DETALJPLAN FÖR STANSTORP 1:177 M.FL TRAFIKPM

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER DETALJPLAN FÖR STANSTORP 1:177 M.FL - TRAFIK SWECO SOCIETY MATILDA DAHLQVIST DAVID EDMAN

2 2 (14)

3 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 4 2 Parkering Parkeringsberäkning Samnyttjande av parkering Placering av parkeringsplatser Alternativ utan samnyttjande Alternativ med samnyttjande 9 3 Trafikalstring 10 4 Bullerbedömning 11 5 Körspår 12 6 Trafikförslag till detaljplanen 13 BILAGA 1 PARKERINGSBEHOV BILAGA 2 TRAFIKALSTRING

4 1 Förutsättningar Den befintliga Anneroskolan ska rivas och planläggs nu för nya bostäder. Området föreslås innehålla 42 enbostadshus, varav 4 villor och 38 radhuskedjehus. För radhus/kedjehus bedöms en parkeringsplats per bostads kunna hanteras inom den egna fastigheten och resterande behöver därmed hanteras inom gemensam parkeringsanläggning. Den befintliga förskolan kommer att finnas kvar och viss del av den nya detaljplanen innebär en utökning av förskoleområdet. I och med planläggningen för bostäder försvinner befintliga parkeringsplatser som servar behovet för förskolan idag. Behovet kommer därmed framöver att behöva hanteras inom förskolefastigheten. Förskolan är idag cirka 1800 m 2 och rymmer åtta avdelningar á tre till fyra arbetsplatser. Figur 1. Förslag till ny detaljplan för Stanstorp 1:177 m.fl.

5 2 Parkering 2.1 Parkeringsberäkning Utifrån Staffanstorps kommuns parkeringsnorm (2016) beräknas parkeringsbehovet för de tillkommande bostäderna bli 70 bilplatser. Denna beräkning baseras på uppgifter i tabellen nedan som anger 2,0 platser för villor och 1,7 platser per radhus. Parkeringsbehovet (totalt tio platser) för villor förutsätts lösas på kvartersmark. För de 38 radhusen/kedjehusen är bedömningen att det ryms en bilplats på den egna tomten och att resterande platser behöver finnas på en gemensam parkeringsyta. Utifrån detta resonemang används ett parkeringstal för boendeplatser för dessa bostäder på 1,7 bpl/bostad, vilket är genomsnittet för parkeringstalen för parkering på den egna tomten respektive samlad parkeringslösning. För radhusen blir behovet av parkering 65 platser, varav 38 kan anordnas inom de egna fastigheterna. I illustrationsplanen finns ett par områden för parkering markerade. Totalt finns 48 parkeringsplatser i samlade parkeringsytor inom det planerade området, vilka täcker upp det behov av parkeringsplatser som inte ryms i anslutning till bostäderna, vilka uppgår till 27 stycken. Det finns därmed 17 platser till godo. Utöver bostadsparkering finns ett behov av fyra parkeringsplatser för besökare totalt för hela bostadsområdet. Det totala behovet i samlade parkeringsytor i det tillkommande bostadsområdet är alltså 31 bilplatser. För Annero förskola görs beräkningar utifrån en total BTA om 1800 m 2. Detta ger ett behov på elva bilplatser för förskolans personal och elva platser för besökare, totalt 22 bilplatser. Vid en eventuell utbyggnad av förskolan med 50 % blir behovet 16 platser vardera för personal och besökare, totalt 32 bilplatser. Yta Enhet Norm Bilplatsbehov kvm BTA lgh bpl/enhet Ant bpl Totalt Bostäder Boende villor 4 2,0 8 Boende radhus 38 1,7 65 Besökare 0,1 4 Förskola (utbyggd) Annero Förskola personal 6,0 16 Annero Förskola besökare 6,

