RELATIONSHANDLING BRANDSKYDD

Transkript

1 FIRE SAFETY DESIGN FSD projekt nr PEAB Kv. Solfångaren, hus 7-8, Lund Nybyggnad av bostadshus RELATIONSHANDLING BRANDSKYDD Brandskyddsdokumentation Upprättad: Reviderad: -- Fire Safety Design AB Brandingenjör Ola Håkansson Antal sidor: Rapport: 15 Bilagor: 2 st FIRE SAFETY DESIGN AB BOX MALMÖ TEL FAX info@fsd.se

2 Dokumentinformation FSD Projekt nr: Dokumenttitel: Objekt: Dokumentnummer: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens referens: Bygghandling brandskydd (Brandskyddsdokumentation) Kv. Solfångaren, hus 7 och 8, Lund BSD-BH-0 PEAB Stora Varvsg. 11B MALMÖ Christoffer Persson christoffer.persson@peab.se mobil: Telefon Fax Handläggare: Kontrollerad av: Ola Håkansson Brandingenjör Louise Ericsäter Brandingenjör Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen Relationshandling Bygghandling OH LE FK Bygghandling OH LE Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sida 2 av 15

3 INNEHÅLL 1 Inledning Allmän information om projektet Brandtekniska krav Ansvarig Resultat från förberedande samråd Mindre avvikelser avseende brandskyddet Ansvar Beskrivning av byggnad Läge på tomt Byggnaden Lokaltyper Beskrivning av konstruktion Brandteknisk byggnadsklass Beskrivning av verksamhet Verksamhet Brandbelastning Personantal Utrymning Utrymningsstrategi Dimensioner på utrymningsvägar Passagemått i utrymningsväg Dörr mot och i utrymningsväg Fönster i utrymningsväg Gångavstånd Gångavstånd till utrymningsväg Allmänbelysning Skydd mot uppkomst av brand Skydd mot brandspridning inom brandcell Ytskikt, underlag och beläggningar på brandcellernas omslutningsytor Rörisolering Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller Principer för brandcellsindelning Schakt Hiss Brandklass på avskiljande konstruktioner Byggnadsdelar i allmänhet Fönster i fasad Dörrar Lucka/ dörr Brandklass på genomföringar och anslutningar i avskiljande konstruktioner Skydd mot brandspridning genom ventilation Brandgasspridning Brandspridning Sida 3 av 15

4 7.7 Material i luftbehandlingsinstallationer Montering av luftbehandlingsinstallationer Skydd mot brandspridning mellan byggnader Avstånd till närliggande byggnader Fasad Ytterväggar Fönster i fasad Inglasad balkong Taktäckning Bärförmåga vid brand Bärverk Takkonstruktioner Balkonger Brandtekniska installationer Brandvarnare Brandgasventilation Brandgasventilation av källare Brandgasventilation av trapphus Brandgasventilation av vind Vägledande markeringar Övriga installationer Imkanal från kök Åtgärder för att underlätta släckning Handbrandsläckare Räddningstjänstens insatsmöjligheter Tillgänglighet Räddningsvägar Insatstid Brandposter Referenser...15 Bilaga 1 Underhållsplan...1 Sida 4 av 15

5 1 Inledning 1.1 Allmän information om projektet Relationshandling brandskydd är upprättad av Fire Safety Design och omfattar nybyggnad av bostadshus, hus 7 och 8, kv. Solfångaren 5, Lund. 1.2 Brandtekniska krav Byggnaderna skall minst uppfylla de krav som ställs i kapitel 5 i BFS 1993:57 (BBR) med ändringar t.o.m. BFS 2002:19 /6/ samt i BVL /3/ och BVF /4/. 1.3 Ansvarig Ansvarig för brandskyddet är PEAB, som är byggherre i projektet. PEAB Sverige AB Christoffer Persson Traktorvägen Lund Tel Resultat från förberedande samråd Förberedande samråd skedde den , per telefon, mellan Ola Håkansson FSD och Henrik Greiff Räddningstjänsten Syd. På samrådet diskuterades avskiljningskravet mellan balkonger och eventuella krav på angränsande fönster. Slutsatsen var att lösningen uppfyller kraven i BBR, dock skall brukaren informeras om vikten att begränsa mängden brännbart material på balkongen. För detaljutformning se avsnitt Mindre avvikelser avseende brandskyddet Inga avsteg har gjorts från gällande föreskrifter avseende brandskyddet. 1.6 Ansvar Ansvaret för detaljprojektering enligt av FSD lämnade ramförutsättningar åvilar beställaren eller av beställaren anlitad projektör. FSD påtar sig ansvar endast för av FSD angivna detaljförutsättningar/detaljföreskrifter eller för de fall då avvikelser från rådande föreskrifter föreslagits. 2 Beskrivning av byggnad 2.1 Läge på tomt Byggnaderna kommer att utgöra ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse. Sida 5 av 15

6 2.2 Byggnaden Byggnaden utgörs av 6 plan med källare och vind. Källarplan i bostadshusen inrymmer förrådslokal, lägenhetsförråd, el/telerum, undercentral, cykelförråd samt uppställningsytor för rullstolar och barnvagnar. Plan 1-6 utgörs av bostadslägenheter. Plan 6 utgörs av bostadslägenheter samt en oinredd vind ej avsedd för förvaring. Plan 7, Vindsplan utgörs av oinredd vind ej avsedd för förvaring. 2.3 Lokaltyper Följande rum i byggnaden klassas som: Utrymningsvägar Bostäder Trapphus och tillhörande entréhall Samtliga lägenheter 2.4 Beskrivning av konstruktion Byggnadens stomme skall vara av betong. 2.5 Brandteknisk byggnadsklass Byggnaden skall utföras i brandteknisk klass Br1. 3 Beskrivning av verksamhet 3.1 Verksamhet Samtliga personer i byggnaden förutsätts ha god lokalkännedom. 3.2 Brandbelastning Brandbelastningen i lokalerna förutsätts understiga 200 MJ/m Personantal Totalt beräknas omkring 70 personer bo i respektive byggnad. Maximalt är varje lägenhet dimensionerad för 15 personer. Begränsande för personantalet är tillgängen till utrymningsvägar. 4 Utrymning Utrymningsdimensioneringen är gjord enligt schablonmetoden /1/. 4.1 Utrymningsstrategi Samtliga lokaler där personer vistas mer än tillfälligt har tillgång till två oberoende utrymningsvägar. Från lägenheter kan man utrymma via utrymningsväg i trapphus alternativt via fönster/balkong. Källarplan Utrymning från lägenhetsförråd kan ske via trapphallen till plan 1 och vidare till det fria samt via utrymningslucka direkt till det fria. Sida 6 av 15

7 Utrymning från cykelförråd kan ske via trapphallen till plan 1 och vidare till det fria samt via utvändig trappa direkt till det fria. Utrymning från undercentral kan ske via utrymningsväg i entré samt via utrymningslucka direkt till det fria. Utrymning av förådslokal sker via trapphus till markplan och vidare till det fria samt via cykelförrådet till utvändig trappa direkt till det fria. Plan 1-6 Samtliga lägenheter har tillgång till utrymningsväg via trapphus. Alternativ utrymningsväg utgörs av fönsterutrymning. Utrymning via fönster från plan 1-6 förutsätter hjälp av räddningstjänsten. Samtliga lägenheter har tillgång till balkong. Vindsplan Vindsplan är en oinredd vind. Tillträde till vind sker via trapphus. 4.2 Dimensioner på utrymningsvägar Passagemått i utrymningsväg Utrymningsvägarna skall vara utförda med minst 0,9 m fri bredd Dörr mot och i utrymningsväg Dörrar skall vara utförda med minsta fri bredd av 0,8 m, öppnas i utrymningsriktningen och vara lätt öppningsbara med nedåtgående trycke. Låsvred samt kåpa accepteras. Återinrymningsmöjlighet från trapphus skall säkerställas Balkong/fönster i utrymningsväg Balkong som används för utrymning ligger över 11 meter från marknivå vilket innebär att det ställs krav på tillgänglighet för höjdfordon vid brandväg. Fönster som används för utrymning skall vara öppningsbart utan nyckel samt ha en fri vertikal öppning. Fönstrets höjd skall vara minst 0,6 m och bredden skall vara minst 0,5 m. Summan av bredd och höjd skall vara minst 1,5 m. Öppningens underkant skall ligga högst 1,2 m över golv. Fönster som används för utrymning skall vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel. 4.3 Gångavstånd Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånden till utrymningsväg överstiger inte 45 meter i byggnaden. Avståndet är räknat enligt metod i /1/. Sammanfallande utrymningsvägar har multiplicerats med 1,5. Tillåtet gångavstånd för denna typ av lokal är 45 meter. Detta motiveras av att persontätheten bedöms som liten och berörda personer kan förväntas ha tillräcklig lokalkännedom. Sida 7 av 15

