bilinnehav...

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

PARKERINGSUTREDNING KROKSLÄTTS FABRIKER

PARKERINGSUTREDNING KROKSLÄTTS FABRIKER PARKERINGSUTREDNING KROKSLÄTTS 10242320 REV 2017-07-04 UNITED BY OUR DIFFERENCE Beställare: K21 Entreprenad AB, Peter Fredriksson Konsult: WSP Samhällsbyggnad Maria Lindelöf, 010-722 72 17 Uppdragsnummer:

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

Parkeringsnorm för Karlstads kommun

Parkeringsnorm för Karlstads kommun Parkeringsnorm för Karlstads kommun Riktlinjer för beräkning Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 201X-xx-xx 1 BAKGRUND Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden att revidera nuvarande

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III 2016-08-17 1 (6) PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III Bakgrund År 2011 godkände kommunfullmäktige i Järfälla kommun dokumentet Parkeringsnorm för Järfälla kommun. Dokumentet ska syfta

Läs mer

Parkeringsutredning Norregård

Parkeringsutredning Norregård 1 PM 2015:22 Johan Kerttu Karin Neergaard 2015-03-20 Parkeringsutredning Norregård seniorbostäder i Falsterbo 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna utredning behandlar ändring av detaljplan för Norregård

Läs mer

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 1(10) ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 Bakgrund Ytorna centralt i staden är begränsade och det finns många anspråk på att utnyttja dessa. Det innebär att all ny parkering för utvecklingen

Läs mer

Mobilitetsnorm för Sundbybergs stad

Mobilitetsnorm för Sundbybergs stad Förslag till Mobilitetsnorm för Sundbybergs stad Parkeringstal för cykel och bil Remissversion 2017-05-05 Titel: Mobilitetsnorm för Sundbybergs stad Kontaktpersoner: Jessica Elmgren och Kathrin Nordlöf

Läs mer

Vad är parkeringstal?

Vad är parkeringstal? Ny parkeringspolicy Vad är parkeringstal? Det är enligt lag kommunen som avgör i vilken omfattning parkering ska anordnas. Parkeringstal ger en beskrivning av detta för både bilar och cyklar. De är beslutade

Läs mer

Vägledning parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2

Vägledning parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2 VÄGLEDNING TILL PARKERINGSTAL VID DETALJPLANER OCH BYGGLOV GÖTEBORGS STAD 2011 Rapporten är framtagen i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Ledningsgrupp: Ylva Löf,

Läs mer

Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Parkering i Haga. Februari 2000. Trafikutredning. Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00

Parkering i Haga. Februari 2000. Trafikutredning. Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00 Parkering i Haga Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00 Februari 2000 Trafikutredning Denna rapport har, på uppdrag av Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag, utarbetats av Christer Olsson, Gatubolaget

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Parkeringsregler

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Parkeringsregler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Parkeringsregler Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i

Läs mer

PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala

PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala 2017-08-02 Rosendal Fastigheter Lydia Karlefors lydia@rosendaluppsala.se 076-148 56 00 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002462, 2017-08-07

Läs mer

Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85. Parkeringsprogram för Kiruna kommun

Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85. Parkeringsprogram för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85 Parkeringsprogram för Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syftet med parkeringsprogrammet... 3 1.3 Disposition... 3 2.

Läs mer

Parkering i Fullriggaren

Parkering i Fullriggaren Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Anna Stjärnkvist Stadsbyggnadskontoret Malmö stad 2013-04-11 Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Bakgrund I byggherredialogen

Läs mer

Parkering och mobilitet i Frihamnen

Parkering och mobilitet i Frihamnen Parkering och mobilitet i Frihamnen Maria Stenström och Stefan Hellberg Göteborgs Stads Parkerings AB 19 november 2015 Ägardirektiv Hållbar utveckling Aktiv i stadsutvecklingen Främja förändrade resvanor

Läs mer

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19)

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19) Nybro kommun Parkeringsutredning Nybro Uppdragsnummer 2222099 Malmö 2014-06-05 Sweco TransportSystem AB Kristofer Lilja 1 (19) Sweco Hjälmaregatan 3, 211 18 Malmö Telefon +46 (0)10 4846600 www.sweco.se

