CHALMERS FASTIGHETER FRISKIS & SVETTIS, JOHANNEBERG KV. TALLTITAN GÖTEBORGS KOMMUN

Transkript

1 BYGGHANDLING REV. A Antal sidor: sidor skisser : David Forsander Göteborg BENGT DAHLGREN AB Per-Anders Marberg GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT DAHLGREN STOCKHOLM AB Victor Hasselblads gata V FRÖLUNDA Telefon Telefax Org. nr: Runstensgatan LINKÖPING Telefon Telefax Org. nr: Sallerupsvägen MALMÖ Telefon Telefax Org. nr: Romansvägen NACKA Telefon Telefax Org. nr:

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DOKUMENTINFORMATION 4 Brandskyddsbeskrivning 4 Referenser 4 Ritningar 4 Revideringar 5 Internkontroll 5 1 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Byggnad samt byggbeskrivning Ändringens omfattning Byggnadsteknisk klass Verksamheter Klassificering av lokaler Brandbelastning Byggnadens läge Räddningstjänstens insats Fastighetsägarens egna ambition avseende brandskydd Mindre avvikelser och alternativ utformning 7 2 BRANDCELLSINDELNING - SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING Generell brandcellsindelning Brandcellsskiljande väggar och bjälklag Brandcellsskiljande dörrar Brandcellsskiljande glaspartier Hiss Fläktrum Schakt Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel Installationer i brandcellsskiljande byggnadsdel 10 3 YTSKIKT Tak, väggar och golv Ytskikt på mindre byggnadsdelar Rörisolering 12 4 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Bärverk Undertak 12 5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR 12 6 UTRYMNING Tillgång till/redovisning av utrymningsvägar Personantal Gångavstånd till och i utrymningsväg Passagemått och dörrar i utrymningsväg / framkomlighet Låsning 14 7 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER Systembeskrivning Skydd mot brandgasspridning Skydd mot brandspridning Montering Material Imkanal 16

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 8 SLÄCKUTRUSTNING OCH BRANDGASVENTILATION Manuell släckutrustning Brandgasventilation av trapphus Brandgasventilation av hisschakt 16 9 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER Brand- och utrymningslarm Vägledande markeringar Allmänbelysning Kraftförsörjning av hiss Utrymningsplaner Skyltning ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER 20 REFERENSER 21

4 4 DOKUMENTINFORMATION Vår beställare i detta projekt är Chalmersfastigheter som tillika är byggherre. Denna dokumentation omfattar hela byggnaden. Brandskyddsbeskrivningen är en sammanställning av utformning och utförande av rubricerad byggnads brandskydd. Beskrivningen är utförd enligt Boverkets Byggregler, BBR 10. Denna utgåva upprättas i bygghandlingsskedet. Det innebär att projekteringen är färdig. För att uppfylla BBR 10 skall en relationshandling upprättas då byggnaden/ändringen är slutförd. Det är först då den, tillsammans med tillhörande brandskyddsritningar, utgör en brandskyddsdokumentation enligt BBR 10, kap. 5:12. Projektörer för respektive område ansvarar för att kraven enligt denna beskrivning inarbetas i aktuell beskrivning / ritning. Entreprenörer för respektive område ansvarar för att kraven enligt denna beskrivning utförs enligt gällande bygghandlingar samt den kvalitetsansvariges kontrollplan. REFERENSER Referenser till följande handböcker redovisas ej specifikt: - Brandskydd i boverkets byggregler BBR, K. Fallkvist, A. Klippberg, A. Wallin, Svenska brandförsvarsföreningen, Stockholm Brandskyddshandboken, rapport 3117, Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lund RITNINGAR Brandskyddsbeskrivningen är baserad på ritningar upprättade av Arkitektbyrån AB. RITN. NR RITNINGENS BENÄMNING DATUM REV. DATUM A305:001 Situationsplan A305:01 Plan 0, 1, A305:02 Plan 3, A305:11 Fasader A305:21 Sektion A-A, B-B,Genom hiss A306:01 Plan 0, Källarvåning A306:02 Plan 1, Entrévåning A306:03 Plan 2, Våning 1tr A306:04 Plan 3, Våning 2tr A306:05 Plan 4, Våning 3tr A378:01 Brandskyddsritningar, Plan 0, 1, A378:02 Brandskyddsritningar, Plan 3,

5 5 REVIDERINGAR Aktuella revideringar markeras med vertikalt streck i vänstermaginalen. Text som helt tas bort utförs överstruken. INTERNKONTROLL Internkontrollen innefattar att annan brandingenjör granskar förutsättningar och föreslagna brandskyddslösningar. Detta utförs i samtliga skeden. Kontrollerad av Per-Anders Marberg - Brandingenjör Revidering Datum Anmärkning Författare Kontrollerad av Brandtekniska projekteringsanvisningar DF P-A M

6 6 1 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR I detta avsnitt beskrivs de förutsättningar som är dimensionerande för utformningen av byggnadens brandskydd. Eventuella framtida förändringar av dessa förutsättningar kommer således innebära att utformningen av brandskyddet måste beaktas och vid behov kompletteras. Detta stycke berör samtliga projektörer på ett eller annat sätt. 1.1 BYGGNAD SAMT BYGGBESKRIVNING Byggnaden är i 5 plan där ett av planen (källarvåning) delvis ligger under omgivande marknivå. Byggnaden är Q-märkt vilket starkt begränsar möjligheterna för utvändiga ändringar av byggnaden. 1.2 ÄNDRINGENS OMFATTNING Ändringen inbegriper omfattande invändiga ombyggnader av befintliga lokaler för anpassning till ny verksamhet. Ändringen innebär även att verksamheten förändras från att ha varit undervisningsverksamhet av teknisk natur till att utgöras av friskvårdsverksamhet i regi av Friskis & Svettis. 1.3 BYGGNADSTEKNISK KLASS Ändringen utförs utifrån att byggnaden är uppförd i byggnadsteknisk klass Br1 och ändringar som genomförs skall uppfylla de krav som ställs på byggnad i klass Br VERKSAMHETER Samtliga personer som vistas i byggnaden kan inte förutsättas ha god kännedom om lokalerna, vilket främst påverkar utformningen av utrymningsvägarna. Det ställs bl.a. krav på tydlig skyltning, bra belysning samt lättförståelig väg ut.

7 7 1.5 KLASSIFICERING AV LOKALER Följande lokaler klassas som: Utrymningsvägar Invändigt, brandtekniskt avskiljt, huvudtrapphus i hela byggnadens höjd (plan 0-4). Ytterligare två invändiga, brandtekniskt avskiljda, trapphus. Det ena från plan 0 (källarplan) till plan 2 och det andra trapphuset från plan 2 till plan BRANDBELASTNING Brandbelastningen förutsätts understiga 200 MJ/m 2, vilket får förutsättas för denna typ av verksamhet. Detta påverkar främst kravnivån på byggnadens bärverk vid brand. 1.7 BYGGNADENS LÄGE Ändringen påverkar ej byggnadens läge. Tomten är belägen utanför koncentrerad centrumbebyggelse. 1.8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS Utrymningsdimensioneringen förutsätter inte medverkan av räddningstjänstens stegutrustning för utrymning. 1.9 FASTIGHETSÄGARENS EGNA AMBITION AVSEENDE BRANDSKYDD Fastighetsägarens egna ambition avseende brandskyddet överensstämmer med kraven i BBR MINDRE AVVIKELSER OCH ALTERNATIV UTFORMNING Inga avsteg från gällande föreskrifter har gjorts.

