Gunnar Alexandersson Arvid Strand Staffan Hultén Nils Fearnley Frode Longva. Utformning och finansiering av långväga kollektivtrafik

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gunnar Alexandersson Arvid Strand Staffan Hultén Nils Fearnley Frode Longva. Utformning och finansiering av långväga kollektivtrafik"

Elias Andersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Gunnar Alexandersson Arvid Strand Staffan Hultén Nils Fearnley Frode Longva Utformning och finansiering av

2 Genomföra en komparativ analys av hur den en är organiserad och finansierad i Sverige och Norge. Målet med projektet är att undersöka hur de två ländernas olika lösningar på regional och interregional nivå har påverkat kostnads- och utbudsutvecklingen i den långväga kollektivtrafiken.

Målet med projektet är att undersöka hur de två ländernas olika

3 Trots relativt likartade grundförutsättningar har Sverige och Norge valt olika omregleringsvägar, och länderna uppvisar i många avseenden väsentliga skillnader vad gäller kostnadsutveckling, resande, företagande m.m..

länderna uppvisar i många avseenden väsentliga

4 En komparativ analys (benchmark) av de båda ländernas erfarenheter är intressant av flera olika orsaker, t.ex. 1. Driftskontrakten för den olönsamma delen av den interregionala järnvägstrafiken i Sverige fördelas med hjälp av anbudskonkurrens, medan den i Norge i allt väsentligt fördelas genom förhandlingar med NSB. 2. Den liberaliserade expressbussmarknaden i Norge vinner stadigt marknadsandelar och har hittills betraktats som en stor framgång på interregional nivå, utan att den erhåller driftstillskott. Motsvarande marknad i Sverige, liberaliserad sedan 1999, är mycket mindre i omfång och kan inte uppvisa samma framgångar.

väsentligt fördelas genom förhandlingar med NSB. 2.

5 Den föreslagna studien kommer i huvudsak att studera marknadsutvecklingen av långväga persontransport med järnväg och expressbuss, där den nationella och interregionala flygtrafiken kommer att utgöra en viktig del av rambetingelserna i analyserna av båda transportslagen, liksom personbilstrafiken.

nationella och interregionala flygtrafiken kommer att utgöra en viktig del

6 Där konkurrensutsättning sker, ser det ut som marknaden svarar effektivt med konkurrensbegränsande strategier för att överleva i den nya situationen: a) geografisk delning av marknaden, b) uppköp och konsortier, c) politisk lobbying o.s.v. är några strategier. Vidare kan man se att de offentliga köparorganisationerna och regleringsmyndigheterna (trafikhuvudmän, fylkeskommuner, Samferdsels-departementet, Rikstrafiken) tenderar att bli små i mötet med stora, globala företag som har stor erfarenhet av att påverka policyutforming, anbudskonkurrens och förhandlingsutfall.

Vidare kan man se att de offentliga köparorganisationerna och regleringsmyndigheterna (trafikhuvudmän, fylkeskommuner,

7 Målsättningen med det föreslagna projektet är att identifiera institutionella och organisatoriska faktorer som påverkar graden av och behovet av subventionerad. (Analysen av utvecklingen av olika typer av utbud, olika finansieringsformer och olika tilldelnings- och inköpsformer tar sikte på att komma fram till rekommendationer om samhällsekonomiskt goda lösningar.)

(Analysen av utvecklingen av olika typer av utbud, olika finansieringsformer och olika

8 Projektets problemställningar är: 1. Hur ser det kollektivtransportutbud ut som tillhandahålls interregionalt, hur fördelas trafikkontrakten till linjesträckorna, hur är dessa utformade och hur finansieras de? 2. Vilka erfarenheter har man av den valda regleringen och de aktuella transportformerna när det gäller kostnads-, och passagerarutveckling? 3. Vad är samhällsnyttan av den osubventionerade respektive den subventionerade delen av det interregionala kollektivtrafikutbudet? Och: Kan ytterligare vinster eventuellt uppnås med subventionering av expressbusstrafiken? 4. Vilka mekanismer är det som har lett fram till olika transportmedelsupplägg och olika finansieringsformer i de två länderna? 5. Vilken betydelse har förekomsten av olika operatörer och olika ägandeformer (privat/statligt etc.) haft för utvecklingen av transportnätverk och samarbeten i Norge respektive Sverige? 6. Vilka andra slutsatser och riktlinjer kan den norska och den svenska modellen ge när det gäller vad som är en samhällsekonomiskt riktig stödnivå?

Vilka erfarenheter har man av den valda regleringen och de aktuella transportformerna när det gäller kostnads-, och passagerarutveckling? 3.

9 Projektet kommer därför att innehålla följande delar: 1. Genomgång av relevant teori och kunskapsstatus knutet till motiven för subventionering av 2. Kartläggning av linjeupplägg i långdistanstrafiken för olika transportmedel i några utvalda delar av eller i hela Sverige och Norge och tillhörande kartläggning av organisations- och finansieringssystemen de ingår i. 3. Analys av utvecklingen av olika typer av utbud, olika finansieringsformer och olika tilldelningsmekanismer, med sikte på att få fram rekommendationer om samhällsekonomiskt goda lösningar och vägen dit. 4. Kartläggning av relationer mellan marknadsaktörerna och analyser av implikationer både för organiseringen av marknaden och för tillskott till branschen. 5. Värdering av externa kostnader och vinster för expressbuss respektive tåg. Resultaten kommer att göra det möjligt för oss att bedöma gällande praxis när det gäller tillskottsnivå, och till att ge rekommendationer om i vilken riktning tillskottsnivåerna bör utvecklas.

10 Generellt skall projektet vara inriktat på benchmarking och faktisk implementering av de förslag som projektet leder fram till. För att detta skall uppnås är det viktigt att branschen med berörda företag blir engagerad, helst i form av finansiella bidrag av något slag eftersom detta torde öka chanserna för att projektresultaten också implementeras. Organisationer som Svenska Bussbranschens Riksförbund, SLTF och Tågoperatörerna och deras medlemsföretag kommer att kontaktas för att vara med i studien. (Motsvarande kontakter tas av våra norska kollegor.)

slag eftersom detta torde öka chanserna för att projektresultaten också implementeras.

11 Projektet kommer att genomföras i två steg: En förstudie (som är finansierad) En huvudstudie (som vi hoppas kommer kunna starta 2009)

Relevanta dokument

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av Denna broschyr utgör inte, och ska inte anses utgöra, ett prospekt enligt tillämpliga lagar och regler. Prospektet som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen har offentliggjorts och finns