Forskningsprogrammet Framtidens personresor Projektbeskrivningar

Transkript

1 VINNOVA Information VI 2008:02 ISSN Forskningsprogrammet Framtidens personresor Projektbeskrivningar

2

3 Framtidens personresor är ett program som avser att hantera kollektivtrafik i vid mening. Det övergripande syftet är att underlätta resandet genom att bidra till ett effektivt och långsiktigt hållbart kollektivtrafiksystem. Programmet är ett samarbete mellan Banverket, Vägverket och VINNOVA för forsknings- och utvecklingsarbete inom kollektivtrafikområdet. Det omfattar i sin helhet minst 50 miljoner kronor. Under våren 2007 genomfördes den första utlysningen inom programmet. Totalt inkom 80 ansökningar med ett sammanlagt sökt belopp om 98 miljoner kronor. Projekten är organiserade under fem teman: Ökat kunskapsflöde, kompetensuppbyggnad och implementering Kollektivtrafikens samhälleliga förutsättningar och roll Resenärernas krav och behov Trafiksystem, fordon och bebyggelse Organisation, finansiering och styrning Samtliga ansökningar bedömdes av ett externt expertråd och slutligen beviljades 23 ansökningar för en sammanlagd kostnad om 20 miljoner kronor. I den här broschyren beskrivs projekten kortfattat. För mer information om projekten hänvisar vi till respektive projektledare. December 2007 Nils Edström Einar Tufvesson Åsa Vagland/Emma Gretzer Banverket Vägverket VINNOVA 3

4 Innehåll 1. Ökat kunskapsflöde, kompetensuppbyggnad och implementering Kompetensspridning och implementering, KOMIMP 5 Kunskapsproduktion och kunskapsanvändning ur ett operatörsperspektiv 6 Tryggt Tillgängligt Tilltalande konferens och hemsida 7 Bus Rapid Transit. Kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor 8 2. Kollektivtrafikens samhälleliga förutsättningar och behov Effektivare pendling till större perifera arbetsplatser Förstudie 9 Effekter av regionaltågssatsningar Resenärernas krav och behov Genusperspektiv på kollektiva färdsätt och strategier kring miljörisker 11 Barns användande av kollektivtrafik faktorer och möjligheter 12 Vad gör man när man reser? Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik 13 Vidareutvecklade resegarantier för en mer attraktiv kollektivtrafik Trafiksystem, fordon och bebyggelse Utveckling av planeringsmetoder för samhällsbetalda resor 15 Spårbilar-från vision till verklighet: pilotförberedelser 16 Dynamisk modellering av buss- och biltrafik (DYMOBUS) 17 Samband mellan körstil och åkkomfort, förbättringspotentialen inom kollektivtrafiken 18 Kollektivtrafik i starka korridorer, buss, spår eller parallell trafikering? 19 Helhetsorienterad utvärdering av kollektivtrafikåtgärder 20 Optimal bil- och kollektivtrafik i Stockholm 21 Effekter av en resenärsinformationstjänst Organisation, finansiering och styrning Trafikhuvudmannaskap: Om länstrafikansvar, organisationsform och konsekvens för kollektivtrafiken 23 Utformning och finansiering av långväga kollektivtrafik 24 Effektiva angreppssätt i samspelet mellan huvudmän och operatörer 25 Drivkrafter för måluppfyllelse i kollektivtrafik 26 Interventioner inom långväga kollektivtrafik 27 4

5 1. Ökat kunskapsflöde, kompetensuppbyggnad och implementering Kompetensspridning och implementering, KOMIMP Dnr: Projektledare: Peter Eklund, Upplands Lokaltrafik AB, Projekttid: Beviljat belopp: kr är att sprida resultat från forskning och utveckling om kollektivtrafik. Huvudidén med KOMIMP är inte bara att sprida kunskap utan även att utveckla metoder för hur man kan sprida befintliga forsknings- och utvecklingsresultat på ett bättre sätt till branschen. Öka spridningen av befintliga forsknings- och utvecklingsresultat så att det kollektiva resandet kan öka enligt uppställda mål. Inom de valda ämnesområdena finns väldokumenterade kunskaper som inte har fått tillräcklig spridning. Seminarier och föreläsningar samt grupparbeten genomförs med aktörer på trafikområdet, trafikhuvudmän med dess ägare och entreprenörer. Totalt genomförs 5 seminarier. Upplands Lokaltrafik, Skånetrafiken, Länstrafiken Örebro, SLTF och Transportidé. 5

