TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012

Transkript

1 TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012 FREDRIKSHAMN 8. NOVEMBER 2012 Nordiske cykelbyer, Finn Schultz Rasmussen. Nordiske cykelbyer var ett interregionalt samarbetsprojekt med 11 partners från kommuner i Sverige, Norge och Danmark som pågick Projektet finansierades av EU:s utvecklingsfond Interreg IVA Kattegatt- Skagerackregionen. Syftet med projektet var att öka andelen cyklister i de medverkande kommunerna för att främja miljö och hälsa. Grunden i projektet var att utbyta kunskap, att samarbeta och att utveckla olika koncept. Fredrikshamns deltagande i projektet har lett till att kommunen har placerat ut elektriska luftpumpar och tydliggjort cykelbanors väg vid komplicerade korsningar. Projektet har även resulterat i många olika typer av cykelställ på flera platser i staden och ombyggnad av befintliga cykelparkeringar. För att uppmärksamma cyklisterna har en cykelbarometer placerats ut på en strategisk plats i staden. Barometern ger cyklister och andra förbipasserande information om hur många cyklar som passerat mätplatsen under dagen och även under hela året. Man har till och med utformat ett speciellt sopkärl för cyklister, som står i början av den så kallade supercykelbanan som också anlagts under projekttiden. Längs denna cykelbana har bilar väjningsplikt för cyklar, vilket ger en god framkomlighet för cyklisterna.

2 En slutsats i projektet är att kommunen måste genomföra flera olika cykelåtgärder för att det uppfattas som att man gjort något. Projektet samarbetade även med en skola för att uppmuntra barn att cykla till skolan. En del av kommunikationen i Nordiske cykelbyer - Fredrikshamn förmedlades via Facebooksidan Du cykler runt i mine tanker.

3 AALBORG KOMMUN, TEKNIK- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 9. NOVEMBER 2012 Aalborg cykelby, Anne Marie Lautrup Nielsen: Teknik- och miljöförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för utveckling av cykelbanor i kommunen. Aalborg har som mål att öka cykeltrafiken med 10% från 2007 till Några utmaningar som finns i staden är Limfjorden som delar staden i två delar och att det finns motorvägar på båda sidorna om fjorden. Målet ska nås genom sju olika insatsområden; Sammanhängande cykelbanenät Pendling med cykel Drift och underhåll Cykelparkering Fritids- och turistcykling Trafiksäkerhet för cyklister Barn på cykel

4 Aalborg cykelby satsar på flera stråk för cykelpendling, bland annat till universitetet, city syd och flygplatsen. På dessa ökar kommunen framkomligheten genom omvänd väjningsplikt, säkerhet genom bättre belysning och synlighet och service, t.ex. elektriska luftpumpar och LED-ljus som visar grön våg genom korsningar. På pendelstråket till universitetet visade utvärdering att antal cyklister ökade med 20%. LED-lampa som visar grön våg

5 För att underlätta samåkning och multimodalt resande har pendelparkeringen byggts ut och kompletterats med cykelparkering under tak och låsbara cykelboxar för uthyrning.

6 NT: NORDJYLLANDS TRAFIKSELSKAB Åtgärder för att locka fler resenärer till kollektivtrafiken: Ole Schleemannn. NT har som mål att locka 2% fler passagerare per år till sina bussar och tåg. De vill även få fler nöjda kunder och minska negativ påverkan på klimat och miljö. NT har en ny trafikplan för 2013 till 2016 som innebär förstärkning av bussnätet, utveckling av tågbanor och tågstationer, förbättring av terminaler och hållplatser och bättre framkomlighet genom separata busskörfält. Ett nytt resekort skall underlätta för resenärer att resa mellan olika zoner och med olika transportslag i Nordjylland. Statliga pengar betalar panten för resekorten (80 DK). En biljett-app kommer också att lanseras så att resenärer kan köpa biljett med mobilen. NT har satsat mycket på informationsskärmar och monitorer som visar avgångstider i realtid, bland annat på flygsplatsen. De nya expressbussarna (X-bussar) är försedda med gratis trådlöst nätverk, som ett led i att locka fler resenärer. För att minska utsläpp från bussarna utbildas chaufförer i energieffektiv körning och man ersätter stora bussar med mindre när belastningen är låg. På längre sikt vill utveckla användningen av biogas, eftersom alla bussar idag drivs med diesel. För mer information, se presentationerna från temamötet på PRINCIP:s hemsida: