CHALMERSFASTIGHETER FRISKIS & SVETTIS, JOHANNEBERG KV. TALLTITAN GÖTEBORGS KOMMUN

Transkript

1 RELATIONSHANDLING Antal sidor: 20 : David Forsander Göteborg BENGT DAHLGREN AB Per-Anders Marberg GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT DAHLGREN STOCKHOLM AB Victor Hasselblads gata V FRÖLUNDA Telefon Telefax Org. nr: Runstensgatan LINKÖPING Telefon Telefax Org. nr: Sallerupsvägen MALMÖ Telefon Telefax Org. nr: Romansvägen NACKA Telefon Telefax Org. nr:

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DOKUMENTINFORMATION 4 Brandskyddsbeskrivning 4 Ritningar 4 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Byggnad samt byggbeskrivning Ändringens omfattning Byggnadsteknisk klass Verksamheter Klassificering av lokaler Brandbelastning Byggnadens läge Räddningstjänstens insats Fastighetsägarens egna ambition avseende brandskydd Mindre avvikelser och alternativ utformning 6 2 BRANDCELLSINDELNING - SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING Generell brandcellsindelning Brandcellsskiljande väggar och bjälklag Brandcellsskiljande dörrar Brandcellsskiljande glaspartier Hiss Fläktrum Schakt Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel Installationer i brandcellsskiljande byggnadsdel 9 3 YTSKIKT Tak, väggar och golv Ytskikt på mindre byggnadsdelar Rörisolering 10 4 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Bärverk Undertak 10 5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR 11 6 UTRYMNING Tillgång till/redovisning av utrymningsvägar Personantal Gångavstånd till och i utrymningsväg Passagemått och dörrar i utrymningsväg / framkomlighet Låsning 12 7 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER Systembeskrivning Skydd mot brandgasspridning Skydd mot brandspridning Montering Material Imkanal 14 8 SLÄCKUTRUSTNING OCH BRANDGASVENTILATION Manuell släckutrustning Brandgasventilation av trapphus Brandgasventilation av hisschakt 15

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 9 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER Brand- och utrymningslarm Vägledande markeringar Allmänbelysning Kraftförsörjning av hiss Utrymningsplaner Skyltning ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER 19 REFERENSER 20

4 4 DOKUMENTINFORMATION BRANDSKYDDSBESKRIVNING Vår beställare i detta projekt är Chalmersfastigheter som tillika är byggherre. Denna dokumentation omfattar hela byggnaden. Brandskyddsbeskrivningen är en sammanställning av utformning och utförande av rubricerad byggnads brandskydd. Beskrivningen är utförd enligt Boverkets Byggregler, BBR 10. Denna utgåva är en relationshandling, d.v.s den redovisar brandskyddet när projektet är slutfört. Denna handling är dock inget intyg att brandskyddet är utfört enligt nedanstående, utan det sker via den kvalitetsansvariges kontrollplan. Tillsammans med tillhörande brandskyddsritningar är detta en brandskyddsdokumentation enligt BBR 10, kapitel 5:12. RITNINGAR Beskrivningen utgör tillsammans med följande ritningar en samlad handling av brandskyddet. Ritningar är upprättade av Arkitektbyrån AB. RITN. NR RITNINGENS BENÄMNING DATUM REV. DATUM A378:01 Brandskyddsritningar, Plan 0, 1, A378:02 Brandskyddsritningar, Plan 3,

5 5 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR I detta avsnitt beskrivs de förutsättningar som är dimensionerande för utformningen av byggnadens brandskydd. Eventuella framtida förändringar av dessa förutsättningar kommer således innebära att utformningen av brandskyddet måste beaktas och vid behov kompletteras. 1.1 BYGGNAD SAMT BYGGBESKRIVNING Byggnaden är i 5 plan där ett av planen (källarvåning) delvis ligger under omgivande marknivå. Byggnaden är Q-märkt vilket starkt begränsar möjligheterna för utvändiga ändringar av byggnaden. 1.2 ÄNDRINGENS OMFATTNING Ändring omfattade invändiga ombyggnader av befintliga lokaler för anpassning till ny verksamhet. Ändringen innebar även att verksamheten förändrades från att ha varit undervisningsverksamhet av teknisk natur till att numera utgöras av friskvårdsverksamhet i regi av Friskis & Svettis. 1.3 BYGGNADSTEKNISK KLASS Ändringen har utförts utifrån att byggnaden är uppförd i byggnadsteknisk klass Br1 och ändringar som genomförs skall uppfylla de krav som ställs på byggnad i klass Br VERKSAMHETER Samtliga personer som vistas i byggnaden kan inte förutsättas ha god kännedom om lokalerna, vilket främst påverkat utformningen av utrymningsvägarna. Det har därför ställts krav på tydlig skyltning, bra belysning samt lättförståelig väg ut.

6 6 1.5 KLASSIFICERING AV LOKALER Följande lokaler klassas som: Utrymningsvägar Invändigt, brandtekniskt avskiljt, huvudtrapphus i hela byggnadens höjd (plan 0-4). Ytterligare två invändiga, brandtekniskt avskiljda, trapphus. Det ena från plan 0 (källarplan) till plan 2 och det andra trapphuset från plan 2 till plan BRANDBELASTNING Brandbelastningen förutsätts understiga 200 MJ/m 2, vilket får förutsättas för denna typ av verksamhet. 1.7 BYGGNADENS LÄGE Ändringar har ej påverkat byggnadens läge. Tomten är belägen utanför koncentrerad centrumbebyggelse. 1.8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS Utrymningsdimensioneringen förutsätter inte medverkan av räddningstjänstens stegutrustning för utrymning. 1.9 FASTIGHETSÄGARENS EGNA AMBITION AVSEENDE BRANDSKYDD Fastighetsägarens egna ambition avseende brandskyddet överensstämmer med kraven i BBR MINDRE AVVIKELSER OCH ALTERNATIV UTFORMNING Inga avsteg från gällande föreskrifter har gjorts.

7 7 2 BRANDCELLSINDELNING - SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING 2.1 GENERELL BRANDCELLSINDELNING Brandceller redovisas i detalj på brandskyddsritningar, se sid 4. Utrymmen som har utförts som egna brandceller är: - Respektive våningsplan - Samtliga invändiga trapphus (3st). - Fläktrum. - Hisschakt. - Hissmaskinrum. Samtliga bjälklag utgör brandcellsgräns. Brandcellsskiljande väggar skall ansluta mot yttertak eller mot brandcellsskiljande bjälklag. Utrymmen ovan undertak tillhör underliggande brandcell. 2.2 BRANDCELLSSKILJANDE VÄGGAR OCH BJÄLKLAG Brandcellsskiljande väggar och bjälklag skall ha utförts i lägst klass EI BRANDCELLSSKILJANDE DÖRRAR Dörr in till hissmaskinrum samt fläktrum skall ha utförts i lägst klass EI 60-C. Övriga dörrar i brandcellsgräns skall generellt ha utförts i lägst klass EI 30-C undantaget dörr till trappa B på plan två samt dörr in mot solarier och dörr mot hisshall i plan 4 som accepterats i E 30-C. Brandcellsskiljande dörrar som förväntas stå uppställda i den dagliga verksamheten har utrustats med magnethållare kopplat till byggnadens brandlarm. Dörren skall ha utförts så att den även kan stängas manuellt med tryckknapp. Brandcellsskiljande dörrar skall ha tillhållning. Fallkolv skall fästa i karm enligt typgodkännande. I underkant dörr får det finnas en öppning på högst 10 mm om inte typgodkännandet anger annat, dock inte mot trapphus.

8 8 2.4 BRANDCELLSSKILJANDE GLASPARTIER Glaspartier i lägst brandteknisk klass E 30 har placerats i plan 3 innanför befintligt fönster i fasad som obrutet omfattar både plan 2 och 3. Detta för att tillsammans med åtgärd intill fönster/bjälklag i plan 2 upprätthålla EI 60 mellan våningsplanen. Brandklassade glas skall ha monterats enligt gällande typgodkännande och tillverkarens anvisningar. Brandklassade glas får endast vara öppningsbara med verktyg eller nyckel. 2.5 HISS Hisschakt skall ha utförts som egen brandcell. Hissdörrar skall ha utförts i lägst klass EI 30. Eftersom hissdörrarna inte är täta mot rökspridning skall hisschaktet ha försetts med brandgasventilation enligt kapitel 8.3. Hiss är av typ hydraulhiss med maskinrum. Hissmaskinrum är placerat i nedersta stannplanet. Hissmaskinrum skall ha utförts i egen brandcell. 2.6 FLÄKTRUM Fläktrum som betjänar fler än en brandcell är befintligt och bedöms vara utfört i egen brandcell i klass EI SCHAKT Ventilationsschakt skall ha utförts öppna mellan våningsplanen med väggar i lägst klass EI 60. Schaktets botten och topp skall dock ha utförts igengjutna i lägst EI 60. Ventilationsschakt skall ha utförts med obrännbara byggnadsmaterial. Rör- och elschakt skall ha utförts såsom igengjutna i EI 60 i övergången mellan våningsplan och tillhör respektive vånings brandcell. I blandschakt som innehåller både ventilationskanaler samt el- och rördragningar av brännbart material skall de sistnämnda ha avskiljts gentemot ventilationskanaler i lägst EI 15. Elschakt i trapphus skall ha utförts öppna mellan våningsplanen med väggar in mot trapphuset i lägst EI 15.

9 9 2.8 GENOMFÖRINGAR I BRANDCELLSSKILJANDE BYGGNADSDEL Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar skall ha tätats med typgodkänd brandtätning till motsvarande klass som krävs för genombruten byggnadsdel. Genomföring av ventilationskanal utförs enligt avsnitt INSTALLATIONER I BRANDCELLSSKILJANDE BYGGNADSDEL Installationer skall ha utförts så att de inte försämrar den brandcellsskiljande förmågan. 3 YTSKIKT 3.1 TAK, VÄGGAR OCH GOLV Allmänt Takytor skall i allmänhet ha utförts med ytskikt i lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) eller tändskyddande beklädnad. Väggytor i allmänhet ha utförts med ytskikt i lägst euroklass C-s2,d0 (klass II). Utrymningsvägar Tak- och väggytor i utrymningsvägar skall, ha utförts med ytskikt lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) eller tändskyddande beklädnad. Kabelstegar eller brännbara rör i utrymningsvägar ha utförts skyddade med tändskyddande beklädnad. Placering ovan ett fast eller nedpendlat undertak med ytskikt lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) har bedömts uppfylla kraven. Golvytor skall ha utförts med obrännbart material eller golvbeläggning i euroklass C fl -s1 (klass G). Hiss Invändiga tak- och väggytor i hisschakt, hisskorg och hissmaskinrum skall ha utförts med ytskikt i lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) eller tändskyddande beklädnad.

10 YTSKIKT PÅ MINDRE BYGGNADSDELAR Mindre byggnadsdel vars exponerade omslutningsyta motsvarar mindre än 20% av takytan i lokaler som inte klassas som utrymningsväg får ha utförts med ytskikt i lägst klass III (euroklass C-s2,d0) utan tändskyddande beklädnad. Jämnt fördelad byggnadsdel vars exponerade omslutningsyta motsvarar mindre än 50% av takytan i aktuell lokal får ha utförts med ytskikt i lägst klass I (euroklass B-s1,d0), utan tändskyddande beklädnad. 3.3 RÖRISOLERING Rörinstallation vars omslutningsyta motsvarar mindre än 20% av takytan i lokaler som inte klassas som utrymningsväg får ha utförts med rörisolering i motsvarande rörisoleringsklass som gäller för angränsande ytskikt, t.ex. PI används vid ytskikt i klass I. I utrymningsvägar eller där rörinstallationen täcker en större yta skall rörisoleringen uppfylla samma ytskiktskrav som gäller för angränsande ytor. 4 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND 4.1 BÄRVERK Vertikalt samt horisontellt bärverk skall ha utförts att uppfylla lägst klass R 60. Trapplopp och trapplan i trapphus skall ha utförts att uppfylla lägst brandteknisk klass R 30. Byggnadens stomme är i huvudsak av betong. 4.2 UNDERTAK Bärverk till undertak som saknar brandteknisk funktion har utförts med typgodkänd kontruktion eller en konstruktion som tål temperaturer på 300 C under 10 minuter utan att förlora bärförmågan.

11 11 5 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR Uppvärmning av aktuell byggnad sker med fjärrvärme. Inga särskilda åtgärder erfordras för att förhindra uppkomst av brand. 6 UTRYMNING Utrymningsstrategin består i följande: Automatiskt brandlarm startar ett akustiskt utrymningslarm, i samband med att musikanläggningar stoppas, vilket som i sin tur initierar utrymning av personerna i byggnaden. 6.1 TILLGÅNG TILL/REDOVISNING AV UTRYMNINGSVÄGAR Samtliga lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt, har tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymning sker generellt genom avskiljt, invändigt, huvudtrapphus från samtliga plan. Alternativ utrymningsväg består av avskiljt trapphus från plan 5 till plan 3, där man via våningsplanet går in i ett annat avskiljt trapphus från vilket man når ut i det fria från källarplan. Dessa alternativa trapphus kan givetvis även nyttjas från våningsplanen som ligger mellan de som nämns ovan. Alternativ utrymningsväg från källarvåning har utförts i form av dörr ut till det fria i byggnadens västra fasad. Från entréplan finns, förutom huvudentré, alternativ utrymningsväg genom avskiljt trapphus vidare ut i det fria en våning ner (källarvåning). 6.2 PERSONANTAL Dimensionerande personantal för byggnadens utrymmen är: Gym 50 pers. Gympasal 60 pers. Spinning 30 pers. Spegelsal (aerobic) 40 pers. Entre samt övriga utrymmen 50 pers. Väntande till de olika verksamheterna 120 pers Totalt: 350 personer Högsta tillåtna personantal är baserat på utrymningsvägarnas kapacitet samt anordningar för utrymning.

12 GÅNGAVSTÅND TILL OCH I UTRYMNINGSVÄG Gångavstånd till närmsta utrymningsväg eller till annan brandcell överskrider inte 30 meter i någon del av byggnaden, där sammanfallande väg räknas med en faktor PASSAGEMÅTT OCH DÖRRAR I UTRYMNINGSVÄG / FRAMKOMLIGHET Utrymningsvägar har utförts med fri bredd av minst 0.9 meter. Från invändigt huvudtrapphus och ut till det fria skall fri bredd vara utfört med minst 1,2 meter. Dörrar i eller till utrymningsväg är utfört med en fri bredd av minst 0,8 meter och en fri höjd av minst 2,0 meter. Dörr i entréplan från invändigt trapphus samt entrédörr ut mot det fria skall ha utförts med fri bredd på minst 1,2 meter. Dörrar, i eller till utrymningsväg, skall ha utförts lätt öppningsbara med ett nedåtgående trycke. Dörrar skall ha utförts utåtgående i utrymningsriktningen, där det kan förväntas passera fler än 30 personer med god lokalkännedom (exempelvis kontor). Låsvred accepteras inte från publika delar av byggnaden i väg till utrymningsväg. Pardörrar som är försedda med trycke skall ha utförts så att de öppnas med ett gemensamt trycke. 6.5 LÅSNING Utrymningsdörrarnas öppningsfunktion skall överbrygga samtliga eventuella låsanordningar. Dörrar med nattlåsning i utrymningsriktningen skall ha utförts med förregling mot väsentlig funktion till exempel belysning. Möjlighet till återinrymning in till verksamheten skall ha säkerställts i trapphus C.

13 13 7 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER 7.1 SYSTEMBESKRIVNING Systemet är utfört med mekanisk till- och frånluftsystem med värmeväxling i form av batterivärmeväxlare. Såväl tilluftsaggregat som frånluftsaggregat betjänar flera olika brandceller. Fläktrum i plan 3-4 fanns befintligt innan ändringar och nyttjas även efter ändringar. 7.2 SKYDD MOT BRANDGASSPRIDNING Brandgasspridning hindras med brandgasspjäll i klass E 60. Vid aktivering av centralt brandlarm stoppar samtliga aggregat och spjällen stänger. Rökdetektor skall även finnas i kanalen omedelbart efter tilluftsfläkten. Spjäll med brandfunktion motioneras automatiskt var 48:e timme. Spjäll som skall stänga vid brand skall vara energilöst stängda. Larm skall ges om indikation öppet/stängt ej erhålls. Styrning av brandfunktioner skall ske hårdvarumässigt. Alternativt accepteras styrning via DUC om denna utformas med samma säkerhetsnivå som en brandlarmcentral. Detta innebär bl.a. högsta prioritet för åtkomlighet till programmering (så att ingen av misstag programmerar bort brandfunktioner) samt att säkerhetsläge brand inställer sig vid systemfel i DUC. Systemet skall vara felövervakat. Brandfunktioner måste alltid ha högsta prioritet före andra styrfunktioner för ventilationssystemet. Annan styrfunktion för ventilationssystemet får ej blockera framkomst för brandfunktioner. Styrning skall ha utförts så att brandfunktion inträder vid kabelbrott. Alternativt skall styrning ha utförts med övervakat och brandklassat /brandsäkert förlagt kablage. 7.3 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING Brandspridning mellan brandceller förhindras genom att kanalgenomföringar i brandcellsgräns skall ha isolerats till motsvarande klass som genombruten byggnadsdel.

14 MONTERING Delar i luftbehandlingssystemet som betjänar flera brandceller monteras så att de inte kommer att kollapsa om de utsätts för brand och om de då kan komma att bryta skyddet för brand- eller brandgasspridning mellan brandceller. Rektangulära ventilationskanaler med en kanalsida större än 0,25 m skall ha stagats vid brandcellsgenombrott. 7.5 MATERIAL Material i luftbehandlingsinstallationer skall ha utförts så att de inte bidrar till brandspridning. Anslutning mellan spiskåpa och kanal skall ha utförts med typgodkänd konstruktion. 7.6 IMKANAL Imkanaler / närmaste frånluftskanal för kök eller pentry skall ha utförts i klass E 15 med erforderligt skyddsavstånd till brännbart material (30 mm), alternativt i klass EI SLÄCKUTRUSTNING OCH BRANDGASVENTILATION 8.1 MANUELL SLÄCKUTRUSTNING Längsta avstånd till handbrandsläckare överstiger inte 25 meter. Handbrandsläckare placeras normalt i anslutning till trapphus och utgångar till det fria och skall i förekommande fall utföras med typ 9 liter skum i lägst effektivitetsklass 21A 183B. Cafékök har försetts med kolsyresläckare. 8.2 BRANDGASVENTILATION AV TRAPPHUS Trapphus A och trapphus B förses med brandgasventilation i form av öppningsbara (och åtkomliga) fönster på varje våningsplan. Minsta yta 0,5 m 2 per fönster. Det översta fönstrets överkant skall ligga minst 1 meter ovan översta trapplanets golv. Detta uppfylls inte i trapphus A där det översta fönstret är placerat under översta trapplanets golv och är något mindre än 0,5 m 2. Denna utformning är den befintliga innan ändring och att på grund av att byggnaden är Q-märkt skall yttre förändringar av byggnaden undvikas i möjligaste mån. Beaktat verksamheter och brandbelastning i omgivande utrymmen till trapphus A samt avskiljning gentemot dessa görs följande bedömning:

15 15 Denna avvikelse från handbokslösning för brandgasventilation av trapphus anses inte vara så pass allvarlig eller omfattande att det anses skäligt att påkalla annan utformning eller stora åtgärder. Denna lösning har förankrats hos räddningstjänsten storgöteborg. Trappa C erfordrar ingen brandgasventilation. 8.3 BRANDGASVENTILATION AV HISSCHAKT Hisschakt som betjänar olika brandceller har försetts med brandgasventilation i form av fläkt som tål upp till 350 C under 60 minuter. Baserat på hisschaktets höjd samt läckareor i hissdörrar har fläktens erforderliga kapacitet beräknats till 1,6 m 3 /s. Fläkten startar automatiskt vid detektion från rökdetektor i toppen av hisschaktet eller i dess närhet. Elkablage skall ha förlagts/utförts så att en brand i någon av brandcellerna som vetter mot hisschaktet inte kan slå ut strömförsörjningen till fläkten under 60 minuter. 9 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER 9.1 BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM Automatiskt brandlarm (anordning som detekterar brand) har installerats i form av rökdetektorer. Ytor som övervakas är: - Trapphus - Korridorer och passager - Träningslokaler - Hisschakt - Omklädningsrum - Café I dessa lokaler skall brandlarmet ha utförts i omfattning och utförande enligt SBF 110:6. Komponenter i brandlarm utförs enligt SS-EN 54. Larmtryckknappar skall ha placerats i anslutning till trapphus.

16 16 Vid brandlarm träder följande funktioner i kraft: - Utrymningslarm aktiveras i hela byggnaden, dock med selektiv fördröjning mellan våningsplanen. - Samtliga magnetuppställda dörrar stängs. - Musikanläggning stoppas. - Larmöverföring sker till Räddningstjänst. Det är inte ett krav enligt bygglagstiftningen att automatiskt vidarebefordra brandlarmet till räddningstjänsten. Brandlarmscentralen/brandförsvarstablån har placerats innanför huvudentrén och utförts öppningsbar med brandkårsnyckel. Utrymningslarm (signal som kan uppfattas av personer i byggnaden) har anordnats i form av ringklockor. Utrymningslarmet skall ha utförts enligt råden i Svenska Brandförsvarsföreningens skrift Utrymningslarm 2003, med följande utförandespecifikation: Aktiveringssätt Detekteringssystem Larmtryckknappar Signaltyp Styrning Utrymningsselektering Automatisk och manuell aktivering Se kapitel brandlarm ovan Manuell aktivering skall kunna ske av samtliga personer. Akustiskt larm och avstängd musik inne i lokalerna samt blixtljus på fasad. Se kapitel brandlarm ovan. Utrymningslarm skall erhållas våningsvis med fördröjning på en minut till övriga plan. Samtliga lokaler där personer vistas mer än tillfälligt skall ha god hörbarhet från utrymningslarmet. Ljudstyrkan skall överstiga 15 db(a) över normal ljudnivå, dock lägst 65 db(a). Utrymningslarm pågår till återställning sker i centralutrustning. Centralutrustning och strömförsörjning skall ha utförts felövervakad och försetts med strömbackup. All för utrymningslarmsfunktionen vital utrustning skall ha utförts elektriskt/elektroniskt övervakad. Ledning mellan centralutrustning och larmdon skall ha utförts elektriskt/elektroniskt övervakad. Larmdon skall ha delats in i larmdonskretsar för att begränsa följderna av en ledningsskada.

17 VÄGLEDANDE MARKERINGAR Vägledande markeringar har placerats vid utrymningsvägar samt i viktiga punkter i lokalerna i förhållande till utrymningsstrategin. Vägledande markeringar har utförts med genomlysta skyltar med krav på 60 minuters bibehållen funktion vid strömbortfall. Vägledande markering har utformats enligt AFS 1997: ALLMÄNBELYSNING Allmänbelysning skall ha utförts i alla utrymningsvägar samt direkt utanför. Två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer skall ha kopplats till olika gruppsäkringar och olika jordfelsbrytare. Allmänbelysningen i de invändiga trapphusen för nödutrymning skall ha utförts så att den är tänd när verksamhet pågår, eller automatiskt tänds när dörren till trapphuset öppnas alt. via rörelsedetektor. 9.4 KRAFTFÖRSÖRJNING AV HISS En brand får inte samtidigt ge upphov till strömavbrott till hissmaskineri och kritiska förhållanden för de personer som vistas i hisskorgen. Kraftförsörjning till hissmaskinen skall ha utförts skyddad mot brandpåverkan under minst 30 minuter. Detta gäller hela vägen från byggnadens central för inkommande el till hissmaskinrummet. Hiss skall normalt vid brand automatiskt gå till entré. Om branden är lokaliserad till bottenplanet skall hissen stanna på annat våningsplan. 9.5 UTRYMNINGSPLANER Utrymningsplaner har upprättats och anslagits på lämpliga platser, enligt Arbetsmiljöverkets författningar. Utrymningsplaner finns på minst en plats på varje våningsplan. Text har utförts på svenska och engelska.

18 SKYLTNING Brandtekniska installationer, såsom handbrandsläckare och larmknappar etc. skall ha märkts tydligt. För tillämpliga delar skall märkningens utförande och placering ha utförts enligt föreskrifterna i AFS 1997:11 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. 10 ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN Räddningstjänstens tillgänglighet samt tillgång på släckvatten har ej påverkats av ändringarna.

19 19 11 KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER Nedanstående kontroll- och underhållsrutiner är en förutsättning för att byggnadens funktion i händelse av brand skall kunna upprätthållas. Det åligger fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren att tillse att dessa rutiner efterlevs enligt LSO. Funktion Brandsektionering /Brandcellsgränser Funktion Dörrstängare Magnethållare Längsta intervall för kontroll /underhåll 6 mån 6 mån 6 mån Larmanordningar. Brandlarm 1, 3 och 12 mån. (enligt SBF 110:6) Utrymningslarm 1 och 3 mån (enl. SBF Utrymningslarm 2003 ) Släckanordningar Handbrandsläckare Brandgasventilation (Hiss samt trapphus) Utrymningsvägar Dörrar Vägledande markeringar Belamring Ventilationssystem Funktion Brandgasspjäll 12 mån 12 mån 6 mån 6 mån Dagligen vid behov 6 mån (manuellt) 48 h (automatiskt) Räddningsväg / uppställningsplats Funktion 12 mån

20 20 REFERENSER /1/ Utrymningsdimensionering Boverket, Karlskrona 2004