Läs mer

ZON A ZON B ZON C BESÖKANDE

ZON A ZON B ZON C BESÖKANDE Bilaga 1 Parkeringstal Parkeringstal för cykel Flerbostadshus Tabell 1. Antal cykelparkeringar per lägenhet BESÖKANDE Generellt 2 2 2 + 0,5 besöksplatser/lägenhet Liten (< 45 kvm) 1,5 1,5 1,5 + 0,5 besöksplatser/lägenhet

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad 1 (25) HANDLÄGGARE DATUM DNR Caroline Jansson 2015-06-10 TN/2014:320 Handlingsplan för parkering i Lidingö stad Inklusive parkeringsnorm 2 (25) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund...4

Läs mer

Parkeringstal för Östersunds kommun

Parkeringstal för Östersunds kommun Dnr Ädh 1591-2006 Parkeringstal för Östersunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-06-28 Inledning Plan- och bygglagen föreskriver att när tomter tas i anspråk för bebyggelse skall det tillses att

Läs mer

Parkering i Vänersborg

Parkering i Vänersborg Parkering i Vänersborg - Parkeringspolicy antagen av Kommunfullmäktige 21 nov 2007 ( 131) - Parkeringsnorm antagen av Byggnadsnämnden 1 mars 2016 ( 20) - Regler för boendeparkering antagna av Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Parkeringstal för cykel och bil

Parkeringstal för cykel och bil SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringstal för cykel och bil Gävle kommun 2014 Antagna av Tekniska Nämnden den 4 juni 2014 1 Inledning Bakgrund till parkeringstalen Lämpligt utrymme för parkering, lastning och

Läs mer

PARKERINGSNORM PARKERINGSUTFORMNING

PARKERINGSNORM PARKERINGSUTFORMNING KS08.902 PARKERINGSPOLICY PARKERINGSNORM PARKERINGSUTFORMNING Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-09 116 Reviderad av kommunstyrelsen 2011-06-22 210 Arbetsgrupp: Catarina Almberg Bengt Holm Najib Shalizi

Läs mer

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2011-03-29 46 Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2011-03-29 46 Beställare Beställarens representant

Läs mer

Parkering på Sundsvik 1:27 - Nilsson-tomten

Parkering på Sundsvik 1:27 - Nilsson-tomten 1 (8) Parkering på Sundsvik 1:27 - Nilsson-tomten 1 Inledning Sunne kommun planerar tillsammans med en exploatör för att möjliggöra byggande av bostäder och affärslokaler i centrala Sunne på fastigheten

Läs mer

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Varför en parkeringsstrategi? Norrtälje stad växer kraftigt och flera nya stadsdelar planeras. I takt med att staden växer ökar konkurrensen om markens användning

Läs mer

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov

Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov Gårdsten Stampen B Stampen C Stampen A Bagaregården Björkekärr Långgatorna D Långgatorna A Långgatorna C Långgatorna B Johanneberg 5 % ledigt boende dag boende natt besök 1

Läs mer

HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET

HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET 2017-08-31 Johan Kerttu TANKAR OM PARKERING / SVÅRIGHETEN ATT STYRA MED PARKERING Innehåll: Kort historik kring parkeringsnormer Problem med dagens normer Nya mål för

Läs mer

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS PM TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS 2016-06-07 1 BAKGRUND I Sätofta, Höör, planeras för en ny förskola intill befintliga Sätoftaskolan. Förskolan kommer bestå av 8 avdelningar med 20 barn i varje avdelning

Läs mer

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ PM TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ 2016-11-23 1 BAKGRUND Del av kvarteren Renen och Strömsör i Skellefteå centrum planeras för nya bostäder, kontor och parkeringshus, de rödmarkerade

Läs mer

Mobility management och parkering

Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Från utglesning till förtätning Konkurrensen om ytorna ökar Mer komplex planprocess fler människor