6 Kunskapsproduktion och kunskapsanvändning ur ett operatörsperspektiv Dnr: Projektledare: Maria Kronlund, Veolia Transport, Projekttid: Beviljat belopp: kr Projektet har tre övergripande ambitioner. 1) vi vill ta fram kunskap om hur kollektivtrafiken i högre grad än idag kan fungera som en serviceorienterad kund- och kunskapsdriven bransch. 2) Vi vill utveckla konkreta förslag på hur detta ska åstadkommas 3) Vi vill demonstrera hur denna kunskap på ett systematiskt sätt kan implementeras i Veolias verksamhet. Få fram innovativa tjänstekoncept, förbättra tillgängligheten och få fler nöjda resenärer, öka personalengagemanget samt finna organisatoriska förändringar och förbättrade ledningsstrategier. Veolia avser att avdela resurser för att låta personer inhouse arbeta med datainsamling, analys och dokumentation. Veolia kommer att söka samarbete med externa forskare. Projektet delas in i: forskningsdel, utvärderingsdel, demonstrationsdel. Forskningsfrågor: Varför är det i vår bransch svårt att systematisera arbetet med att skapa en servicekultur? Varför är det svårt att arbeta med strategisk verksamhet som inte är direkt kopplad till driften? Hur kan talet om serviceorientering översättas till en befintlig organisation och vad innebär det för manegement? Hur länkar ett trafikföretag kunskapskedjan till drift/implementering inom ramen för ett kompetensförsörjningssystem? Forskningsdelen dokumenteras genom en rapportserie med delresultat, nya insikter och fallstudier. Utvärderingsdelen handlar övergripande om hur man bättre kan systematisera arbetet med servicekulturen och etablera en fungerande strategi. Demonstrationsdelen integrerar projektet i Veolias kompetensförsörjningssystem. 6

7 Tryggt Tillgängligt Tilltalande konferens och hemsida Dnr: Projektledare: Lisa Warsén, Minsann AB, Projekttid: Beviljat belopp: kr Behovet av kunskap, metoder och dialog om ökad trygghet uttalas av många olika aktörer. Projektet syftar till att samla och sprida kunskap och erfarenhet samt öka möjligheten till dialog om goda resor i en god miljö i ett gott samhälle. Projektet omfattar dels en nationell konferens, dels skapandet av en portal/plattform (hemsida) om trygghet. Projektet skall bidra till att samla kunskapsläget angående trygga resor och sprida kunskapen och genom goda exempel bidra till att fler aktörer ökar samarbete. Många söker kunskap men kunskapen finns hos olika aktörer och är inte alltid kända. Genom en hemsida skall kunskapen samlas och bidra till fortsatt utveckling efter konferensen. Konferensen Trygga resor arrangeras av Partnerskapet Trygga resor i Jönköping och är en av tre konferenser april. Konferensen innehåller en bredd av frågor: resenärens upplevelse, verktyg och metoder att skapa trygghet, planering, investering och ekonomi, internationella exempel. Parallellt skapas hemsidan Trygga resor som samlar kunskap och inspirerar till åtgärder. Jönköpings kommun, Jönköpings Länstrafik, BRÅ, Arriva, Swebus, Polismyndigheten i Jönköpings län, Banverket, Vägverket (ej helt klart), Elmia och CCJ som producerar konferens och portal. 7

8 Bus Rapid Transit. Kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor Dnr: Projektledare: Karl Kottenhoff, KTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Bus Rapid Transit, BRT, står för en av de intressantaste utvecklingstendenserna av kollektivtrafik internationellt. Man bygger kollektivtrafiksystem som liknar spårtrafik fast man använder bussteknik. Kunskapen om BRT, dess egenskaper, utbredning och möjligheter, är i Sverige begränsad. Samtidigt är det inte säkert att BRT fyller samma behov i Sverige som i många länder i t.ex. Sydamerika och Asien. KTH genomför tillsammans med Trivector, trafikföretag och fordonsindustrin en förstudie för att samla kunskap och identifiera forskningsfrågor för framtida utvecklingsprojekt. Följande aspekter kommer att studeras: 1) BRT-liknande system i Sverige: Vad finns och planeras i Sverige? Hur klarar man kontinuiteten i en bussväg? 2) Benchmarking av BRT i världen: Vad kan vi lära av andra länder och vad kan vi överföra på svenska förhållanden? Vilka framgångsfaktorer kan identifieras? 3) Fortsatt behov av forskning och demonstration: i. Lagändringar; ii. Acceptans; iii. Genomförande fordon och infrastrukturlösningar; iv. Kostnader; v. Finansiering. Givet att några BRT-idéer kan genomföras i Sverige finns potential att förbättra kollektivtrafiken avsevärt avseende attraktivitet och/eller ekonomi. Under vintern 2007/08 görs litteraturstudier. Ungefär samtidigt påbörjas planeringen av seminarier på olika håll i Sverige, troligen Malmö, Göteborg och Stockholm. Dessa kommer att genomföras under våren hösten I slutet av året sammanställs resultat i en rapport som bland annat presenteras på Transportforum Trivector AB, Bernt Nielsen, f.d. kollektivtrafikchef Göteborg stad. Volvo Bussar AB och Scania Bussar AB har tillfrågats. 8

9 2. Kollektivtrafikens samhälleliga förutsättningar och behov Effektivare pendling till större perifera arbetsplatser Förstudie Dnr: Projektledare: Anders Hagson, CTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Energi- och miljöfrågor har fått nytt fokus under de senaste åren och flertalet trafikhuvudmän och större kommuner har som målsättning att öka kollektivtrafikens marknadsandel för arbetsresorna. Projektets yttersta syfte är att medverka till att dessa mål kan nås medan den aktuella förstudien främst syftar till att ta fram och pröva en planeringsmetodik med hjälp av geografisk analys av pendlingen till större perifera arbetsplatsområden. Studien förväntas ge underlag för att planera en bättre service med reguljära busslinjer på aktuella tider, förslag till placering av infartsparkeringar och skräddarsydda pendlingsturer i vissa resrelationer osv. En biprodukt kan även vara individanpassad direktreklam för resmöjligheter med den befintliga kollektivtrafiken och ökad samåkning i privatbilar där kollektivtrafiken inte kan ordnas. Ytterligare en biprodukt kan vara att bättre tillgodose möjligheterna att göra inköpsresor i det studerade pilotområdet. I förstudien utvecklas och prövas en planeringsmetodik med hjälp av geografisk analys GIS. I korthet innebär den att man med hjälp av arbetsgivarna i det aktuella pilotområdet upprättar en tidsatt pendlingsmatris (start, mål och arbetstid) för samtliga anställda. Denna visualiseras grafiskt för att planera arbetsresorna på bästa sätt. För att få belyst arbetsresorna (och olika resekedjor i samband med dessa) ur ett genusperspektiv kommer att antal fokusgrupp-diskussioner att hållas genom ett urval ur databasen. En kvantifiering av olikheter mellan kön och grupper, samt av reskedjor med dagis/skolor/inköpscentrum och andra serviceanläggningar kommer därefter att ske i en eventuell huvudstudie. Vidare kommer erfarenheter från tidigare påverkansinsatser inom mobility management att tas tillvara i projektet. Förstudien genomförs i samarbete med Högsbo-Sisjön Företagarförening med ca 500 medlemmar i sydvästra Göteborg som totalt har över anställda. Dessutom medverkar Göteborgs Stad och Västtrafik. 9

10 Effekter av regionaltågssatsningar Dnr: Projektledare: Bengt Holmberg, LTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Projektet syftar till att kartlägga och analysera effekter av genomförda regionaltågssatsningar för att därigenom förbättra beslutsunderlaget inför framtida regionaltågsprojekt. Det sökta projektet är en fortsättning på ett pågående doktorandprojekt med finansiering från Banverket. I det pågående projektet har främst fastighetspriser på skånska orter som nyligen fått pågatågstrafik analyserats för att därigenom fånga upp tillgänglighetsförbättringen som tåget gett sett ur de boendes synvinkel. Det sökta projektet ska utvidga antalet resrelationer och undersöka effekter även på befolkningsutveckling, pendling, sysselsättning mm. Även restidens samt turtäthetens betydelse ska analyseras. Resultaten från projektet ska förbättra underlaget inför beslut om regionaltågssatsningar. Genom ökad kunskap om vilka effekter som olika regionaltågssatsningar har åstadkommit ökar möjligheten att i framtiden kunna urskilja vilka platser och sträckningar som lämpar sig för regionaltågstrafik. Även restidens längd samt turtäthet är förmodligen viktiga faktorer för hur framgångsrikt ett regionaltågsprojekt blir. Projektets resultat bör därmed vara till nytta för trafikhuvudmännen i deras planering av framtida regionaltågstrafik samt för Banverket vid planering av spårutbyggnad. I den första etappen har kvantitativa studier av regionaltågssatsningars effekt på tomtpriser studerats på den nya Västkustbanan i Skåne. Nu skall studien utvidgas med även kvalitativa studier av andra effekter såsom inflyttning, pendling, påverkan på näringsliv. Vidare kommer fler orter att studeras i andra delar av landet. Det innebär att intervjuer med planerare, boende och andra intressenter kommer att genomföras. Banverket, Skånetrafiken, Östsam, Upplands lokaltrafik och X-trafik. 10

11 3. Resenärernas krav och behov Genusperspektiv på kollektiva färdsätt och strategier kring miljörisker Dnr: Projektledare: Jane Summerton, VTI, Projekttid: Beviljat belopp: Syftet med projektet är att ur ett genus- och generationsperspektiv analysera hur olika grupper av män och kvinnor tolkar och hanterar transportrelaterade miljörisker i sina arbetsresor, lokala fritidsresor och långväga semesterresor. Syftet är också att se hur och varför man väljer mellan buss-, charterbuss-, tåg-, båt- och flygtrafik för olika typer av resor. Projektet har en kvalitativ inriktning i syfte att få en fördjupad förståelse av skilda aktörsgruppers tolkningar, överväganden och prioriteringar. Projektet kommer preliminärt att utgå från tre teoretiska perspektiv: 1) genusinriktad forskning om kvinnors och mäns resande och resmönster, 2) forskning om kopplingar mellan olika gruppers miljömedvetenhet och dessa gruppers val av transportmedel och 3) sociologisk forskning om hur olika grupper tolkar och hanterar risker (inkl miljörisker) i sociotekniska system och infrastrukturer. Resultat och effekter Projektet förväntas ge ny kunskap om hur olika aktörsgruppers tolkningar av transporternas miljörisker ser ut, vilken betydelse som dessa tolkningar har för de ofta komplexa val som görs mellan olika kollektiva färdssätt samt vilka implikationer som de olika gruppers värderingar och prioriteringar har för kollektivtrafikens framtida utformning samt övriga policyåtgärder för att minska transporternas miljöpåverkan. Projektet kommer att inriktas på kvalitativa djupstudier (preliminärt djupintervjuer och gruppintervjuer/fokusgrupper) av olika gruppers tolkningar av transportreleterade miljörisker samt dessa gruppers överväganden, prioriteringar och eventuella strategier när det gället vardagliga arbets-, inköps och semesterresor. Projektet kommer att bedrivas som ett doktorandprojekt på motsvarande heltid under fyra år. LiU tema teknik och social förändring och LiU tema kultur och samhälle. 11

12 Barns användande av kollektivtrafik faktorer och möjligheter Dnr: Projektledare: Stina Johansson, LU, Projekttid: Beviljat belopp: kr 1) sammanställa en översikt över genomförda projekt om barns och ungdomars nyttjande av kollektivtrafik. Även SL s undersökning inventeras. 2) ta fram ett underlag för en enkät om barns och föräldrars bruk av och attityder till kollektivtrafik. 3) undersöka hur barn rest till fritidsaktiviteter med på plats genomförda intervjuer. 4) genomföra en enkätundersökning av barn och ungdomar på Malmös bussar. Målet är att grundligt förbereda en större mer övergripande studie med flera infallsvinklar. 1) en översikt över konkreta åtgärder som vidtagits rapporteras och kan användas som inspiration för intresserade parter. 2) en enkät tas fram 3) utvärdera värdet av den information som kan fås genom att befinna sig på målpunkten för framtida linjeplanering. 4) åldersfördelning, skäl för resa, ev ressällskap och attityder till resan hos denna grupp som redan åker kollektivt redovisas. 1) Kontakta SLTF, SKL och Kommunförbundet för att få information om relevanta projekt. 2) Öppna intervjuer görs med ett begränsat antal barn över hela åldersspektrat och deras föräldrar. En kvalitativ sammanställning och reflektion görs. 3) Insamling sker vid 3-4 målpunkter vid två tillfällen på varje plats. En kvalitativ och deskriptiv sammanställning görs. 4) under hösten samlas enkäter in på valda linjer i Malmö. Resultatet redovisas deskriptivt. 12

13 Vad gör man när man reser? Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik Dnr: Projektledare: Eva ulin, GU, Eva. ulin@geography.gu.se Projekttid: Beviljat belopp: kr Studien undersöker systematiskt hur människor använder sin tid vid resor med kollektiva färdmedel. Syftet är att undersöka vad man faktiskt gör under resan; vilken utrustning man har tillgång till; och vad som hindrar respektive underlättar en meningsfullare restid. Målet är att få detaljerad kunskap om den användbara (kvalitativa) restidens innehåll, omfattning och förutsättningar. Projektet ger kunskap av värde för såväl utformning som marknadsföring av kollektivtrafik, liksom restidens förändrade betydelse inom trafik- och samhällsplaneringen. Ökade insikter om resenärers krav och behov kan förbättra kollektivtrafikens attraktivitet. Erfarenheter kan införlivas i Kollektivtrafikbarometern. Upppläggning och genomförande Datainsamlingen koncentreras till regional kollektivtrafik med buss och tåg i Västra Götaland. Primärt kartläggs människors faktiska användning av restid till olika aktiviteter, alla aktiviteter uppmärksammas (inte enbart IKT-användning). En specialdesignad ombordenkät till resenärer (ca 400) i olika åldrar, av olika kön, med olika sysselsättning används. Information om resans förutsättningar (som reslängd, när på dygnet, trängsel, sittplats, tidspress) inkluderas. En andra undersökningsdel (reducerad jämfört med ansökan) består av djupintervjuer för att belysa restidens betydelse i resenärers vardag hur den kan förstås och förändras. En tredje undersökningsdel sätter in studiens resultat i den samlade bild av kollektivtrafikresande och restidsanvändning som ges i de nationella res- och kommunikationsvaneundersökningarna. 13

14 Vidareutvecklade resegarantier för en mer attraktiv kollektivtrafik Dnr: Projektledare: Sara Björlin Lidén, WSP, Projekttid: Beviljat belopp: kr Projektet syftar till att i samarbete med branschen analysera och vidareutveckla befintliga resegarantier för att bättre tillfredsställa kundernas behov och påverka kvalitetsarbetet i kollektivtrafikföretagen. Projektet kommer att ha omedelbar nytta för intressenterna, som kan tillgodogöra sig resultaten för det i egna utvecklingsarbetet i takt med att projektet fortskrider. Branschorganisationens SLTF aktiva stöd och arbete för att resultaten skall komma till nytta för övriga företag i branschen skapar förutsättningar för ett brett genomslag för en utvecklad resegaranti. Projektet varvar workshops med nio intressenter med enkäter, fokusgrupper och SPspel för att tydliggöra kundernas erfarenheter och värderingar. AB Storstockholms lokaltrafik, Skånetrafiken, Dalatrafik, SJ, SLTF, Oslo Sporveier, Movia, DSB (prel), Samtrafiken i Sverge AB. 14

15 4. Trafiksystem, fordon och bebyggelse Utveckling av planeringsmetoder för samhällsbetalda resor Dnr: Projektledare: Carl Henrik Häll, LiU, Projekttid: Beviljat belopp: kr Syftet med projektet är att utveckla planeringsmetoder för effektivare planering av samhällsbetalda resor. Dels ska ett GIS-baserat planeringsstöd utvecklas, som kan användas för att utvärdera effekterna av olika typer av samordning av trafikformer såsom linjebunden kollektivtrafik, skolresor, färdtjänstresor, sjukresor och allmän anropsstyrd kollektivtrafik. Dels ska en ny algoritm för att planera anropsstyrda uppdrag utvecklas och jämföras med de algoritmer som idag används för operativ planering. En utvärdering kring planeringsalgoritmer för anropsstyrd trafik kan leda till vidareutveckling av befintliga kommersiella planeringssystem. Utvärderingen ger en uppskattning över hur stora besparingar förbättrade planeringsalgoritmer kan ge, samt förslag på hur algoritmerna kan utvecklas för att uppnå dessa mål. De två frågeställningarna rörande samordning av trafikformer och val av planeringsalgoritmer, bidrar båda till att skapa en förbättrad kostnadseffektivitet för samhällsbetalda resor. Gällande det GIS-baserade planeringsstödet kommer vi att utgå från en befintlig prototyp. I frågan om algoritmer för operativ planering av anropsstyrda resor så kommer en ny planeringsalgoritm att utvecklas. Därefter kommer både den nya och dagens algoritm att utvärderas genom ett testfall. För utförligare beskrivning, var god se projektets hemsida. ( Samarbetspartner och samfinansiärer Norrköping kommun, PLANit Sweden AB, Västtrafik AB och Östgötatrafiken AB. 15

16 Spårbilar-från vision till verklighet: pilotförberedelser Dnr: Projektledare: Magnus Hunhammar, Institute for Sustainable Transportation, IST- CAB Calmar AB, Projekttid: Beviljat belopp: kr Att producera ett strategiskt underlag för myndigheternas hållning i frågan om framtida satsningar på avancerade persontransporter på spår eller bana. Huvudfokus i utredningen ligger på spårbilar med andra automatfordon som komplement. En sammanställning av hur nya teknologier kan göra kollektivtrafiken tillgängligare och attraktivare för alla, inklusive en analys av genusperspektivet. En konsekvensanalys av spårbilens påverkan på gestaltning, stads- och samhällsplanering. En modell och process för hur nya teknologier kan integreras in i existerande transportsystem. En förståelse för kraven på myndigheterna under införandet av nya trafikslag. Med detta som utgångspunkt kan myndigheterna producera en strategi och påbörja ett aktivt agerande för att på bästa sätt möjliggöra utveckling av kollektivtrafik i Sverige baserat på nya avancerade transportteknologier. Sammanställning och kommunikation av tidigare rapporter. Analysarbete i arbetsgrupper med myndigheter, kommuner, trafikhuvudmän, experter, etc. Tätt samarbete med realiseringsprojekt i Sverige och utlandet. En rapport produceras och ett seminarium hålls för att sprida informationen. Myndigheternas deltagande i projektet kommer att garantera spridning internt inom verken. Banverket, Vägverket, kommuner, landsting och trafikhuvudmän. WSP, Bjerkemo konsult och andra experter. Leverantörer kommer att ges möjlighet att bidra med sin expertis. 16

17 Dynamisk modellering av buss- och biltrafik (DYMOBUS) Dnr: Projektledare: Wilco Burghout, KTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr För att bättre kunna planera buss- och biltrafiken i tätort krävs dynamiska modeller som klarar av att modellera trängsel, förseningar och växelverkan mellan buss- och biltrafik, där dagens statiska modeller inte räcker till. Projektets syfte är att ta fram dynamiska modelleringsverktyg för att studera denna växelverkan. Verktyget ska ge underlag för bättre planering av tidtabeller mht trängsel, bättre bussprioritering i signalerna som tar hänsyn till nätverkseffekter för såväl buss- som biltrafik. Verktyg som gör det möjligt att studera: störningar på busstrafiken från biltrafik effekter av busskörfält på långa och korta avsnitt blandad trafik i signalkorsningar signalprioritering mm. förbättrad tidtabellplanering bättre information om ankomsttider vid busshållplatser vid incidenter. 1. Bestämma lämpligt testområde i Stockholm, där växelverkan mellan bussar, bilar och signalprioritering är problematiskt. 2. Inhämtning av indata för testområdet 3. Utveckla modelleringsverktyget för att hantera bussar, busslinjer, tidtabeller och särskild interaktioner mellan bussar och bilar, på länkar och i korsningar. 4. Utveckla hantering av passagerareflöden, på/av/omstigningar vid busshållplatser, väntetider. 5. Kalibrering av modellen på testnätet. 6. Studera effekter av tänkta åtgärder i testområdet, på såväl buss- som biltrafiken. CTR, Stockholms stads trafikkontor, Storstockholms Lokaltrafik samt Technion Israel Institute of Technology med egna medel. 17

18 Samband mellan körstil och åkkomfort, förbättringspotentialen inom kollektivtrafiken Dnr: Projektledare: Karl Kottenhoff, KTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Projektet syftar till att öka kunskapsnivån om sambanden mellan i första hand tågoch bussförares körstil och åkkomforten inklusive åksjuka. I andra hand behandlas även hur komforten påverkas av fordonskontruktion och infrastruktur. Projektet syftar till att påvisa hur (dvs. på vilket sätt) man bör köra för att det skall uppfattas bra av resenärerna. Vilka manövrar eller nivåer är inte komfortabla? Ett konkret mål är att ge underlag för den nya bussförarutbildning som nu tas fram i Sverige: Hur kan komfortabel körning kombineras med energisnål körning? Resultat och förväntade mål Resultaten från projektet kommer att användas i den nya förarutbildning som nu tas fram. Det kan även ge kollektivtrafikplanerare ökad förståelse för hur attraktiviteten, i form av åkkomfort, kan påverkas genom planeringsåtgärder. Intervjuer med trafikanter och personal, bl.a. bussförarskolor. Framtagning av mått och metodik. Uppmätning av typiska åkkomfortvärden. Framtagande och prov med tekniskt hjälpmedel för förare. Utarbetande av rekommendationer i samarbete med SL. VTI, SL, Busslink, Swebus och Veolia. 18

19 Kollektivtrafik i starka korridorer, buss, spår eller parallell trafikering? Dnr: Projektledare: Karl Kottenhoff, KTH, kotten@infra.kth.se Projekttid: Beviljat belopp: kr Syftet med det här projektet är att analysera för- och nackdelar samt att försöka hitta optimala lösningar genom att kombinera spårtrafiken med (delvis) parallell busstrafik. Man kan också vända på förhållandet: att se om spårtrafik går att införa billigare om man kan köra kompletterande busstrafik i vissa relationer och vid vissa tider. Frågeställningen blir då att identifiera under vilka förutsättningar man kan förbättra standarden eller effektivisera kollektivtrafiken genom parallell trafikering. Projektet kommer att visa under vilka förhållanden buss-, spår- respektive parallell trafik är billigast företagsekonomiskt. Samhällsekonomisk lönsamhet kommer också att beräknas. Häri ingår resenärernas resstandard i de olika alternativen. Effekter för resenärerna måste även beskrivas kvalitativt. Troligen är det en god idé att köra buss delvis parallellt med tåg för vissa arbetsresor. Projektet ska även visa vilka frågeställningar som skulle kunna analyseras djupare i ett doktorandprojekt. Erfarenheter och praktiska exempel hämtas från Skånetrafiken, Västtrafik, Norrköping, Stockholm (SL) och Dalatrafik. I dessa områden finns många exempel på att man kör bussar och tåg parallellt, åtminstone vissa tider på dagen. Planeringsverktyg som kan användas för analyser är VIPS och/eller VISUM, men många beräkningar och analyser kan göras «manuellt«. Exempel på parallell trafik som kan analyseras: SL direktbusstrafik parallell med spårtrafik Malmö - Lund (171, 191) parallell med Pågatåg Södra Bohusbanan och parallell busstrafik Falun Borlänge Valet av fallstudier görs dock senare inom projektet. Seminarier och (minst) en workshop kring befintlig kunskap kommer att ordnas. SL, Skånetrafiken, Västtrafik, Dalatrafik och Norrköpings kommun. 19

20 Helhetsorienterad utvärdering av kollektivtrafikåtgärder Dnr: Projektledare: Lena Hiselius, LTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Projekt syftar till att för ett antal kollektivtrafiksatsningar komplettera en cost benefit utvärdering med en multikriterieanalys, där ett antal samhällsnyttor kan beskrivas, kvantifieras och sammanvägas. Projektet omfattar också en kombination av dessa metoder med hjälp av den tidigare framtagna COSIMA- modellen. Projektet syftar till att ta fram en utökad praktisk kunskap för dessa utvärderingsfrågor för beslutsfattare på olika nivåer inom transportområdet. Projektet kommer att resultera ökad kunskap om tillämpningar, val av modeller och prövning av olika metoder i skilda beslutssituationer. Projektresultatet kan användas av såväl politiker, tjänstemän, statliga myndigheter som kommunala och landstingskommunala organ. Genom en mer allomfattande beskrivning av samhällsnyttan av olika kollektivtrafikprojekt ökar konkurrenskraften av dessa projekt gentemot andra infrastrukturprojekt i såväl planeringsprocessen som beslutandefasen. Inom ramen för projektet kommer CBA, MCA och en kombination av CBA/MCA att appliceras på några olika järnvägs/spårvägsprojekt. För vart och ett av de utvalda projekten genomförs tre olika utvärderingar: 1) CBA kompletterad med kvalitativa och verbala beskrivningar av de effekter som inte täcks in den traditionella kalkylen. 2) MCA med hjälp av SMART 3) Kombinerad metodik baserad på COSIMA-modellen. I projektet jämförs utvärderingsmetodernas styrkor och svagheter (ev. i form av en SWOT analys). 20

