Antal sidor: 24 Borås Uppdragsnr: P Bengt Dahlgren Brand & Risk AB. Jennie Werner

Transkript

1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Kv Präntaren Borås Förfrågningsunderlag Antal sidor: 24 Borås Uppdragsnr: Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Jennie Werner Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Albanoliden 5 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på Styrelsens säte Göteborg

2 p INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DOKUMENTINFORMATION 4 RITNINGAR OCH UNDERLAG 4 INTERNKONTROLL 4 5 Revideringar 5 1 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Beskrivning av byggnaden Verksamhetsbeskrivning Brandbelastning Ändringens omfattning Byggnadsklass Klassificering av lokaler Byggnadens läge Räddningstjänstens insats Regelverk Dimensioneringsmetod Förstudie 8 2 UTRYMNING Tillgång till utrymningsvägar/utrymningsstrategi Personantal Gångavstånd till och i utrymningsväg Passagemått Dörrar för utrymning/framkomlighet Låsning Möbler m.m BRANDCELLER Generell brandcellsindelning Brandcellsskiljande väggar och bjälklag Brandcellsskiljande dörrar Brandcellsskiljande glaspartier Ytterväggar Lägre beläget yttertak Hiss Fläktrum Schakt Vind Genomföringar 13 4 YTSKIKT Tak och väggar Golv Rörisolering Taktäckning och ytskikt på ytterväggar 14 5 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER 15 6 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Bärverk Undertak 15

3 p INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 7 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGS-ANORDNINGAR 16 8 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER Systembeskrivning Skydd mot brandgasspridning Skydd mot brandspridning Montering Material Imkanal 18 9 SLÄCKUTRUSTNING Boendesprinkler Inomhusbrandposter/handbrandsläckare BRANDGASVENTILATION ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER Brandlarm Utrymningslarm Vägledande markeringar Allmänbelysning och nödbelysning Utrymningsplaner Skyltning ÅTKOMLIGHET FÖR RÄDDNINGSINSATSER BRANDFARLIG VARA BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER 24 REFERENSER 24

4 4 DOKUMENTINFORMATION Byggherre och vår beställare: AB Bostäder i Borås Beskrivningens omfattning: Ombyggnad av plan 0 (matsal och kök) och plan 1 (kontor till lägenheter) samt brandtekniska åtgärder i plan 2-6 för att uppfylla Lag om Skydd mot Olyckor i enlighet med räddningstjänstens tillsyn /3/. RITNINGAR OCH UNDERLAG Beskrivningen utgör tillsammans med följande ritningar en samlad handling av brandskyddet. Ritningar är upprättade av Tengbom Arkitekter AB. AB Bostäder i Borås har förvaltningshandlingar för plan 3-6 som är upprättade av Nyréns. RITN. NR RITNINGENS BENÄMNING DATUM REV. DATUM A P00-00 Plan A P01-00 Plan A P02-00 Plan A P04-01 Plan 03 Förvaltningshandling A P05-01 Plan 04 Förvaltningshandling A P06-01 Plan 05 Förvaltningshandling Beskrivningen bygger även på två platsbesök, samt en förstudie kring åtgärder efter räddningstjänstens tillsyn/2/. INTERNKONTROLL Internkontrollen innefattar att annan brandingenjör granskar förutsättningar och föreslagna brandskyddslösningar. Detta utförs i samtliga skeden. HANDLING, DATUM FÖRFATTARE KONTROLLERAD AV Brandskyddsbeskrivning FU Jennie Werner Malin Vester Historik över beskrivningens granskare. r:\pdoc\61506\26_beskrivningar\brandskyddsbes_fu_130701rev.doc

5 5 Brandskyddsbeskrivningen är en sammanställning av rubricerad byggnads brandskydd. Beskrivningen är utförd enligt Boverkets Byggregler, BBR avseende ombyggnad på plan 0 och plan 1. Ändringar i plan 2-5 beskrivs också men är åtgärder som föreslagits av räddningstjänsten utifrån bedömningsgrunden Lag om Skydd mot Olyckor, LSO efter tillsyn som genomfördes /3/. Denna utgåva upprättas som förfrågningsunderlag för genomförandeentreprenad. För att uppfylla BBR ska en relationshandling upprättas då ändringen är slutförd. Det är först då den, tillsammans med tillhörande ritningar som redovisar brandskydd, utgör en brandskyddsdokumentation enligt BBR, kap. 5:12. Projektörer för respektive område ansvarar för att kraven enligt denna beskrivning inarbetas in i aktuell beskrivning/ritning. Entreprenörer för respektive område ansvarar för att kraven enligt denna beskrivning utförs enligt gällande bygghandlingar samt den kontrollansvariges kontrollplan. När inget annat anges är det plan 0 och plan 1 som avses avseende åtgärder. REVIDERINGAR Detta är en första utgåva som inte innehåller några revideringar.