8 8 2 BRANDCELLSINDELNING - SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING 2.1 GENERELL BRANDCELLSINDELNING Brandceller redovisas i bifogade skisser. Utrymmen som skall utföras som egna brandceller är: - Respektive våningsplan - Samtliga invändiga trapphus (3st). - Fläktrum. - Hisschakt. - Hissmaskinrum. Samtliga bjälklag utgör brandcellsgräns. Brandcellsskiljande väggar skall ansluta mot yttertak eller mot brandcellsskiljande bjälklag. Utrymmen ovan undertak tillhör underliggande brandcell. 2.2 BRANDCELLSSKILJANDE VÄGGAR OCH BJÄLKLAG Brandcellsskiljande väggar och bjälklag skall uppfylla lägst klass EI BRANDCELLSSKILJANDE DÖRRAR Dörr in till hissmaskinrum samt fläktrum utförs i lägst klass EI 60-C. Övriga dörrar i brandcellsgräns utförs i lägst klass EI 30-C. Dörrar med tidigare klass A kan användas som alternativ till klass EI. Pardörrar i brandcellsgräns förses med koordinatorer samt automatisk kantregel enligt produktens typgodkännandebevis. För pardörrar där endast den aktiva dörren behövs för utrymning får den passiva dörren vara utförd med manuell kantregel. Den passiva dörren bör i sådana fall märkas Branddörr skall hållas stängd. Brandcellsskiljande dörrar som förväntas stå uppställda i den dagliga verksamheten utrustas med magnethållare kopplat till rökdetektor i angränsande utrymmen. Dörren skall även kunna stängas manuellt med tryckknapp.

9 9 Eventuell automatisk dörröppningsfunktion eller dörröppning via tryckknapp för dörrar i brandcellsgräns kopplas ut vid larm från rökdetektorer i angränsande utrymmen. Brandcellsskiljande dörrar skall ha tillhållning. Fallkolv skall fästa i karm enligt typgodkännande. Vid tillhållning i elslutbleck skall dessa vara typgodkända för brandklassade dörrar. Brandteknisk klass E kan eventuellt ersätta klass EI. Detta förutsätter tillräckligt skyddsavstånd till utrymmande personer samt brännbart material. Detta ska visas med beräkningar. I underkant dörr får det finnas en öppning på högst 10 mm om inte typgodkännandet anger annat, gäller inte mot trapphus. Om dörrar med öppning i underkant är av brännbart material kläs dörrblad samt dörrkarm med plåt eller annat obrännbart material, från golv och 0,5 meter upp, på båda sidor av dörren. 2.4 BRANDCELLSSKILJANDE GLASPARTIER Glaspartier i brandcellsgräns kan med största sannolikhet bara bli aktuellt in mot trapphus och skall då utföras i lägst klass EI 60. Glaset skall upprätthålla sin funktion vid brand från sidan som vetter in mot verksamheten. Brandklassade glas monteras enligt gällande typgodkännande och tillverkarens anvisningar. Brandklassade glas får endast vara öppningsbara med verktyg eller nyckel. 2.5 HISS Hisschakt skall vara en egen brandcell. Hissdörrar skall utföras i lägst klass EI 30. Eftersom hissdörrarna inte är täta mot rökspridning förses hisschakt med brandgasventilation enligt kapitel 8.3. Hiss är av typ hydraulhiss med maskinrum, placerat i nedersta stannplanet. Hissmaskinrum skall vara utfört i egen brandcell. 2.6 FLÄKTRUM Fläktrum som betjänar fler än en brandcell är befintligt och bedöms vara utfört i egen brandcell i klass EI 60.

10 SCHAKT Ventilationsschakt utförs öppna mellan våningsplanen med väggar i lägst EI 60. Schaktets botten och topp skall dock utföras igengjutna i lägst EI 60. Ventilationsschakt utförs med obrännbara byggnadsmaterial. Rör- och elschakt igengjutes i EI 60 i övergången mellan våningsplan och tillhör respektive vånings brandcell. I blandschakt som innefattar både ventilationskanaler samt el- och rördragningar av brännbart material skall de sistnämnda avskiljas gentemot ventilationskanaler i lägst EI 15. Elschakt i trapphus utförs öppna mellan våningsplanen med väggar in mot trapphuset i lägst EI GENOMFÖRINGAR I BRANDCELLSSKILJANDE BYGGNADSDEL Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar tätas med typgodkänd brandtätning till motsvarande klass som krävs för genombruten byggnadsdel. Brandtätningar med svällande brandskyddsmassa utförs täta mot genomföringar, så att varken kall eller varm rök kan passera genom brandtätningen. Observera att många typer av brandtätningar måste utföras från båda sidor av genombruten byggnadsdel. Notera även att det måste finnas plats för erforderlig mängd brandtätningsprodukt i genomföringen, vilket särskilt gäller för svällande brandskyddsmassor vid genomföringar för elkanalisation eller brännbara rör. Genomföring av ventilationskanal utförs enligt avsnitt INSTALLATIONER I BRANDCELLSSKILJANDE BYGGNADSDEL Installationer får inte försämra den brandcellsskiljande förmågan.

11 11 3 YTSKIKT 3.1 TAK, VÄGGAR OCH GOLV Allmänt Takytor skall utföras i allmänhet med ytskikt i lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) eller tändskyddande beklädnad. Väggytor skall utföras i allmänhet med ytskikt i lägst euroklass C-s2,d0 (klass II). Utrymningsvägar Tak- och väggytor i utrymningsvägar skall, utföras med ytskikt lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) eller tändskyddande beklädnad. Observera att målad glasfiberväv normalt endast uppfyller ovanstående klass med en normal målningsbehandling. Vid ommålning krävs särskild brandskyddsbehandling. Kabelstegar eller brännbara rör i utrymningsvägar utförs skyddade med tändskyddande beklädnad. Placering ovan ett fast eller nedpendlat undertak med ytskikt lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) bedöms uppfylla kraven. Sådant undertak skall täcka hela takytan i aktuell lokal. Golvytor skall vara utfört med obrännbart material eller golvbeläggning i euroklass C fl -s1 (klass G). Hiss Invändiga tak- och väggytor i hisschakt, hisskorg och hissmaskinrum skall utföras med ytskikt i lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) eller tändskyddande beklädnad. 3.2 YTSKIKT PÅ MINDRE BYGGNADSDELAR Mindre byggnadsdel vars exponerade omslutningsyta motsvarar mindre än 20% av takytan i lokaler som inte klassas som utrymningsväg får utföras med ytskikt i lägst klass III (euroklass C-s2,d0) utan tändskyddande beklädnad. Jämnt fördelad byggnadsdel vars exponerade omslutningsyta motsvarar mindre än 50% av takytan i aktuell lokal får utföras med ytskikt i lägst klass I (euroklass B-s1,d0), utan tändskyddande beklädnad.

12 RÖRISOLERING Rörinstallation vars omslutningsyta motsvarar mindre än 20% av takytan i lokaler som inte klassas som utrymningsväg får utföras med rörisolering i motsvarande rörisoleringsklass som gäller för angränsande ytskikt, t.ex. PI används vid ytskikt i klass I. I utrymningsvägar eller där rörinstallationen täcker en större yta skall rörisoleringen uppfylla samma ytskiktskrav som gäller för angränsande ytor. 4 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND 4.1 BÄRVERK Vertikalt samt horisontellt bärverk skall uppfylla lägst klass R 60. Trapplopp och trapplan i trapphus skall uppfylla lägst brandteknisk klass R 30. Byggnadens stomme är i huvudsak av betong. 4.2 UNDERTAK Bärverk till undertak som saknar brandteknisk funktion skall vara typgodkända eller tåla temperaturer på 300 C under 10 minuter utan att förlora bärförmågan. 5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR Uppvärmning av aktuell byggnad sker med fjärrvärme. Inga särskilda åtgärder erfordras för att förhindra uppkomst av brand.

13 13 6 UTRYMNING Utrymningsstrategin består i följande: Automatiskt brandlarm startar ett akustiskt utrymningslarm, i samband med att musikanläggningar stoppas, vilket som i sin tur initierar utrymning av personerna i byggnaden. 6.1 TILLGÅNG TILL/REDOVISNING AV UTRYMNINGSVÄGAR Samtliga lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt, skall ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymning sker generellt genom avskiljt, invändigt, huvudtrapphus från samtliga plan. Alternativ utrymningsväg består av avskiljt trapphus från plan 5 till plan 3, där man via våningsplanet går in i ett annat avskiljt trapphus från vilket man når ut i det fria från såväl markplan som källarplan. Dessa alternativa trapphus kan givetvis även nyttjas från våningsplanen som ligger mellan de som nämns ovan. Alternativ utrymningsväg från källarvåning utförs i form av dörr ut till det fria i byggnadens västra fasad. Från entréplan finns, förutom huvudentré, alternativ utrymningsväg genom avskiljt trapphus vidare ut i det fria en våning ner (källarvåning). 6.2 PERSONANTAL Dimensionerande personantal för byggnadens utrymmen är: Gym 50 pers. Gympasal 60 pers. Spinning 30 pers. Spegelsal (aerobic) 40 pers. Entre samt övriga utrymmen 50 pers. Väntande till de olika verksamheterna 120 pers Totalt: 350 personer Högsta tillåtna personantal är baserat på utrymningsvägarnas kapacitet samt anordningar för utrymning. 6.3 GÅNGAVSTÅND TILL OCH I UTRYMNINGSVÄG (A) Gångavstånd till närmsta utrymningsväg eller till annan brandcell överskrider inte 30 meter i någon del av byggnaden, där sammanfallande väg räknas med en faktor 2.

14 PASSAGEMÅTT OCH DÖRRAR I UTRYMNINGSVÄG / FRAMKOMLIGHET Utrymningsvägar utförs med fri bredd av minst 0.9 meter. Från invändigt trapphus och ut till det fria skall fri bredd vara minst 1,2 meter. Dörrar i eller till utrymningsväg utförs med en fri bredd av minst 0,8 meter och en fri höjd av minst 2,0 meter. Dörr i entréplan från invändigt trapphus samt entrédörr ut mot det fria skall utföras med fri bredd på minst 1,2 meter. Dörrar, i eller till utrymningsväg, utförs lätt öppningsbara med ett nedåtgående trycke samt utåtgående i utrymningsriktningen, där det kan förväntas passera färre än 30 personer med god lokalkännedom (exempelvis kontor). Låsvred accepteras inte. Pardörrar som är försedda med trycke skall öppnas med ett gemensamt trycke. Alternativt anordnas panikregel på båda dörrarna. 6.5 LÅSNING Utrymningsdörrarnas öppningsfunktion skall överbrygga samtliga eventuella låsanordningar. Dörrar med nattlåsning i utrymningsriktningen förses med förregling mot väsentlig funktion till exempel belysning. Möjlighet till återinrymning in till verksamheten skall säkerställas i trapphus C, i samtliga plan som trapphuset betjänar. 7 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER 7.1 SYSTEMBESKRIVNING Systemet utförs med mekanisk till- och frånluftsystem med värmeväxling i form av batterivärmeväxlare. Såväl tilluftsaggregat som frånluftsaggregat betjänar flera olika brandceller. Befintligt fläktrum i plan 3-4 kommer även fortsättningsvis att nyttjas. 7.2 SKYDD MOT BRANDGASSPRIDNING Brandgasspridning hindras med brandgasspjäll i klass E 60 eller med brand/brandgasspjäll i klass EI 60. Vid brandindikering från rökdetektor

15 15 placerad i kanalerna stoppar samtliga aggregat och spjällen stänger. Rökdetektor skall även finnas i kanalen omedelbart efter tilluftsfläkten. Spjäll med brandfunktion motioneras automatiskt var 48:e timme. Spjäll som skall stänga vid brand skall vara energilöst stängda. Spjäll som skall öppna vid brand skall vara energilöst öppna. Larm skall ges om indikation öppet/stängt ej erhålls. Styrning av brandfunktioner skall ske hårdvarumässigt. Alternativt accepteras styrning via DUC om denna utformas med samma säkerhetsnivå som en brandlarmcentral. Detta innebär bl.a. högsta prioritet för åtkomlighet till programmering (så att ingen av misstag programmerar bort brandfunktioner) samt att säkerhetsläge brand inställer sig vid systemfel i DUC. Systemet skall vara felövervakat. Brandfunktioner måste alltid ha högsta prioritet före andra styrfunktioner för ventilationssystemet. Annan styrfunktion för ventilationssystemet får ej blockera framkomst för brandfunktioner. Styrning skall utföra så att brandfunktion inträder vid kabelbrott. Alternativt utförs styrning med övervakat och brandklassat/brandsäkert förlagt kablage. 7.3 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING Brandspridning mellan brandceller förhindras genom att kanalgenomföringar i brandcellsgräns isoleras till motsvarande klass som genombruten byggnadsdel. Brand/brandgasspjäll, klass EI 60, monterade i den brandcellskiljande väggen kan ersätta isolering av kanalen vid brandcellsgenombrott. 7.4 MONTERING Luftbehandlingsinstallationer som betjänar flera brandceller monteras så att den inte kommer att kollapsa om den utsätts för brand och om den då kan komma att bryta skyddet för brand- eller brandgasspridning mellan brandceller. Rektangulära ventilationskanaler med en kanalsida större än 0,25 m stagas vid brandcellsgenombrott. 7.5 MATERIAL Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning. Anslutning mellan spiskåpa och kanal skall vara typgodkänd.

16 IMKANAL Imkanaler / närmaste frånluftskanal för kök eller pentry utförs i klass E 15 med erforderligt skyddsavstånd till brännbart material (30 mm), alternativt i klass EI 15. Detta erfordras inte i kök/pentry utrustade endast med kokplatta, mikrovågsugn eller motsvarande. 8 SLÄCKUTRUSTNING OCH BRANDGASVENTILATION 8.1 MANUELL SLÄCKUTRUSTNING Längsta avstånd till handbrandsläckare skall inte överstiga 25 meter. Handbrandsläckare placeras normalt i anslutning till trapphus och utgångar till det fria och skall i förekommande fall utföras med typ 9 liter skum i lägst effektivitetsklass 21A 183B. Cafékök förses med kolsyresläckare. 8.2 BRANDGASVENTILATION AV TRAPPHUS Trapphus A och trapphus B förses med brandgasventilation i form av öppningsbara (och åtkomliga) fönster på varje våningsplan. Minsta yta 0,5 m 2 per fönster. Det översta fönstrets överkant skall ligga minst 1 meter ovan översta trapplanets golv. Trappa C erfordrar ingen brandgasventilation. 8.3 BRANDGASVENTILATION AV HISSCHAKT Hisschakt som betjänar olika brandceller förses med brandgasventilation i form av fläkt som tål upp till 350 C under 60 minuter. Baserat på hisschaktets höjd samt läckareor i hissdörrar har fläktens erforderliga kapacitet beräknats till 1,6 m 3 /s. Fläkten startar automatiskt vid detektion från rökdetektor i toppen av hisschaktet eller i dess närhet. Elkablage förläggs/utförs så att en brand i någon av brandcellerna som vetter mot hisschaktet inte kan slå ut strömförsörjningen till fläkten under 60 minuter.

17 17 9 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER 9.1 BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM Automatiskt brandlarm (anordning som detekterar brand) installeras i form av rökdetektorer. Ytor som övervakas är: - Trapphus - Korridorer och passager - Träningslokaler - Hisschakt - Omklädningsrum - Café I dessa lokaler utförs brandlarmet i omfattning och utförande enligt SBF 110:6. Komponenter i brandlarm utförs enligt SS-EN 54. Larmtryckknappar placeras i anslutning till trapphus. Vid brandlarm träder följande funktioner i kraft: - Utrymningslarm aktiveras i hela byggnaden, dock med selektiv fördröjning mellan våningsplanen. - Samtliga magnetuppställda dörrar stängs. - Musikanläggning stoppas. - Larmöverföring sker till Räddningstjänst. Det är inte ett krav enligt bygglagstiftningen att automatiskt vidarebefordra brandlarmet till räddningstjänsten. Brandlarmscentralen/brandförsvarstablån placeras innanför huvudentrén och utförs öppningsbar med brandkårsnyckel. Utrymningslarm (signal som kan uppfattas av personer i byggnaden) anordnas i form av ringklockor. Utrymningslarmet utförs enligt råden i Svenska Brandförsvarsföreningens skrift Utrymningslarm 2003, med följande utförandespecifikation: Aktiveringssätt Detekteringssystem Larmtryckknappar Signaltyp Styrning Utrymningsselektering Automatisk och manuell aktivering Se kapitel brandlarm ovan Manuell aktivering skall kunna ske av samtliga personer. Akustiskt larm och avstängd musik. Se kapitel brandlarm ovan. Utrymningslarm skall erhållas våningsvis med fördröjning på en minut till övriga plan.