Läs mer

Parkeringsnorm 2007 Joel Ahlquist Planerings- och utredningsavdelningen Kiruna kommun 2007-10-26

Parkeringsnorm 2007 Joel Ahlquist Planerings- och utredningsavdelningen Kiruna kommun 2007-10-26 Parkeringsnorm 2007 Joel Ahlquist Kiruna kommun 2007-10-26 1(7) Innehåll 1 Bakgrund...2 1.1 Vad är en parkeringsnorm?...2 2 Framtagning av Parkeringsnorm och normtal...2 2.1 Beräkning av parkeringsbehov...2

Läs mer

PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM

PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM SLUTRAPPORT 2015-11-25 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 2 Planerad exploatering... 4 3 Bilparkering... 5 3.1 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön Nacka 2014-05-12 Promemoria Avsändare: Atrium Ljungberg AB Planenheten Nacka kommun Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön 1. Sammanfattning Parkeringstal är riktvärden för

Läs mer

Innehållsförteckning. Styrgrupp: Översiktplanens styrgrupp

Innehållsförteckning. Styrgrupp: Översiktplanens styrgrupp Riktlinjer för parkering i Västerås Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige 5 november 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...5 Utgångspunkter...6 Fastighetsägarens skyldigheter

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

Parkeringsnorm för Umeå kommun

Parkeringsnorm för Umeå kommun Parkeringsnorm för Umeå kommun Riktlinjer för att anpassa nya fastigheters och stadsdelars parkeringsbehov till morgondagens resvanor Godkänd av byggnadsnämnden 2017-12-13 Antagande av kommunfullmäktige

Läs mer

PARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan

Läs mer

Parkeringsnorm för Umeå kommun

Parkeringsnorm för Umeå kommun Parkeringsnorm för Umeå kommun www.umea.se/kommun Innehåll Bakgrund... 3...3 Ansvarsfördelning...3 Status...3 En balanserad parkeringsförsörjning...4 Zonindelning... 4 Zon A...4 Zon B...5 Zon C...5 Bilparkeringsnorm...

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

rapport Parkeringsnormer för bostäder i Vallentuna kommun kommunledningskontoret Upprättad Godkänd av kommunfullmäktige KF 9

rapport Parkeringsnormer för bostäder i Vallentuna kommun kommunledningskontoret Upprättad Godkänd av kommunfullmäktige KF 9 rapport kommunledningskontoret Parkeringsnormer för bostäder i Vallentuna kommun Upprättad 2011-11-10 Godkänd av kommunfullmäktige 2012-01-16 KF 9 Inledning Vallentuna kommun har ett övergripande ansvar

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta 2016-05-31 1 (6) PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta Bakgrund År 2011 godkände kommunfullmäktige i Järfälla kommun dokumentet Parkeringsnorm för Järfälla kommun. Dokumentet ska syfta

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06. Ledningsgrupp:

Läs mer

PARKERINGSPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-12-02

PARKERINGSPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-12-02 PARKERINGSPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-12-02 Beställare: Kommunstyrelsen via Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Emma Holgersson Teknikansvarig parkeringsplanen: Karolina

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15

PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15 PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15 1 Projektorganisation Styrgrupp Projektledning Projektgrupp Alf Iwarsson, Tekniska förvaltningen Anders Engberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Andreas

Läs mer

Kv. Väktaren och Väktaren 37, Kungsholmen - Stockholm. Parkering vid om- och tillbyggnad.

Kv. Väktaren och Väktaren 37, Kungsholmen - Stockholm. Parkering vid om- och tillbyggnad. Vårt datum 2014-05-01 Vår referens Väg & Trafik, Jan-Erik Hollander Tel. 010-4801520 1(7) Kv. Väktaren 35 36 och Väktaren 37, Kungsholmen - Stockholm. Parkering vid om- och tillbyggnad. 1. Bakgrund och

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH EXPLOATERINGSAVTAL

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH EXPLOATERINGSAVTAL Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH EXPLOATERINGSAVTAL ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2015-03-26, 47 ANSVAR UPPFÖLJNING: Samhällsbyggnadschef

Läs mer