6 6 1 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som är dimensionerande och legat till grund för utformningen av byggnadens brandskydd. Vid förändringar av dessa förutsättningar måste brandskyddet på nytt ses över och vid behov kompletteras. 1.1 BESKRIVNING AV BYGGNADEN Byggnaden är i 6 plan med vind. Plan 0 och 1 är beläget i suterräng. Det finns entréer i markplan till plan 0, plan 1 och plan 2. På vind finns enbart fläktrum och installationsutrymmen. I plan 0 finns en matsal med mottagningskök samt teknikrum och miljörum. I övriga plan finns bostäder för äldre personer med behov av vård. Hemtjänsten har befintligt lokaler på plan 1. I plan 0 finns en förbindelsegång till intilliggande byggnad (äldreboende). 1.2 VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalerna i byggnaden innehåller följande verksamhetsklasser: UTRYMME VERKSAMHET VERKSAMHETS- KLASS Plan 0 Kök 1 Plan 0 Matsal, aktivitetsrum 150 pers 2A Plan 1-5 Äldreboende Särskilda boenden 5B För uppgift om personantal, se avsnitt BRANDBELASTNING Brandbelastningen förutsätts understiga 800 MJ/m² golvarea. 1.4 ÄNDRINGENS OMFATTNING Ändringen omfattar ändrad planlösning på plan 0 där matsalen blir större och köket ändras från tillagningskök till mottagningskök. På plan 1 flyttar hemtjänstens verksamhet ut och tre nya lägenheter anordnas samt ett personalutrymme. Två nya balkonger anordnas för lägenheterna. Plan 1-5 förses med boendesprinkler i bostäder samt korridorer och trapphus och brandskyddet i ventilationssystemet anpassas till dagens skyddsnivå. Trapphuset samt

7 7 hisschaktet förses med automatisk brandgasventilation. Sprinklerinstallation ska kopplas till befintlig anläggning i intilliggande byggnad (Präntaren 1:2). På plan 2 anordnas ett avskiljande parti med dörr till trapphus för att avskilja utrymningsväg från planet i övrigt. Ändringen innebär inte att byggnadens brukstid avsevärt förlängs men däremot att verksamheten avsevärt förändras på plan BYGGNADSKLASS Ändringen utförs utifrån att byggnaden är uppförd i byggnadsteknisk klass Br KLASSIFICERING AV LOKALER Följande lokaler klassas som: Utrymningsväg: Trapphuset Korridor plan BYGGNADENS LÄGE Ändringen påverkar inte byggnadens läge. 1.8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS Räddningstjänstens insats förväntas inom normal insatstid, det vill säga inom 10 minuter. Utrymningsdimensioneringen förutsätter inte medverkan av räddningstjänstens stegutrustning för utrymning. 1.9 REGELVERK Följande regelverk är beaktade i denna beskrivning: PBL och PBF - Plan- och bygglagen och dess förordning. BBR - Boverkets byggregler, BFS 2011:26 (BBR 19) samt Plan- och bygglagen och dess förordning (PBL och PBF). EKS - Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, BFS 2011:10 (EKS 8).

8 8 AFS - Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS (betr. vägledande markeringar, nödbelysning, utrymningsplaner) MSB-FS - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter (f d Statens Räddningsverks föreskrifter, SRVFS samt Sprängämnesinspektionens föreskrifter, SÄIFS betr. brandfarlig vara, handbrandsläckare, systematiskt brandskyddsarbete) LSO - Lag om skydd mot olyckor (LSO), förordningen om skydd mot olyckor (FSO) samt tillhörande föreskrifter (lagen beaktas beträffande handbrandsläckare samt skälighetsbedömning av brandskyddsnivån på plan 2 - plan 5) Denna beskrivning redovisar ett minimikrav avseende brandskydd ur myndighetssynpunkt. I de fall högre krav förekommer i annan handling gäller det högre kravet DIMENSIONERINGSMETOD Brandskyddet för ombyggnad av plan 0 och plan 1 är i sin helhet utformat enligt förenklad dimensionering FÖRSTUDIE Inför denna ändring har en förstudie för plan 0 och plan 1 utförts enligt BBR 5:811, i form av platsbesök, för att fastställa skicket på byggnadens befintliga brandskydd. Icke synliga delar som schakt har inte undersökts. Följande väsentliga brister i lokalen är av sådan omfattning att de skall åtgärdas inom ramarna för ändringen/entreprenaden: Beslag på utrymningsdörrar ska anpassas till dagens regelverk.

9 9 2 UTRYMNING Vid utrymning av äldre och/eller funktionsnedsatta personer krävs mycket av personalen. Inom dagens äldreomsorg är personalantalet ofta mindre än tidigare. Detta medför att personalens möjlighet att agera vid en utrymning är begränsad. Det är därför mycket viktigt att brandskyddet anpassas till personalens kapacitet och att personalen får en adekvat utbildning som medför ett riktigt agerande vid händelse av brand (bör ingår som en punkt i SBA dokumentet se kap 15). 2.1 TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR/UTRYMNINGSSTRATEGI Utrymningsstrategin består i följande: Matsal på plan 0 utrymmer via dörr i fasad direkt till det fria alternativt via trapphus och vidare ut via entré på samma plan. Rum för aktivitet på plan 0 utrymmer via dörr i fasad direkt till det fria alternativt via trapphus och vidare ut via entré på samma plan. Kök på plan 0 utrymmer via entré på samma plan alternativt via matsal till dörr i fasad. Lägenheter på plan 1 utrymmer genom dörr i fasad på samma plan som nås via korridor, alternativt via trappa till plan 0 och vidare ut via entré. Lägenheter på plan 2 plan 5 utrymmer via trapphuset till plan 2 och vidare ut till det fria som en möjlig utrymningsväg. För att kompensera för brist på alternativ utrymningsväg förses trapphus med automatisk brandgasventilation och planen med boendesprinkler i enlighet med tillsynsprotokoll från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, där strategin är att de boende enbart i ett katastrofläge ska behöva evakueras och i första hand kunna stanna i sin lägenhet i händelse av brand. Samtliga lokaler som berörs av ombyggnaden på plan 0 och plan 1, där personer vistas mer än tillfälligt, har tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. För fläktrum och miljörum där personer endast vistas tillfälligt accepteras tillgång till en utrymningsväg. 2.2 PERSONANTAL Matsal och rum för aktivitet är sammantaget brandtekniskt dimensionerad för ett högsta personantal på 150 personer. Skylt som anger högsta personantal placeras väl synlig i lokalen. Högsta tillåtna personantal är baserat på utrymningsvägarnas kapacitet samt anordningar för utrymning. Efter ändring finns 28 bostadslägenheter i byggnaden.

10 GÅNGAVSTÅND TILL OCH I UTRYMNINGSVÄG Gångavstånd till närmsta utrymningsväg eller till annan brandcell överskrider inte 30 meter, där sammanfallande väg räknas med en faktor 2. Gångavstånd inom utrymningsväg till utgång till det fria eller trappa som leder till annat våningsplan överstiger inte 30 meter. 2.4 PASSAGEMÅTT Utrymningsvägar utförs med fri bredd av minst 0,9 meter. Dörrar som används för utrymning utförs med en fri bredd av minst 0,84 meter (för att rullstolar ska kunna passera) och en fri höjd av minst 2,0 meter. 2.5 DÖRRAR FÖR UTRYMNING/FRAMKOMLIGHET Dörrar som används för utrymning utförs lätt öppningsbara med ett nedåtgående handtag samt utåtgående i utrymningsriktningen. Undantag för slagriktning kan göras i lägenheterna. Låsvred accepteras inte från matsalen eller rum för aktivitet. Detta gäller hela vägen ut till det fria på både dörrar i fasad och via den alternativa vägen ut. Öppningsbeslag placeras på en höjd mellan 0,80 och 1,20 meter ovan golv. Öppningskraft för ett trycke skall understiga 70 N, anbringat vertikalt. Kraften för att öppna dörren skall understiga 150 N. Beslag med endast vred som manövrerar tryckesfallet, d v s beslag som saknar trycke, accepteras inte. 2.6 LÅSNING Utrymningsdörrarnas öppningsfunktion ska överbrygga samtliga låsanordningar. Utrymningsdörrar med nattlåsning (matsal och aktivitetsrum) förses med förregling mot väsentlig funktion (till exempel belysning eller en signal som ljuder när dörren är låst). Observera att även entrédörr på plan 0 och plan 1 betjänar utrymning från lägenheter på plan 1 och ska alltid vara öppningsbar inifrån och ut. Möjlighet till återinrymning ska säkerställas i berörda utrymningsvägar. Lås ska utformas så att det förblir i upplåst läge efter att dörren har passerats. Där utrymning är beroende av att elslutbleck är upplåsta utformas dessa med omvänd elektrisk funktion d.v.s. de är upplåsta i strömlöst läge. Notera kraven på tillhållning av dörrar i brandcellsskiljande byggnadsdel.

11 MÖBLER M.M. Trapphuset och korridor plan 1 får inte möbleras eller på annat sätt belamras. Möbler i dagrummen på plan 2-5 är acceptabelt med hänvisning till att lokalerna förses med boendesprinkler. 3 BRANDCELLER 3.1 GENERELL BRANDCELLSINDELNING Brandceller redovisas på ritningar /1/. Utrymmen som utförs som egna brandceller är: - Respektive bostadslägenhet - Trapphuset - Hisschakt (se även 3.7) - Miljörum - Fläktrum - Elrum - Lokal för lägenhetsförråd - Tvättstugor - Korridorer inklusive dagrum på plan Förbindelsegången till intilliggande byggnad Lokaler för kök och matsal/rum för aktivitet tillhör skilda verksamhetsklasser men tillåts inom samma brandcell då samtliga verksamhetsknutna brandskyddskrav uppfylls i hela brandcellen. Bjälklag utgör brandcellsgräns. Brandcellsskiljande vägg ansluter mot yttertak eller mot brandcellsskiljande bjälklag. Utrymmen ovan innertak/undertak tillhör underliggande brandcell. 3.2 BRANDCELLSSKILJANDE VÄGGAR OCH BJÄLKLAG Brandcellsskiljande väggar och bjälklag utförs i allmänhet i lägst klass EI 60. Befintlig vägg till förbindelsegången är utförd i klass EI 30.

12 BRANDCELLSSKILJANDE DÖRRAR Dörrar i brandcellsgräns utförs enligt tabellen nedan (se även ritningar /1/): DÖRRAR Nya dörrar till trapphus Nya lägenhetsdörrar på plan 1 KLASS EI 30-S m C EI 30-S m C Tabell över dörrklasser i aktuellt objekt. Nya lägenhetsdörrar på plan 1 förses med dörrstängare eftersom de vetter till trapphusbrandcellen. Stängare utförs med typen freeswing enligt önskemål från verksamheten. Befintliga partier till trapphuset i plan 1 är utförda med trådarmerat glas i träkonstruktion. Det är inte specificerat vilken brandteknisk klass de upprätthåller, men de är intakta och dörrarna är försedda med dörrstängare. Bedömning att de uppfyller klass E30 och kan behållas i befintligt skick görs. Dörrar med tidigare klass A kan användas som alternativ till klass EI. Brandcellsskiljande dörrar som förväntas stå uppställda i den dagliga verksamheten utförs med magnethållare kopplat till rökdetektor i angränsande utrymmen. Dörren ska även kunna stängas manuellt med tryckknapp. Dörröppning med hjälp av armbågskontakt kopplas inte ur vid brandlarm. Istället stängs elslutbleck vid brandlarm så att dörren endast öppnas om trycket trycks ner. Dörren utförs med elslutbleck godkänt för tillhållning vid brand. Brandcellsskiljande dörrar utförs med tillhållning. Fallkolv ska fästa i karm enligt typgodkännande, alternativt accepteras dörrstängare typgodkänd för tillhållning. Vid tillhållning i elslutbleck ska dessa vara typgodkända för brandklassade dörrar. 3.4 BRANDCELLSSKILJANDE GLASPARTIER Glaspartier i brandcellsgräns utförs i lägst klass EI 60. Fönster i fasad mellan skilda brandceller utförs med ett vertikalt avstånd på minst 1,2 meter mellan fönster. Om avståndet understiger 1,2 meter utförs fönster inom detta avstånd i lägst klass E 30. Glaset ska upprätthålla sin funktion vid brand från båda sidor. Fönster i innerhörn mellan skilda brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 2 meter utförs med det ena fönstret i lägst klass E 15. Glaset ska upprätthålla sin funktion vid brand från båda sidor. Brandklassade glas monteras enligt gällande typgodkännande och tillverkarens anvisningar. Brandklassade glas utförs öppningsbara endast med verktyg eller nyckel.

13 YTTERVÄGGAR Ytterväggar består av tegelfasad och påverkas inte av ändringen. 3.6 LÄGRE BELÄGET YTTERTAK Brandspridning från lägre beläget yttertak på förbindelsegången till högre belägen huskropp förhindras genom att yttertaket är befintligt utfört i lägst klass REI HISS Hisschakt är befintligt utförd i egen brandcell. Hissdörrar mynnar i trapphusets brandcell på plan 1 och plan 2 men i övriga plan mynnar de i korridorer. Eftersom hissdörrar med brandmotstånd inte är täta mot brandgasspridning mellan planen förses hisschakt med automatisk brandgasventilation i enlighet med genomförd förstudie. 3.8 FLÄKTRUM Fläktrum är befintligt utförda i egna brandceller i klass EI 60 (betjänar fler än en brandcell). Fläktrum är placerade på plan 0-1 respektive på vindsplan. 3.9 SCHAKT I ombyggnaden på plan 0-1 berörs inte ventilationsschakten. Befintliga rör- och elschakt förutsätts vara igengjutna i våningsplan i lägst klass EI 60 och tillhör respektive vånings brandcell. Nya genomföringar gjuts igen i bjälklag i lägst klass EI VIND Vinden berörs inte av ändringen GENOMFÖRINGAR Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar tätas med typgodkänd brandtätning till motsvarande klass som krävs för genombruten byggnadsdel. Brandtätningar med svällande brandskyddsmassa utförs täta mot genomföringar, så att varken kall eller varm rök kan passera genom brandtätningen. Observera att många typer av brandtätningar måste utföras från båda sidor av genombruten byggnadsdel. Notera även att det måste finnas plats för erforderlig mängd

14 14 brandtätningsprodukt i genomföringen, vilket särskilt gäller för svällande brandskyddsmassor vid genomföringar för elkanalisation eller brännbara rör. 4 YTSKIKT 4.1 TAK OCH VÄGGAR Lokalernas invändiga tak och väggar som berörs av ombyggnad på plan 0 och 1 utförs med ytskikt i lägst brandteknisk klass enligt tabellen nedan. LOKAL TAKYTSKIKT VÄGGYTSKIKT Generellt klass B-s1,d0 fäst på klass A2-s1,d0 klass C-s2,d0 eller på beklädnad i klass K 2 10/Bs1,d0 Trapphus och korridor på plan 1 klass B-s1,d0 fäst på klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K 2 10/Bs1,d0 klass B-s1,d0 fäst på klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0 Tabell över lägsta ytskiktsklasser i aktuella lokaler. Kabelstegar eller brännbara rör i utrymningsvägar utförs skyddade med K 2 10/B-s1,d0. Placering ovan ett fast eller nedpendlat undertak med ytskikt lägst klass B-s1,d0 fäst på klass A2-s1,d0 bedöms uppfylla kraven. Sådant undertak ska täcka hela takytan i aktuell lokal. 4.2 GOLV Golv trapphus och korridor på plan 2 utförs i obrännbart material eller i lägst klass C fl -s RÖRISOLERING Rörinstallation vars omslutningsyta motsvarar mindre än 20% av vägg- eller takytan får utföras med rörisolering i klass B L -s1,d0 vid ytskikt i klass B-s1,d0 och C L -s3,d0 vid ytskikt i klass C-s2,d0. Där rörinstallationen täcker en större yta ska rörisoleringen uppfylla klass A2 L -s1,d0 eller samma ytskiktskrav som gäller för angränsande ytor. 4.4 TAKTÄCKNING OCH YTSKIKT PÅ YTTERVÄGGAR Taktäckning och ytskikt på ytterväggar berörs inte av ändringen.

15 15 5 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER Byggnaden ligger minst 8 meter från annan byggnad och uppfyller därmed kraven enligt BBR på tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. Byggnaden är sammanlänkad med annan byggnad via förbindelsegång. Förbindelsegången är befintligt brandtekniskt avskild från respektive byggnad i klass EI BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Bärverk som berörs av ombyggnaden ska uppfylla krav enligt nedan. 6.1 BÄRVERK Bärverket ska dimensioneras brandtekniskt så att EKS 8 kap och kap uppfylls. Byggnadens stomme utgörs av betong. Påverkat bärverk samt nya balkonger utförs enligt nedanstående tabell: BRAND- R-KLASS BÄRVERKSDEL SÄKERHETS- KLASS 3 R 30 Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg, balkong utan gemensamt bärverk. 4 R 60 Bjälklag 5 R 90 Byggnadens bärande huvudsystem inklusive delar som är nödvändiga för systemets stabilisering i brandlastfallet (vid vindlast = 20% av 50-årsvinden) Tabell över erforderliga bärverksklasser i aktuella lokaler. Även om vindlastfallet inte utgör dimensionerande brandlastfall ska stomstabiliserande delar av bärverket dimensioneras för att klara 20% av 50-årsvinden. 6.2 UNDERTAK Bärverk till undertak som saknar brandteknisk funktion ska tåla temperaturer på 300 C under 10 minuter utan att förlora bärförmågan. Undertak som uppfyller kravet för tändskyddande beklädnad kan antas uppfylla ovanstående eftersom de testas med ISObranden i 10 minuter.

16 16 7 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGS- ANORDNINGAR Uppvärmning av aktuell byggnad sker med fjärrvärme. Inga särskilda åtgärder erfordras för att förhindra uppkomst av brand. 8 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER 8.1 SYSTEMBESKRIVNING Fläktrummet på plan 0 och plan 1 (sträcker sig i höjdled över båda planen) försörjer de av ombyggnaden berörda lokalerna. Systemet utförs med mekanisk till- och frånluft. Befintligt system som försörjer plan 2-5 samt en lägenhet på plan 1 är utfört med mekanisk frånluft och tilluft via tilluftsöppningar i fasad. Aggregat är placerat i fläktrum på vind. 8.2 SKYDD MOT BRANDGASSPRIDNING Brandgasspridning mellan brandceller i verksamhetsklass 5B (plan 1-5) ska begränsas enligt skyddsnivå 1. Brandgasspridning mellan brandcellsgränser i av ombyggnaden berörda lokaler (Plan 0 och nya lägenheter och korridor på plan 1) begränsas med brandgasspjäll i klass E 60. Vid brandindikering från brandlarmet stoppar aktuellt aggregat och spjällen stänger för systemet. Rökdetektor ska även finnas i kanalen omedelbart efter tilluftsfläkten i system som aktiveras av ordinarie brandlarm. I befintligt system för plan 2-5 samt en lägenhet i plan 1 begränsas idag brandgasspridningen med skyddssystem som är uppbyggt med evakueringsspjäll och rökavluftning vilket med säkerhet inte uppfyller kravnivån. I enlighet med förstudie /2/ ska systemet utformas så att brandgasspridning begränsat med hjälp av fläkt i drift. Till utrymningsväg samt lägenheter ska brandgasspridning förhindras. Denna funktion måste påvisas genom beräkningar. Det åligger entreprenör att utföra dessa beräkningar. Fläktar, dukstosar och övriga komponenter i systemet måste tåla de temperaturer som de kan utsättas för vid brand (ska beräknas). Även eventuell tryckgivare som behövs i brandfallet ska tåla aktuella temperaturer. Eventuella filter ska förbikopplas vid brand. Bortkoppling, i branddrift, av eventuella termokontakter i fläktmotorer eller motorskydd ska beaktas. Elmatning ska ske direkt från ställverk eller från elcentral i egen brandcell. Elkablage förläggs så att en brand i någon av lokalerna som betjänas av fläkt för rökevakuering inte kan slå ut strömförsörjningen till fläkten under 60 minuter. Notera särskilt inkommande elkanalisation till elcentral om denna förläggs inom av ventilationssystemet betjänat utrymme. System med fläkt i drift kan inte betjäna

17 17 ställverket/elcentralen utan att brandgasspjäll installeras på kanal till ställverket/elcentralen. Spjäll med brandfunktion motioneras automatiskt var 14:e dag (om inte tillverkarens anvisningar anger ett tätare intervall). Spjäll som ska stänga vid brand utförs energilöst stängda. Spjäll som ska öppna vid brand ska vara energilöst öppna. Larm ska ges om indikation stängt respektive öppet inte erhålls. Styrning av brandfunktioner ska ske hårdvarumässigt. För system utförda med fläktar i drift får inte fläkten stoppa vid brand, vilket innebär att förreglingar som stoppar fläkt vid t.ex. frysvakt, tryckgivare, värmepump etc inte får finnas, alternativt att dessa kopplas bort via brandlarm. Styrning utförs så att brandfunktion inträder vid kabelbrott på manöverledning. Alternativt utförs styrning med övervakat och brandklassat/brandsäkert förlagt kablage. 8.3 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING Brandspridning mellan brandceller förhindras genom att kanalgenomföringar i brandcellsgräns isoleras till motsvarande klass som genombruten byggnadsdel. Där brandgasspridning hindras med system som förutsätter strömmande brandgaser i kanalsystemet ska kanaler isoleras utöver vid brandcellsgenombrott för att förhindra brandspridning. Erforderlig isolering ska beräknas. 8.4 MONTERING Luftbehandlingsinstallationer som betjänar flera brandceller utförs så att de inte kollapsar om de utsätts för brand och om de då kan komma att bryta skyddet för brandeller brandgasspridning mellan brandceller. Upphängning närmast genomföring utförs i lägst klass R 60. Upphängningar mellan genomföring och brandgasspjäll utförs i lägst klass R 60. Rektangulära ventilationskanaler med en kanalsida större än 0,25 meter stagas vid brandcellsgenombrott.

18 MATERIAL Material i luftbehandlingsinstallationer utförs i klass A2-s1,d0 Följande undantag får göras utan krav på vidare utredning: INSTALLATIONSDEL Mindre detaljer (filtermaterial, packningar, fläktremmar, elinstallationer) Kanaler, utom imkanaler Kanaler i schakt och aggregatrum, förutsatt att dessa utformas i klass motsvarande brandcellsgräns Kanaler till uteluftsdon i yttervägg inom det rum som ytterväggen gränsar till Luftdon KLASS Inga krav (klass F) Samma ytskisktskrav som anslutande vägg/tak. Gäller även invändigt i kanal. Klass E Inga krav (klass F) Klass E Uteluftsdon och överluftsdon i bostäder Inga krav (klass F) För systemet som anpassas till fläkt i drift ska till- och frånluftsdon upprätthålla sin funktion avseende motstånd även vid brandpåverkan. Notera speciellt att plastdon/strumpor/brännbara anslutningsslangar (t ex i spiskåpor) inte klarar att upprätthålla sin funktion vid brand. Detta ska beaktas vid dimensionering och beräkning. 8.6 IMKANAL Imkanaler utförs i material av klass A2-s1,d0. Imkanaler/närmaste frånluftskanal för kök eller pentry i de nya lägenheterna samt i mottagningsköket utförs inom betjänad brandcell i klass E 15 med erforderligt skyddsavstånd till brännbart material (30 mm), alternativt isolerad i klass EI 15. Anslutningsdon till imkanaler utförs i lägst brandteknisk klass E. Vid genomgång av hyllor eller skåpssidor får kanal placeras direkt mot brännbart material. Detsamma gäller för ovansida och andra mindre delar av ytterhöljet till kåpan. Detta erfordras inte i kök/pentry utrustade endast med kokplatta, mikrovågsugn eller motsvarande.

19 19 9 SLÄCKUTRUSTNING 9.1 BOENDESPRINKLER Plan 1-5 förses med en automatisk sprinkleranläggning av typen boendesprinkler. Plan 1 förses med sprinkler på grund av krav enligt BBR 19 vid ändrad användning till verksamhetsklass 5B. Plan 2-5 samt av ventilationen berörda delar i befintligt utförande på plan 1 förses med boendesprinkler föra att uppfylla krav enligt LSO efter tillsyn av räddningstjänsten. Sprinkleranläggningen utförs enligt SS :2009. Sprinkleranläggningen utförs i riskklass Type 3. Utrymmen som förses med sprinkler är följande: - Lägenheter - Korridorer och dagrum - Trapphus - Tvättstugor - Förråd Avsteg från SS :2009. Inga avsteg från sprinklerreglerna är aktuella i detta skede. 9.2 INOMHUSBRANDPOSTER/HANDBRANDSLÄCKARE Befintliga inomhusbrandposter behålles och monteras om i de fall det är aktuellt p g a flytt av väggar. Se ritning /1/ för placering. 10 BRANDGASVENTILATION Trapphuset är befintligt försett med brandgasventilation i form av röklucka i toppen av trapphuset. Rökluckan öppnas med hjälp av vajer i markplan. Som följd av tillsyn enligt LSO och genomförd förstudie ska rökluckan öppnas per automatik vid rökdetektering i trapphuset. Öppning av lucka ska ske med anordning i form av motor som även kan styras manuellt för att underlätta stängning. Hisschakt förses med brandgasventilation i form av fläkt som tål upp till 350 C under 60 minuter. Kapacitet ska beräknas baserat på läckareor i hissdörrar samt hisschaktets höjd. Brandgasfläkten utförs klassificerad i lägst brandteknisk klass F300/60 enligt SS- EN Fläkten startar automatiskt vid detektion från rökdetektor i toppen av hisschaktet. Elkablage utförs så att en brand i någon av brandcellerna som vetter mot hisschaktet inte kan slå ut strömförsörjningen till fläkten under 60 minuter.

20 20 11 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER 11.1 BRANDLARM Befintligt brandlarm: I byggnaden finns ett automatiskt brandlarm installerat i form av rökdetektorer i gemensamma utrymmen. I befintliga lägenheter finns enbart adresserbara brandvarnare som är kopplade till personalens bärbara enheter. Brandlarmet ger signal till den personal som har till uppgift att initiera utrymningslarmet. Vid brandlarm träder följande funktioner i kraft: - Personalen får larm till sina bärbara enheter och kan därefter aktivera utrymningslarm och via larmtryckknappar vidaresända larm till räddningstjänst. - Samtliga magnetuppställda dörrar stängs. - Larmöverföring sker till räddningstjänst samt aktivering av utrymningslarm när brandlarm aktiveras i allmänna utrymmen Det är inte ett krav enligt bygglagstiftningen att automatiskt vidarebefordra brandlarmet till räddningstjänsten. Brandlarmscentralen/brandförsvarstablån är placerad vid entré i plan 1. Aktuell ombyggnad: Automatiskt brandlarm installeras heltäckande i av ombyggnaden berörda delar på plan 0 och plan 1 och utförs med rökdetektorer (kök kan förses med värmedetektorer). Brandlarmet utförs enligt SBF110:6. Komponenter i brandlarm utförs enligt SS-EN 54. Larmtryckknappar finns vid utrymningsvägar och behålles. Vid brandlarm träder följande funktioner i kraft: - Personalen får larm till sina bärbara enheter och kan därefter aktivera utrymningslarm och via larmtryckknappar vidaresända larm till räddningstjänst. - Utrymningssignal aktiveras i brandrummet - Samtliga magnetuppställda dörrar stängs. - Brandfunktioner för ventilationssystemet aktiveras på plan 0 och plan 1 vid brandlarm på dessa plan. Rökdetektor i trapphus aktiverar brandgasventilation i trapphus. Rökdetektor i hisschakt aktiverar brandgasventilation i hisschakt. Enligt SS-EN 54-2 Centralutrustning ska utlarmning från centralutrustning ske inom 10 sekunder från aktiverad detektor. Samtliga funktioner beskrivna ovan ska vara aktiverade inom 20 sekunder.

21 UTRYMNINGSLARM Utrymningslarm (signal som kan uppfattas av personer i byggnaden) anordnas i form av ringklocka generellt som kompletteras med blixtljus i allmänna utrymmen där man kan befinna sig ensam (t ex toaletter). Ringsignal bör utföras med typ tallriksklocka eftersom denna normalt förknippas med utrymningslarm. Optiskt larm utförs med Signaltyp 1 (omedelbar fara) enligt SS Samtliga lokaler där personer vistas mer än tillfälligt ska ha god hörbarhet från utrymningslarmet. Hörbarhet erfordras dessutom i fläktrum. Ljudstyrkan ska överstiga 10 db(a) över normal ljudnivå, dock lägst 65 db(a). För sovande personer gäller lägst 75 db(a) vid huvudet. Där fullgod hörbarhet inte kan garanteras på annat sätt, förses motsvarande lokaler med separat larmdon. Utrymningslarm ska pågå till återställning sker i centralutrustning. Utrymningslarmet ska kunna avge utrymningssignal under minst 30 minuter efter ett strömavbrott på 24 timmar. Centralutrustning och strömförsörjning utförs felövervakad och förses med strömbackup. All för utrymningslarmsfunktionen vital utrustning utförs elektriskt/elektroniskt övervakad. Ledning mellan centralutrustning och larmdon utförs elektriskt/elektroniskt övervakad VÄGLEDANDE MARKERINGAR Vägledande markeringar placeras vid utrymningsvägar samt för att visa väg till utrymningsvägar. Se även ritningar /1/. Vägledande markeringar utförs med genomlysta eller belysta skyltar med krav på 60 minuters bibehållen funktion vid strömbortfall ALLMÄNBELYSNING OCH NÖDBELYSNING Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar samt direkt utanför. Trapphuset och korridor på plan 1 utförs med nödbelysning enligt SS-EN Kravet följer av BBR 19 för plan 0 och 1 samt av krav i LSO för plan 2-5 /2/. Nödbelysningen ska ge minst 1 lux på gångstråk och 5 lux i trappor, mätt i gånglinjen. Nödbelysningen ska uppnå 50% av krävd belysningsnivå inom 5 s och 100% inom 60 s.

22 22 Nödbelysningen ska upprätthålla sin funktion under minst 60 minuter vid strömbortfall. Om strömförsörjning sker med centralt aggregat förläggs kablage brandsäkert i lägst klass EI 30 eller utförs med funktionsklassad brandkabel enligt standard IEC Kablage till nödbelysning i utrymningsvägar behöver inte vara skyddade mot brand i den aktuella utrymningsvägen UTRYMNINGSPLANER Utrymningsplaner upprättas för plan 0 och plan 1 och anslås på lämpliga platser. Utrymningsplaner utformas enligt SS SKYLTNING Brandtekniska installationer ska märkas tydligt. För tillämpliga delar ska märkningens utförande och placering uppfylla föreskrifterna i AFS 2008:13 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. 12 ÅTKOMLIGHET FÖR RÄDDNINGSINSATSER Uppställningsplats för räddningsfordon finns inom 50 meter från byggnadens samtliga trapphus/entréer. 13 BRANDFARLIG VARA Hantering av brandfarlig vara ska utföras enligt föreskrifter från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (samt f d Räddningsverkets föreskrifter, SRVFS, samt f d Sprängämnesinspektionens föreskrifter, SÄIFS). Notera att hantering av brandfarlig vara kan kräva byggnadstekniska åtgärder. Beroende på mängd och typ av brandfarlig vara kan tillstånd för hantering/förvaring krävas. Tillstånd prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas.

23 23 14 BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN Vid byggnadsarbeten är riskerna för brands uppkomst och spridning oftast stora. Detta vållar problem för byggpersonal samt för personer som vistas i byggnaden vid pågående verksamhet under byggnation. Erforderligt skydd ska kompensera för den inverkan byggarbetsplatsen har på verksamhetens och byggnadens organisatoriska och tekniska brandskydd. Byggherren har det övergripande ansvaret för brandskyddet och utrymningssäkerheten under byggtiden, i de delar av byggnaden som berörs av byggnadsarbetet. För övriga delar som inte är berörda av byggnationen har de verksamhetsansvariga tillsammans med fastighetsägaren ett ansvar, t ex vid etappvis inflyttning eller vid pågående verksamhet under ombyggnation. Detta förutsätter en dialog mellan byggherren och de verksamhetsansvariga angående brandskyddet under byggtiden. Entreprenören har även som arbetsgivare ansvaret för säkerheten för sin personal på byggarbetsplatsen. Ett systematiskt brandskyddsarbete ska alltid bedrivas på byggarbetsplatsen, även då pågående verksamhet inte förekommer. En skyddsplan för brukaren och för de som arbetar på byggarbetsplatsen ska upprättas för hur brandskyddet och utrymningssäkerheten tryggas. Detta arbete genomförs lämpligen i samråd med brandsakkunnig. 15 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska ägare eller nyttjanderättshavare bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Syftet med det systematiska brandskyddsarbetet är att fastighetsägare, förvaltare och hyresgäst ska vara medvetna om brandskyddet samt aktivt samarbeta för att minska risken för brand och begränsa skadorna till följd av en brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Tekniskt brandskydd är t ex brand- och utrymningslarm, släckutrustning, vägledande markeringar (utrymningsskyltar) eller byggnadstekniska åtgärder. Organisatoriskt brandskydd är bl.a. utbildning, information, övning och interna brandskyddskontroller (egenkontroller). Det systematiska brandskyddsarbetet ska bedrivas kontinuerligt under byggnadens hela livslängd. Arbetet ska utgå från riskerna i byggnaden och verksamheten. Omfattningen av SBA-arbetet anpassas efter hur komplex byggnaden och verksamheten är. För att upprätta en komplett dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet enligt Lag om skydd mot olyckor ska denna brandskyddsbeskrivning från relationsskedet kompletteras med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden och den organisation som finns för brandskyddet samt övriga delar av SBA-arbetet.

24 24 16 KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER Kontroll- och underhållsrutiner redovisas i relationshandlingen. Dessa ska finnas framtagna innan lokalerna får tas i bruk. REFERENSER /1/ Ritningar Se även sidan 4. /2/ PM-Brand dat , upprättad av Bengt Dahlgren Brand & risk. (Förstudie avseende tillsynsprotokoll från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) /3/ Tillsynsprotokoll (diarienr ) daterat , upprättat av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

25

26

27