18 18 Samtliga lokaler där personer vistas mer än tillfälligt skall ha god hörbarhet från utrymningslarmet. Ljudstyrkan skall överstiga 15 db(a) över normal ljudnivå, dock lägst 65 db(a).där fullgod hörbarhet inte kan garanteras på annat sätt, förses motsvarande lokaler med separat larmdon. Utrymningslarm skall pågå till återställning sker i centralutrustning. Centralutrustning och strömförsörjning utförs felövervakad och förses med strömbackup. All för utrymningslarmsfunktionen vital utrustning utförs elektriskt/elektroniskt övervakad. Ledning mellan centralutrustning och larmdon utförs elektriskt/elektroniskt övervakad. Larmdon indelas i larmdonskretsar för att begränsa följderna av en ledningsskada. 9.2 VÄGLEDANDE MARKERINGAR Vägledande markeringar placeras vid utrymningsvägar samt i viktiga punkter i lokalerna i förhållande till utrymningsstrategin. Vägledande markeringar utförs med genomlysta skyltar med krav på 60 minuters bibehållen funktion vid strömbortfall. Om strömförsörjning sker med centralt aggregat förläggs kablage brandsäkert i lägst klass EI 30 eller utförs med funktionsklassad brandkabel enligt standard IEC Vägledande markering utformas enligt AFS 1997: ALLMÄNBELYSNING Allmänbelysning skall finnas i alla utrymningsvägar samt direkt utanför. Två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer kopplas till olika gruppsäkringar och olika jordfelsbrytare. Allmänbelysningen i de invändiga trapphusen för nödutrymning skall vara tända när verksamhet pågår, eller automatiskt tändas när dörren till trapphuset öppnas eller via rörelsedetektor.

19 KRAFTFÖRSÖRJNING AV HISS En brand får inte samtidigt ge upphov till strömavbrott till hissmaskineri och kritiska förhållanden för de personer som vistas i hisskorgen. Kraftförsörjning till hissmaskinen utförs skyddad mot brandpåverkan under minst 30 minuter. Detta gäller hela vägen från byggnadens central för inkommande el till hissmaskinrummet. Hiss som betjänar olika brandceller går normalt vid brand automatiskt till bottenplan/entré. Om branden är lokaliserad till bottenplanet bör hissen stanna på annat våningsplan. 9.5 UTRYMNINGSPLANER Utrymningsplaner upprättas och anslås på lämpliga platser, enligt Arbetsmiljöverkets författningar. Utrymningsplaner skall finnas på minst en plats på varje våningsplan. Text utförs på svenska och engelska. 9.6 SKYLTNING Brandtekniska installationer, såsom handbrandsläckare och larmknappar etc. skall märkas tydligt. För tillämpliga delar skall märkningens utförande och placering uppfylla föreskrifterna i AFS 1997:11 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. 10 ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN Uppställningsplats för räddningsfordon finns inom 50 m från byggnadens samtliga entréer. Största avstånd från uppställningsplats för räddningsfordon till vattenbrandpost bör ej överstiga 75 meter. Enligt detaljplan åligger det kommunen att anordna med brandvattenförsörjning i erforderlig omfattning, gäller allmänna gator m.m. Kontrollera vattenförsörjning med kommunen.

20 20 11 KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER Nedanstående kontroll- och underhållsrutiner är en förutsättning för att byggnadens funktion i händelse av brand skall kunna upprätthållas. Det åligger fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren att tillse att dessa rutiner efterlevs enligt LSO. Funktion Brandsektionering /Brandcellsgränser Funktion Dörrstängare Magnethållare Längsta intervall för kontroll /underhåll 6 mån 6 mån 6 mån Larmanordningar. Brandlarm 1, 3 och 12 mån. (enligt SBF 110:6) Utrymningslarm 1 och 3 mån (enl. SBF Utrymningslarm 2003 ) Släckanordningar Handbrandsläckare Brandgasventilation (Hiss samt trapphus) Utrymningsvägar Dörrar Vägledande markeringar Belamring Ventilationssystem Funktion Brandgasspjäll 12 mån 12 mån 6 mån 6 mån Dagligen vid behov 6 mån (manuellt) 48 h (automatiskt) Räddningsväg / uppställningsplats Funktion 12 mån

21 21 REFERENSER /1/ Utrymningsdimensionering Boverket, Karlskrona 2004