Tillgänglighet, förenkling och samordning

Transkript

1 AB Storstockholms Lokaltrafik Datum Vår beteckning 1 (6) Strategisk planering SL Helena Sundberg, tel Ert datum Er beteckning helena.sundberg@sl.se Stockholms läns landsting Landstingskontoret, registraturen Box STOCKHOLM Remissyttrande över Kollektivtrafik med människan i centrum slutbetänkande av Kollektivtrafikkommittén SOU 2003:67 Kommitténs slutbetänkande utgör en viktig kunskapsplattform för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken. SL instämmer i huvudsak med de förslag kommittén lämnar. Många av förslagen avser snarast rekommendationer för hur trafikhuvudmännen kan förbättra sitt arbete. Vi kan konstatera att SL i flera delar redan arbetar enligt kommitténs förslag. Det finns dock flera goda exempel och rekommendationer som SL har alla möjligheter att införliva i sitt arbete framöver. Kommittén har förtjänstfullt gått igenom ett stort antal frågor som är angelägna och aktuella inom kollektivtrafiken. Tyvärr saknar vi vissa frågeställningar och förslag som framförallt berör kollektivtrafiken i storstadsområdena. Här avser vi inte minst trängsel- och framkomlighetsfrågor. En analys med kollektivtrafik i ett storstadsperspektiv borde ha ingått i kommitténs arbete. Vi vill särskilt framhålla vikten av att kommitténs förslag nu verkligen genomförs. Områden som vi anser särskilt angelägna är förslagen angående fysisk planering, upphandling och konkurrens samt den framtida finansieringen. Dessutom anser vi det mycket angeläget att vidareutreda kommitténs förslag vad gäller reseavdrag och beskattning av subventionerade parkeringsplatser. Tillgänglighet, förenkling och samordning Vi ställer oss mycket positiva till att kommittén på olika sätt vill stödja ett omfattande införande av den gemensamma standard Resekortsföreningen har tagit fram för betalsystem. Kommittén föreslår att Banverket ges i uppdrag att utvidga sitt samarbete med berörda myndigheter och branschaktörer i syfte att ta fram system för samordnad och trafikslagsövergripande störningsinformation. SL ställer sig mycket positiv till ett utvidgat samarbete inom området. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Bankgiro Postgiro Org.nr STOCKHOLM Arenavägen

2 AB Storstockholms Lokaltrafik 2 (6) I texten används dock ordet system såväl i singularis som i pluralis. Förutsättningen för en samordnad information är inte att det finns ett enda centralt system för all information, utan att olika informationssystem är samordnade. För detta krävs framför allt ett gemensamt språk, öppna gränssnitt mellan olika system och gemensamma filformat. Vi utgår från att det är denna samordning kommittén föreslår, och inte ett enda centralt system. Vad gäller konsumentskydd genom goda resevillkor och resegarantier har SL en relativt lång och mycket positiv erfarenhet. Som framgår av betänkandet kommer branschens företrädare att lämna ett gemensamt förslag om ett trafikslagsövergripande skydd för resenärerna. SL ingår i detta gemensamma arbete och lämnar därför sina synpunkter inom ramen för det arbetet. Miljö och trafiksäkerhet SL instämmer i stort med kommitténs analys av problemområden och förslag inom områdena miljö och säkerhet. Speciellt viktigt vad gäller säkerhet, är åtgärder som syftar till att stödja förarens strävan att anpassa hastigheten till rådande förhållanden samt åtgärder som säkerställer att personal med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter inte är drogpåverkade. Men även terminal- och hållplatsutformning, förarens arbetsmiljö och status, utformning av dörrar, arbetsgivares och huvudmäns ansvar för säkerheten etc. är områden som kan utvecklas och förbättras. Utöver kommitténs förslag finns det några ytterligare frågor som SL anser är angelägna. Det gäller Arbetsmiljöverkets (AV) förutsättningar att utforma nya regler, samt större krav på trafikutövare att göra uppföljning av olyckor och tillbud. AV har tagit på sig ett större ansvar som tillsynsmyndighet för den arbetsmiljö som råder i kollektivtrafikfordon. I deras förutsättningar finns möjligheten att lokalt eller nationellt införa nya regler. Det är viktigt att samma noggranna prövning av nya regler som görs av Vägverket, även görs av AV och att det finns ett etablerat samarbete dom emellan, med tydliga gränser för vilket ansvar respektive verk har. I det fördjupade kvalitetsarbete mellan trafikhuvudmän och trafikutövare, som kommittén rekommenderar, bör större krav ställas på registrering, uppföljning och utredning av olyckor och tillbud i busstrafiken. Det synsätt som råder inom spårtrafiken bör gälla även för den kollektivtrafik som utförs med buss.

3 AB Storstockholms Lokaltrafik 3 (6) Samhällsnytta Vi anser det oerhört angeläget att nuvarande samhällsekonomiska kalkylmetoder kompletteras med t ex multikriteria-analyser. Det är inte rimligt att kollektivtrafikförbättringar som kan bidra till såväl nationella som regionala mål i flera delar inte kan tillgodoräkna sig detta i kalkylerna. Regional utveckling, i bemärkelsen tillväxtfrämjande regionförstoring, ytanvändning, fördelningseffekter m m är några exempel på effekter som inte ingår i dagens kalkylmetoder. Än värre är att trafik som subventioneras av t ex en trafikhuvudman faller sämre ut än om trafiken är kommersiell, allt annat lika. Anledningen är dels skattefaktorn dels att arbetsresor, där andelen ofta är hög i trafikhuvudmannatrafik, värderas lägre än tjänsteresor. Vi anser att detta bör åtgärdas snarast. SL har i vissa delar börjat redovisa sin verksamhet utifrån samhällsnytta. Redovisningen kommer att utvecklas vidare under året. Vi välkomnar kommitténs förslag att ett statligt initiativ tas genom SIKA och trafikverken. Området kräver dels ett omfattande utvecklingsarbete som enskilda trafikhuvudmän har svårt att själva genomföra. Dels är det viktigt att en viss samstämmighet säkras i redovisningen av samhällsnyttan. Fysisk planering och kollektivtrafik Att den fysiska planeringen stödjer en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik är sannolikt en av de absolut viktigaste områdena om andelen som reser kollektivt ska kunna öka. Kommitténs förslag när det gäller fysisk planering är mycket konkreta och konstruktiva. Det är oerhört väsentligt att trafikhuvudmännen kommer in i ett tidigt skede i arbeten med översikts- och detaljplaner. För att på längre sikt kunna påverka de fysiska förutsättningarna för att bedriva en rationell kollektivtrafik måste långsiktiga strategiska planer upprättas av trafikhuvudmannen och en samplanering ske med kommunernas planering. Inom sektorsplaneringen måste även krav uttalas på samverkan med kollektivtrafikens aktörer. I relevant lagstiftning, t ex gällande kommunala översiktsplaner, regionala planer samt sektorsplaner, bör krav ställas på konsekvensbeskrivningar av kollektivtrafiken. Här är det av största vikt att lagen även preciserar i vilka termer konsekvensbeskrivningen ska ske. Att enbart i generella termer konstatera att det blir bättre för kollektivtrafiken eller att bilberoendet har förutsättningar att minska, blir helt uddlöst.

4 AB Storstockholms Lokaltrafik 4 (6) Mer verkningsfullt blir det om krav ställs på att beräkna/bedöma hur andelen kollektivtrafikresor påverkas totalt i kommunen respektive regionen. Vi anser dessutom att kollektivtrafikens förutsättningar ska vara en obligatorisk del av miljökonsekvensbeskrivningar och kommunala miljöplaner. Möjligheterna att föra över resor från enskilda till kollektiva transportmedel måste vara ett av de verksammaste instrumenten för att förbättra miljön. SL vill understryka hur angeläget det är att kommitténs förslag i dessa delar, verkligen inarbetas i berörd lagstiftning snarast. En viktig aspekt som helt saknas i kommitténs betänkande är betydelsen av en genomtänkt policy för externa handelsetableringar i den kommunala och regionala planeringen. Ekonomi och finansiering I ett storstadsområde som Stockholm skulle varken transportsystemet eller länet i övrigt fungera utan en hög kollektivtrafikandel. Kollektivtrafiken bidrar dessutom till att flera nationella och regionala mål kan uppnås. Det finns därmed all anledning att på olika sätt främja det kollektiva resandet. Om man menar allvar med en sådan strävan anser vi att de förslag som lämnas under ekonomi och finansiering är några av de som bäst ger en reell och omedelbar effekt. Priset är, tillsammans med restiden, de faktorer som betyder mest vid valet av transportsätt. Vi stödjer därför kommitténs förslag. Vi har inte möjlighet att bedöma samtliga effekter vid ett genomförande av förslagen. Resurser för kontroll av efterlevnad, fördelningseffekter m m kan innebära att nackdelarna med förslagen överväger fördelarna. Vi anser dock att förslagen skyndsamt bör utredas vidare för ett senare ställningstagande. Konkurrens och upphandling Vi ställer oss mycket positiva till de förslag kommittén lämnar vad gäller konkurrens och upphandling. Vid en eventuell revidering av LOU i enlighet med kommitténs förslag, anser vi även att frågan om säkerställande av konkurrens på sikt bör behandlas. På delmarknader där entreprenörer får en alltför stor marknadsandel kan den långsiktiga konkurrensen hotas på sikt. Möjligheten bör därför övervägas att begränsa en enskild entreprenörs marknadsandel genom krav i upphandlingen.

5 AB Storstockholms Lokaltrafik 5 (6) Trafiksvaga områden Kommittén anser att ett minimiutbud av kollektivtrafik bör uppgå till fem dubbelturer per dag för boende i glesbygd. SL anser att ett lägsta utbud är viktigt att definiera, men att det krävs mer studier för att slutligt göra en generell kvantifiering. För SL-trafikens del avser vi att inledningsvis införa ett minimiutbud om minst tre resmöjligheter per riktning och vardag där trafikens upptagningsområde omfattar minst 200 invånare. Inom Stockholms län förekommer redan samordning av t ex skolresor och övriga resor, men också exklusiva skolskjutsar i kommunal regi. Det finns ett visst värde även i det senare eftersom det ökar incitamentet till samverkan mellan kommunens olika förvaltningar så att t ex skolschemat även kan anpassas efter skoltrafikens tidtabell. Vid samordning av skolskjutsar med ordinarie linjetrafik kan det ofta bli tvärtom dvs att tidtabellen helt underordnas skolschemat med dåligt kapacitetsutnyttjande och högre kostnader för kollektivtrafiken som följd. SL har sedan lång tid tillbaka drivit trafik med s k Servicelinjer vilkas huvudsakliga målgrupper är äldre personer eller människor med lätta rörelsehinder. Prioriteten ligger sålunda mer på korta gångavstånd och att det skall vara lätt att stiga på och av fordonet än på en hög reshastighet. Hypotesen har varit att detta bör reducera behovet av färdtjänst och därmed vara en besparing. Det har emellertid varit svårt att verifiera denna hypotes. Däremot har man kunnat visa att trafiken ökar resbenägenheten och därmed förhoppningsvis också livskvaliteten för målgrupperna. För att bl a renodla det ekonomiska ansvaret för denna typ av transporter har det ansvaret för Servicelinjerna nu förts över från SL till landstingets färdtjänstnämnd. Detta är alltså ett steg i motsatt riktning mot det som föreslås i betänkandet och pekar på att utrymme för lokalt anpassade lösningar måste finnas. Det som föreslås i betänkandet angående av samordning av regelverken för olika typer av trafik instämmer SL helt i. Ansvar för och organisation av kollektivtrafiken SL ser mycket positivt på förslagen som tydliggör kollektivtrafikens roll och planeringsförutsättningar på departementsnivå, i trafikverkens sektorsansvar och genom en gemensam regional indelning av Banverket och Vägverket. Vi tror även att en Kollektivtrafikdelegation på ett positivt sätt skulle kunna utgöra ett viktigt forum för främst samarbetet mellan staten och övriga aktörer inom kollektivtrafikområdet.

6 AB Storstockholms Lokaltrafik 6 (6) När det gäller utformningen av en långsiktig strategisk planering tror vi att en statlig myndighet främst bör fokusera på kopplingen mellan de långsiktiga statliga investeringsplanerna och den regionala planeringen av kollektivtrafiken. Det är väsentligt att dessa delvis parallella processer samordnas på ett bättre sätt till en helhet. För andra strategiska frågeställningar och val måste varje aktör har en stor frihet att utforma sin planering. Det går sannolikt inte att skapa en mall som passar alla. En central tanke i kommitténs arbete har varit att ge kollektivtrafiken en betydligt mer framträdande roll i kommunal planering i synnerhet och i kommunalpolitiken i allmänhet. Kollektivtrafiken skall helt enkelt bli en av kommunernas viktiga strategiska frågor för framtiden. Med denna utgångspunkt är det självklart för oss att föreslå att en primärkommun skall kunna bli trafikhuvudman för hela eller delar av sin inomkommunala trafik. Det finns många skäl för detta: Det främsta är att den demokratiska debatten och besluten om den offentligt finansierade och organiserade kollektivtrafiken kommer mycket närmare medborgarna d v s dem som är närmast berörda av trafikeringen. Vidare kan ett primärkommunalt huvudmannaskap göra att trafikfrågorna och den fysiska planeringen samordnas bättre, till fromma för bl a stadsmiljön. Dessutom ökar antalet upphandlande organisationer, vilket ger en sundare kollektivtrafikmarknad. AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK Lennart Jangälv Verkställande direktör Helena Sundberg Planeringsdirektör