6 2.2 Samnyttjande av parkering I Staffanstorps kommuns parkeringsnorm finns ingen beläggningstabell för samnyttjande. Därför har parkeringsnormerna för Kävlinge och Malmö studerats. För den aktuella platsen används beläggningen som redovisas nedan. Beläggning i % Bostäder Förskola Vardag Fredag Lördag Natt Samnyttjande kan endast tillämpas för områden med blandad användning, till exempel bostäder och förskola. I detta fall är det lämpligt med samnyttjande för de bostadsparkeringar som inte ryms inom kvartersmark för respektive radhus (27 platser), besöksparkering för alla bostäder (fyra platser) samt personal (16 platser) och besök för förskolan (16 platser). Resultatet av samnyttjandet kan utläsas ur tabellen nedan. Bilplatsbehov Bostäder Förskola Summa Diff Vardag Fredag Lördag Natt Genom samnyttjande av parkeringsplatser för delar av bostadsparkeringen samt besöksparkering och parkering för förskolan kan det sammanlagda behovet av parkering för hela område minskas med 13 platser, vilket ger ett behov av 50 parkeringsplatser i en samlad parkeringsyta för besökare, boende samt förskola. I detta fall blir vardagar det dimensionerande tillfället. 2.3 Placering av parkeringsplatser Alternativ utan samnyttjande Föreslagen placering för parkering till bostäderna bedöms fungera och kunna rymmas inom planområdet enligt skiss nedan. För att kunna uppfylla det bedömda behovet av parkeringsplatser i detta scenario behövs elva platser ytterligare. Dessa bör eventuellt kunna placeras inom det grå området i anslutning till grönytan öster om bebyggelsen. Se figur nedan.

7 Figur 2. Placering av parkering för bostäderna, totalt 27 platser. När det gäller parkering för förskolans personal (cirka 16 platser) finns det idag parkeringsytor längs Ryttarevägen avsedda för besökare till bostäderna i området, totalt cirka 30 parkeringsplatser. Det finns idag 65 bostäder i området och utifrån parkeringsnormen skulle dessa ha ett behov av cirka sju parkeringsplatser för besökare, vilket betyder att det skulle finnas 23 platser tillgängliga för personal, vilket enligt parkeringsnormen bör vara tillräckligt. För besökare till förskolan ska det enligt parkeringsnormen finnas elva platser för besök för den nuvarande förskolan. Vid en eventuell utökning med 50 % är behovet cirka 16 platser. Utrymme för dessa finns inom utökningen av förskolans område i den nya detaljplanen norr om förskolebyggnaden, se skiss nedan.

8 16 platser Figur 3. Föreslagen placering av platser för besökare (främst hämtning och lämning). Platser för personal placeras längre norrut i området. Ovanstående parkeringsförslag förutsätter att parkering för personalen kan lösas genom samnyttjande av befintliga besöksparkeringar längs Ryttarevägen. Skulle detta inte vara möjligt behöver även parkering för personalen kunna ordnas inom skolfastigheten. En alternativ lösning för parkering redovisas i skissen nedan. I detta fall bör parkering för hämtning och lämning anläggas närmst entréerna.

9 Figur 4. Alternativ lösning för parkering om platser för personal inte kan lösas på annan plats Alternativ med samnyttjande För att kunna hitta en lösning för att minimera behovet av parkeringsplatser krävs att man ser över ytorna i området och kan skapa en gemensam yta för ytterligare 32 parkeringsplatser. Dessa kan med fördel anläggas i närheten av den befintliga ytan för parkering till förskolan. Detta innebär eventuellt att antalet villor norr om gatan behöver ses över, alternativt omfördelas på något sätt. Ett längre gångavstånd för boende samt besökare till de boende kan riskera att medföra oönskad parkering i gatorna i området. Man bör därför eventuellt överväga någon form av reglering för att motverka detta.

10 3 Trafikalstring För att bedöma trafikalstringen för den tillkommande bostadsbebyggelsen används statistik från Resvaneundersökning Skåne 2013 samt Statistiska centralbyråns statistik över antal boende per hushåll för olika bostadstyper. Utifrån statistiken gällande färdmedelsfördelning, antal resor per person och dygn samt antal boende per bostad bedöms trafiktillskottet för den planerade bebyggelsen bli cirka 180 fordon per dygn. För besöks- och nyttotrafik görs ett påslag på 10% av bostadstrafiken. En eventuell utökning av förskolan med ytterligare fyra avdelningar kan vara aktuell. Detta skulle i så fall innebära ytterligare 275 fordon per dygn. TRAFIKALSTRING Befintlig Tillkommande Framtida trafik Bostäder Förskola Total trafik För den befintliga trafiken till bostäder och förskola i området finns inga trafikmätningar tillgängliga och därmed bedöms den framtida trafiken utifrån samma statistik öka från 900 fordon till drygt 1300 fordon per dygn. Eftersom siffran gäller den totala trafikalstringen i området så gäller siffran för Ryttarevägen, söder om Gullåkravägen.