8 4.4 Allmänbelysning Samtliga utrymningsvägar skall vara försedda med allmänbelysning så att utrymning kan genomföras säkert. Där utrymningsvägen mynnar i det fria skall det finnas allmänbelysning. Allmänbelysning skall vara utformad med grupper på separata jordfelsbrytare, alternativt med olika gruppsäkringar utan jordfelsbrytare. 5 Skydd mot uppkomst av brand Endast en ringa mängd brännbart material får finnas i korridorer och trapphus. Lättantändliga växter (konstgjorda eller äkta) och annan lös inredning skall användas mycket restriktivt i utrymningsvägar där människa kan påverkas vid brand. 6 Skydd mot brandspridning inom brandcell 6.1 Ytskikt, underlag och beläggningar på brandcellernas omslutningsytor Följande krav ställs på ytskikt: Yta Tak Väggar i utrymningsvägar Väggar i övriga rum Väggar på balkonger Golvbeläggning i utrymningsvägar Ytskiktsklass Skall vara utförda i ytskiktsklass B-s1,d0 (klass I) fäst på obrännbart underlag eller tändskyddande beklädnad. Skall vara utförda i ytskiktsklass B-s1,d0 (klass I) fäst på obrännbart underlag eller tändskyddande beklädnad. Skall vara utförda i lägst ytskiktsklass C-s2,d0 (klass II). Skall vara utförda i lägst ytskiktsklass C-s2,d0 (klass II). Skall vara utförda av obrännbart material eller i ytskiktsklass C fl -s1 (klass G). 6.2 Rörisolering Ytskikt på friliggande rörledningar i mindre omfattning kan utföras i lägst klass P1 där ytskiktskravet i tak är ytskiktsklass B-s1,d0 (klass I). Om rörisoleringen täcker en större yta än 20% av takytan i den aktuella lokalen bör isoleringen uppfylla samma krav som ställs för taket. Sida 8 av 15

9 7 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller 7.1 Principer för brandcellsindelning Lägenheter skall utgöra egna brandceller. Trapphus skall utgöra egen brandcell. Våningsplanen skall utgöra skilda brandceller. Bjälklag skall utgöra brandcellsgräns. Utrymmen som skall vara utförda som egna brandceller är: Undercentral Förrådslokal Lägenhetsförråd samt barnvagns-/ rullstolsuppställning Cykelförråd samt fastighetsförråd El/Tele-central i källarplan Brandcellsgränser framgår även av arkitektritningar daterade samt brandritningar daterade Schakt Schakt för ventilationskanaler skall vara utförda i brandteknisk klass EI 60. Slutna schakt som igengjutes i våningsplan får schaktväggar vara utförda i lägst brandteknisk klass EI 30. Inom ventilationsschakt skall inget brännbart material finnas förutom kablage för styrning av ventilationssystem. 7.3 Hiss Hissen är av typen monospace-hiss. Det innebär att hisschakt och hissmaskin ligger i samma utrymme. Nedan förutsätter att hissen är av typ Kone no cabinet, eller hiss med motsvarande liten mängd brandgasutveckling. Invändiga väggar och tak i hisschakt och hisskorg skall vara utförda med ytskikt i lägst ytskiktsklass B-s1,d0 (klass I) fäst på obrännbart underlag eller tändskyddad beklädnad. Hisschaktet komfortventileras via överluft i dörr. Elkablage som förläggs utanför trapphus och hisschakt till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, skall utförs med funktionsklassad brandkabel enligt standard IEC 331, eller brandsäkert förlagd. Detta under förutsättning att utrustning som styr denna funktion är placerad i trapphuset eller hisschaktet. 7.4 Brandklass på avskiljande konstruktioner Byggnadsdelar i allmänhet Brandcellsskiljande byggnadsdel i allmänhet skall vara utförd i brandteknisk klass EI 60. Sida 9 av 15

10 7.4.2 Fönster i fasad Vertikalt avstånd Vertikalt avstånd mellan fönster i skilda brandceller skall vara minst 1,2 m. Alternativt skall glas inom 1,2 m inbördes avstånd vara utförda i brandteknisk klass E 15. Innerhörn Fönster i innerhörn i skilda brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 2 meter skall vara utförda med ett fönster i lägst brandteknisk klass E Dörrar Generellt utförs dörrar i EI 2 60-C. Dörrar skall vara utförda i lägst klass EI 2 30 mellan lägenhet och trapphus. Dörrar till tekniska utrymmen med endast en dörr behöver ej förses med dörrstängare. Samtliga övriga dörrar i brandcellsgräns skall generellt förses med dörrstängare. Vid pardörrar skall dörrarna förses med koordinator. Dörrar i brandcellsgräns skall normalt hållas stängda. Mindre utrymmen med endast en utrymningsväg kan dock tillåtas vara öppna när människor befinner sig i rummet Lucka/ dörr Lucka/dörr mellan trapphus och outnyttjad vind skall vara utförd i lägst klass EI Inspektionslucka mot schakt skall vara utförd i lägst klass samma klass som schaktväggar. 7.5 Brandklass på genomföringar och anslutningar i avskiljande konstruktioner Genomföringar för VS, ventilation och el mm som passerar brandcellsskiljande konstruktioner skall tätas med typgodkända brandtätningssystem i lägst samma klass som konstruktionen i övrigt. 7.6 Skydd mot brandspridning genom ventilation Byggnaden betjänas av ett frånluftssystem med fläktar på tak samt tilluft via springventiler i fönster/fasad Brandgasspridning Luftbehandlingsinstallationer skall utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brandgas mellan brandceller erhålls. Skyddet mot brandgasspridning uppnås genom att fläktar fortsätter att gå vid brand. Ventilationskanaler till lägenhetsförråd kompletteras med brandventil för ökad säkerhet samt för att sänka temperatur vid fläktrum. Fläktar utformas med temperaturklassning. Sida 10 av 15

11 7.6.2 Brandspridning Ventilationskanaler skall förläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning utanför den brandcell som de är placerade i, under den tid som brandcellskravet anger. Eftersom systemet utformas med fläkt i drift skall ventilationskanaler isoleras eller förläggas så att brandteknisk klass EI 60 upprätthålls mellan lägenheter. Luftbehandlingsinstallationer som ligger i gemensamma utrymmen och som försörjer olika brandceller skall utformas så att den brandavskiljande förmågan mellan brandcellerna upprätthålls. Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar skall utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls. Ventilationskanal med rektangulärt tvärsnitt där största kanalsida överstiger 0,25 m stagas vid brandcellsgenombrott. 7.7 Imkanal från kök Imkanaler skall utföras av sådana material och vara utformade så att risken för spridning av brand inuti kanalerna till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning begränsas. Imkanal från kök i bostäder skall utformas i lägst brandteknisk klass E 15 och med minst 30 mm skyddsavstånd till brännbart material. Anslutningsdon till imkanal från kök i bostäder skall utföras i obrännbart eller svårantändligt material. Imkanal från kök som passerar brandcellsgräns skall utföras i hela sin längd med skydd mot spridning av brand i lägst brandteknisk klass EI 15. Vid genomgång av brandcellsgräns tillkommer isolering så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls. 7.8 Material i luftbehandlingsinstallationer Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning. Om fläktaggregat betjänar flera brandceller och kanalerna inte är försedda med brandspjäll vid brandcellsgenombrott skall tilloch frånluftsdon upprätthålla sin funktion, med avseende på tryckfall, även vid brandpåverkan. 7.9 Montering av luftbehandlingsinstallationer Luftbehandlingsinstallation som betjänar flera brandceller monteras så att den inte kommer att kollapsa om den utsätts för brand om den då kan komma att bryta skyddet för brand- eller brandgasspridning mellan brandceller. 8 Skydd mot brandspridning mellan byggnader 8.1 Avstånd till närliggande byggnader Avstånd till annan byggnad överstiger 8 meter vilket uppfyller kravet på begränsad risk för spridning av brand till annan byggnad. Sida 11 av 15

12 8.2 Fasad Ytterväggar Fasader skall vara utföras av obrännbart material eller material typgodkänt för ändamålet Fönster i fasad Vertikalt avstånd mellan fönster i skilda brandceller skall vara minst 1,2 m. Ett mindre avstånd än 1,2 m mellan fönster accepteras dock eftersom risken för brandspridning begränsas av balkonger som då ska ha obrännbara undersidor och obrännbara räcken Inglasad balkong Inglasade balkonger med enkel inglasning skall vara utförda täta mot brandgasspridning mellan våningar, men kan ha ventilationsöppningar mot det fria. Bärverk skall uppfylla lägst klass R 30. Avståndet mellan balkonger på samma våningsplan anses tillgodo fylla kravet på skydd mot brandgasspridning mellan balkonger i sidled. 8.3 Taktäckning Yttertak skall vara utförda i klass T på brännbart underlag. 9 Bärförmåga vid brand Om det för en byggnadsdel finns krav på utförande i en högre brandteknisk klass i avskiljande avseende, skall byggnadsdelen utföras i den högre klassen även i bärande avseende. 9.1 Bärverk Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk utom bjälklag skall vara utfört i brandteknisk klass R 90. Bjälklag samt ej stomstabiliserande horisontellt bärverk skall vara utfört i brandteknisk klass R 60. Trapplopp och trapplan i trapphus skall vara utfört i klass R 30. Bjälklag, som skall utföras i en viss brandteknisk klass i avskiljande avseende, skall ha bärverk i lägst samma klass. 9.2 Takkonstruktioner Bärverk för yttertak eller för ytterväggar till oinredd vind får vara utförda utan brandteknisk klass under förutsättning att vindsbjälklaget är utfört brandcellsskiljande samt att bärverket är beläget under ett plan som skär vindsbjälklagets ytterkant och höjer sig inåt byggnaden med en lutning av högst 45. I övriga fall får bärverk vara utförda i klass R 30./18/ 9.3 Balkonger Bärverk till balkonger skall uppfylla lägst brandteknisk klass R 30. Sida 12 av 15

13 10 Brandtekniska installationer 10.1 Brandvarnare Bostäderna utrustas med godkända brandvarnare. Det innebär att de har texten Uppfyller konsumentverkets regler för säkerhet och funktion. Brandvarnarna drivs med batteri och provas regelbundet en gång i månaden. Batteridrivna brandvarnare förses lämpligen med batterier med en brukstid på 10 år. Signalen från brandvarnaren skall kunna uppfattas i de utrymmen där personer stadigvarande vistas vilket innebär att signalen skall kunna uppfattas av sovande personer. För att uppfylla detta krav bör det finnas brandvarnare i anslutning till varje sovrum. Det bör finnas brandvarnare i vardagsrum och i anslutning till kök Brandgasventilation Luckor och manöverknappar skall märkas ut på plats. Samtliga rökluckor och brandgasfläktar skall kunna manövreras med trycknappar från markplan, förslagsvis inne från entréhallen Brandgasventilation av källare Brandgasventilation skall finnas i källaren i form av två separata luckor mot det fria så att trapphusen inte behöver utnyttjas för brandgasventilation. Luckornas storlek bestäms av mått för utrymning, eftersom luckorna även används för nödutrymning. Luckor som används för utrymning skall vara öppningsbart utan nyckel samt ha en fri vertikal öppning. Luckornas höjd skall vara minst 0,6 m och bredden skall vara minst 0,5 m. Summan av bredd och höjd skall vara minst 1,5 m. Öppningens underkant skall ligga högst 1,2 m över golv. Del av källare som inrymmer cykelförråd brandgasventileras via gångdörr direkt till det fria Brandgasventilation av trapphus Trapphus samventileras med hisschakt med fläkt placerad över hisschakt. En öppning skall finnas mellan trapphus och hiss 0,5m 2. Öppning skall vara överst i trapphuset samt vara försedd med galler. Grundflöde på hiss (50l/s) minskar risken för brandgasspridning från hisschakt till trapphus i utrymningsskede. Forcerat flöde för brandgasevakuering (700l/s vid 300 Pa) aktiveras via tryckknapp i entréplan. Hissen utföres av typen som ej har krav på automatisk aktivering av brandgasfläkt. Fläkten skall klara en temperatur av 300 C under 30 minuter. Fläkten skall matas med funktionsklassad brandkabel enligt standard IEC 331. Alternativt kan kabeln vara förlagd brandsäkert i motsvarande klass (t.ex. gjutas in i betong) Brandgasventilation av vind Brandgasventilation av vind kan ordnas genom luckor i yttertaket. Luckorna skall vara öppningsbara av räddningstjänsten såväl inifrån som utifrån. Luckorna skall vara placerade så att samtliga utrymmen på vinden kan betjänas av dem. Sammanlagda storleken av luckorna skall vara ca 1 % av vindens golvarea. Sida 13 av 15

14 10.3 Vägledande markeringar Då utrymningstrapphus fortsätter ner förbi markplan skall dörr ut på markplan förses med genomlyst vägledande markering. Vid strömavbrott skall vägledande markeringar fungera med avsedd belysning under minst 60 minuter. Strömförsörjning till vägledande markeringar skall säkras med individuell batteribackup, central UPS-enhet eller annan reservkraft. Vägledande markeringar skall vara placerade enligt bifogad ritning, bilaga 2, ovanför dörrar som leder till utrymningsvägar. Markeringarna skall vara utformade enligt AFS 1997:11 /8/. 11 Övriga installationer Installationer i brandcellsskiljande byggnadsdel som innebär att den brandcellsskiljande förmågan försämras skall kompletteras så att erforderlig brandklass upprätthålls. För att upprätthålla den brandavgränsande förmågan vid eldosor kan t.ex. botten av eldosorna förses med brandtätningsskiva som sväller. Alternativt kan isolering mellan reglar utföras med stenull som hålls fast med kortlingar. 12 Åtgärder för att underlätta släckning 12.1 Handbrandsläckare Handbrandsläckare skall vara utplacerade enligt Lag om skydd mot olyckor i samråd med tekniskt sakkunnig brand eller räddningstjänsten. 13 Räddningstjänstens insatsmöjligheter 13.1 Tillgänglighet Räddningstjänsten skall ha tillträde till vindsplan via luckor i yttertak. Tillträde till den övriga byggnaden sker via trapphus Räddningsvägar Räddningsväg behövs där det vanliga gatunätet inte ger tillräcklig åtkomst till byggnaden för räddningstjänsten. För att räddningstjänstens höjdfordon skall kunna få tillträde till att hjälpa utrymmande personer via balkonger krävs ett antal räddningsvägar. Räddningsvägar anordnas enligt Situationsplan Mark daterad Samtliga balkonger skall vara nåbara med hjälp av räddningstjänstens stegbil. Räddningsvägar anordnas för höjdfordon genom hårdgjord gräsyta. Räddningsvägen skall vara skyltad. Räddningsvägen skall ha uppställningsplatser som rymmer erforderliga fordon. Räddningstjänstens höjdfordon kräver minst 5,0 meters bredd och minst 10,0 meters längd. Sida 14 av 15

15 Uppställningsplatsen skall vara belägen max 9,0 meter från husväggen (mått mellan husvägg och centrum av stegpaket) och minst 4,5 meter från husväggen (mått mellan husvägg och centrum av stegpaket). Räddningsvägen inklusive uppställningsplatser skall tåla minst 100 kn axeltryck samt ha hårdgjord yta och i övrigt utföras så att räddningstjänstens fordon ej förhindras vid en räddningsinsats. Räddningsvägen har minst 3,0 meter körbanebredd minst 4,0 meter fri höjd max 8,5% lutning i någon riktning minst 7,0 meters innerradie Bommar och stolpar skall lätt kunna resas eller borttagas. Eventuell låsning av hinder kan utgöras dels av s.k brandkårslås eller med hänglås med maximal bygeldiameter 7,0 millimeter och bestående av ohärdat stål. Räddningsvägar och uppställningsplatser skall underhållas så att full funktion uppnås oavsett årstid eller tidpunkt på dygnet. De skall snöröjas och sandas vid behov. Snöröjning och sandning skall ske utan dröjsmål. De skall hållas fria från parkerade bilar och andra hindrande föremål, samt rensas från vegetation såsom trädgrenar, buskage och dylikt Insatstid Räddningstjänsten förväntas vara på plats inom 10 minuter. En av utrymningsvägarna från bostäder förutsätter hjälp av räddningstjänstens höjdfordon Brandposter Vattenbrandposter skall finnas i gata utanför byggnaden. 14 Referenser /1/ Utrymningsdimensionering, Boverket Rapport 1994:10. /2/ Brandskyddshandboken. Rapport 3117, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, /3/ Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL. /4/ Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVF /6/ Boverket: BBR Boverkets byggregler BFS 1993:57 med ändringar tom BFS 2002:19 (2002). /7/ Gemensamma riktlinjer för brandteknisk dimensionering, Rtj i Lund, Malmö, Hbg och Köpenhamn, /8/ AFS 1997:11, Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Sida 15 av 15

16 Bilaga 1 Underhållsplan Av underhållsplanen framgår vad som skall funktionsprovas/kontrolleras. Frekvensen på kontrollen är angiven inom parentes. Underhållsplan Avser år Utrymning vid brand Framkomlighet Tillgänglighet (4 ggr/år) Kontrollera så att släckfordon kan köra fram till byggnaden. Kontrollera så att räddningstjänsten kan komma åt källare och vind. Kontrollera att takluckor till vind kan öppnas. Inget lagrat material i utrymningsväg (12 ggr/år) Kontrollera att inget material finns lagrat i utrymningsvägar och att utrymningsvägarna inte är blockerade. Vägledande markering Utrymningsskyltar (2 ggr/år) Kontrollera att skyltar är hela, belysta samt att nödljus fungerar under 60 minuter vid strömbortfall. Brandcellsindelning Magnetisk uppställning av dörrar (2 ggr/år) Kontrollera genom att trycka på dörrstängningsknappen att dörren släpper från magneten samt att dörren stänger helt. En gång per år testas även att dörrstängningen genom att aktivera rökdetektor kopplad till dörrmagneten. Nya genombrott i brandcellsgräns som föranleder ny brandteknisk utvärdering (1 gg/år) Kontrollera att inga nya genombrott i brandcellsgräns har skett Ändring i brandcellsindelningen som föranleder ny brandteknisk utvärdering (1 gg/år) Kontrollera att indelningen i brandceller inte har ändrats. Ansvarig för kontroll Kontroll skall utföras månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Kontroll utförd (datum och signatur) Notering nr. Sida 1 av 2

17 Underhållsplan Brandtekniska installationer Brandgasfläktar ( 12 ggr/år) Avser år Kontrollera att fläktar startar genom att aktivera detektor kopplad Till fläkten samt att fläkten kan manövreras från manövercentral (brandförsvarstablå eller nederst i trapphus) Luftbehandlingsinstallation Funktion vid brand (1 gg/år) Vid fläktar i drift kontrolleras systemfunktioner genom att aktivera rökdetektorer i systemet. Anordningar för brandsläckning Handbrandsläckare (1 gg/år) Kontrollera att handbrandsläckare har blivit servade av godkänd kontrollant enligt av tillverkaren angiven frekvens Rökluckor (1 gg/år) Kontrollera att rökluckor kan öppnas. Om rökluckor styrs via rökdetektorer skall rökdetektor aktiveras för att kontrollera att rökluckorna öppnar. Ansvarig för kontroll Kontroll skall utföras månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Kontroll utförd (datum och signatur) Notering nr. Sida 2 av 2

18

19