21 Optimal bil- och kollektivtrafik i Stockholm Dnr: Projektledare: Kjell Jansson, KTH, kjell.jansson@infra.kth.se Projekttid: Beviljat belopp: kr Frågor som inte alls är behandlade ännu beträffande trängselavgifter i Stockholm är följande: Kommer kollektivtrafikanterna att få det bättre eller sämre med trängselavgifter? Är det värdefullt att modifiera även taxa och utbud för kollektivtrafik när trängselavgifter införs? I detta arbete är syftet att söka den kombination av trängselavgifter, pris på kollektivtrafik och ökat utbud av kollektivtrafik som ger väsentliga välfärdsförbättringar jämfört med om man enbart har trängselavgifter. Resultatet är mycket relevant med tanke på de trängselavgifter som infördes i Stockholm i augusti Resultatet kan då utgöra ett underlag för bedömningar om förändringar av strukturen både för bilavgifter och kollektivtrafiktaxa. I arbetet tillämpas datorsimuleringar iterativt med hjälp av programmen: Emma för biltrafik, Vips för kollektivtrafik, SIMS för fördelning mellan bil- och kollektivtrafik. 21

22 Effekter av en resenärsinformationstjänst Dnr: Projektledare: Agneta Ståhl. LTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Avsikten med detta projekt är att utvärdera nyttan av den färdiga resenärsinformationstjänsten för de tilltänkta brukarna samt för dem som tillhandahåller informationen. Det vill säga undersöka vilken funktion resenärsinformationstjänsten fyller, för vem/vilka och om den påverkat de tilltänkta brukarnas livskvalitet. Arbetet förväntas resultera i en doktorsavhandling baserad på flera forskningspapers som belyser effekterna av en resenärsinformationstjänst för de tilltänkta brukarna. Projektet utgörs av fyra delstudier: Studie 1: Behovet av resenärsinformation ur brukarsynpunkt. Studie 2: Fick brukarna det de ville ha? Effekter av resenärsinformationstjänsten. Studie 3: Fick trafikhuvudmän, operatörer och myndigheter det de ville ha? Vilken effekt fick informationssystemet för dessa aktörer? Studie 4: Hur förhåller sig det brukarna fick relativt det de önskade och vilka effekter får detta för deras resande. Banverket och Vägverket. 22

23 5. Organisation, finansiering och styrning Trafikhuvudmannaskap: Om länstrafikansvar, organisationsform och konsekvens för kollektivtrafiken Dnr: Projektledare: Bengt Holmberg. LTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr Sverige står nu troligtvis inför en stor förändring av sin regionala organisation. I ansvarskommitténs slutbetänkande föreslås inrättandet av 6-9 regionkommuner, vilka ersätter dagens 21 landsting. En sådan stor förändring av den regionala organisationen kommer sannolikt att kräva en ny, eller åtminstone anpassad trafikhuvudmannaorganisation. Det övergripande målet med den aktuella ansökan är att närmare belysa existerande organisationsprinciper/-modeller i Sverige, studera om det finns ett kvalitativt samband mellan ägandet och organisationen av trafikhuvudmannen och prioriteringen av trafiktyp och trafikstrategi. Vidare belyses vilka konsekvenser för kollektivtrafikens utveckling ett sådant samband i så fall har. Resultat och effekter Resultaten kommer att leda till ett bättre underlag för diskussion om hur framtidens kollektivtrafik kan utvecklas positivt om de institutionella förutsättningarna är optimerade. Litteraturstudie (state of the art). Case studies - ett antal typfall för djupare studier och analyser, med inriktning på: 1. Ägaravtal (konsortialavtal); 2. Finansiering, finansieringsbeslut; 3. Ägardirektiv; 4. Bolagsform och styrelse; 5. Ägarroll- och inflytande. Studien av trafiken inriktas på kollektivtrafikens utveckling, prioritet i förhållande till andra sektorer, samt arbetsmarknad och regionförstoring. Work Shop genom att kommunicera genomlysningen av dagens system och strukturer med ett antal avnämare och experter ges möjlighet till en förutsättningslös diskussion om en bästa lösning av trafikhuvudmannnaskapets organisation. Lunds Universitet, Företagsekonomiska institutionen, Danielson & Co och Trafikkonsult AB. 23