11 4 Bullerbedömning En allmänt vedertagen tumregel för buller är att en fördubbling av trafiken ger ett bullertillskott på cirka 3 dba. I det aktuella fallet i Annero bedöms trafiken öka med 10-15% till följd av de nya bostäderna, vilket inte bedöms ge någon större störningspåverkan för de boende i området. Den totala trafikmängden på Ryttarevägen är relativt hög för en bostadsgata. För att undersöka befintlig störningsnivå kan bullerberäkningar vara att föredra, men den aktuella detaljplanen bedöms inte föranleda något behov av ytterligare utredning. Eftersom bostäderna dessutom ersätter befintlig skola bedöms trafikmängderna snarare minska utifrån dagens situation, vilket förbättrar bullersituationen i området. Vid en potentiell utökning av förskolan bedöms trafiken tillsammans med tillkommande bostadstrafik öka med cirka 50%. Bullerberäkningar har gjorts bed programmet Buller Väg för Ryttarevägen, dels med befintlig trafik 900 f/d, dels med ett framtida trafikflöde på 1350 f/d. Beräkningarna har gjorts för fastigheten närmast Gullåkravägen. Med befintlig trafikmängd 900 f/d är den totala bullernivån 59 dba i ekvivalentnivå för den mest bullerstörda fastigheten. Maxnivån är 71 dba. Om endast bullertillskottet från Ryttarevägen beräknas så är ekvivalentnivån 51 dba och maxnivån densamma, 71 dba. Bullertillskott från Ryttarevägen (dba) Total bullernivå (dba) Ekvivalentnivå Maxnivå Med en framtida trafikmängd på 1350 f/d är den totala bullernivån även 59 dba i ekvivalentnivå för den mest bullerstörda fastigheten. Maxnivån är 72 dba. Om endast bullertillskottet från Ryttarevägen beräknas så är ekvivalentnivån 53 dba. Bullertillskott från Ryttarevägen (dba) Total bullernivå (dba) Ekvivalentnivå Maxnivå Bullerberäkningarna visar på att bullernivåerna på den mest bullerstörda fastigheten på Ryttarevägen inte överskrider gällande riktvärden på dba vad gäller ekvivalentnivåer. För maxnivån gäller ett riktvärde på 70 db. Detta riktvärde gäller dock med reservationen att det bedöms som ok om minst häften av bostadsrummen är vända mot en sida där 70 dba inte överskrids med mer än 10 dba fem gånger per timmer mellan och För bostadsgator som Ryttarevägen bedöms störningarna inte vara så frekventa att detta uppfylls.

12 5 Körspår Körspår för sopbil har kontrollerats vid alla korsningspunkter i det nya bostadsområdet. Korsningarna i nordväst samt i sydöst kan behöva justeras för att sopbilen ska ha möjlighet att svänga. Eventuellt kan någon av bostadstomterna behöva minskas något för att detta ska vara möjligt i nordväst. Dessa båda platser är inringade nedan. Figur 5. Körspårsanalys för sopbil med kritiska korsningar inringade.

13 6 Trafikförslag till detaljplanen För att skapa goda förutsättningar att gå och cykla till och från det planerade området bör man knyta an till befintliga gång- och cykelvägar i närområdet. Det finns också ett behov av att kunna ta sig till och från förskolan till fots eller med cykel och att man som gående och cyklande inte behöver blandas med den trafik som hämtar och lämnar. I figur 6 nedan redovisas hur gående och cyklande kan ledas bakom parkeringsplatserna för hämtning och lämning. Gatan som sådan kräver inte cykelbanor utan detta ska ses som del i förskoletomtens trafiklösning. För att lösningen ska fungera väl är det viktigt att parkerande bilar inte kan köra in över gång- och cykelbanan. Figur 6. Gång- och cykelbanor som leder gående och cyklande bakom parkerande bilar.

14 I de östra delarna av det nya bostadsområdet ansluter befintliga cykelstråk såväl norrut som söderut. Att koppla samman dessa stråk via den nya etableringen är ett naturligt steg för att skapa ett sammanhängande gång- och cykelnät i området med kopplingar mot bland annat centrala Staffanstorp. Vid detaljprojekteringen är det framför allt viktigt att säkerställa tillräcklig standard på gång- och cykelbanorna i form av bland annat radier och breddmått. Figur 7. Föreslagna kopplingar för gång- och cykeltrafiken som ansluter till de planerade lokalgatorna.