Arbetstider, sömn, trötthet, Arbetstid och hälsa. säkerhet och mekanismer. Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet

Transkript

1 Arbetstider, sömn, trötthet, Arbetstid och hälsa säkerhet och mekanismer Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet

2 Upplägg Bakgrund och hälsa Trötthet Sömn Säkerhet Mekanismen sömnreglering och dygnsrytm Speciella schamakarakteristika

3 Bakgrund

4 Typer av oregelbundna arbetstider Dagarbete (75%) skift : (1.5%) 12 tim dag el natt skift (?) Tvåskift dag/eftermiddag (1.5%) Permanent nattarbete (2%) Turlista utan nätter (10%) Turlista med nätter(3.5%) Jour/beredskap (1%)

5 Vilka har icke dagarbete Sjukvårdsbiträden 12.6% Hemvårdare 18.9 Sjuksköterskor 8.5 Affärsbiträden 6.1 Förare (lastbil, bil, taxi, buss) 3.8 Metall- och pappersarb 3.3 Maskinoperatörer 2.9 Polis, väktare, vakter 2.2 Läkare 2.0 Montörer 1.4

6 Akuta effekter av nattskift Trötthet Kort sömn Olycksrisk Desynkroniserad fysiologi (inl genuttryck) Sociala kollisioner

7 Långsiktiga effekter Hjärt-/kärl liten riskökning (40%) Diabetes möjlig riskökning Bröstcancer, viss riskökning (74% ökning) Viss olycksriskökning (40%) Störd sömn/trötthet mycket tydlig riskökning Multipel skleros - riskökning (100%) vid skiftarbete före 20 år Minne? (ny studie från Frankrike)

8 Hälsa hos pensionerade tvillingar med och utan nattskift Complaints RR (95% Ci) Poor subj health 1.67 ( ) Disturbed sleep 2.83 ( ) Early awakening 1.18 ( ) Well rested 0.81 ( ) No difference in BMI, TST, diurnal type, socioeconomic group ; 200 discordant; Ingre & Åkerstedt 2004

9 Mortalitet Inga tydliga resultat (få studier)

10 Vilka detaljer i schemat är mest negativa?

11 Förekomst och andel med problem förekomst Stort problem

12 Var ligger tyngdpunkten? Svårt påverka arb.tid sociala trötthet sömn Kort framförhålln sociala trötthet sömn Kort dygnsvila trötthet sömn sociala Delat pass sociala sömn trötthet Många skift sociala trötthet sömn Långa skift trötthet sociala sömn Övertid sociala trötthet sömn Jour trötthet social sömn Natt trötthet social sömn Kväll social trötthet sömn Morgon trötthet social sömn

13 Kön och förekomst/problem kvinnor

14 Ålder och förekomst/problem unga * * **

15 Trötthet/sömnighet

16 Vad skiljer individer med hälsoproblem Excessiv trötthet i skiftarbete från andra Axelsson et al 2006

17 Sleepiness and irregular work hours

18 Att somna under arbete Högrisktid Arbete Ledig

19 Dagtur kl 07:22-11:16 Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur sömnighets spektra 4-12 Hz (theta-alpha) missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp Nattur kl 22:33-03:24 (Torsvall & Åkerstedt, 1987)

20 Pilotsömn New York - Europa Kapten Styrman

21 Prediktion av ofrivillig sömn under arbete Ålder30+ Störd sömn Ogift Skiftarb Ofrivillig sömn under arbete 0.57 Rökning 0.73 WOLF, N=5400 Kvinna Åkerstedt et al, OEM, 2002 Ingen relation till: barn, ålder, fysisk belastning, fysiskt rörligt arbete, deltid,övertid, utbildning, rökning, fetma

22 Säkerhet / olyckor

23 N=51000 N/cases=137 Dödliga arbetsolyckor Variabel OR 95%Ci Störd sömn * Man * Fysisk belastn Ålder Arbetare Stress Övertid >50h Skiftarbete/allt * Åkerstedt et al 2002

24 Misstag i kraftindustri 0.8

25 Nattkörningsrisk - total Motsvarar 0.8 Total Single Injuries Dead Time of day Åkerstedt & Kecklund, 2002

26 Ålder & kön F Time of day Time of day

27 Vård 4-5 ggr ökad risk för feldiagnos (läkare) 2-3 gg ökad risk för feldosering (läkare) 3-5 ggr ökad risk för vägolyckor efter jourpass Czeisler et al 2004

28 Sömn i skiftarbete

29 Att somna under arbete Högrisktid Arbete Ledig

30 Sleep latency, min 3-skift - sömn Sömnlängd Stadier Insomningstid TST (min) *** Minutes *** * ** 2 S R Lat min ** 0 A N M 0 A N M 0 A N M shift Torsvall et al 1987

31 Sömnlängd

32 Sömnen - funktion

33 Sömnens förlopp Återhämtning

34 EEG aktivitet under sömn vakenhet (0), stadium 1-4 och REM-sömn REM 50% 15% 20% EEG-karaktäristik Beta Hz Alpha 8-12 Hz Theta 4,0-7,9 Hz Delta 0,5-3,9 Hz Sömnspolar K-komplex

35 Sänkt ämnesomsättning i hjärnan

36 Övrigt Städar ut skräp (skadade neuron) Befäster minne (bygger nya neuronkopplingar) Befordrar insulineffektivitet Förbättring av immunsystemets effekter Ökade testosteronnivåer

37 Vad händer mer under sömn? kortisol Tillväxthormon Born 99

38 Sömnbrist

39 Kort sikt 2005 Perski & Åkerstedt 39

40 Sleepiness/microsleep

41 Hur mycket sömn behöver man för att fungera I längden? 0oh 4h 6h OBS: 50-åringar Klarar 6.5h 20-åringar klarar 8.5h 7h OK 8h day

42 Sänkt arbetsförmåga pga trötthet kostar $90mdr i USA (Motsvarar 11 sjukdagar) (Kessler et al 2011)

43 Lekander et al subm 4 tim sömn / dag och subj hälsa, sömnighet A B h sleep h sleep

44 Sleep loss and amygdala response to threat Yoo et al 2007

45 T1 T2 Prediction Sleep disturbance.78 Sleep disturbance of sleep Stress.68 Stress from Demands.64 Demands stress and Control.72 Control vice versa Support.61 Support (SEM) Workhours.43 Workhours Shift.81 Shift Physical demands envir. Physical demands envir Åkerstedt et al, subm

46 Otillräcklig sömn orsakar också Sämre förmåga att bedöma risk Nedstämdhet

47 Dålig sömn medverkar på sikt också till: Hjärtinfarkt Diabetes Depression Utbrändhet Fetma Olycksrisk Långtidsfrånvaro

48 Sömnighet och ålder Sömnigheten benägenheten att somna avtar med ålder Sömnighet under en arbetad natt är högre hos 20-åringen än 50-åringen Samma gäller olycksrisken pga insomningsolyckor

49 Hur reagerar sömnen på sömnbrist Snabbare tillslag av djupsömn Mer djupsömn 3min/vaken timme Litet mindre REM-sömn 2005 Perski & Åkerstedt 49

50 Klockan huvudproblemet

51 SCN den biologiska klockan Hjärnbark Thalamus Klockan (SCN) tallkottkörteln Pons Hypothalamus

52 Hjärnklockan styr 250 mel Melatonin pm/min temp Rectal temperature C Time of day 36.4

53 Folkard et al 1990 Vakentidens längd och sömnighet

54 Three components Alertness level risk S Effekterna är Lika stora C S+C S' -sleep Time of day

55 Andra schemafaktorer

56 Trötthet efter en dag med: Compared with a day off

57 Kort vilotid 16 timmar norm Störd återhämtning vid timmar EU-direktivet = 11 timmar 10 timmar ger tydlig störning av återhämtning 8 timmar (vanligt) > 0,2 promille. Kombinationen kväll+morgon olycklig Ingen dygnsvila 0.8 promille Äldre mer känsliga för kort vilotid

58 Komprimering Ger kort vilotid + långa arbetsdagar Ger alltid akuta effekter Kan ur hälsosynpunkt kompenseras senare Kan ur säkerhetssynpunkt inte kompenseras alls All komprimering måste övervakas ur säkerhetssynpunkt

59 Arbetsskador arbetspassets längd 18,2% arbetar över 9 tim Förmågan sjunker snabbt vid kontinuerligt arbete (max 4-6 tim) utan vila Långa pass (>10-12 tim) ger ökad olycksrisk Raster & inflytande motverkar

60 Monotony * time on task

61 Passets maximala längd 4 tim vid statiskt arbete 8 tim normaltid 10 el 12 tim om högt inflytande och pausmöjligheter föreligger i lätt arbete och om få pass förekommer i rad 16 tim i allmänhet orimligt - störd återhämtning

62 Över hur mång nattskift ökar tröttheten?

63 Olycksrisk och skift i rad 1.5 Relative Risk Days Nights st 2nd 3rd 4th Successive Shifts

64 Raster och risk Relative Risk M inutes since last Break Tucker et al, Lancet, 2003, 361, p680

65 Hur mång lediga dagar behöver man

66 Lediga dagar Frekventa återhämtningsdagar förefaller viktigare än korta arbetspass (undantag för småbarnsföräldrar) och kan uppväga långa arbetspass

67 Övertid >60 tim/v har hälsoeffekter Mycket övertid är frivillig och vanlig i tjänstemannayrket med i övrigt mycket bra arbetsmiljö I samhället som helhet (Sverige) är övertid ett ganska litet problem

68 Rotation eller ej Ständig natt är något mindre belastande för hälsan än rotation, speciellt om valet är frivilligt. Reducerad arbetstid ökar återhämtningsmöjligheterna Ständig natt kan dock i vissa fall skapa ett B- lag

69 Individuella skillnader Inga större skillnader män/kvinnor Äldre (>45 år) har svårare med återhämtning efter nattarbete, men är piggare än yngre i övrigt Individer med stort sömnbehov har svårt med skiftarbete Individer med hög trötthetsnivå har problem med skiftarbete (dålig sömn, underliggande sjukdom, mycket stress)

70 Schemats riskfaktorer Hälsa Arbete på natten Kort vilotid Lång tid vaken (>16 tim) (användning av frivakt för arbete) Tidigt uppstigande Långa pass Många pass i rad (>5)

71 Sociala Lågt inflytande Kort framförhållning Delade turer Övertid

72 Andra trötthetsframkallande faktorer Monotona arbetsuppgifter Att sitta Att vara ensam

73 Fatigue risk management Testa arbetsscheman med trötthetsmodell Utbilda personal i sömn-/vakenhetshantering Rapporteringssystem för tröttande arbetsscheman Nationell (eller internationell) tillsyn

74 1) Det viktigaste ur hälsosynpunkt är att undvika kort dygnsvila (mindre än 11 timmar) mellan skiften (annat än vid enstaka tillfällen). undvika mycket tidigt morgonarbete (start före kl 6) - kl 7 rimlig kompromiss. undvika extremt långa arbetspass (över 12 timmar) - speciellt dubbla pass. sprida ut lediga dagar i skiftschemat - att inte samla alla till några få extrema långledigheter ha lång framförhållning

75 2) Det är också viktigt att ge den enskilde inflytande över arbetstidsförläggningen stora effekter på hälsa och attityd schemat ger maximalt antal lediga helger och kvällar samt långledigheter - men prioritera inte de senare. Undvika delade turer ta hänsyn till högre ålder

76 3) Det är en fördel om man kan begränsa antalet natt- eller morgonpass i rad (max 3) ur trötthetssynpunkt. (ur hälsosynpunkt är antagligen att föredra Prioritera lediga dagar högre än korta arbetspass (reservation för småbarnsfamiljer ) undvika mer än 48 timmars arbetsvecka (EUs maximiregel) lägga in en kortsömn (tupplur) under nattarbete

77

78 Bra arbetstider Dagarbete Lång framförhållning Inflytande på arbetstiden Tillräcklig dygnsvila (minst 11 timmar) Ej uppdelning av arbetspassen Få svåra skift I rad (natt, morgon) Lediga dagar insprängda Helst två lediga dagar I rad

79 Sömnighet på landsväg tid vid ratten, individuella skillnader, tidpunkt Hit N=45, no talking No countermeasures Mixed model Hallvig et al prep

80 Åtgärder

81 Slutsatser Frånvaro av inflytande på arbetstid, kort framförhållning och kort vilotid utgör de största problemen Bland dem som har problem är hälsoaspekterna kopplade till nattarbete och kort vilotid

82 Ett andra natt- eller morgonskift ökar tröttheten, men ett tredje innebär inte ytterligare ökning Även ett dagpass innebär höjd trötthet jämfört med ledig dag En ledig dag minskar tröttheten kraftigt; en andra ledig dag minskar tröttheten ytterligare

83 Omfattningen av dygnsvila < 11 tim är påfallande frekvent (avviker från EU-direktivet även om avvikelsen är formellt laglig)

84 Individstrategier Sovrum: tyst (proppar), svalt (max 16 - luftkonditionering), svart (sovmask) Undvik kraftigt solljus mellan nattskift och dagsömn (mörka solglasögon) Inga sociala skyldigheter på förmiddagen efter nattskift Uppladdningssömn före nattskift

85 Morgonpass Tidigare sänggående före morgonpass - dock dygnsrytmen gör tidigt sänggående svårt Undvik tupplur före natt före morgonpass - plus koffein, nikotin, alkhol, stress Vid två morgonpass i rad ta tupplur tidigt Vid flera morgonpass i rad - tidig ljusexposition (och mörker vid motsvarande tid på kvällen)

86 Morgon - forts Försök behålla tidig rytm över lediga dagar Pröva optimal uppdelning av sömn före och efter morgonpass Sömnmedel endast i enstaka fall Melatonin (ej normalt tillgängligt) är relativt effektivt taget på kvällen men är inte utprövat

87 Arbetsgivaransvar Avvikelser från dagarbetstid medför viss hälsooch olycksfallsrisk Individen kan inte gardera sig mot de negativa konsekvenserna i längden Ansvaret, i synnerhet för säkerhetskonsekvenser måste ligga på den ansvarige för schemaläggning - arbetsgivaren

88 Sömnhygien forts Avsätt nedvarvningstid före sänggåendet (2t) Lägg dig till med sänggåenderutiner Gör upp en problemlista och hänvisa till den Gå inte till sängs utan att vara sömnig Undvik annat än sömn i sängen (arbete, TV) Träna visualisering för att stoppa efterhängsamma tankar Om du inte kan sova, gå upp och gör något annat tills du blir sömnig

89 Slutsats 21% av skiftarbetare är sömnstörda minst hälften av alla nattskift och för 7.7% utgör störd sömn ett mycket eller ganska stort problem i livet 45% av skiftarbetare är trötta minst hälften av alla nattskift och för 10% utgör trötthet ett mycket eller ganska stort problem i livet

90 Problem with sleep in shift workers (N)

91 Problems with fatigue in shift workers

92 Shift work (sleep) disorder Sleep is a minor problem - fatigue is the major problem Sleep or fatigue in at least half of night shifts, together with no dayshift/day off problems are found in 35% of shift workers Using severity as an additional criterion we find 12% afflicted In the total population the prevalence is around 0.1% The results are heavily dependent on the criteria chosen

93 SWSD 3 definitions Very or rather great problem in my life

94 Problems with sleep in shift and day workers

95 Problem with fatigue in shift and day workers Very great + rather great Problem

96 Problem w sleep in Day workers

97 Nya fall av insomni och förändring i arbetsfixering Åkerstedt et al 2012

98 Sleepiness KSS Value at termination Premature termination

99 Blink duration Level at termination

100 Difficulty sleeping in present prior shift workers (retrospect)

101

102 Shift work and mortality HR Ci HR Ci M ale, blue collar Shift work: Day work: 1 1 Female, blue collar Shift work Day work 1 1 M ale, white collar Shift work Day work 1 1 Female, white collar Shift work Day work 1 1 Level of living register (ULF) N=22411, 10yr follow up,

103 Sleep - type of shift PermEvening s Eff size TSTh PermNights Rotating Day = 7.0h.2=low size; 0.5=medium; 0.8=large Pilcher et al 2000

104 Pilcher et al 2000 Sleep - type of rotating shift Eff size TSTh Mornings Evenings Nights Rapid All Slow All =low size; 0.5=medium; 0.8=large Da =7.0h

105 Sleep - Ranking of shifts Eff size TSTh Rapid nights Slow nights Rapid Mornings Perm Nights Slow Mornings Day =7.0h.2=low size; 0.5=medium; 0.8=large Pilcher et al 2000

106 A model for prediction 1 The biological clock C 2 Hours since last sleep S 3 Duration and quality of last sleep (<6h) S 4 (Work load) Alertness level risk S C S+C S' -sleep Time of day

107 Åkerstedt et al 2008 OR for crash injury relative to SWP KSS of Alcohol confounds and interacts OR for crash injury relative to SWP KSS of SWP KSS >.5 < SWP KSS

108 Demo modell och schemautvärderingsinstrument

109 Kriteriernivåer 7 risk 8 stor risk Shift work disorder 6-9 under nattskift 70% av dagen > 5 = sänkt livskvalitet

110 A comparison of sleepiness 5d 4h sleep kss BO 8 burnout patients morning work 6 4 day work insomniacs night shift 2 4 weekend Time BO

111 Varför finns EG-direktivet och arbetstidslagen? Arbetstider, hälsa och säkerhet Göran Kecklund, Forskare, Stressforskningsinstitutet

112 Skiftarbete, trötthet och produktivitet Finns nästan inga studier Sömnstörningar och trötthet reducerar arbetsförmågan (sjuknärvaro snarare än sjukfrånvaro) Amerikanska data visar att regelbundna sömnstörningar leder till 8 förlorade arbetsdagar per år (Kessler et al, 2011) Svenska data: sömnstörningar kostar samhället 3 miljarder/år (SBU, 2010) Produktivitetsminskningen står för ca. 75% av samhällets kostnader för sömnbesvär

113 Kessler et al 2011, Sleep Kostnader för arbetsgivaren

114 Orsaker u.se 114

115 Melatonin och kroppstemperatur 250 mel Melatonin pm/min Låg Funkt bra, Sömn temp Max funktion, men Störd sömn Rectal temperature C Time of day goran.kecklund@stressforskning.s u.se 115

116 Återhämtning Bra och tillräcklig sömn (som bygger upp kroppen) Vila och avkoppling (meningsfull fritid) För det mesta räcker det med att man vilar ut (prioriterar sömn) under 2 dagar/vecka - OBS! hög stress ökar behovet av återhämtning Det är också viktigt att man får längre viloperioder (semester) - då man varvar ner ordentligt Viktigt kunna varva ned före sömnen goran.kecklund@stressforskning.s u.se 116

117 Vad händer när man inte får sova? Kortsiktigt Ökad sömnighet - nedsatt prestation - sämre kommunikation - minnesstörning - nedsatt inlärning Ökad olycksrisk och sämre produktivitet Långsiktigt - störd hormonbalans - nedtryckt immunförsvar - hämmad könsdrift (män) Ger ökad risk för sjukdomar - hjärt/kärl - diabetes - övervikt - infektioner Dör i förtid goran.kecklund@stressforskning.s u.se 117

118 Vår hälsa är beroende av balans Energimobilisering katabolism Återställa/reparera anabolism u.se 118

119 Skiftschema och långsiktig hälsa Viktigt undvika ackumulerad trötthet och stress (=biologiska påfrestningar) För att klara ovan måste man undvika långvarig sömnbrist Komprimerade scheman ger ofta sociala fördelar på kort sikt men sliter i längden När man blir äldre (+50 år) får man ofta svårare att sova igen sömnbrist och tål därför komprimerade scheman sämre Ett bra skiftschema handlar om att finna en balans mellan sociala fördelar och våra biologiska förutsättningar goran.kecklund@stressforskning.s u.se 119

120 Litteraturtips:

121 Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete? Vad orsakar riskerna? Vad ska man tänka på när man konstruerar skiftscheman? Vad kan skiftarbetaren själv göra för att motverka riskerna? u.se 121

122 Risker med skift- och nattarbete u.se 122

123 Effekter av skiftarbete (med nattarbete) Ca 30-50% ökning av hjärt- /kärlsjukdom, magsår och olyckor Ökad risk för bröstcancer (och kanske också andra tumörsjukdomar) 5 gångers ökning av störd sömn och svår sömnighet Ökad risk för diabetes Ökad risk för graviditetsstörningar Ökad risk för infektioner Ökad risk för reumatism Ökad risk för MS goran.kecklund@stressforskning.s u.se 123

124 Skiftarbete och hjärt- och Ungefär 50% högre risk Orsaker: kost, störd dygnsrytm, störd sömn Om man har ett bra skiftschema förbättras riskfaktorerna! Ett bra skiftschema, tillräcklig återhämtning och en sund livsstil minskar risken för hjärtoch kärlsjukdomar kärlsjukdom RR for MI u.se Knutsson et al 124

125 Att somna under arbete Högrisktid - 25% nickar till 0 R R Sleep stages Work Non-work Time of day 16 Arbete Ledig goran.kecklund@stressforskning.s u.se 125

126 timmar Kraftig sömnbrist vid tidiga morgonskift Early morning Day Evening Day off Shifts goran.kecklund@stressforskning.s u.se 126

127 Skiftarbete, felhandlingar och olyckor 127

128 Orsaker u.se 128

129 Melatonin och kroppstemperatur 250 mel Melatonin pm/min Låg Funkt bra, Sömn temp Max funktion, men Störd sömn Rectal temperature C Time of day goran.kecklund@stressforskning.s u.se 129

130 Återhämtning Bra och tillräcklig sömn (som bygger upp kroppen) Vila och avkoppling (meningsfull fritid) För det mesta räcker det med att man vilar ut (prioriterar sömn) under 2 dagar/vecka - OBS! hög stress ökar behovet av återhämtning Det är också viktigt att man får längre viloperioder (semester) - då man varvar ner ordentligt Viktigt kunna varva ned före sömnen goran.kecklund@stressforskning.s u.se 130

131 Vår hälsa är beroende av balans Energimobilisering katabolism Återställa/reparera anabolism u.se 131

132 Hur ska man organisera skiftscheman som är långsiktigt hållbara? Förutsätter att man undviker ackumulerande sömnbrist och kronisk trötthet Bra balans mellan sociala och biologiska behov Stora individuella skillnader när det gäller hur ett favoritschema ska se ut

133 Vad tycker skiftarbetarna är problem med arbetstiderna? För lite inflytande över arbetstiden (36%) Otillräcklig framförhållning (<1 mån, 30%) Kort dygnsvila (<11 tim, 28%) Delade turer (27%) Långa arbetsveckor ( 6 arbetsdagar i följd, 25%) Nattarbete (12%) och tidigt morgonarbete (9%) - dock starka samband med risk för dålig hälsa

134 Könsskillnader (%)

135 Viktiga schemaegenskaper för att undvika sömn- och vakenhetsbesvär Undvik komprimering Minst 11 timmars dygnsvila Undvika långa (>12 timmar) arbetspass Inte börja dagskiftet för tidigt (helst kl 7) Inte för många nattskift och tidiga dagskift i följd Lediga dagar utspridda i schemat (motverkar ackumulerad sömnbrist) Inflytande över schemaläggning är också viktigt

136 Dag- och nattkörning på väg * * * Ca 0330 *=accident in a simulator

137 Ständigt nattarbete Behöver inte vara dåligt - under förutsättning att det är självvalt Kräver att man är nattmänniska även när man är ledig Bör kombineras med arbetstidsreduktion Vid + 45 år bör man göra regelbundna läkarkontroller för att så tidigt som möjligt upptäcka risker för hjärt/kärlsjukdom, diabetes med mera Kan göra det svårare att delta i personalutbildning och att man blir isolerad från annan personal och annan verksamhet goran.kecklund@stressforskning.s u.se 137

138 Verksamhetsanpassad arbetstid (med viss möjlighet att välja) Tvättstugescheman/önskescheman Vanligt förekommande (t ex inom vårdsektorn) Bättre balans i livet - lättare att hantera livspusslet Möjliggör att man skräddarsyr sina arbetstider och att man kan skapa sitt favoritschema Inflytande och delaktighet är ett folkhälsopolitiskt mål (anses vara stressreducerande) Finska studier visar att om man kan påverka sin arbetstid så minskar sjukfrånvaron och man har lägre risk för förtidspensionering goran.kecklund@stressforskning.s u.se 138