24 Utformning och finansiering av långväga kollektivtrafik Dnr: Projektledare: Staffan Hultén, Handelshögskolan i Stockholm, Staffan.Hulten@hhs.se Projekttid: Beviljat belopp: kr Projektet avser en förstudie som bygger på den gemensamma ansökan från EFI vid HHS samt TØI om en komparativ studie mellan Sverige och Norge med titeln Utformning och finansiering av långväga kollektivtrafik. Generellt skall projektet vara inriktat på benchmarking och faktisk implementering av de förslag som projektet leder fram till. För att detta skall uppnås är det viktigt att branschen med berörda företag blir engagerad, helst i form av finansiella bidrag av något slag eftersom detta torde öka chanserna för att projektresultaten också implementeras. Viktigt att behandla i projektet (i denna förstudie och/eller i ett fortsättningsprojekt) utöver vad som framgår av den ursprungliga ansökan är följande: regelverket i Sverige och Norge, t.ex. med avseende på arbetsrättslagstiftning och yrkestrafiklagstiftning, noder och bytespunkter, ansvar och standardkrav för stationer och hållplatser, olika kontraktsformer, samt på vilket sätt kostnader och intäkter redovisas i Sverige jämfört med Norge. I det praktiska upplägget av förstudien kommer vi inledningsvis att i samarbete med Bussbranschens Riksförbund få till stånd ett möte med några av de stora expressbussföretagen i Sverige. Tillsammans med TØI kommer vi därefter att inrikta oss på att arrangera två workshops och hitta fler finansiärer från Sverige och Norge till ett större fortsättningsprojekt. I detta eftersträvas en likvärdig fördelning av finansieringen från svensk och norsk sida. Den första workshopen bör äga rum under vintern-våren 2008 och vara öppen för så många som möjligt för att fånga upp synpunkter från branschen m.fl. om vad som är viktigt att studera. Vi föreslår att denna workshop äger rum i Stockholm. Den andra workshopen skall äga rum senare under 2008 och vara inriktad på att redovisa resultaten från en första bench-markingstudie mellan länderna och samtidigt binda upp företag etc. som är villiga att gå in med finansiering till fortsättningsprojektet. Denna workshop föreslår vi äger rum i Oslo. Transportøkonomisk institutt, Nor-Way och Transportbedriftenes landsforening. 24

25 Effektiva angreppssätt i samspelet mellan huvudmän och operatörer Dnr: Projektledare: Sara Björlin Lidén, WSP, sara.bjorlin.liden@wspgroup.se Projekttid: Beviljat belopp: kr Projektets syfte är att identifiera och beskriva effektiva angreppssätt för kostnadseffektiv kvalitetsutveckling i upphandlade nätverksorganisationer. Projektets resultat ger en bred och generell grund för utveckling av kontrakt och samverkansformer inom kollektivtrafiken. Sedan många år finns ett väl upparbetat samarbete mellan trafikhuvudmännen i Helsingfors, Oslo, Köpenhamn och Stockholm med starkt fokus på kvalitetsutveckling. Studien innehåller en analys och sammanställning av erfarenheter i de fyra huvudstadsregionerna samt en djupstudie av en av de mest framgångsrika samarbetsformerna som resulterat i konkret, positiv utveckling. Storstockholms Lokaltrafik, Movia, Oslo Sporveier och Helsingfors StadsTrafik. 25

26 Drivkrafter för måluppfyllelse i kollektivtrafik Dnr: Projektledare: Roger Pyddoke, VTI, roger.pyddoke@vti.se Projekttid: Beviljat belopp: kr Syftet är att anpassa och datasätta en modell för optimala ersättningar för minst en svensk huvudmans busstrafik och att skatta en optimal subventionsnivå och kontraktsutformning för trafiken. Målet är att de optimala ersättningarna prövas i ett verkligt avtal i Örebro län och eventuellt hos någon ytterligare huvudman. En modell som är anpassad för svenska förhållanden, konsekvensbeskriven och en tilllämpning av modellen direkt anpassad för en eller flera huvudmän. I Konstruera en svensk modell a) Kontakter med TØI (diskutera modellen och erfarenheter) b) Samplanering och avstämning c) Sammanställning av relevant underlagsmaterial c) Konstruktion av modeller II Beräkna konsekvenser III Rapportsskrivning IV Seminarier och konferenser WSP, TØI samt Länstrafiken i Örebro AB. 26

27 Interventioner inom långväga kollektivtrafik Dnr Projektledare: Kjell Jansson, KTH, Projekttid: Beviljat belopp: kr En komplicerad fråga som det behövs svar på gäller om det är effektivt att subventionera, eller kanske beskatta, driftkostnader i långväga kollektivtrafik. Här föreligger ett behov av att analysera om och i så fall hur statsmakterna bör intervenera med hänsyn till konkurrensförhållanden. Målet är att skriva ett kapitel till boken Transit Economics, som ges ut Våra tidigare studier har visat att åtgärderna kan behöva vara radikalt olika under skilda förhållanden. Syftet är här: a) att analysera hur interventioner kan behöva utformas för olika situationer beroende på form av konkurrensförhållande. b) att bearbeta och förena de två tidigare forskningsrapporterna och arbetet under a) så att de passar in som kapitel i boken. Arbetet består metodiskt av två skilda delar: a) En teoretisk och empirisk analys av de förhållanden under vilka den ena eller andra formen av intervention synes vara mest effektiv. b) Ett relativt omfattande redigeringsarbete för att knyta ihop de två tidigare arbetena med de nya resultaten under a) för att passa som ett kapitel i Transit Economics. 27

28 Ytterligare ex av denna skrift beställs från VINNOVA VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM SWEDISH AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE Stockholm Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 56 Leveransadress: Klara Norra Kyrkogata 14 Telefon: +46 (0) Telefax: +46 (0) E-post: Webbplats: