Kvalitetsrapport 2011 för barn- och utbildningsnämnden i Vetlanda kommun

Transkript

1 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet Kvalitetsrapport 2011 för barn- och utbildningsnämnden i Vetlanda kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING ENLIGT 2010 ÅRS KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLA SKOLBARNSOMSORG GRUNDSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA GYMNASIESÄRSKOLA VUXENUTBILDNING SAMMANFATTNINGSVIS OCH KOMMANDE UTMANINGAR

3 1 Inledning Kommunen har det övergripande ansvaret för att verksamheten och utbildningen bedrivs i enlighet med författningarna. I ansvaret ligger att styra och följa upp verksamheten så att den uppnår nationella mål för en likvärdig skola. Kommunen har ansvar för att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål, att det finns tillräckliga förutsättningar för verksamheterna att nå de nationella målen samt att avgöra vilka resurser som tilldelas. Enligt den nya Skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Samma krav ställs på enheternas kvalitetsarbete. Dessutom ska det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det innebär att från och med läsåret 2011/2012 har kravet på att upprätta en årlig kvalitetsredovisning tagits bort. Under 2011 har istället kommunala riktlinjer, rutiner och stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet formats, där även struktur för den årliga dokumentationen ingår. Föreliggande kvalitetsrapport är formad utifrån dessa riktlinjer och har delvis en annan disposition än tidigare. Inledningsvis beskrivs det utvecklingsarbete som har skett under det senaste året och som utgick från de behov som identifierades i föregående kvalitetsredovisning. Därefter redovisas det skolformsvisa resultatet av arbetet med verksamhetens kärnprocesser, dvs. utveckling och lärande, vilka sedan följs av analyser som förklarar och beskriver de insatser och aktiviteter som har bidragit till resultatet. Slutligen beskrivs de åtgärder för utveckling som har identifierats och som kommer att ligga till grund för kommande års utvecklingsarbete. 1.1 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Arbetet med årets kvalitetsrapport för barn- och utbildningsnämnden i Vetlanda kommun har på uppdrag av skolchef Hans Svensson utförts av utvecklingsledare Ingela Nyberg. Underlag för kvalitetsrapportens bedömningar och reflektioner är förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar för läsåret 2010/2011. Dessutom har kommunövergripande utvärderingar och statistik över kunskapsresultat tjänat som underlag. Kvalitetsrapporten fastställs av barn- och utbildningsnämnden. 1.2 Barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för samtliga verksamhetsformer från förskola till kommunal vuxenutbildning. Sammantaget finns i kommunen 31 förskolor med 951 barn placerade, 15 familjedaghem med 76 barn placerade, 16 grundskolor med elever samt Njudungsgymnasiet med elever. Fritidshem och förskoleklass finns knutna till varje F-6 skola. Kommunal vuxenutbildning uppgår till 201 helårsplatser. Skolchefen leder barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamheten för förskola och grundskola är indelad i två skolområden, omfattande tio respektive åtta rektorsenheter och leds av varsin områdeschef. Njudungsgymnasiet bildar ett eget verksamhetsområde, liksom Vetlanda Lärcentrum där kommunal 3

4 vuxenutbildning ingår. Ledningsorganisationen uppgår totalt till 33 personer inklusive skolchef. Verksamhetsmått 1 Antal Inskrivna barn i förskola genomsnitt maj/okt Inskrivna barn i fritidshem genomsnitt maj/okt Inskrivna barn i familjedaghem genomsnitt maj/okt Inskrivna barn i förskoleklass Elever grundskola Elever Njudungsgymnasiet Elever från annan kommun på gymnasiet Elever studerande på annan ort Antal elever i särskola Antal helårsplatser, kommunal vuxenutbildning Kommunala framgångsfaktorers koppling till läroplaner Barn- och utbildningsnämndens vision lyder: Jag älskar måndagar för i min skola lär jag mig att lyckas och att finna min väg in i framtiden! Visionen uttrycker en ambition om att alla, såväl barn och elever som anställda, får uppleva respekt, trivsel och möts av rimliga krav och förväntningar så att individens utveckling och lärande stimuleras i så hög utsträckning som möjligt. De framgångsfaktorer som bedöms vara viktiga för att nå visionen beskrivs i barn- och utbildningsnämndens styrkort och kan kopplas till målområden i respektive verksamhets läroplan. Som komplement till enheternas egna undersökningar och erfarenheter genomförs enkäter till barn och elever. Enkäten innehåller frågor ställda utifrån barnets perspektiv och riktar sig till 5-åringar, elever i grundskolans årskurs 3 och 8 samt elever i årskurs 2 på gymnasiet. Enkätens resultat ger en indikation på graden av måluppfyllelse samt verksamhetens utvecklingsbehov. 1.4 System för kvalitetsarbetet Utgångspunkten i barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete är att fånga upp resultaten på såväl enhetsnivå som övergripande nivå. Resultaten analyseras och leder till åtgärder för utveckling för att öka graden av måluppfyllelse. Rektor är ansvarig för det lokala kvalitetsarbetet på de egna enheterna. På övergripande nivå är förvaltningens ledningsgrupp ansvarig, liksom den politiska nämnden. Resultaten redovisas dels kvantitativt med statistisk redovisning, men även kvalitativa resultat redovisas. 1 Enligt bokslut

5 Balanserad styrning Balanserad styrning är Vetlanda kommuns styrdokument för alla förvaltningar och verksamheter. Dokumentet ger en samlad bild av övergripande mål för den kommunala verksamheten och ger förutsättningar för varje nämnd att ta fram styrkort för sitt ansvarsområde. Barn- och utbildningsnämndens styrkort Utifrån kommunfullmäktiges övergripande styrkort, har barn- och utbildningsnämnden formulerat viktiga faktorer för framgång inom ansvarsområdet. I styrkortet finns även resultatmål formulerade samt hur uppföljning ska ske. Resultatet följs bland annat upp genom enkäter riktade till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium. Lokal arbetsplan Varje enhet upprättar läsårsvis en lokal arbetsplan. I arbetsplanen beskrivs verksamhetens identifierade utvecklingsområden samt hur man kommer att arbeta för att nå högre måluppfyllelse. Kvalitetsredovisning Rektor redovisar verksamhetens resultat i enheternas kvalitetsredovisningar en gång per år. Dokumentet innehåller redovisning och bedömning av uppnådda resultat, analys av måluppfyllelse samt förslag till åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna publiceras på enheternas hemsidor. Utvecklingsdialog Barn- och utbildningsnämnden genomför under mandatperioden utvecklingsdialoger i samtliga enheter. Dialogen har fokus på skolans arbete mot målen i styrdokumenten och det systematiska kvalitetsarbetet. Det är viktigt att lyfta fram positiva erfarenheter för att belysa det skolan lyckas med och är stolt över, områden där uppföljning och utvärdering visar på behov av ytterligare utveckling samt hur man planerar att arbeta vidare med dessa områden för högre måluppfyllelse. Kvalitetsseminarium Varje år deltar rektorer i ett kvalitetsseminarium, vars syfte är att utveckla och synliggöra det lokala kvalitetsarbetet, samt att förstärka kvalitetsredovisning och lokala arbetsplaner som viktiga redskap i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att få positiv kritik och konstruktiva frågor på sitt eget kvalitetsarbete samt att studera andras, ges idéer och inspiration till det fortsatta arbetet på hemmaplan. 5

6 2 Åtgärder för utveckling enligt 2010 års kvalitetsredovisning I föregående års kvalitetsredovisning identifierades ett antal utvecklingsområden. Nedan redovisas åtgärder som genomförts under Generella åtgärder och insatser Strategi för ökad måluppfyllelse och högre studieresultat Förskola, grundskola och gymnasieskola står inför omfattande förändringar och ökade krav. Innehållet i läroplaner förtydligas, en ny gymnasieskola med ökade intagningskrav införs och såväl skolhuvudmannens som förskolechefers och rektors uppdrag skärps. Bakgrunden är att såväl nationella som internationella undersökningar visar att kunskapsresultaten försvagats under en längre tid. Samtidigt har skillnaderna i resultat ökat både mellan individer och mellan skolor. Det behövs alltså förbättringar för barn och elever i skolan och därför genomförs nu omfattande reformer (Tullberg 2010). Enligt Skollagen ansvarar huvudmännen för att utbildningarna håller hög kvalitet och att de är likvärdiga. Barn, ungdomar och vuxna har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. I lagen slås även fast att alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Den kunskapssyn som beskrivs i läroplanerna för förskolan, grundskolan och de frivilliga skolformerna är grundläggande i undervisningens utveckling. Den innebär att kunskap inte är något entydigt begrepp, utan kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa delar förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Dessutom ska skolan se till att varje elev får möjligheter att utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Enligt Sveriges kommuner och landsting har framgångsrika skolkommuner ett antal gemensamma faktorer som präglar verksamheten. En av faktorerna innebär att man följer upp resultat och återkopplar till verksamheten genom att det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer mjuka värden, de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling, elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå ( koll på varje barn ) genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen, det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring, 6

7 politikerna tar aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat. Kopplat till faktorerna Höga förväntningar och Fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd, ges förutsättningar för högre måluppfyllelse på såväl individ-, som skol- och kommunnivå. Förskolor och skolor i Vetlanda kommun strävar efter att ge barn och elever goda möjligheter för lärande och utveckling. Verksamheten och utbildningen ska vara likvärdig och erbjuda barn och elever goda möjligheter till lärande och utveckling oavsett förskola/skola Det innebär att verksamheten och undervisningen ska stimulera och utveckla barns och elevers nyfikenhet, motivation och lust att lära, att lärandemiljöerna präglas av inflytande och delaktighet samt att elever får stöd i sitt lärande. De tre områden som särskilt har prioriterats i strategin för ökad måluppfyllelse och högre studieresultat har avsikten att utveckla verksamheten i förskola och skola såväl när det gäller verksamhetens genomförande, som uppföljning och utvärdering. Strategi för ökad måluppfyllelse och högre studieresultat i Vetlanda kommun Systematisk kunskapsuppföljning Syftet med att genomföra kunskapsuppföljning på ett systematiskt sätt är att utveckla undervisningen på såväl individ-, grupp-, som skol- och kommunnivå. Genom att förstärka pedagogernas professionella uppdrag att följa upp och skapa de bästa förutsättningar för varje barns lärande, ökar möjligheterna till högre måluppfyllelse. Systematiken ger möjligheter till att uppföljningen blir ett viktigt underlag i kvalitetsarbetet så undervisningen kan utvecklas och förbättras. Kunskapsuppföljningen omfattar kartläggning av de nyckelkompetenser som har avgörande betydelse för lärandet, dvs. läsa, skriva, räkna samt förmåga att höra, förstå och skriva engelska. Kunskapsuppföljningen syftar till att få information om var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling för att optimal utveckling 7

8 och lärande ska ske. Skolans uppdrag att ge alla elever möjligheter och förutsättningar att nå målen ska ligga i fokus. Dessutom är även resultat av nationella prov samt betyg viktiga när det gäller att följa elevers kunskapsresultat. Systematisk kunskapsuppföljning leder till behov av samverkan mellan skolor, stadier och verksamhetsformer. Det blir även intressant att följa enskilda elevers/elevgruppers kunskapsutveckling genom utbildningen. Kunskapsuppföljningen bidrar till att undersöka vad eleven, skolan och kommunen lyckas med eller inte lyckas med och är ett viktigt underlag i verksamhetsutvecklingen och planeringen av den fortsatta undervisningen. Analysen av resultaten är central. Det är genom analysen som de mjuka värdena kommer till uttryck och där bedömning av vilka åtgärder som behöver ske för ökad måluppfyllelse synliggörs. De konkreta åtgärderna måste sedan följas upp. I förskolan följs hur verksamheten ger barnen möjligheter att utveckla sina språkliga och matematiska förmågor. Viktiga aspekter att undersöka, följa och utveckla är Bedömning och betyg Arbetet med följa och dokumentera barns och elevers utveckling och lärande (IUP) Utveckling av verksamhet och undervisning till följd av resultaten. Klassens kvalitetsrapport Klassens kvalitetsrapport är en vidareutveckling av de centrala enkäter som undersöker barns och elevers attityder till förskola och skola kring de framgångsfaktorer som är framtagna av Barn- och utbildningsnämnden (stort inflytande och ansvar, positiv kunskapsutveckling, salutogent förhållningssätt). Klassens kvalitetsrapport innebär att samtliga barn (fr. 4 års ålder) och elever i förskola och skola årligen besvarar ett antal frågor som knyter an till såväl barnoch utbildningsnämndens framgångsfaktorer och till läroplanernas mål och riktlinjer. Klassens kvalitetsrapport fyller flera syften. Dels är det en metod där barnen och eleverna aktivt deltar i gruppens och förskolans/skolans kvalitetsarbete och därmed ökar förståelsen för demokratisk styrning. Dels är det en metod som utgår från varje elevs uppfattning om sin skolvardag och som också ökar förståelsen för verksamheten genom den diskussion som resultat och analys medför. Det är också en metod där resultat och analys kommer till nytta i organisationens samtliga nivåer och ger förutsättningar till dialog för förbättrings- och utvecklingsarbete. Viktiga aspekter att undersöka, följa och utveckla är Arbetet med normer och värden Barns och elevers inflytande och ansvar Verksamhetens arbete med att möta barns och elevers olika behov 8

9 Arbetsplan för samverkan mellan förskola/skola och arbetsliv I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och känna att de har makten över sitt eget lärande. När de får upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet - då väcks också lusten att lära. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om arbetsliv och egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Samverkan mellan skola och arbetsliv, entreprenörskap, består av två delar: kontakter med arbetsliv och omvärld ett förhållningssätt i skolans undervisning. Syftet med en genomtänkt och förankrad struktur för samverkan är att underlätta kontakterna mellan olika aktörer och därmed bidra till att utveckla barns och elevers entreprenöriella förmågor, liksom skolans arbets- och undervisningsmetoder i ett långsiktigt perspektiv Viktiga aspekter att undersöka, följa och utveckla är Arbetsformer och undervisningssätt som stimulerar barns och elevers kreativitet, problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga etc. Förskolors och skolors samverkan med arbetsliv i den vardagliga verksamheten Utformning av PRAO och APL 2.2 Kompetensutveckling Under hösten 2011 genomfördes en utbildning för personal inom elevhälsan, Perspektiv på elevhälsa. Utbildningen genomfördes i samarbete med Linnéuniversitetet och omfattade 7,5 hp. Innehållet i utbildningen utgick från kraven i den nya skollagen och syftade till att de olika professioner som ingår i elevhälsan ska utveckla sitt samarbete för att skapa bästa förutsättningar för varje elevs utveckling och lärande. Även rektorer har deltagit i kompetensutveckling. Sex rektorer deltar för närvarande i Rektorsprogrammet och en deltar i Rektorslyftet. Samtliga rektorer har även deltagit Skolinspektionens dag samt Rektor och lagen. För att stärka rektorers insikt och förståelse för det entreprenöriella förhållningssättet deltog samtliga i rikskonferensen för öka samverkan mellan skola och arbetsliv; Rubba dina cirklar. Vetlanda kommun har under året genomfört ett program för ledar och medarbetarutveckling, LEAD (Leadership & Employeeshio Active Development). Syftet är att utveckla ledare som bär de målsättningar, den kultur, de förhållningssätt och de värderingar som ligger till grund för kommunens 9

10 verksamhet och utveckling. Programmet ger ledarna verktyg för att utveckla medarbetarna på sin arbetsplats. 2 Verksamhetsspecifik kompetensutveckling redovisas i respektive kapitel. 2.3 Skolformsvisa utvecklingsområden och åtgärder Förskola Nationella mål Åtgärder för utveckling Genomfört Normer och värden Utveckling och lärande Förskola och hem Målen för området tolkas och översätts till verksamhetens genomförande. Därigenom ökar medvetenheten om hur verksamheten kan formas och hur bedömning av måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling kan ske. Pedagogisk dokumentation formas och utgör ett naturligt arbetssätt för förskolorna att följa upp och utvärdera sitt arbete. Barn med annat modersmål ges större förutsättningar att också utveckla sitt eget modersmål. Förskolans arbete för att utveckla goda samverkansformer med föräldrar bör undersökas mer systematiskt. Bland annat bör föräldrars upplevelse av sina möjligheter till inflytande samt deras upplevelse av förskolans intresse av en nära och bra kontakt undersökas. Implementeringen av Lpfö har bidragit till en ökad medvetenhet. Metoden Klassens kvalitetsredovisning fångar upp barnens upplevelser och ger underlag till fortsatt utveckling. Under året har en arbetsgrupp haft i uppdrag att forma riktlinjer. Förslaget hanteras under Fritidshem Nationella mål Åtgärder för utveckling Genomfört Normer och värden Arbetet med likabehandlingsplanen utvecklas till att även omfatta de förutsättningar som råder vid fritidshemmet. Verksamheten anpassas och formas utifrån barns ålder, mognad Träffar för utveckling och erfarenhetsutbyte mellan personal i fritidshem har 2 Ledarutveckling i Vetlanda kommun. Personalkontoret

11 Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan och intressen. Ett gemensamt system för att fånga upp elevers upplevelse av verksamheten vid fritidshemmet formas. Ett gemensamt system för att fånga upp elevers upplevelse av delaktighet och inflytande vid fritidshemmet formas. Samverkan med föräldrar samordnas och integreras tillsammans med skolan. Samarbetet i arbetslag mellan fritidshem och skola utvecklas i syfte att skapa en helhetssyn och kontinuitet för barnens hela dag. genomförts. Vid träffarna har även arbetet med implementering av ny läroplan skett. Metoden Klassens kvalitetsredovisning fångar upp elevernas upplevelser och ger underlag till fortsatt utveckling. Metoden Klassens kvalitetsredovisning fångar upp elevernas upplevelser och ger underlag till fortsatt utveckling. Grundskola Nationella mål Åtgärder för utveckling Genomfört Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Fortsätta arbetet med inkluderande förhållningssätt genom aktiva diskussioner och samtal i arbetslag. Systematisk uppföljning och analys av elevers och skolors kunskapsresultat sker, vilket ligger till grund för åtgärder för utveckling. Specialpedagogisk kompetensutveckling genomförs så att undervisningen kan anpassas och varieras för att alla elever kan ges förutsättningar att nå målen. Utveckla systematisk och kontinuerlig uppföljning och analys av elevernas ansvar och inflytande på såväl skolnivå som kommunövergripande nivå. Plan för systematisk kunskapsuppföljning av nyckelkompetenserna läsa, skriva, räkna samt engelska har formats. Metoden Klassens kvalitetsredovisning fångar upp elevernas upplevelser och ger underlag till fortsatt utveckling. 11

12 Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Betyg och bedömning Rektorns ansvar Förbättra och utveckla rutinerna och samarbetet vid övergång för elever i behov av särskilt stöd samt för de elever som är placerade i förberedelseklass. Utveckling av s.k. entreprenöriellt lärande i samtliga skolor, där ett undersökande och utforskande arbetssätt kopplas till arbetslivs- och omvärldskontakter. Fortsätta arbetet med att förankra och förtydliga målen i den nya samlade läroplanen, Lgr 11, så att den bildar underlag till undervisningens planering och genomförande, liksom uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Utveckla systematisk och kontinuerlig uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling på såväl skolnivå som kommunövergripande nivå. Formulera en ledarstrategi för rektorer i Vetlanda kommun som beskriver förväntningar och krav utifrån såväl ett statligt som ett kommunalt ansvar. Beslutade uppdrag till rektor formuleras och dokumenteras samt kopplas till tydligare redovisning och uppföljning. Systematisk insamling av elevernas kunskapsresultat utvecklas på central nivå i syfte att underlätta rektorns och skolans analys och behov av fortsatt utveckling. Arbetsplan skola-arbetsliv Det kommunövergripande och det lokala implementeringsarbetet samordnas, liksom att Skolverkets stödmaterial används. Ökad bedömarkompetens genom kompetensutveckling och Lgr 11-arbetet. Plan för systematisk kunskapsuppföljning Särskola Nationella mål Åtgärder för utveckling Genomfört Särskolan Utveckling av systematisk uppföljning av verksamheten. Metoden Klassens kvalitetsredovisning fångar upp elevernas upplevelser och ger underlag till 12

13 fortsatt utveckling. Gymnasieskola Nationella mål Åtgärder för utveckling Genomfört Kunskaper Normer och värden Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Förtydliga varje lärares ansvar att diskutera elevens egna betygsmål. Förstärka arbetet med att motverka mobbning och kränkande behandling. Utveckling av s.k. entreprenöriellt lärande i samtliga skolor, där ett undersökande och utforskande arbetssätt kopplas till arbetslivs- och omvärldskontakter. Undervisningens innehåll kopplas på ett tydligare sätt till målen för undervisningen. Förtydligas i gymnasieplanen. Förebyggande arbete enligt likabehandlingsplanen. Arbetsplan skola-arbetsliv Förtydligas i gymnasieplanen. Gymnasiesärskola Nationella mål Utbildningsval arbete och samhällsliv Åtgärder för utveckling Utveckling av s.k. entreprenöriellt lärande i samtliga skolor där ett undersökande och utforskande arbetssätt kopplas till arbetslivs- och omvärldskontakter. Arbetsplan skola-arbetsliv Vuxenutbildning Nationella mål Elevernas ansvar och inflytande Rektorns ansvar Åtgärder för utveckling Former för att utveckla elevernas inflytande utvecklas, samtidigt som deras ansvar förtydligas. En långsiktigt hållbar lösning av ledar- och chefsskap genomförs, så att samverkan och utveckling inom enheten kan ske i en positiv riktning. Ledningsorganisationen är utformad med en övergripande chef för den samlade verksamheten vid Vetlanda lärcentrum, samt en biträdande rektor. 13

14 3 Förskola Förskoleverksamhet är ett samlingsnamn för förskola, pedagogisk omsorg samt öppen förskola och möter barn i åldrarna 1-5 år. Förskoleverksamhetens huvuduppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolans läroplan anger de nationella mål som verksamheterna ska omfatta. Under 2011 reviderades förskolans läroplan med bland annat förtydliganden och kompletteringar av mål och riktlinjer när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Dessutom tillfördes ett nytt avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling. 3.1 Resultat Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Kvalitetsredovisningarna beskriver att verksamheten varieras och erbjuder ett rikt utbud av material och aktiviteter. Att dela in barngruppen i mindre grupper innebär ett arbetssätt som underlättar pedagogernas möjligheter att möta varje barn och kunna anpassa verksamheten till barnens olika mognad. Arbetssättet innebär även att barnen får en lugnare miljö och färre situationer som kan medföra konflikter mellan barnen. Tillsammans med att forma den pedagogiska miljön på ett medvetet sätt, beskrivs i förskolornas kvalitetsredovisningar hur barnens lek och lärande stimuleras och utvecklas. Detta förutsätter ett professionellt förhållningssätt och att i många avseenden förändra det traditionella arbetssättet i förskolan. Förskolornas kvalitetsredovisningar har fokus på barnens språkliga och matematiska utveckling. Som stöd i detta arbete finns lokala språk- respektive matematikutvecklare, vilka i sin tur får stöd från kommunala utvecklare. Syftet är att skapa ett effektivt flöde i dessa viktiga områden för barns lärande och utveckling. För att skapa helhet för barnen genomförs verksamheten på ett tematiskt arbetssätt. I ett bestämt tema vävs språk, matematik, motorik, sång, lek etcetera in på ett utvecklande och intressant sätt för barnen. Inom temat beskrivs även hur 14

15 barnen själva får vara delaktiga i att bestämma innehåll och arbetssätt. Att vara lyhörd för barnens intressen och önskemål är en viktig del i förskolornas arbete. Ett utvecklingsområde som lyfts fram är kompetens inom naturvetenskap och teknik, vilket lyfts fram som ett särskilt kunskapsområde i den reviderade läroplanen. Den kommunövergripande enkäten undersöker barnens arbetsglädje i förskolan, vilket också ingår under framgångsfaktorn Salutogent förhållningssätt. Resultatet visar ett något lägre resultat än föregående års mätningar. 76 % av barnen har en positiv inställning till de olika aktiviteter som efterfrågas i enkäten. Frågor ställs även om barnens upplevelse i förskolan och mäter barnens motivation. Resultatet visar att 85 % av barnen har en positiv känsla när de vistas i förskolan och 65 % anger att de känner sig glada när de ska gå till förskolan. Även detta resultat visar på en negativ trend i jämförelse med tidigare års mätningar. Barn i behov av särskilt stöd Varje rektorsenhet har minst en specialpedagog knuten till sig, vilken tillsammans med arbetslagen ansvarar för arbetet med särskilt stöd. Ambitionen är att tidigt uppmärksamma särskilda behov så att relevanta och utvecklande åtgärder sätts in i så tidigt skede som möjligt. Den specialpedagogiska kompetensen ska omfatta alla pedagoger och medföra ett naturligt förhållningssätt i det pedagogiska arbetet med att möta alla barns behov. Modersmålsstöd Insatserna för att stärka språkutvecklingen hos barn med annat etniskt ursprung än svenskt är olika utvecklat inom kommunens förskolor. Kvalitetsredovisningar visar att medvetenheten och kunskapen kring detta område varierar. Medan några förskolor aktivt använder barnets hemspråk i verksamheten, finns det andra förskolor som inte beskriver vikten av förstaspråksutvecklingen för att stärka språkutvecklingen i svenska. 3.2 Analys av resultatet Antal barn och barngruppernas storlek Antal placerade barn Inskrivna barn i förskola Inskrivna barn i pedagogisk omsorg Enligt bokslut 2011 samt Skolverkets kommunblad 2011, 2010,

16 Vetlanda 2011 (2010) Riket 2011 (2010) Antal barn/årsarbetare i förskola 5,4 (5,5) 5,3 (5,4) Antal barn/barngrupp 16,6 (17) 16,8 (17) Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 85 (85) 54 (54) Kostnad per barn ( )* ( )* Pedagogisk omsorg Vetlanda 2011 (2010) Riket 2011 (2010) Antal barn/årsarbetare 5,1 (4,9) 4,9 (5,0) Kostnad per barn* ( )* (96 600)* * Uppgifter avseende 2011 års kostnader är ej sammanställda. Familjedaghemmen i kommunen är knutna till egna grupplokaler som ger möjlighet till samverkan och samarbete mellan dagbarnvårdarna. Öppen förskola bedrivs inom ramen för familjecentralen Kärnhuset, vilket är ett samarbete med Jönköpings läns landsting samt socialförvaltningen. Syftet är att på ett samlat sätt erbjuda föräldrar stöd i föräldrarollen. Öppen förskola erbjuder pedagogisk verksamhet för de barn som inte är placerade i förskola eller familjedaghem Kommunen är skyldig att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Ökad efterfrågan har ställt ökade krav på barnsomsorgsplatser och även på möjligheterna att tillgodose önskemål om viss placering. Utökning av antalet avdelningar och antalet barn i barngrupper har skett under året. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i Vetlanda kommuns förskolor är hög, sett i relation till riket som helhet. Anledningen är kommunens satsning på att erbjuda förskollärarutbildning till verksamma barnskötare, vilket genomfördes under Dessutom har kommunen som princip att ersätta vakanta barnskötartjänster med förskollärare. Det finns skäl att anta att barngruppernas storlek påverkar verksamhetens kvalitet. Dels har antalet barn per årsarbetare betydelse för hur varje barns behov kan upptäckas och tillgodoses, dels påverkar barngruppernas storlek arbetsro, klimat och möjligheter till att skapa goda lärmiljöer Arbetet i verksamheten Normer och värden Enligt Läroplan för förskolan ska förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. 16

17 Förskolornas arbete utgår i hög utsträckning från social fostran och värdegrundsarbete. Flera förskolor kopplar arbetet kring normer och värden till de vuxna som positiva förebilder. Genom att vuxna visar respekt och lyhördhet för såväl varandra som barnen, kan en positiv utveckling ske. Kvalitetsredovisningarna beskriver ett medvetet arbete med att stödja barnen i samspelet med varandra. Bland annat beskrivs metoder för konfliktlösning där målsättningen är att stimulera barnen att själva komma fram till lösningar. Att visa hänsyn till varandra, att varje barn dagligen blir positivt bekräftat är andra områden som beskrivs i enheternas arbete. Varje förskola har en likabehandlingsplan som beskriver arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna och hur man arbetar för att förebygga kränkningar vid förskolan. Barns inflytande Enligt förskolans läroplan ska förskolan lägga grunden till att barn ska förstå vad demokrati är. De ska utifrån sin förmåga få ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Deras behov och intressen bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Förskolornas kvalitetsredovisningar beskriver hur barn är delaktiga och ges inflytande i så väl informella som formella former. De formella formerna handlar om att barn deltar i demokratiska arbetsformer i den vardagliga verksamheten som till exempel omröstningar, samtal vid samlingar och möjlighet att välja mellan olika alternativ. Förskolorna beskriver även att barnen görs delaktiga vid planering av teman och olika aktiviteter. De informella formerna för barns inflytande beskrivs ofta som att personalen är lyhörd för barnens behov och önskemål. Genom ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt där pedagogen agerar medforskare och följer barnets tankeprocesser och förslag till lösningar, ges barnet inflytande över sitt eget lärande. Det förutsätter lyhördhet och att verksamheten är organiserad i mindre grupper där varje barns ges utrymme. När det gäller de minsta barnens inflytande och delaktighet samt barn med funktionshinder, är det viktigt att observera barnen och vara lyhörd för små signaler. Teckenkommunikation (tecken som stöd) används vid några förskolor och underlättar kommunikationen med de barn som inte har utvecklat sitt muntliga språk. Andra aspekter som beskrivs är vikten av att barn får utföra aktiviteter i egen takt. Det stärker deras tro på sin egen förmåga och självkänsla. Även miljöns betydelse framhålls. Om barn själva ska kunna göra aktiva val förutsätts att miljöns utformning ger barnen möjligheter och tillgång till olika typer av lekar, aktiviteter och material. Den förvaltningsövergripande enkäten ställer frågor till 5-åringar om deras upplevelse av delaktighet, inflytande och ansvar och mäter i vilken mån som barnen upplever sig ha möjligheter att påverka. Resultatet visar att andelen barn som anser att de har möjlighet att vara delaktiga uppgår till 78 %. Resultatet visar en något försämrad trend i jämförelse med tidigare mätningar. 17

18 Målområde Andel i % som svarar positivt Stort inflytande och ansvar Salutogent förhållningssätt Så här känner jag mig på förskolan Hur känns det när du ska åka/gå till förskolan? Arbetsglädje Förskola och hem Enligt förskolans läroplan ska förskolan komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och föräldrarna ska ha möjlighet att vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Samtliga förskolor beskriver inskolningstiden som en viktig tid för att skapa god kontakt med barnets föräldrar. Många har en tydlig rutin som följs och att barnet vid inskolningen har en särskild pedagog som ansvarar för kontakten. Den viktiga dagliga kontakten vid hämtning och lämning beskrivs också som viktiga för förskolans samarbete med föräldrar. Ett tillmötesgående bemötande anses vara viktigt för att föräldrar ska känna trygghet och förtroende för förskolan. Utvecklingssamtal erbjuds årligen, då även individuell utvecklingsplan (IUP) för barn från fyra års ålder upprättas. IUP:n beskriver hur förskolan på bästa sätt kan möta barnets behov av utveckling och lärande. I dessa samtal förtydligas relationen och behovet av samarbete mellan föräldrar och förskola och föräldrarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i verksamheten. Föräldragruppen inbjuds till föräldramöten och erbjuds även vara delaktiga i skolråd för att ge möjlighet till att ytterligare kunna påverka förskolans verksamhet. Flera förskolor beskriver att det är svårt att engagera föräldrar och att många föräldrar anger att de inte har behov och intresse av aktivt inflytande. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Enligt Läroplanen för förskolan ansvarar förskolan för att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till nya verksamheter närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. 18

19 Övergången från förskola till förskoleklass har förtydligats och gemensamma riktlinjer har tagits fram. Målsättningen är att i nära samarbete mellan personal, föräldrar och barn uppmärksamma varje barns behov för att underlätta övergången från förskola/familjedaghem till förskoleklass/fritidshem. Syftet är att som en röd tråd länka samman verksamheterna för barnens bästa. Uppföljning, utvärdering och utveckling Enligt förskolans läroplan ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Individuell utvecklingsplan Barn i förskolan har från fyra års ålder en individuell utvecklingsplan som beskriver hur förskolans verksamhet ska stödja varje barns utveckling och lärande på bästa sätt. Den individuella utvecklingsplanen upprättas tillsammans med föräldrar vid årliga utvecklingssamtal och innehåller överenskomna mål för verksamhetens innehåll. Under året har ett arbete påbörjats som syftar till att förtydliga innebörden av kravet om att varje barns utveckling och lärande ska följas och dokumenteras, för att ligga till grund för utvärdering av förskolans verksamhet och fortsatta utveckling. Klassens kvalitetsrapport Under 2011 formades en metod för uppföljning där barn och elever aktivt deltar i gruppens/klassens, skolans och barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete. Första tillfället för genomförande är under våren Metoden utgår från varje barns/elevs uppfattning om sin förskole/skolvardag och är en metod som ökar förståelsen för verksamheten och för demokratisk styrning. Underlaget för utvecklingsarbetet startar med att alla förskolebarn 3-5 år samt elever i förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola besvarar en elevenkät under sin lärares ledning. Underlaget utgör grunden för diskussion och analys och resulterar i den kvalitetsrapport som barnen/eleverna i gruppen/klassen sätter samman med stöd av sin pedagog. Rapporten pekar på styrkor och 19

20 förbättringsområden, såväl i den egna gruppen/klassen som i den förskola/skola som barnen/eleverna går i. Kvalitetsrapporten redovisas för gruppens/klassens föräldrar. Förskolechefer/rektorer har konkret nytta av klassens kvalitetsrapport när de i samspel med föräldrar och personal analyserar verksamheten och då de arbetar fram förbättringsåtgärder i skolans kvalitetsrapport. Redovisningen ska sätta avtryck i följande läsårs lokala planering. Påståendena i elevenkäten har tagits fram utifrån barn- och utbildningsnämndens framgångsfaktorer och avser att undersöka barnens/elevernas attityder till förskola/skola under innevarande läsår. Förskolechefernas(-och rektorernas) redovisningar finns som underlag i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet och blir ett av underlagen i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet. Under året har beslut fattats om förändrade ansvars- och verksamhetsområden för rektorer/förskolechefer. Det innebär en inriktning till att förskolechefer endast ansvarar för förskola och pedagogisk omsorg i syfte att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet Kompetensutveckling Under 2011 påbörjades arbetet med att implementera förändringarna i förskolans läroplan, Lpfö. Det har bl.a. skett genom strukturerade nätverksträffar, där personal från olika förskolor har fått utbyta erfarenheter och utveckla en djupare förståelse för innebörden och intentionerna i läroplanens målskrivningar. Dessutom har gemensamma föreläsningar inom området genomförts. Innehållet i varje nätverksträff har planerats tillsammans med förskolechefer, utvecklingsledare och särskilt utsedda samtalsledare. Träffarna har sedan följts upp i de egna enheterna. Inriktningen på arbetssättet har fungerat mycket väl och kommer att fortsätta under Matematik har också varit ett område för kompetensutveckling. Linnéuniversitetet har genomfört en processutbildning med temat Små barns matematik, som på ett konkret och tydligt sätt har bidragit till att utveckla förskolornas arbete med matematik. Språkutvecklande arbetssätt har fokuserats genom utbildningar i TRAS, tidig registrering av språkutveckling. Arbetssättet används för att följa barnens språkutveckling och på bästa sätt kunna stödja den. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i Vetlanda kommuns förskolor är hög, sett i relation till riket som helhet. Anledningen är kommunens satsning på att erbjuda förskollärarutbildning till verksamma barnskötare, vilket genomfördes under Dessutom har kommunen som princip att ersätta vakanta barnskötartjänster med förskollärare. 20

21 3.2.4 Lokaler och lärmiljöer Kommunen är skyldig att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Ökad efterfrågan har ställt ökade krav på barnsomsorgsplatser och även på möjligheterna att tillgodose önskemål om viss placering. Utökning av antalet avdelningar och antalet barn i barngrupper har skett under året samt även projektering av nya förskolor. 3.3 Analysens lärdomar och slutsatser Framgångsrikt arbete Utvecklingsinsatser som bygger på kollegialt lärande, där man får tillfälle att utbyta erfarenheter med andra och sedan tillsammans forma den egna förskolans utveckling har visat sig vara verkningsfullt. Revidering av förskolans läroplan har bidragit till en ökad medvetenhet om förskolans uppdrag och vikten av att arbetet i verksamheten utgår från de nationella målen. Detta syns tydligt i årets kvalitetsredovisningar, som i högre utsträckning än tidigare beskriver ett systematiskt arbetssätt med hänvisning till målen i läroplanen. Utvecklingsområden För att kunna bedriva en verksamhet med god kvalitet finns omfattande behov av att under kommande år se över befintliga lokaler. Många förskolor påpekar att de lokalmässiga förutsättningarna påverkar möjligheterna att skapa goda lärmiljöer. Nya, större enheter planeras, vilka kommer att ersätta mindre. Dessutom projekteras nya lokaler för de förskolor som har störst behov. Att dra slutsatser om verksamhetens kvalitet med hjälp av enkätundersökning till små barn upplevs problematiskt. Vid samtal med förskolor visar det sig vara viktigt att reflektera över hur barnen uppfattar frågeställningarna. Små barn svarar i ögonblicket och utifrån situationen i den aktuella stunden då frågan ställs. Resultatet bildar dock ett viktigt underlag för förskolans fortsatta utveckling. Det är viktigt att arbetslagen reflekterar över barnens svar och anledningen till att såväl positiva som negativa upplevelser kommer till uttryck. Det förtydligade kravet på att varje barns utveckling och lärande ska följas och dokumenteras ger stöd för att finna former för hur pedagogisk dokumentation kan bli ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Barn med annat modersmål bör ges bättre förutsättningar att också utveckla sitt eget modersmål. Förskolans arbete för att utveckla goda samverkansformer med föräldrar bör undersökas mer systematiskt. Bland annat bör föräldrars upplevelse av sina möjligheter till inflytande samt deras upplevelse av förskolans intresse av en nära och bra kontakt undersökas. 21

22 4 Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorg är ett samlingsbegrepp för fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet riktat till barn i åldrarna 6-12 år. I Vetlanda fanns 2011 endast fritidshem. Skollagen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, samt Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem anger de nationella mål och riktlinjer som verksamheten ska omfatta. Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera skolan. Fritidshemmet kompletterar skolan tidsmässigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året. Skolan och fritidshemmet ger barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter och kompletterar därmed varandra. Fritidshemmet kompletterar även skolan genom möjligheten att erbjuda andra aktiviteter och genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper. Fler barn än de som är i fritidshemmet får då del av kompletterande pedagogiska metoder och innehåll. 4.1 Resultat Normer och värden Fritidshemmen redovisar i kvalitetsredovisningarna arbetet med att skapa ett positivt klimat och att eleverna ska känna sig trygga och trivas. Pedagogerna lägger vikt vid att fungera som positiva förebilder i relationen med såväl elever som vuxna. Fritidshemmen omfattas oftast av skolornas likabehandlingsplaner, men det finns behov av att förtydliga och beskriva de särskilda förutsättningar som råder vid fritidshemmet. Ofta är barngruppen stor och verksamheten innebär en högre grad av självständighet, där barn i olika grupper befinner sig på ett spritt område. Det innebär att det ställs högre krav på kartläggning och observation. Fritidshemmen beskriver vikten av att dagligen möta och bekräfta varje barn. Genom olika former av formella samlingar eftersträvas öppenhet, dialog och samtal kring värdegrundsfrågor. Flera fritidshem redovisar arbetet med gemensamma trivselregler och arbetet med att motverka negativa beteenden. Att snabbt ta tag i konflikter beskrivs som viktigt. Att utveckla samspelet i gruppen betonas, men beskrivs också som problematiskt eftersom åldersspridningen ofta är stor. Det är svårt att anpassa verksamheten så att den passar både 6-åringar och 10-åringar. Genom att personal vid fritidshemmet även finns med under skoldagen ges möjligheter att följa upp och bearbeta situationer vid fritidshemmet. 22

23 Elever i behov av särskilt stöd Det framförs svårigheter att tillgodose behoven hos elever i behov av särskilt stöd. Genom storleken på grupperna och det friare arbetssättet, har dessa elever ofta en svårare situation på fritidshemmet än vad som råder under skoldagen. Det ställer särskilda krav på en bra och flexibel planering. 4.2 Analys av resultatet Antal barn och barngruppernas storlek Antal placerade barn Inskrivna barn i fritidshem Nyckeltal Vetlanda 2011 (2010) Riket 2011 (2010) Antal elever/anställd 11,2 12,3 Antal elever/avdelning 30,9 (31,9) 38,8 (38,1) Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 76 (80) 55 (58) Kostnad per barn* (28 000) (34 200) *Uppgifter avseende 2011 års kostnader är ej sammanställda Arbetet i verksamheten Kunskaper Verksamheten vid fritidshemmen inriktas på lärande i praktiken. Genom att baka, odla, snickra, gå på utflykt med mera ges många tillfällen till att få en konkret bekräftelse och förståelse som breddar lärandet och utvecklar det sociala samspelet. Leken är viktig, liksom pedagogernas aktiva deltagande. Genom att personal vid fritidshemmet finns med under skoldagen, kompletterar verksamheten skolan naturligt. Några fritidshem anger även att det finns möjligheter för elever att få hjälp med läxor. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska enligt läroplanen omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande över verksamhetens utformning. Enligt Skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. 4 Enligt bokslut 2011 samt Skolverkets kommunblad 2011, 2010,

24 Fritidshemmen lägger vikt vid att eleverna ska känna att deras fritid är meningsfull och att de kan påverka den i så stor utsträckning som möjligt. Detta sker ofta i början av terminen, men även under pågående verksamhet. Att ta ansvar för sitt eget beteende och hur man aktar lokaler och material är områden som fritidshemmen lägger vikt vid. Eleverna stimuleras till att ta ansvar och har inom givna ramar frihet att själva ha inflytande över sina aktiviteter. Fritidshemmen genomför även formella forum för inflytande som till exempel fritidsråd. Fritidshem och hem Enligt läroplanen ska fritidshemmets och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungas utveckling och lärande. Enligt skolornas kvalitetsredovisningar beskrivs kontakten med föräldrar som goda. Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning är viktiga tillfällen för kontakt. Det förekommer även skriftlig information i form av veckoblad med mera. Föräldramöten anordnas, liksom mer informella träffar som till exempel drop-in fika. Fritidshemmen har inte egna skolråd, men föräldrarna har möjlighet att framföra synpunkter och föra upp frågor i skolornas skolråd. Det förekommer att fritidshemmen deltar i skolornas utvecklingssamtal, alternativt lämnar skriftlig information. Vid behov inbjuds även till extra utvecklingssamtal gällande situationen vid fritidshemmet. Övergång och samverkan Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. De flesta av Vetlandas fritidshem och skolor är verksamhetsintegrerade där arbetslagen har gemensamma barn att samverka kring. Ofta används även gemensamma lokaler. Vid flera fritidshem har personalen uppgifter i skolan och får därmed en bra överblick över elevernas skoldag. Det ger en helhetssyn på barnet där de olika verksamheterna kan komplettera synen på barnets förmågor och komma fram till samsyn och gemensamt förhållningssätt. Fritidshemmen deltar även ibland vid elevvårdskonferenser kring elever i behov av särskilt stöd. Fritidshemmet och omvärlden Enligt läroplanen ska fritidshemmet samverka med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Enligt enheternas kvalitetsredovisningar förekommer samarbete med olika föreningar i närområdet såsom idrottsföreningar, Svenska kyrkan etcetera. Vid lov sker utflykter till Stadsbiblioteket, bowling- och simhall och man deltar i olika kulturaktiviteter. Det sker även utbyte mellan olika fritidshem i kommunen, främst genom det nätverk som bildats under året. 24

25 4.3 Kompetensutveckling Under 2011 påbörjades arbetet med att implementera förändringarna i Läroplan för förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan, Lgr 11. Det har bl.a. skett genom strukturerade nätverksträffar, där personal från olika fritidshem har fått utbyta erfarenheter och utveckla en djupare förståelse för innebörden och intentionerna i läroplanens målskrivningar. Dessutom har gemensamma föreläsningar inom området genomförts. Innehållet i varje nätverksträff har planerats tillsammans med rektorer, utvecklingsledare och särskilt utsedda nyckelpersoner. Träffarna har sedan följts upp i de egna enheterna. Inriktningen på arbetssättet har fungerat mycket väl och kommer att fortsätta under Analysens lärdomar och slutsatser Framgångsrikt arbete Det kollektiva lärarandet som har skett vid nätverksträffar bidrar till att förankra, förstå och i högre utsträckning tillämpa fritidshemmets uppdrag i vardagen. Genom att fritidspedagoger kommer samman, sprida goda idéer, erfarenheter och arbetssätt i kommunens fritidshem. Dessutom ges ett kollegialt utbyte, som bidrar till ökad status för fritidshemmens verksamhet kärnuppdrag. Utvecklingsområden Det finns fortsatt behov av att utveckla samverkansformerna med grundskolan, såväl när det gäller helhetsperspektiv på barnets hela dag, föräldrakontakten samt på vilket sätt som fritidspedagogens särskilda kompetens används inom ramen för skoldagen. 25

26 5 Grundskola och förskoleklass 5.1 Resultat Kunskaper Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Nationella ämnesprov Nationella ämnesprov prövar i vilken mån som eleverna når lägsta godtagbara kravnivån, dvs. uppnåendemålen, i ämnena engelska, matematik och svenska. Resultatet visar att alltför många elever inte når målen för undervisningen. Det är generellt låga resultat, men framför allt vid jämförelse mellan pojkars och flickors resultat samt för elever i årskurs 3 respektive årskurs 5. I årskurs 3 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet visar att 57 % av eleverna nådde kravnivån i samtliga prov. Av flickorna var det 62 % som nådde godkänt resultat. Motsvarande siffra för pojkarna var 51 %. Nationella prov i årskurs 5 genomförs i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultatet visar att 54 % av eleverna nådde kravnivån i samtliga delprov. Av flickorna var det 61 % som nådde godkänt resultat, medan av pojkarna 48 %. I årskurs 9 genomförs nationella prov i engelska, matematik svenska samt i något av ämnena inom det naturorienterande blocket (biologi, fysik, kemi). Resultatet visar att elevernas kunskaper i matematik generellt är låga, och att pojkars och flickors resultat skiljer sig. Av pojkarna är det 69% som når godkänd kravnivå, medan 82% av flickorna når godkänd kravnivå. Andel elever (%) som uppnått minst godkänd nivå i nationella ämnesprov 2011 (2010) 5 Samtliga Engelska Matematik Svenska Årskurs 3 57 (52) - 69 (60) 69 (72) Årskurs 5 54 (60) 73 (78) 75 (80) 71 (74) Årskurs 9 (92) 93 (94) 75 (88) 94 (97) 5 Enl. statistik IST Analys 26

27 Resultat nationella prov åk 9 fördelat på kön (%) 6 Svenska Matematik Engelska Provbetyg G VG MVG Ej nått målen* G VG MVG Ej nått målen* G VG MVG Ej nått målen* Samtliga Flickor Pojkar *) Då uppgiften baseras på färre än 10 elever visas dubbelprickar istället för utfall. Slutbetyg åk Efter genomgången grundskola är det i relation till riket som helhet en lägre andel elever som når kunskapsmålen i samtliga ämnen. I Vetlanda kommun är det 73% av eleverna som har uppnått målen i samtliga 16 ämnen, motsvarande siffra för riket är 77 %. Meritvärdet i Vetlanda avseende samtliga elever är 199,6, vilket är lägre än resultatet för riket i övrigt (210,6). Andelen som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskola uppgår till 86,3 %. Motsvarande siffra för behörighet till högskoleförberedande program med estetisk eller ekonomihumanistiska och samhällsvetenskapliga program är något lägre; 85,7 respektive 85,4%. Andelen elever som är behöriga till ett naturvetenskapligt eller tekniskt program är 79,4. 13,7% av eleverna saknar gymnasiebehörighet. Motsvarande siffra för riket är 12,3 %. Andel (%) elever som nått målen i resp. ämne 7 Bild 96,5 96,3 94,8 Biologi 92,3 94,3 93,2 Engelska 95,9 94,3 94,5 Fysik 88,2 91,8 89,1 Geografi 93,8 93,2 90,1 Hem och konsumentkunskap 96,5 97,7 95,6 Historia 95,3 93,8 88,1 Idrott och hälsa 93,2 93,2 93,5 Kemi 85,5 93,2 89,1 Matematik 89,7 92,9 91,9 Moderna språk, språkval 92,3 91,6 93,2 Modersmål Musik 92,9 97,2 93,5 Religion 94,7 94,6 90,9 6 Enl. SALSA, Skolverket Enl. SALSA, Skolverkets statistik 27

28 Samhällskunskap 94,7 93,8 92,7 Slöjd 97,1 97,2 97,1 Svenska 97,8 96,6 97 Svenska som andraspråk 92,9.. 82,4 Teknik 93,2 95,2 95,8 Meritvärde och gymnasiebehörighet åk Fördelningen av betygsresultaten mellan pojkar och flickor skiljer sig, genom att flickor i högre utsträckning än pojkarna lyckas nå högre betyg. Medan pojkarnas meritvärde ligger på 183,8 uppgår flickornas till 218,3. Kunskapsresultaten har haft en negativ utveckling under de senaste tre åren, både sett över tid och i relation sett till riket i övrigt Genomsnittligt meritvärde 199,6 206,9 206,1 Andel (%) behörig till nationellt pgm Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått målen i ett ämne Andel (%) som ej uppnått målen i två eller fler ämnen Andel (%) som saknar betyg i alla ämnen 86,3 90,7 88,6 72,8 78,5 71,1 9,3 8,5 10,9 16,2 12,4 17,6 1,7 0,6 0,5 8 SALSA, Skolverkets statistik

29 5.2 Analys av resultatet Antal elever och bemanning 9 Antal elever Antal Elever förskoleklass Elever grundskola Nyckeltal Förskoleklass Vetlanda 2011 (2010) Riket 2011 (2010) Antal årsabetare/100 elever 7,4 (7,5) 6,4 (6,2) Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 93 (94) 86 (85) Kostnad per elev (52 300) (48 400) Grundskola Vetlanda 2011 (2010) Riket 2011 (2010) Antal lärare/100 elever 9,3 (8,9) 8,3 (8,3) Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 86 (87) 89 (88) Total kostnad per elev (81 700) (85 900) Varav kostnad för undervisning (40 600) (43 700) Varav kostnad för lokaler (18 300) (17 400) *Uppgifter avseende 2011 års kostnader är ej sammanställda Lärartätheten i Vetlanda är högre i jämförelse med riket i övrig. Detsamma gäller för andelen behöriga lärare Trots detta är kunskapsresultaten lägre än genomsnittet i landet. Särskilt behöver skillnader i resultat mellan pojkar och flickor beaktas, så att alla elever ges lika möjligheter till lärande. Fördelningen av kostnader visar att Vetlanda kommun har högre lärartäthet än riket i övrigt, men att kostnaderna för lokaler ligger högre. Däremot är kostnaden för undervisning lägre. Resultatet kan förklaras med att Vetlanda kommun har fler skolor med låg fyllnadsgrad, vilket även påverkar hur lärarresursen kan användas på ett effektivt sätt. 9 Enligt bokslut 2011 samt Skolverkets kommunblad 2011,

30 5.2.2 Arbetet i verksamheten Normer och värden Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolornas kvalitetsredovisningar visar ett aktivt värdegrundsarbete för att eleverna ska uppleva trygghet och trivsel i sin skola. Näst intill samtliga skolor använder någon form av material i förebyggande syfte, som t.ex. Livsviktigt eller SETmaterialet. Dessutom finns kamratstödjare, trygghetsteam, ökad vuxennärvaro som medel för att förstärka arbetet. Vikten av gemensamt förhållningssätt och tydliga ordningsregler framhålls. Händelser i vardagen fångas upp och bearbetas i situationen, vilket ger konkreta exempel på värdegrundsarbete och möjligheter att utveckla elevers empati och inkännandeförmåga. När det gäller att skapa lika förutsättningar för pojkar och flickor beskrivs vid några skolor ett medvetet förhållnings- och arbetssätt som syftar till att undervisningen ska ge lika villkor. Samtliga skolor arbetar efter en fastställd likabehandlingsplan som är framtagen tillsammans med elever och föräldrar. Likabehandlingsplanen följs upp och revideras årligen. Kommunen har även deltagit i Statens kulturråds satsning på kultur i skolan. I den kommunala strategiska handlingsplanen för kultur i skolan, beskrivs att insatserna ska ge eleverna möjligheter att inta olika perspektiv, att kunna sätta sig in i olika människors förutsättningar och därmed skapa en ökad tolerans, mångfald och jämställdhet. Dels genomförde ett antal skolor egna projekt, dels genomfördes ett kommunövergripande projekt för samtliga elever i årskurs 4,6 och 8. Framgångsfaktorn Salutogent förhållningssätt undersöker elevernas arbetsglädje. För elever i årskurs 3 ställs frågor om hur de trivs med skolan och hur de upplever olika arbetsområden. Det genomsnittliga resultatet på frågorna visar att 93 % av eleverna i årskurs tre känner arbetsglädje. 98 % av eleverna trivs bra i sin skola och känner sig nöjda med det de lär sig. Det är i stort sett samma positiva resultat som föregående års mätning. Även resultatet för elever i årskurs 8 visar på goda resultat och en positiv trend under de senaste tre åren. 90 % anser att det de lär sig i skolan är viktigt och 79 % känner arbetsglädje. 82 % av eleverna trivs med skolarbetet. Resultatet är en förbättring mot föregående års mätning då 82 % tyckte skolarbetet var viktigt och 68 % kände arbetsglädje. Kunskaper Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 30

31 Skolornas kvalitetsredovisningar beskriver att undervisningen är individualiserad och att ambitionen är att varje elev ska uppleva att de når sina individuella mål. Undervisningen beskrivs vara varierad och utgår från kursplanernas beskrivningar av ämnenas innehåll och strävansmål. Den förvaltningsövergripande enkäten ställer frågor till elever i årskurs 3 och årskurs 8 om deras upplevelse av mål och lärande i skolan och sammanfattas under framgångsfaktorn Positiv kunskapsutveckling. Resultatet visar att 98 % av eleverna i årskurs 3 har formulerat egna mål som de också når. Motsvarande siffra för elever i årskurs 8 är lägre, 78 % av eleverna anser sig nå sina egna mål, vilket är en förbättring mot föregående år då motsvarande siffra var 71 %. I årets undersökning uppger 89 % av eleverna i årskurs 8 att de har egna mål för sina studier formulerade vid utvecklingssamtal och IUP. Motsvarande siffra 2010 var 82 %. Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd möts utifrån sina specifika behov och åtgärdsprogram upprättas. Specialpedagoger har ett särskilt ansvar för att skapa goda förutsättningar för dessa elever och inriktar sina insatser på såväl individsom grupp- och organisationsnivå. Det specialpedagogiska rörliga teamet har genomfört insatser vid de skolor som har ansökt om stöd. En uppföljning av teamets arbete har under hösten genomförts som visar att det rörliga teamets insatser har haft effekt på synsätt och förståelse för miljöns betydelse för lärande och utveckling. Sommarskola erbjuds till elever i årskurs 7, 8 och 9 under två veckor i direkt anslutning till skolavslutningen. Resultatet bedömdes som positivt, då det ger möjlighet till undervisning i mindre grupper och anpassning till varje elevs individuella behov. Sommarskola kommer att anordnas även fortsättningsvis, och då under mer likvärdiga former över kommunen och även för gymnasiets elever i årskurs 1 och 2. Det specialpedagogiska rörliga teamet, bestående av fyra specialpedagoger, har fortsatt att utveckla sitt arbete. Under året har en utvärdering genomförts i syfte att undersöka i vilken utsträckning som insatser från Rörligt team har bidragit till att skolors förmåga att möta elever i behov av särskilt stöd har förbättrats. Utvärderingen visar att det finns en ökad medvetandegrad hos berörda pedagoger när det gäller insikt om innebörden av olika styrdokument. Det gäller bland annat arbetet med att upprätta åtgärdsprogram och att tydligare se vad det innebär att möta elever som är i behov av särskilt stöd. Utvärderingen pekar dock på att detta är kortsiktiga effekter och att det krävs ett långsiktigt arbete för att arbetssättet ska få effekt på längre sikt. De områden som särskilt betonas är vikten av att visa på goda förebilder, att insatserna från Rörligt team är förankrade vid den lokala skolan, att ta vara på de lärdomar som insatserna bidrar till, att ha insikt i och följa styrdokumentens regleringar inom området samt att ha uthållighet över tid. Elever med annat modersmål Undervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål uppges inte ske i den omfattning som behoven motsvarar. Förutsättningar saknas i form av personella resurser och språklig kompetens inom aktuella språkgrupper. Det är även svårt att organisera undervisning i modersmål då antalet elever inom samma 31

32 språkgrupp varierar stort mellan de olika skolorna. För att förtydliga uppdraget och skapa likvärdiga förutsättningar har rutiner för handläggning av modersmålsundervisning, modersmålsstöd i förskolan samt studiehandledning påbörjats. Elevernas inflytande och ansvar Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Elevernas ansvar och inflytande över sitt lärande beskrivs i skolornas kvalitetsredovisningar i hög utsträckning utgå från IUP. Andra områden som lyfts fram där eleverna görs delaktiga är formella inflytandeforum som t.ex. klassråd, elevråd, matråd, skolråd etc. I dessa forum får eleverna använda demokratiska arbetssätt och förhållningssätt samt mötesteknik. Skolorna beskriver även hur elever ges inflytande i klassrummet och i den egna undervisningssituationen genom val av arbets- och redovisningsformer. Pedagogerna är lyhörda för elevernas önskemål, behov och intressen. I den förvaltningsövergripande enkäten anger 92 % av eleverna i årskurs 3 att de har inflytande över sitt eget lärande, vilket är samma resultat som året innan (framgångsfaktorn Stort inflytande och ansvar). Av eleverna i årskurs 8 anser 85 % av eleverna att de har möjligheter att ha inflytande över sitt eget lärande, vilket är ett förbättrat resultat mot föregående år (79 %). Lägst resultat i båda årskurserna får frågan om i vilken mån man tillsammans med övriga elever i klassen kan påverka innehållet i undervisningen. Framgångsfaktorn Tillåtande förändringsklimat undersöker i vilken mån som elever i årskurs 8 är nöjda med utbudet av val och kurser. Mätningen kan ta sin utgångspunkt i vilken utsträckning som skolan låter eleverna vara med och påverka det utbud som skolan erbjuder. Resultatet visar att 67% av eleverna är nöjda med utbudet av valmöjligheter och att 80 % är nöjda med de val de har gjort när det gäller kurser och tillval. Resultatet är en förbättring mot föregående års mätning då endast 56% av eleverna ar nöjda med sina valmöjligheter och 76% var nöjda med de val de hade gjort. Skola och hem Enligt läroplanen har skolan och vårdnadshavarna ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång och att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Skolornas kvalitetsredovisningar visar att det råder ett bra samarbetsklimat mellan skola och elevernas vårdnadshavare. Utvecklingssamtal, möten vid hämtning och lämning samt telefonkontakt är viktiga forum för att möta föräldrar. Flera skolor 32

33 beskriver att man dessutom har veckobrev, kontakt/loggböcker som informerar föräldrar om aktuella händelser vid skolan. Övergång och samverkan Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Under året har rutiner och handlingsplan tagits fram som beskriver övergången från förskola till förskoleklass och vilken information som kan lämnas vidare. Övergången från förskola till förskoleklass upplevs inom vissa områden som svår eftersom barnen kommer från flera olika förskolor. Däremot underlättas övergången från förskoleklass till årskurs 1 genom att verksamheterna är lokalintegrerade och ofta även verksamhetsintegrerade. Övergången sker på ett naturligt sätt och är inte förknippad med några större förändringar. Arbetsformer som nämns är fadderverksamhet, tvärgrupper och aktivitetsdagar i blandade grupper. Övergången från årskurs 6 till årskurs 7 är oftast förknippat med byte av skola och ibland även skolort. För att övergången ska bli så bra som möjligt genomförs besök under vårterminen. När det gäller gruppsammansättningar deltar skolans elevhälsateam, vilka har fått information om eventuella behov av särskilt stöd och dess konsekvenser för organisationen. Mentor/handledare är även delaktig, framför allt när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Övergången från årskurs 9 till gymnasiet uppges fungera väl och det finns upparbetade rutiner för hur detta ska ske. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att skolan samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skolorna har kontakt med förenings- och kulturliv på den ort där skolan är belägen. De använder resurser i närområdet för att inspirera och intressera eleverna och för att konkretisera undervisningen. Studiebesök genomförs och man har även besök av olika yrkeskategorier i skolan. I de högre årskurserna genomförs även studiebesök särskilt riktade till flickor i syfte att motverka yrkesval utifrån traditionella könsrollsmönster. Föräldrars arbeten är också teman, liksom elevernas egna tankar om vad de vill arbeta med som vuxna. Det finns väl fungerande studie- och yrkesvägledning som stöd för eleverna. Några skolor har internationella kontakter som breddar och fördjupar intresset och kunskapen om människors olika förutsättningar. Prao-verksamhet genomförs på de flesta skolor fr.o.m. årskurs 5-6. Under årskurs 8-9 har eleverna fyra veckors prao, vilket upplevs som mycket positivt. Praoperioden engagerar flera ämnen och lärare i såväl förberedelse som uppföljning. 33

34 Inför gymnasieval genomförs besök i gymnasieskolan. Fixit, som är en kommunal enhet som stödjer ungdomars inträde i arbetslivet, har också aktiviteter för elever i de högre årskurserna. Under flera år har skolorna i Vetlanda deltagit i olika projekt som har syftat till en ökad samverkan med arbetslivet. Projekten har varit knutna till olika skolor. För att nå en likvärdighet för alla elever har en gemensam arbetsplan för samverkan mellan skola och arbetsliv formats. Arbetsplanen innebär att alla verksamheter, från förskola till gymnasieskola utvecklar sitt arbete med att samverka med arbetslivet. Genom att undervisningen kopplas till arbets- och yrkesliv och omvärld, utvecklas såväl ett entreprenöriellt lärande som naturliga kontakter med olika yrken. Arbetssättet syftar till att stärka elevernas intresse och motivation så att deras lust för lärande och utveckling bibehålls och förstärks. Planen gäller från och med höstterminen Bedömning och betyg Enligt läroplanen uttrycker betyget i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen beskrivs som viktiga redskap i att följa elevens kunskapsutveckling. Skriftliga omdömen förutsätter att läraren har kunskaper om de kravnivåer som ställs i samtliga ämnen enligt kursplaner, samt tillräckligt underlag och kompetens för att bedöma var eleven befinner sig. Ansvaret för utformningen av skriftliga omdömen har rektor vid varje skola, vilket innebär att det finns lokala skillnader i utförande och innehåll. Behovet av systematisk uppföljning och analys av elevers kunskapsutveckling har under året resulterat i framtagandet av en plan för systematisk kunskapsuppföljning. Planen träder i kraft från och med hösten 2011 och innebär att elevers kunskaper kan följas, behov av särskilt stöd identifieras samt att skolor och kommunen som helhet kan få ett underlag för analyser och åtgärder för utveckling. Förvaltningsnivån kommer även att på ett enklare sätt kunna följa måluppfyllelsen på ett övergripande plan. Redovisningen visar att det finns stora behov av att noga analysera och förbättra elevernas måluppfyllelse. Frågor att ställa till materialet är bland annat hur även pojkar ges möjlighet att nå målen, förutsättningar för elever med annat modersmål samt hur elever i behov av särskilt stöd får hjälp i sitt lärande och sin utveckling. Även skillnader mellan skolors bedömning och betygsättning bör analyseras, liksom differensen mellan resultat på nationella prov och betyg. Rektors ansvar Enligt läroplanen har rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn ansvarar för skolans resultat inom givna ramar. Rektorsdialoger har genomförts kontinuerligt. Innehållet har formats utifrån identifierade behov av förvaltningens ledningsgrupp. Syftet är att de gemensamma 34

35 träffarna ska stödja och underlätta rektorernas arbete genom att diskutera och komma överens om gemensamma strategier, riktlinjer etc. Ett annat syfte är också att skapa likvärdighet i viktiga frågor. Under året har beslut fattats om förändrade ansvars- och verksamhetsområden för rektorer/förskolechefer. Det innebär en inriktning till att rektorer endast ansvarar för grundskola, förskoleklass och fritidshem i syfte att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet. De få skolor som redovisar området i sin kvalitetsredovisning, beskriver vad rektor har genomfört under året, bedömning av måluppfyllelse saknas Kompetensutveckling Under året har stor kraft lagts på att förankra den nya läroplanen för fritidshem, förskoleklass och grundskola. Utsedda nyckelpersoner, implementerings- och ämnesansvariga har tillsammans med rektorer genomfört insatser på såväl kommunövergripande som lokal skolnivå. Arbetet har delvis skett genom nätverksträffar, vars innehåll sedan har bearbetats på hemmaplan. Dessutom har föreläsningar anordnas, främst inom generella områden som entreprenöriellt lärande, bedömning och kunskapssyn. 25 lärare har under året deltagande i Lärarlyftet. Syftet med studierna har varit att bredda och fördjupa lärares kompetens och även förbereda inför kommande krav på behörighet. Under hösten 2011 genomfördes en utbildning för personal inom elevhälsan, Perspektiv på elevhälsa. Utbildningen genomfördes i samarbete med Linnéuniversitetet och omfattade 7,5 hp. Innehållet i utbildningen utgick från kraven i den nya skollagen och syftade till att de olika professioner som ingår i elevhälsan ska utveckla sitt samarbete för att skapa bästa förutsättningar för varje elevs utveckling och lärande. Även rektorer har deltagit i kompetensutveckling. Sex rektorer deltar för närvarande i Rektorsprogrammet och en deltar i Rektorslyftet. Samtliga rektorer har även deltagit Skolinspektionens dag samt Rektor och lagen. För att stärka rektorers insikt och förståelse för det entreprenöriella förhållningssättet deltog samtliga i rikskonferensen för öka samverkan mellan skola och arbetsliv; Rubba dina cirklar. Kommunen har deltagit i skriva-, läsa-, räknasatsningen för årskurs 1-3, vilket har inneburit att kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare liksom kommunal matematikutvecklare har tillsatts. Tillsammans med lokala utvecklare inom respektive ämnesområde har alla skolor fått möjlighet att ta del av erfarenheter, utbyte och ökad kompetens. Kombinerat med föreläsningar till samtliga lärare har arbetet med att stärka elevernas basfärdigheter när det gäller läsa, skriva och räkna genomförts. Ytterligare insatser inom områdena språk- och matematikutveckling har skett genom nätverksträffar och utbildningar i kartläggnings- och diagnosmaterial. 35

36 5.3 Analysens lärdomar och slutsatser Framgångsrikt arbete Resultaten visar att elevers trivsel och trygghet är gott i skolorna i Vetlanda kommun. Elever uppger i hög utsträckning att de ges möjligheter att vara delaktiga, trivs med undervisningen och möts med respekt. Till stor del kan detta resultat tillskrivas att skolorna lägger stor vikt vid de sociala målen i läroplanen och har ett väl utvecklat värdegrundsarbete. Vuxnas förhållningssätt, såväl mot andra vuxna som mot elever och föräldrar, där bemötandet präglas av omtanke och respekt är viktiga förutsättningar för lärande och utveckling. Utvecklingsområden Områden att utveckla visas i kunskapsresultaten, både för yngre och äldre elever. Alltför många elever når inte kunskapskraven för undervisningen, det visas i de nationella ämnesproven och i slutbetyg för årskurs 9. Att trenden dessutom är nedåtgående är allvarligt samt att skillnaden mellan pojkar och flickors resultat är hög. 36

37 6 Grundsärskola Grundsärskolan är en egen skolform för elever som bedöms att inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de har ett funktionshinder som hindrar dem att följa grundskolans läroplan. Elever som genom medicinska, pedagogiska, sociala och psykologiska utredningar bedöms ha funktionella hinder att tillgodogöra sig grundskolans läroplan har lagstadgad rätt till hjälp i en anpassad skolutbildning. Grundsärskolans läroplan har samma innehåll i kapitel 1 och 2 som grundskolan. För grundsärskolan och träningsskolan finns anpassade övergripande mål för kunskaper. 6.1 Resultat kunskaper Undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar. Enligt berörda skolors kvalitetsredovisningar har eleverna efter sina förutsättningar inhämtat och utvecklat sina kunskaper. 6.2 Analys av resultatet Antal elever Inom ramen för särskola finns i Vetlanda kommun både grundsärskola och träningsskola. Grundsärskola och träningsskola för elever i årskurs 1-6 är belägen vid Tomaslundsskolan. Elever i årskurs 7-10 finns vid Withalaskolan. Flera elever som är inskrivna i grundsärskola är integrerade i kommunens övriga skolor. Resultat och analys avser verksamheten vid de två skolor som har särskoleklasser. Elever som är integrerade i grundskolan ingår i redovisningen för grundskolan Arbetet i verksamheten Normer och värden Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolorna redovisar att arbetet inom målområdet har skett genom olika former av värdegrundsarbete som rollspel, seriesamtal och konfliktlösning. Möten mellan grundsärskola och grundskola har gett förståelse och respekt för elevers olika förutsättningar. Vuxnas attityder har stor betydelse i detta arbete. Genom dagliga utvärderingar fångas aktuella händelser upp och behandlas konkret samt diskuteras. Kunskaper Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 37

38 Enligt skolornas kvalitetsredovisningar har arbetet med den nya läroplanen bidragit till en högre medvetenhet om kunskapskraven och de sociala målen. Kvalitetsredovisningarna beskriver att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper efter vars och ens förutsättningar. Eleverna visar nyfikenhet och lust att lära genom att de frågar, är positiva och engagerade i alla ämnen. Alla elever har individuella mål i IUP, formulerade i varje ämnesområde utifrån kursplan och habiliteringsplan. Undervisningen är individualiserad, vilket främjar elevens möjligheter till inlärning. Elevernas inflytande och ansvar Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Eleverna får på olika sätt ta ansvar utifrån sina förutsättningar. De kan t.ex. vara ordningsvakt, ta ansvar för skolans material, plocka fram och plocka undan material och vara rädda om skolans utrustning och läromedel. Undervisningens innehåll baseras på elevernas intresse och nyfikenhet. Elevråd och klassråd är andra former för elevernas inflytande. Skola och hem Enligt läroplanen har skolan och vårdnadshavarna ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång och att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Föräldrar till elever i grundsärskolan deltar i skolans skolråd och har därigenom möjligheter till inflytande och delaktighet. Dessutom är den dagliga kontakten med hemmen genom kontaktbok en viktig del i samarbetet. Vid utvecklingssamtal och vid möten med olika specialistkompetenser ges också tillfälle till utbyte mellan skola och hem. Övergång och samverkan Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samverkan sker med andra klasser vid skolorna genom olika aktiviteter. Övergång till mottagande skola sker genom fastställda rutiner där specialpedagoger deltar. 38

39 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att skolan samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Grundsärskolan lägger vikt vid att använda närsamhället som en resurs i undervisningen. Bland annat genomförs studiebesök och skolresor samt att elevernas entreprenöriella förmågor tränas genom olika projekt och aktiviteter. Bedömning och betyg Enligt läroplanen uttrycker betyget i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg Rektors ansvar Enligt läroplanen har rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn ansvarar för skolans resultat inom givna ramar. Skolornas kvalitetsredovisningar saknar uppgifter inom detta målområde och kan därför ej redovisas Kompetensutveckling Under året har stor kraft lagts på att förankra den nya läroplanen för grundsärskolan. Utsedd nyckelperson har genomfört insatser på såväl kommunövergripande som lokal skolnivå. Arbetet har delvis skett genom nätverksträffar, vars innehåll sedan har bearbetats på hemmaplan. Dessutom har föreläsningar anordnas, främst inom generella områden som entreprenöriellt lärande, bedömning och kunskapssyn. 6.3 Analysens lärdomar och slutsatser Skolornas kvalitetsredovisningar innehåller inte tillräcklig beskrivning för att bedöma graden av måluppfyllelse eller för att fastställa åtgärder för utveckling. 6.4 Åtgärder för utveckling Framgångsrikt arbete Utbildningen anpassas i hög utsträckning till elevernas förutsättningar och det finns väl fungerande rutiner för samverkan med andra professioner kring eleverna. Utvecklingsområden Det systematiska kvalitetsarbetet bör i högre utsträckning även omfatta grundsärskolan så att mål, genomförande, resultat och måluppfyllelse lättare kan följas. 39

40 7 Gymnasieskola För gymnasieutbildning som påbörjades höstterminen 2011 gäller en ny läroplan; Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Gy11. För utbildning som har startats tidigare gäller Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Uppdraget enligt de båda läroplanerna är liknande och innebär att skolan ska förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. 7.1 Resultat Kunskaper Slutbetyg Program Genomsn Eng A Ma A Na A Sv A Sv B betygspo äng Barn- och fritidsprog. 13,2 89,3 92,9 96, Byggprog. 14,6 95, , Elprog. 13, Energiprog. 12, ,9 71, Estetiska prog. 16, , Fordonsprog. 12, ,7.. 91,7 100 Handels- och 12,8 90, , admin.prog. Hantverksprog. 15, Industriprog. 10, , Medieprog Naturvetenskapsprog. 17, ,4 Omvårdnadsprog. 14,1 96,2 92,3 88, Samhällsvetenskapsprog 14, Teknikprog. 14, S:a nationella program 14,2 97,9 96,1 92,7 99,7 99,4 10 Skolverket

41 Betyg i jämförelse Vetlanda 2011 (2010) Riket 2011 (2010) Andel elever med slutbetyg efter 4 år (%) Andel elever med högskolebehörighet (%) Genomsnittligt betygspoäng (%) 83 (87) 75 (75) 91 (90) 87 (87) 14,2 (14,1) 14,0 (14,0) Vid en nationell jämförelse når skolan goda resultat. Andelen elever som minst når betyget G i engelska och matematik ligger i samma nivå som riksgenomsnittet, medan andelen elever som når grundläggande behörighet för fortsatta studier vid högskola och universitet är högre. När det gäller andelen elever som fullföljer utbildningen efter fyra år har detta resultat försämrats i jämförelse mot föregående år, men ligger fortsatt över riksgenomsnittet. 7.2 Analys av resultatet Antal elever och bemanning 11 Antal elever Antal Elever Njudungsgymnasiet Elever från annan kommun på gymnasiet Elever studerande på annan ort Enligt bokslut 2011 samt Skolverkets kommunblad 2011, 2010,