Regional ansökan Teknikcollege

Transkript

1 Regional ansökan Teknikcollege Skaraborg

2 1. BAKGRUND TILL ANSÖKAN Vi har en industriell framtid i Skaraborg Vi har goda samverkansformer i Skaraborg... 4 Skaraborgs Kommunalförbund... 4 IDC... 5 Gothia Science Park... 6 Högskolan i Skövde... 6 Yrkeshögskolor... 7 Skaraborgs vuxenutbildningar... 7 Gymnasium Skaraborg... 7 Friskolorna i Skaraborg... 7 Teknikföretagen i Skaraborg... 7 Trä- och möbelindustrin i Skaraborg... 8 Fackliga organisationer Vi har förutsättningar för ett Teknikcollege Skaraborg Arbetsprocess TIO KRITERIER KOPPLADE TILL TEKNIKCOLLEGE Regionalt perspektiv Infrastruktur för utbildningen Tydlig profil Samverkan med Näringslivet Kvalitetssäkring Kreativ och stimulerande lärmiljö Maskiner och utrustning Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration Lärande i arbete Kritiska kriterier Teknikcollege Skaraborg Lichron Teknikgymnasium och Volvogymnasiets roll inom Teknikcollege Skaraborg. 31 2

3 1. Bakgrund till ansökan Följande text är hämtad ur Delregionalt tillväxtprogram för Skaraborg Visionen för Västra Götaland som arbetats fram i en politisk enighet med hållbar utveckling som grund innehåller 5 fokusområden: o Ett livskraftigt och hållbart näringsliv o Ledande i kompetens- och kunskapsutveckling o Hög standard på infrastruktur och kommunikationer o En ledande kulturregion o Invånare med en god hälsa Teknikcollege Skaraborg syftar till att stärka kompetens- och kunskapsutvecklingen och bidrar därmed till att nå visionerna i det Delregionala tillväxtprogrammet. De grundläggande strukturella förhållandena i Skaraborg är sammantaget svaga i förhållande till de krav som kunskapsekonomin ställer. De styrkor som finns måste utnyttjas väl. Förmågan att attrahera invånare måste stärkas. För att det ska ske behöver organisation och ledarskap utvecklas så att det stora befolkningsunderlaget och den höga livskvaliteten medverkar till att attrahera nya också väl utbildade invånare. Utveckling och tillämpning av nya kunskaper behöver förstärkas ytterligare så att de områden som regionen är specialiserad inom klarar den fortsatta konkurrensen bättre än i dag. Teknikcollege Skaraborg ger en plattform för att utveckla och stärka en samsyn mellan skola och de tillverkande företagen i regionen. 1.2 Vi har en industriell framtid i Skaraborg Inom ramen för de olika företagsnätverken i vår region är ett av de återkommande diskussionsområdena konkurrensen om kompetensen. Vi vet sedan tidigare förstudier att ett av de största hoten mot tillväxt i de tillverkande företagen är bristande kompetensförsörjning, två av tre företag har uttryckt detta. Framtidens industrijobb kräver kvalificerade yrkesmän och yrkeskvinnor, fulla av vilja och engagemang. Skaraborgs industriföretag kommer att behöva unga människor som brinner för produktion, design. teknik och IT. Vi vill kunna erbjuda en kvalitetssäkrad utbildning som ger rätt kompetenser för Skaraborgs framtida industrijobb. Under det senaste året har ansvaret för utvecklings- och tillväxtarbetet samlats under en hatt vid Skaraborgs kommunalförbund. Tillväxtarbetet bedrivs inom ramen för Tillväxtprogram Skaraborg Här samordnas också arbetet med EU:s strukturfonder. Arbetet utgår genomgående från en konkret, väl utredd och 3

4 genomdiskuterad bild av vad som krävs för förändringar i Skaraborg för att klara att vara konkurrenskraftig i ett allt mer konkurrensutsatt kunskapssamhälle. 1 Skaraborg har en stark industriell tradition som befinner sig i en dynamisk utveckling. Etablerade branscher som jordbruk, livsmedel, möbelindustri och fordonstillverkning kombineras med en förnyelse av företagsstrukturen och ett växande antal anställda inom tjänste- och kunskapsföretag. Här finns en lojal och yrkeskunnig arbetskraft. Den levande entreprenörsandan gör att storföretagen kompletteras med ett starkt småföretagande. Aktiva nätverk mellan näringsliv, myndigheter och människor ger goda förutsättningar för samarbete, utveckling och nytänkande. I Skaraborg är 28,5 % av arbetskraften anställd inom industrin tillskillnad från 18,5 % i riket. Detta innebär att Skaraborg ligger i Sveriges verkstadsindustritätaste område. Det är mest små och medelstora företag som under flera år har haft svårt att rekrytera lämplig arbetskraft. Det är av stor vikt för Skaraborgs ekonomiska och demografiska utveckling att företagen kan rekrytera kompetent arbetskraft i framtiden. 1.3 Vi har goda samverkansformer i Skaraborg De aktörer som presenteras i matrisen nedan samverkar i varierande grad redan idag inom kompetensförsörjningsfrågor. Skaraborgs Kommunalförbund Skaraborgs Kommunalförbund bildades Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Skaraborg och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden: o Tillväxt- och utvecklingsfrågor. o Verksamhetsstöd och intressebevakning. o Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Förbundet utgör den politiska plattformen för det gemensamma delregionala utvecklingsarbetet i Skaraborgs femton kommuner: Essunga, Grästorp, Gullspång, Götene, Falköping, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Skara och Vara. Skaraborgs Kommunalförbund är ett av fyra förbund i Västra Götaland som i samverkan med Västra Götalandsregionen, statliga myndigheter och andra organisationer skall utveckla och stärka Skaraborg samt hela Västra Götaland. Alla beslut som fattas i förbundet ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. 1 Ett samlat analysunderlag som beskriver regionens struktur, väsentliga processer och det lokala och regionala ledarskapet finns i; Ekberg, T. Skaraborg och kunskapsekonomin, Skaraborgs Kommunalförbund/Västra Götalandsregionen (2007) 4

5 Två fokusområden har direkt att göra med etableringen av ett Teknikcollege i Skaraborg: Fokusområde 1: Näringsliv o Förbundet skall identifiera hållbara tillväxtprocesser och aktivt driva dessa framåt. o Förbundet skall driva de tre huvudprocesserna o Entreprenörskap och innovativt företagande o Utveckling av besöksnäring o Affärsdriven miljöutveckling Fokusområde 2: Kompetens och kunskapsutveckling o Förbundet skall inom fokusområdet stimulera och utveckla samverkan mellan näringsliv, kommuner och universitet/högskolor i regionen. o Förbundet skall medverka till en kompetensutveckling i regionen som ligger i linje med arbetslivets behov. o Förbundet skall stödja och utveckla IT för det livslånga lärandet IDC Industrial Development Center West Swedens uppdrag är att långsiktigt stärka konkurrenskraften och lönsamheten i industrin i Skaraborg. Detta görs genom behovsanpassade utvecklingsprojekt inom delområdena. o Kompetensförsörjning (PKC) o Nätverk o Kluster o Effektivare produktion (PKC) o Finansiering PKC, eller Produktionskompetenscentrum, är en funktion som har det övergripande uppdraget att öka konkurrenskraften för den tillverkande industrin i Skaraborg. Verksamheten genomförs inom tre arbetsområden: Dessa är utveckling och stöd på plats i företag, samordnad behovsstyrd kompetensutveckling för företag, och forskningsinsatser och annat specialiststöd anpassat till företagens behov. Kompetensutveckling för företag sker oftast i form av kortare och längre kurser. Kurserna riktar sig mot de som är anställd inom industrin och kompetensutveckling kan innehålla en breddning eller fördjupning av kompetensen, men även en uppdatering av kunskaper inom ett visst ämne. Dessa kurser eller kursmoment kan även erbjudas till gymnasieelever som del av deras utbildning. 5

6 Bakom PKC ligger IDC West Sweden och Högskolan i Skövde, med finansiering från Kommunalförbundet och Västra Götalandsregionen genom Skaraborgsprogrammet och EU regionala utvecklingsfond. Bil.1 IDC är ett aktiebolag och ägs i dagsläget av drygt 100 industriföretag. Kontaktperson: Thomas Nilsson Gothia Science Park Gothia Science Park, GSP, har ett övergripande uppdrag att utveckla det regionala näringslivet. Uppdraget genomförs via de tre verksamhetsområdena: o GSP Inkubator ska generera nya företag genom att tillhandahålla kompetens, kapital, kontor och kontakter. o GSP Teknikpark ska inspirera befintliga företag till vidare utveckling genom att tillhandahålla en kreativ miljö för företag att verka i. o GSP Projektarena ska förmera forsknings- och utbildningsmedel genom att skapa en stark samverkansplattform för initiering, start och genomförande av projekt där akademi, näringsliv och samhälle samverkar (triple helix). Kontaktperson: Patric Eriksson Högskolan i Skövde Högskolan i Skövdes tre institutioner är: o Inst för Teknik och Samhälle (ITS) o Inst för Kommunikation och Information (IKI) o Inst för Vård och Natur (IVN) De institutioner som framförallt relaterar till industrins behov är ITS och IKI. Exempel på relevanta utbildningar är automatiseringsteknik, maskinteknik och designingenjör. Examensarbeten genomförs oftast inom något företag inom tillverkande industri. Totalt finns ca studenter inom den industrinära grundutbildningen. Utrustning och mjukvaror har redan sen tidigare används av gymnasieskolor. Även demos och workshops för gymnasielärare förekommer. Nära knuten till dessa grundutbildningar finns master/magisterprogram och två forskningscentrum: Virtuella system och Informationsteknologi. Inom dessa två områden verkar cirka 20 professorer/docenter, 30 disputerade forskare samt 40 doktorander. Flertalet av dessa arbetar med forskning som direkt kan tillämpas inom tillverkande industri. Examensarbete genomförs ofta inom ramen för ett behovsmotiverat forskningsprojekt och har således starka kopplingar till industrins behov. Högskolan har under åren fått ett ökat antal industridoktorander och år 2009 inrättades även ett industriellt postdoktorsprogram. 6

7 Yrkeshögskolor Vi har tre KY-utbildningar i Skaraborg: Automationsteknik i Skara med inriktning industriell IT, Skara lärcentrum Produktionsteknik/Produktionslogistik i Skövde, Learnia Logistikutvecklare i Falköping, Falköping lärcentrum Skaraborgs vuxenutbildningar Skaraborgs kommunala vuxenutbildningar spelar en central roll i Teknikcollege. Våra lärcentra kan erbjuda distansutbildningar som är kopplade till/ svarar mot företagens och skolornas profilering. Lärcentra kommer också aktivt att erbjuda vidareutbildning av befintliga medarbetare utifrån identifierade behov. Det finns idag ett gott samarbete mellan Skaraborgs lärcentra. Varje år utförs gemensamma behovsinventeringar och konferenser. Behovsinventeringarna genomförs med hjälp av ett enkätverktyg som används mot företagen. Samverkan sker över kommungränser mellan olika aktörer för vuxenutbildningar för att kunna erbjuda studenter ett brett utbud Gymnasium Skaraborg 12 av Skaraborgs 15 kommuner omfattas av samverkansavtalet Gymnasium Skaraborg som är styrt inom avtal. Det finns dock en stor potential för utveckling då samarbetet mellan Skaraborgs Gymnasieskolor, med avseende på utbildning, idag är måttlig. Det finns exempelvis idag inget utbyggt samarbete mellan de utbildningsanordnare som anordnar utbildning inom teknik och industriprogrammen. Ett visst informellt samarbete finns dock lärare emellan på industriprogrammen. Industri och teknikprogrammen i Skaraborg har idag ett utvecklat samarbete med företagen när det gäller elevernas APU. Bil.2 Friskolorna i Skaraborg Det finns ett samarbete mellan friskolegruppen där Lichron teknikgymnasium, ITgymnasiet, Folkuniversitetens gymnasium, Skövde praktiska gymnasium, Volvogymnasiet, Ljud och bildskolans gymnasium, Vänergymnasiet och Portalens gymnasium ingår. Samarbetet rör gemensamma träffar på de olika skolorna ca två gånger per termin. På dessa träffar sker erfarenhetsutbyten gällande pedagogik, elevproblem, lokaler, marknadsföring, ekonomi och lärarresurser. Varje gång sker också en visning av den skola träffen är förlagd på Teknikföretagen i Skaraborg Vår ryggrad i Skaraborg bygger på våra teknikföretag och samarbetet med våra teknikprogram är väl utvecklat i fyra samarbetsgrupper, Vara, Skövde (Falköping, Tibro och Tidaholm) Lidköping och Mariestadsgruppen (Töreboda och Götene). Företagen består av små, medelstora och stora företag. Engagemang och intresse för Teknikcollege finns i samtliga grupper och är en stående punkt på samtliga samarbetsgruppsmöten. 7

8 Trä- och möbelindustrin i Skaraborg Skaraborg utgör tillsammans med Småland kärnan i svensk trä- och möbelindustri. I Skaraborg finns ledande kluster inom bl.a. möbelindustri och köksindustri samt många ledande tillverkare av andra produkter. TMF har därför ett naturligt engagemang i regionen när det gäller arbetsgivarfrågor, branschfrågor och kompetensförsörjningsfrågor. Behovet av duktiga medarbetare kommer att vara stort inom våra branscher. En kvalitativ utbildning där industrin har stort inflytande är avgörande för möjligheten för industrin att utvecklas. Teknikcollege är därför ett självklart prioriterat område för vår industri i Skaraborg. Fackliga organisationer Ett nära samarbete mellan skola, näringsliv och dess olika parter främjar en positiv och kreativ studiemiljö. Det skapar och ger möjligheter till att motivera studeranden att satsa på vårt lands utveckling och kompetensförsörjning inom industriområdet. Dessa förutsättningar har vi i Skaraborg och med det ska vi vinna framgångar i en alltmer konkurrentutsatt värld. 1.4 Vi har förutsättningar för ett Teknikcollege Skaraborg Vi har bra förutsättningar att skapa ett Teknikcollege Skaraborg. Det finns många goda exempel på nätverk. Det som dock saknas i dessa nätverk är specifik samverkan kring industri -och teknikutbildningar, som sträcker sig från högstadiet, via gymnasiet och till högskola, universitet och uppdragsutbildningar. De nätverk som redan finns idag kan vara med och skapa förutsättningarna men teknikcollege blir själva arenan för samarbetet. Teknikcollege erbjuder en modell som vi har saknat, en modell som kan hjälpa oss att bygga upp en plattform för kvalitativa teknik- och industriutbildningar från grundskola till företag, där fokus ligger på kvalitativ, behovsinriktad utbildning. Vi tror att den gemensamma kraftsamlingen i Skaraborg gör att vi alla kan nå en högre kvalitet på våra verksamheter. Eleverna får en konkurrenskraftig utbildning, företagarna får en ökad tillgång av medarbetare med rätt kompetenser. Dessutom ger samverkan inom Teknikcollege god kvalitet och ökad måluppfyllelse. Vi ser också möjligheter att genom teknikcollege kunna ge medarbetare på Skaraborgs företag tillgång till kostnadseffektiv och kvalitativ fortbildning. På så vis skapas en dynamisk utbildningsorganisation där fokus ligger på kvalitativ och behovsorienterad teknikutbildning för såväl gymnasieelever, högskolestudenter som medarbetare på Skaraborgs företag. Genom samverkan inom teknikcollege Skaraborg kan vi erbjuda våra gymnasieelever större valfrihet och kunskapsbredd. Genom samarbetsformerna inom teknikcollege kan vi nå ett fördjupat samarbete med regionens företag och högskola vilket gör att elevernas tekniska utbildningar får ett kvalitetslyft. Samarbetet inom Teknikcollege Skaraborg kan även innebära att våra elever får fler möjligheter till fortbildande teknikutbildning efter gymnasiet. 8

9 1.5 Arbetsprocess En förberedande arbetsgrupp har under våren 2009 konstaterat ett stort intresse för Teknikcollege bland företrädare för såväl näringsliv som utbildningsanordnare. I arbetsgruppen har det suttit representanter för Teknikföretagen, kommunala gymnasieskolor, Högskolan i Skövde, IF Metall samt IDC. Adjungerade har varit Tom Danevad, Teknikföretagen Göteborg, samt Elsa Lagström, Teknikcollege. Ett informerande möte avhölls i mars för intressenter i Skaraborg samt i augusti särskilt riktat till utbildningsanordnare och lärare inom tekniksektorn. Under hösten har ett flertal möten ägt rum såväl i den regionala styrgruppen som i de lokala styrgrupperna. Dessa möten har syftat till att hitta gemensamma samverkansmodeller inom bland annat profilområden, kvalitetssäkring, behovsanalyser och styrparametrar. Denna dialog har resulterat i en gemensam grundsyn för visioner och utvecklingsarbete såväl på lokal som regional nivå. Utbildningsanordnarna har skrivit lokala ansökningar i samarbete med den lokala styrgruppen, lokala företagare, fackliga representanter, elever och lärare. De lokala ansökningarna har därefter skickats till den regionala styrgruppen som har skrivit en regional ansökan utifrån de lokala behoven i kombination med en övergripande regional behovsanalys. Den regionala ansökan har därefter återremitterats för samsyn till de lokala styrgrupperna. Parallellt har en dialog och erfarenhetsutbyte skett med certifierade regioner. Vi har även gjort en SWOT-analys, se bilaga. 2. Tio kriterier kopplade till Teknikcollege I nedanstående text under rubrikernas utvecklingsarbete används följande bokstäver för få en koppling till vem som skall genomföra. N-Näringsliv F-Fackliga organisationer R-Regional styrgrupp L-lokal styrgrupp U-Utbildningsanordnare 9

10 2.1 Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Nuläge: Kommunerna i Skaraborg har genom avtal förbundit sig att stimulera och utveckla samverkan mellan näringsliv, kommuner och universitet/högskolor i regionen samt medverka till en kompetensutveckling i regionen som ligger i linje med arbetslivets behov. 12 av Skaraborgs 15 kommuner omfattas av ett samverkansavtal med bland annat ett gemensamt intagningskansli. Detta benämns Gymnasium Skaraborg och har en styrelse bestående av kommunpolitiker, en beredningsgrupp där förvaltningscheferna återfinns samt en liten rektorsgrupp med en representant från varje gymnasieskola och slutligen en stor rektorsgrupp för samtliga skolledare. Fyra beredningskommittéer finns; kvalitetsgrupp, marknadsföringsgrupp, strukturgrupp och en ekonomigrupp. Fokus är alltid Skaraborg som regionalt område. Samverkan sker även med fristående gymnasieskolor med hjälp av gemensamma personal- och lokalresurser. Samtliga kommuner i Skaraborg står bakom satsningen på ett Teknikcollege. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor och Vuxenutbildningar i Skaraborg samarbetar med Högskolan i Skövde. Industriprogrammet återfinns på elva gymnasieskolor i Skaraborg med totalt 17 olika inriktningar. Teknikprogrammet finns på tio skolor med 14 inriktningar. Andra intressanta gymnasieutbildningar är Energi-, El-, Fordons- och Hantverksprogrammen. Till detta kommer vuxenutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. Några av gymnasieskolorna har väl fungerande programråd. När det gäller yrkesutbildningar i Komvux regi så finns idag ett samarbete i form av en gemensam kurskatalog med regionens gymnasiala kurser, regionens utbud av KY och YH utbildningar. Regional avtalssamverkan inom komvux och KY mellan samtliga Skaraborgs kommuner håller på att utarbetas. Kommunernas komvuxansvariga deltar i regelbundna möten som sammankallas av en samordningsansvarig. I några kommuner finns aktiviteter inom naturvetenskap och teknik för lägre åldrar som är tillgängliga för alla. Informella samarbeten finns mellan kommuner, utbildningsanordnare och lärare angående t.ex. praktikplatser och samarbetsprojekt mellan skolor emellan. Skaraborgsregionen ser sig idag som en stor gemensam arbetsmarknadsregion där Skaraborgs kommunalförbund är en samordnande faktor i arbetet. Via Skaraborgs utvecklingsbolag, IDC West Sweden samverkar företagen med de lokala skolorna vad gäller marknadsföring av industri- och teknikprogram bl a genom medverkan vid öppet hus aktiviteter och arrangerande av studiebesök för åk.9. En hemsida för att marknadsföra våra industri- och teknikprogram är framtagen, industrijobb.se. Via IDC i samverkan med högskola och lokala lärcentran anordnas handledarutbildningar för medarbetare inom industrin. I dagsläget har 60st medarbetare från ca 30 olika företag utbildat sig. Allt i syfte att stärka, marknadsföra och synliggöra branschen. Genom att kunna erbjuda elever tillgång till vårt PKC kommer vi att kunna höja attraktionskraften för våra teknik- och industriprogram i Skaraborg. 10

11 Vision: o Teknikcollege Skaraborg är en plattform för teknikutbildningar, såväl gymnasiala, eftergymnasiala, Yrkeshögskola, högskola som uppdragsutbildningar. o Teknikcollege Skaraborg erbjuder konkurrenskraftig, kvalitativ utbildning med god måluppfyllelse. o Teknikcollege tillgodoser Skaraborgs företag med kvalificerade medarbetare som har rätt kompetenser. o Fortbildning av företagens personal har en naturlig form inom Teknikcollege Skaraborg. o Gemensamma aktiviteter inom regionen sker inom marknadsföring av Teknikcollege Skaraborg, erfarenhetsutbyte via telefonkonferenser, ex goda exempel på ämnesintegration. o Företagen som tar emot elever på APU har utbildade handledare. Alla elever inom TC Skaraborg får ett professionellt bemötande oavsett praktikföretag. o Teknikcollege Skaraborg drar nyttan av samarbete inför den nya gymnasiereformen. Utvecklingsinsatser: o (R)Vi behöver utforma tydliga samverkansavtal mellan Skaraborgs utbildningsanordnare och företagare. o (R)Via gemensamma behovsinventeringar, analyser och kvalitetssäkringsmodeller säkerställa konkurrenskraftig och kvalitativ utbildning. o (R)Vi har anställt en processledare som leder processen mot certifiering och omcertifiering. o (R)Processledaren får ansvaret för att utveckla kvalitetssäkringsmodell. o (R)Arbetsgrupp skall bildas som startar/utvecklar temakonferenser och marknadsföringsinsatser m.m. o (R)Skapa ett avtal som säkerställa det arbetsplatsförlagda lärandet. Avtalet innehåller även en överenskommelse om handledarutbildning. o (R)Undersöka behovet av en YH utbildning inom tillverkningsteknik i Skaraborg för att fylla glappet mellan gymnasium och högskola. o (R)Undersöka möjligheter till samordnade aktiviteter inför gymnasiereformen. 2.2 Infrastruktur för utbildningen Vid ett Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samarbete sker mellan vuxna och ungdomar, olika utbildningsformer, samt olika aktörer. 11

12 Nuläge: Som vi tidigare nämnt så finns det många goda nätverk i Skaraborg. Det som dock saknas i dessa nätverk är specifik samverkan kring industri -och teknikutbildningar från grundskola och gymnasium till högskola och uppdragsutbildningar. Vi har inget röda tråden perspektiv idag. När det gäller yrkesutbildningar i Komvux regi så finns idag ett samarbete i form av en gemensam kurskatalog med regionens komvux kurser, regionens utbud av KY och YH utbildningar. Regional avtalssamverkan inom komvux och KY mellan samtliga kommuner håller på att utarbetas. Kommunernas ansvarig för Komvux deltar i regelbundna möten som sammankallas av en samordningsansvarig. Det finns fler typer av utbildningar än de som idag sökt till Teknikcollege, bland de utbildningar som kan nämnas är bland annat friskolor på gymnasienivå samt arbetsmarknadsutbildningar riktade till vuxna. Ett glapp finns i området mellan högskola och gymnasium när det gäller tillverkningsteknik/produktion varför en YH utbildning inom produktion/tillverkning vore intressant att utreda. PKC har idag en fungerande organisation för att ta emot vuxna studerande från näringslivet, bland annat har ett antal kurser inom LEAN och produktionsteknik varit tillgängliga. Kommunernas alltmer ansträngda ekonomi i kombination med allt mindre elevgrupper under de kommande åren gör att samarbeten inom olika områden behöver utvecklas, detta på grund av att vissa utbildningsanordnare blir för små för att kunna utveckla verksamheten själva och köpa in kostsam ändamålsenlig utrustning. Andra aspekter på att nyttiggöra samarbete är den nya gymnasiereformen och med den det nya betygssystem som skall implementeras. Detta är viktigt ur den aspekten att vid införandet av det tidigare betygssystemet har det saknats samtal och diskussioner mellan olika skolor och lärare i frågor rörande bl.a. betygskriterier. 12

13 Vision Teknikcollege Skaraborg De lokala styrgrupperna behovsidentifierar det lokala näringslivet och fångar upp bristyrken. Teknikcollege fungerar då som ett utvecklingsverktyg som tack vare sin goda samverkan mellan skola och näringsliv, svarar upp och ställer om utbildningar mot näringslivets behov. Teknikcollege förgrenar sig ut i grundskola, gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning kan därför svara upp på alla utbildningsplan Via PKC säkerställs möjligheten till ständig kompetensutveckling även för små företag inom IDC s uppdragsområde. Regelbunden behovsinventering säkerställer att även framtida bristyrken fångas upp. Att via teknikcollege skapa gemensamma samarbetsmodeller som löper genom alla utbildningsnivåer. Utvecklingsarbete: En viktig del i arbetet med Teknikcollege Skaraborg är att positionera regionens utbildningsaktörer så att en naturlig, väl sammanhängande väg genom utbildningssystemet skapas. Genom gränsöverskridande samarbete säkerställs att elevernas förutsättningar in i gymnasieskolans teknikutbildningar är så goda som möjligt och på samma sätt att studenter från gymnasieskolorna är väl förberedda för arbetslivet alternativt tekniska högskolestudier. Både gymnasieskolans och högskolans utbildningar ska vara väl anpassade efter näringslivets behov och det ska finnas en naturlig koppling tillbaka för vuxenutbildning och vidareutbildning. Idag finns bra 13

14 exempel på detta inom Produktionskompetenscenter(PKC), kopplat till Högskolan, där industrianpassade kurser ges kombinerat med utbildning i industrilik produktionsmiljö. En möjlighet som ska utredas är att använda motsvarande miljö i gymnasieskolornas tekniska verksamhet. För att stärka regionens förmåga inom både skola och näringsliv är det väsentligt med teknikinriktad forskning som kan återkopplas till respektive verksamhet. Samarbete över gränserna ska förhoppningsvis också leda till att fler elever attraheras av att läsa teknikinriktade utbildningar tack vare en tydlig fokusering mot intressanta arbetsuppgifter inom näringslivet. 2.3 Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Nuläge: Nedan följer de teknik- och industriutbildningar som i dagsläget finns på Skaraborgs gymnasieskolor. De flesta av gymnasieutbildningarnas profil är synkroniserad med de lokala företagens behov och Högskolan i Skövde. Det finns idag utbildningar som passar in i Teknikcollege konceptet men som inte har ansökt, för att täcka industrins totala behov av olika yrkesgrupper är det viktigt att även inventera och ansluta dessa utbildningar. En allt sämre kommunal ekonomi gör att vissa program på vissa orter kan komma att läggas ned, detta i sin tur kommer att skapa ett ännu större behov av t.ex. samarbeten vad gäller elevers möjligheter att gå den tekniska utbildning de önskar på valfri skola inom region Skaraborg. 14

15 Gymnasieutbildningar i Skaraborg Industriprogram Skola Kommun Inrikting Kontaktperson/rektor Ållebergsgymnasiet Falköping Industriell teknik Christer Larsson Träteknik/förädlare(lärli) Vadsbogymnasiet Mariestad CNC-teknik Mikael Hedquist Plåt & svetsteknik CAD-CAM Skövde praktiska gymnasium Skövde Plåt & svetsteknik Per Karlsson "APU-utb" Lagmannagymnasiet Vara CNC-teknik Lars Svensson Plåt & svetsteknik Katedralskolan Skara Indistruell teknik Thomas Edlund Lärlingsupplägg Lichron Teknikgymnasium Skövde CNC-operatör Göran Tegnelund Automationstekniker Fågelviksgymnasiet Tibro Träteknik Ann-Helen Alexandersson Möbelsnickarutb De la gardiegymnasiet Lidköping Svetsteknik Thomas Sjögren Produktionsmekanik Kavelbrogymnasiet Skövde CNC-teknik Erik Eriksson Plåt & svetsteknik Rudbecksgymnasiet Tidaholm Trä, hantverk Daniel Larsson

16 Teknik- och Industriprogram Skola Kommun Inrikting Kontaktperson/rektor Volvogymnasiet Skövde Nv/elprogrammet Hans Karlsson Teknik/Industriprogr Inredning och hantverk Skola Kommun Inrikting Kontaktperson/rektor Fågelviksgymnasiet Tibro Inredning och hantverk Ann-Helen Alexandersson Teknikprogram Skola Kommun Inrikting Kontaktperson/rektor Ållebergsgymnasiet Falköping Teknik företag (CNC) Christer Larsson Design/arkitektur (CAD) Vadsbogymnasiet Mariestad Design Mikael Hedquist Teknik företag (CNC) Data/IT Västerhöjgymnasiet Skövde CAD-ritning Anne Gustavsson Design Formgivning Lagmansgymnasiet Vara Industriell produktion Nils-Erik Höjer El-automation Datorteknik Katedralskolan Skara Högskoleprofil Klas Öhman Företagsprofil (CNC) Fågelviksgymnasiet Tibro Teknik i datormiljö Thomas Blomgren design, konstrukt, CAD Rudbecksgymnasiet Tidaholm Design-produktion Johan Lindell Design-data Design-arkitektur De la gardiegymnasiet Lidköping Flygteknik Thomas Sjögren Amcoff IT-kommunikation o mediateknik Människa och teknik Teknik o företagande 16

17 El och automationsutbildningar Skola Kommunn Inriktning Kontaktperson De La Gardiegymnasiet Lidköping Automation Elteknik Kavelbro gymnasiet Skövde Elteknik Automation Elektronik Ållebergsgymnasiet Falköping Elteknik Christer Larsson Vadsbogymnasiet Mariestad Elteknik Automation Lagmansgymnasiet Vara Elteknik Automation Karl-Erik Larsson programansvarig Katedralskolan Skara Elteknik installation Thomas Edlund Skövde praktiska gymn Skövde Industrielektriker/underhåll 17

18 Bristyrken kopplade till utbildningar regionens befintliga utbildningar Bristyrken Gymnasie Vuxenutb KY/YH Högskola Produktionstekniker Learnia/Skövde Skövde Automationstekniker Lichron Skara kommun Skövde Ingenjör Volvo Volvo CAD/CAM-operatör Västerhöjd Fågelvik Lichron Ålleberg CNC-operatör Lichron Lernia Svetstekniker Träförädling Industrielektriker Processoperatör Vadsbo Lagmans Kavelbro Ålleberg Volvo Katedral Sde.praktiska De la Gardie Vadsbo Lagmans Kavelbro Ålleberg Rudbeck Fågelvik Volvogymn. Sde.praktiska Volvo int. Ultra Volvo int. Tibro kommun 18

19 Vision: o Att Teknikcollege Skaraborg profilierar sig mot mekanisk industri, träindustri, och fordonsindustri/automotive med högteknologisk inriktning. o Teknikcolleges utbildningar svarar mot det regionala och lokala näringslivets behov och individens möjligheter till fortsatta studier. o Att Teknikcollege Skaraborg utbildar kvalificerad arbetskraft som är anställningsbar i det regionala näringslivet. o Teknikcollege Skaraborg har ett omvärldsperspektiv för att även i framtiden svara upp mot näringslivets behov. o Att utöka samarbetet inom teknikcollege med ytterligare program och aktörer med anknytning till tillverkande industri. Utvecklingsarbete: o (R)Gemensamma modeller för behovsanalyser arbetas fram. o (R)Den regionala styrgruppen sammanställer de lokala behovsanalyserna för säkerställande av rätt profilering i Skaraborg o (R)Regionala styrgruppen ansvarar för inventering i syfte att kontrollera om andra utbildningar inom teknikområdet än IP och TE kan knytas till Teknikcollege Skaraborg. o (R)Skapa arbetsformer i den lokala styrgruppen som säkrar det lokala näringslivets behov. 2.4 Samverkan med Näringslivet I Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv och det finns en regional styrgrupp/ kompetensråd med företagen i majoritet. Nuläge: En regional styrgrupp finns och dess sammansättning redovisas i separat bilaga. Lokala styrgrupper är tillsatta och deras sammansättningar redovisas i separata bilagor. Ordförande i respektive styrgrupp är en näringslivsrepresentant. Näringslivet är i majoritet i styrgrupperna. Programråden fungerar bra på vissa skolor och mindre bra på andra. Samverkan mellan näringslivet är varierande. Elever har APU och i vissa kommuner garanteras även sommarjobb. Eftersom Teknikcollege Skaraborg i startskedet bygger på redan etablerade och fungerande samarbeten är det av största vikt att dessa samarbeten utvecklas och att fler företag knyts an till samarbetet. Eftersom en stor tillväxtpotential finns i de mindre företagen så är dessa en viktig grupp för hela Skaraborgs utveckling. 19

20 Vision: o Teknikcollege är en plattform för ett utvecklat samarbete mellan skola och näringsliv. o De lokala och den regionala styrgruppen har ett väl utvecklat samarbete med representanter från utbildningsanordnare och arbetsliv för att tillsammans utveckla adekvat och efterfrågad utbildning som skall öka anställningsbarheten. o Såväl gymnasielever, högskolestudenter som medarbetare på företag får den kompetens som näringslivet efterfrågar inom ramen för teknikcollege. o Små företag skall ges möjlighet att utbilda handledare, ta emot elever och tillfrågas vid behovsidentifiering. o Vidga branschområdet, hela processindustrin! Utvecklingsarbete: o (R)Anpassa handledarutbildningar utefter mindre företags möjligheter t.ex. förlägga på kvällstid alternativt distansutbildning via lärplattform. o (R) Knyta ytterligare företag och branscher till samarbetet, viktigt att inte glömma de små företagen. o (R,L)Via lokala styrgrupper, lärlingsråd, Teknikföretagens, TMF s och IDC s medlemsregister nå de mindre företagen vid behovsidentifiering. o (R)Skapa goda informationskanaler mellan den regionala styrgruppen, den lokala styrgruppen och teknikcollege. o (R)Skapa kvalitetssäkrande strukturer genom att ta tillvara på goda exempel från certifierade Teknikcollege. o (U,L,R)Skapa former för att säkerställa att personalen på skolorna får rätt kompetens och är uppdaterade på vad som händer i det lokala näringslivet. o (L)Handledare utbildas på gymnasienivå eller på Högskolan i Skövde. o (U,)Utbildningstiden på företagen ska kvalitetssäkras. o (U,L)Skola och näringsliv för dialog om utbildningens innehåll. Forum för dessa diskussioner skapas i de lokala styrgrupperna och hanteras i den regionala. o (U,L)Det finns en tydlig koppling mellan praktiken på företagen och undervisningen i skolan. o (N)Näringslivet involveras i attitydförändringsarbetet för att göra teknik- och industriutbildningarna mer attraktiva. 20

21 Styrgruppernas roll och funktion: 21

22 2.5 Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för säkerställande av utbildningens kvalitet vid Teknikcollege. Nuläge: Följer Gymnasieskolans riktlinjer och utvärderar därifrån. Statens Skolinspektion granskar utbildningen var tredje år eller tätare. De kontrollerar att lagar och förordningar följs. Respektive skola lämnar årligen kvalitetsredovisningar. Programråd, utbyten och arbetsplatsförlagd utbildning ger kontinuerlig. Kurser utvärderas kontinuerligt. Volvogymnasiet avviker i förhållande till andra gymnasieskolor på så sätt att mycket av APU verksamheten sker i nära samarbete med de båda Volvoföretagen internt, samt att kvalitetssystemet är välutvecklat. Vision: o Den regionala styrgruppen ansvarar för att utbildningen vid teknikcollege Skaraborg håller hög kvalitet. Utvecklingsarbete: o (R)Interna och externa parametrar tas fram för styrning av verksamheten. o (R)Regionen tar fram gemensamt IT verktyg för uppföljningar/mätningar av arbetsplacering. o (R)Regionen tar fram gemensamt IT verktyg för att mäta attityden till tekniska studier hos elever på högstadiet. o (R)Regionen tar fram gemensamt IT verktyg för att mäta lokal styrparametrar. o (R)Regionen tar fram gemensamt verktyg för behovs inventering av kompetensbehov. o (R)Mål och utvecklingsarbete uppfylls och genomförs med hjälp av styrparametrar inför återcertifiering om 3 år. o (L,R)Kvaliteten säkerställs genom gemensamma självutvärderingar både regionala och lokala. o (R)Interna och externa styrparametrar används för att mäta och utvärdera kvaliteten på utbildningarna. o (U,N)Skola och Näringsliv möts regelbundet vilket skapar möjligheter för diskussion och utvecklingsarbete. o (R,U)Närmare utreda vilka kvalitetsparametrar som skall omfatta Volvogymnasiet och hur de skall redovisas. 22

23 2.6 Kreativ och stimulerande lärmiljö Vid ett Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl tjejer och killar som kvinnor och män. Nuläge: Arbetsmiljö och maskinutrustning överensstämmer i stor utsträckning med näringslivets krav. Fortlöpande avstämningar sker med ledamöterna i programråden på de orter där det finns väl fungerande råd. Vanligtvis är lärarna organiserade i arbetslag med programtillhörighet och eleverna finner lektionssalarna i direkt anslutning till sina yrkesspecifika undervisningslokaler. På Industriprogrammen dominerar männen starkt med endast enstaka kvinnor i elevgruppen. Även teknikprogrammen attraherar fler män än kvinnor, dock med jämnare fördelning. Det är viktigt att vi via aktiviteter och handlingsplaner verkar för att attrahera både kvinnor och män dels för att utbildningsmiljön bör spegla hur samhället i övrigt ser men även för att kunna klara framtidens arbetskraftsbehov. En regional likabehandlingsplan tas fram, denna är utgångspunkten för de lokala utbildningsenheterna. Vision: o Eleverna har möjlighet att ta del av relevant och uppdaterad utrustning på de lokala företagen tack vare samarbetet mellan skola och näringsliv. o Eleverna har rätt kompetenser och är såväl anställningsbara i det lokala näringslivet som väl förberedda för eftergymnasiala studier, efter avslutad studiegång. o I kontaktytan som uppstår mellan skola och näringsliv skapas nya samarbetsformer som ger eleverna en mer kreativ och stimulerande lärmiljö. o Såväl pojkar som flickor läser på industri och teknikprogrammet. o Ett fungerande samarbete erbjuder eleverna stimulerande lärmiljöer exempelvis PKC utanför den egna enheten men inom Teknikcollege. o Alla skall garanteras lika möjligheter och samma förutsättningar oavsett kön, etniskt ursprung, religiös tillhörighet eller sexuell läggning vid Teknikcollege Skaraborg. o Teknikcollege Skaraborg skall aktivt medverka till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och på så sätt tillföra industrin ett större utbud av utbildad arbetskraft. Detta för att stärka regionens konkurrens- och attraktionskraft. Utvecklingsarbete: o (R)Eleverna har möjlighet att ta del av högskolans verkstadsmiljö för leanutbildning. o (R) Undersöka möjligheten att starta gemensamma samarbetsprojekt skolor emellan som sedan visas upp (t.ex. inom design) o (R) Undersöka möjligheten att använda mobila utrustningar för utbildning. 23

24 o (R) Undersöka möjligheten att använda för att lägga upp marknadsföringsmatrial. o (R)I samverkan med företagen utveckla modeller och rutiner för att uppnå vår vision om maskiner och utrustning, så att företagen i ännu större utsträckning än idag blir en tillgång för elevernas lärande. o (R)Att förbättra befintliga och skapa nya samverkansformer mellan skola och näringsliv, såsom temadagar, företagsmässor. o (R)Fler kvinnliga företagsrepresentanter verkar inom teknikcollege. o (R)Tillfråga de tjejer som går på teknikprogrammet idag varför de valde teknik. Det i sig kan vara en framgångsfaktor i det fortsatta arbetet för att attrahera tjejer i grundskolan till utbildningen. o (R)Ta vara på goda exempel och förebilder gällande tjejer och teknik och förmedla dessa vidare. o (R)Skapa en arbetsgrupp i den regionala styrgruppen som tar fram en likabehandlingsplan för Teknikcollege Skaraborg. Planen skall vara klar dec Arbetsgruppen definierar vad vi menar med jämställdhet och mångfald. - Beskriva hur likabehandlingsarbetet kopplas till vårt uppdrag. - Formulera mål och aktiviteter i TC Tidsplan. - Förankra hela processen i de lokala styrgrupperna som förankrar hos de lokala utbildningsanordnarna på alla nivåer. o (U)Konkreta åtgärdsförslag och aktiviteter tas fram för att utbildningarna ska vara attraktiva för såväl tjejer som killar. 2.7 Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger eleverna möjligheter till lärande i ny teknik. Nuläge: En nyligen genomförd inventering av de kommunala gymnasieskolornas utrustningsnivå samt kännedom om de fristående gymnasieskolornas utrustning visar på en god nivå idag. Dock är det ett känt faktum att investeringar i maskinparkerna ofta är de enskilt största posterna för en skola och i en framtid av kärv ekonomi och vikande elevunderlag kan situationen snabbt försämras. Direkt utbildning med hjälp av utrustning på företag förekommer idag endast i ringa omfattning. Skola och näringslivsföreträdare diskuterar inom ramen för programråd ihop sig om vilka förkunskapskrav som ställs innan den arbetsplatsförlagda utbildningen startar. Ett samarbete av stationär utrustning innebär stora utmaningar när det gäller t.ex. schemaläggningen hos de lokala utbildningsanordnarna. Vision: o Teknikcollegen Skaraborg har tillgång till en maskinpark som kan ge eleverna en relevant utbildning. 24

25 o Eleverna har möjlighet att ta del av modern utrustning på de lokala företagen tack vare samarbetet mellan skola och näringsliv. o Portabla maskiner och utrustningar finns tillgängliga via Teknikcollege Skaraborg. o Utbildningsanordnarna har tillgång till varandras maskinparker. o PKC är tillgängligt för gymnasieelever och lärare o Teknikcollege Skaraborg har en gemensam samlad lärarkompetens för ett flexibelt användande. o Lärare inom regionen träffas regelbundet tillsammans med näringslivet för utbyte av t.ex idéer kring maskiner och utrustning och/eller gemensam kompetensutveckling. Utvecklingsarbete: o (R)I samverkan med företagen och högskolan utveckla modeller och rutiner för att uppnå vår vision om maskiner och utrustning. o (R)Att tillsammans med övriga utbildningsanordnare skaffa/ta fram mobila utrustningar som kan utgöra en gemensam resurs för Teknikcollege Skaraborg. o (R)Tillgängliggöra PKC:s verkstads och laborationsmiljöer för gymnasieelever. o (R)Undersöka möjligheten för gymnasieskolor, näringsliv samt vuxenutbildning att dela digitalt utbildningsmaterial i en sharepoint eller lärplattform. o (R)Undersöka regional samordning av självrättande prov i anslutning till sharepoint eller lärplattform. o (R)Inventera lärarkompetenser som underlag för samordnad kompetensutveckling, fortbildning samt flexibilitet inom Teknikcollege. o (R)Utnyttja lärares specialistkompetens inom olika ämnesområden för att sprida kunskap och idéer till andra enheter. o (R)Utnyttja kommande one to one koncept för att effektivisera utbildningen. o (R)Bilda arbetsgrupp med ämnesansvariga för att få en struktur på hur teknikcollege skall utnyttja maskiner och utrustning. o (R)Klar struktur och avtal gällande stationär utrustning klart inför hösten o (R,)Utveckla modeller, avtal och rutiner för samverkan om maskiner, utrustning och kompetens mellan utbildningsanordnare. o (U)Att kontinuerligt köpa in relevant utrustning. 2.8 Sammanhållna arbetsdagar Utbildningen vid Teknikcollege kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. Nuläge: I dagsläget ser det olika ut på skolorna i Skaraborg med avseende på sammanhållna arbetsdagar, vissa skolor har sammanhållna arbetsdagar andra inte. Vissa skolor erbjuder möjligheter att läsa mer än 2500p andra inte. 25

26 Sammanhållna arbetsdagar är en komplex fråga som handlar om bl.a. schemaläggning och arbetslagens roll hos respektive utbildningsanordnare. Regionala styrgruppen anser att sammanhållna arbetsdagar och anpassad bemanning är ett viktigt kriterium för att nå önskad kvalité och effektivitet i utbildningen. En första åtgärd är att vid schemaläggning undvika såkallade håltimmar, vidare går det genom att utnyttja t.ex. IT, och studiehörnor tillsammans med fungerande arbetslag ge eleven en möjlighet till ett strukturerat elevaktivt arbete på egen hand. Exempel på elevaktivt arbete kan vara förberedelser och efterarbete till lektioner med handledning. En ytterligare vinst med sammanhållna arbetsdagar är att det bör ge eleven möjligheter att läsa mer än 2500P. Vision: o Eleverna har en egen hemvist. o Eleverna har sammanhängande arbetsdagar i långa arbetspass, utan håltimmar. o Elevernas skolarbete genomförs i huvudsak under skoldagen. o Eleverna har tillgång till lärarstöd hela skoldagen. o Eleverna har möjlighet att läsa mer än 2500P. Utvecklingsarbete: o (R)Undersöka hur IT, lärplattformar och one to one koncept kan användas för att eliminera håltimmar samt som möjligheten att läsa fler än 2500p. o (R)Regionala styrgruppen förmedlar goda exempel på sammanhållna arbetsdagar från andra regioner o (R)Vi skall ta fram en definition av hur en sammanhållen arbetsdag ser ut enligt Teknikcollege kriterier. o (U)Undervisningen präglas av ett elevaktivt förhållningssätt. o (U)Eleverna får egna hemvister. o (U)Lärarnas arbetslag och arbetstid anpassas till sammanhållen skoldag o (U)Utbildningsanordnare bör ha en struktur klar inför höstterminen 2011, de som ej blir klara inför ht-11 bör i alla fall ha en tydlig struktur klar för att kunna sjösätta denna inför ht Lagarbete och ämnesintegration På Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid elevens personliga utveckling och förmåga att fungera i team. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt, skall finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. För att uppnå målen i ett flertal av övriga kriterier är det viktig att Lagarbete och ämnesintegration fungerar väl. Ett i arbetslaget gemensamt förhållningsätt till lagarbete och ämnesintegration hjälper eleven att se sammanhang mellan teori och praktik. Detta 26

27 gynnar den studerandes kunskapsutveckling. Lagarbete och ämnesintegration kan även ses som ett verktyg att höja såväl effektiviteten som kvalitén i utbildningen. Då kriteriet lagarbete och ämnesintegration är något som den lokala utbildningsanordnaren administrerar är det viktigt att tankesätter omkring detta förankras på den lokala skolan, här har alla inblandade parter i Teknikcollege ett ansvar att påtala fördelarna för den lokala utbildningsanordnaren. Nuläge: Skolorna i Skaraborg är olika långt komna vad gäller ämnesintegration. Lärare arbetar ofta i team runt elever. En del av skolorna arbetar med ett elevaktivt arbetssätt, detta ser dock olika ut på de olika skolorna och en gemensam syn på begreppen finns inte. Vision: o Eleverna har en flexibel och självstyrd arbetssituation där de själva aktivt utövar inflytande över sin utbildning. o Eleverna har tilltro till den egna förmågan att själva och tillsammans med andra ta initiativ och påverka sina villkor. o Det finns en gemensam pedagogisk grundsyn och metodik i teknikcollege Skaraborg där ett elevaktivt arbetssätt tillämpas. o Lärarna arbetar i team. o Eleverna arbetar ämnesintegrerat. o Skolutvecklingssamarbetet Företagsamt lärande i Skaraborg är integrerad i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbete: o (R)Ta lärdom av andra teknikcollege och deras erfarenheter vad gäller teamarbete och elevaktivt förhållningssätt. o (L)Arbeta fram rutiner för lärares studiebesök på de lokala företagen för att dessa på så vis får del av industrins och de lokala produktionsbehovens verklighet. o (U)Att arbeta mer elevaktivt genom projektarbeten och ämnesintegrering. o (U)Att ha en plan för hur elever lär sig att arbeta i projektform. Det är viktigt att projektarbetena inte är för svåra till att börja med utan att svårighetsgraden successivt ökar. o (U)Utbilda lärare, som anser sig vara i behov av detta, i arbetsstrukturer och bedömningsmatriser för projektarbeten. o (U)Arbeta fram projekt där kursplanerna är integrerade även i den arbetsplatsförlagda tiden. o (U)Om behoven finns, strukturera om arbetslagen så att dessa får större möjligheter att arbeta i team, nära eleverna. o (U)Skolorna använder sig av resurspersonerna i Företagsamt lärande i Skaraborg i utvecklingsarbetet. o (U)Eleverna får information om UF- projekt o (U)Tidsplan gällande ambitionen för lagarbete och ämnesintegration bör vara klar inför hösten De enheter som ej blir klara skall ha en strategi klar 2011 och kunna omsätta denna till höstterminen

28 2.10 Lärande i arbete Företagen erbjuder eleven ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Eleven kan dessutom få projektarbeten, praktik och sommarjobb. Begreppet lärande i arbete: Vi använder begreppet lärande i arbete i nedanstående text likställt med praktik, LIA, projektarbete, APU, APL och liknande. Nuläge: I stort finns ett väl fungerande samarbete i enlighet med detta kriterium idag. Skolorna upplever att det periodvis är svårt att hitta praktikplatser. I samband med hög arbetsbelastning får företag, av naturliga skäl, svårt att prioritera handledning framför produktion, detta gäller generellt i såväl låg- som högkonjunktur. Flera utbildningsanordnare tillsammans med företag erbjuder redan idag sommarjobb åt elever som går på industri- och teknikprogram. Ett 60-tal handledare har hittills fått utbildning på högskolan i Skövde, vissa utbildningsanordnare har interna handledarutbildningar. Genom lärande i arbete får elever möjlighet att arbeta och lära i modern produktionsutrustning i sin rätta miljö och där tillämpa de i skolan förvärvade kunskaperna. Lärande i arbete ger dessutom elever möjlighet att se hur samarbete i t.ex. arbetsgrupper fungerar, kunskap om hur företagens organisation ser ut, samt lära om företagets roll i samhället och omvärlden. Lärande i arbete innebär även ett lärande i den sociala vardagen i form av lunch och kafferaster och de diskussioner som där hör till, värdefull kunskap skapas i och i anslutning till dessa möten människor emellan. Eftersom teknikprogrammet är ett studieförberedande program är det av största intresse att även teknikprogrammets elever får en praktisk och synlig anknytning till näringslivet, detta kan t.ex. ske genom ett projektarbete där eleven får tillämpa de i skolan förvärvade kunskaperna. Andra viktiga faktorer att peka på är att t.ex. en lyckad praktik eller projektarbete kan vara en bra inkörsport till en senare anställning eller kanske en bra referens att använda vid senare tillfälle. Vision: o Den regionala styrgruppen säkerställer möjligheterna för elevernas lärande i arbete genom de lokala o Utbildningsanordnarna och företagen tar gemensamt ansvar för lärande i arbete. o Elever ges möjlighet till sommarjobb, praktik samt projektarbeten på företagen o Elever har tillgång till en personlig utbildad handledare under sitt lärande i arbete. o Elever på industriprogrammet och teknikprogrammet har regelbundna kontakter med näringslivet genom studiebesök, praktik, projektarbeten samt genom företagens besök på skolan. 28