139 Att tänka på! Delat ansvar: arbetsgivare och arbetstagare Kringrutiner viktiga (återkoppling, uppföljning, konflikt- /önskemålshantering, kunskap om systemet, hälsa och säkerhet) Framförhållning är viktigt, men framförhållning i ledigheter viktigare än arbetstid planera ledigheter för längre perioder Sätt inte bemanningskraven för lågt för vissa skift kan leda till för hög arbetsbelastning Kan man undvika måstepass? alla måste inte (ska inte?) arbeta lika mycket natt eller tidig morgon Under vissa förutsättningar är det förmodligen bättre med ett fast schema!

140 Vad kan skiftarbetaren göra? OBS! viktigt att skiftarbetaren tar ett eget ansvar

141 Livsstil och hälsa Prioritera återhämtning när du är ledig Ta hand om din kropp och själ (motion, kost, med mera) Regelbundna läkarkontroller efter 40 år Se upp med extraknäck (och för aktiv fritid) Göran Kecklund & Michael Ingre 141

142 6 Trötthet och tidig start ett Tidig tur experiment Avser rasten i Malmö 5 06 Sömnslut 04 Sömnlängd=5t Kvällstur Dagtur Ingre et al 2006 Stockholm C Stockholm Syd Södertälje Syd Norrköping C Linköping C Mjölby Nässjö C Alvesta Hässleholm Lund C Malmö C Rast Malmö C Lund C Hässleholm Alvesta Nässjö C Mjölby Linköping C Norrköping C Södertälje Syd Stockholm Syd Stockholm C

143 Effektiva motmedel mot sömnighet Sömn (tupplurar) är det enda som hjälper när man är riktigt sömnig - även korta lurar är bra Koffein kan minska sömnigheten - den första koppen kaffe är mest effektiv En ljus arbetsplats är uppiggande - en mörk är sövande Paus (räcker minuter) Fysisk aktivitet, social interaktion, oväsen och stress (OBS! har ingen långsiktig effekt) goran.kecklund@stressforskning.s u.se 143

144 Sömnhygien - vad kan man själv göra? Mörkt, svalt (14-18 ) Mörka rullgardiner/persienner är viktigt! Tyst rum med bra säng Varmt bad (bastu) någon timme innan sänggåendet Undvik annat än sömn i sängen (arbete, TV) goran.kecklund@stressforskning.s u.se 144

145 Forts. sömnhygien Gå inte och lägg dig hungrig Undvik kaffe, te, cola, energidryck före sänggåendet (även alkohol) Fysisk aktivitet (lågintensiv motion) varje dag Vistelse i dagsljus, framförallt på morgonen Lägg till dig med bra sänggåenderutiner Avsätt tid för nedvarvning 1-2 timmar före sänggåendet Försök få din familj (vänner) att respektera dina oregelbundna sovtider goran.kecklund@stressforskning.s u.se 145

146 Forts. Sömnhygien Gå inte till sängs utan att vara sömnig Om du inte kan sova, stig upp ur sängen och gör något annat tills du blir sömnig Undvik onödiga tupplurar Vid stress och oro, gör upp en problemlista och hänvisa till den Tänk på alla ibland drabbas av enstaka dåliga sömner Alla behöver inte sova 8 timmar Om du snarkar regelbundet bör du kontakta företagshälsovård eller vårdcentral (det finns effektiva behandlingsmetoder) goran.kecklund@stressforskning.s u.se 146

147 Sammanfattning Viktigt med balans i livet (särskilt återhämtning) Scheman: finns inga one size fits all lösningar Valmöjligheter (inflytande) är bra men det behövs gränser Viktigt att skiftarbetaren har kunskap om hur skiftarbete (arbetstider) påverkar hälsa och säkerhet och är beredd att ta eget ansvar om man ska kunna skapa effektiv verksamhet och hållbart yrkesliv Vill du veta mer: goran.kecklund@stressforskning.s u.se 147

148 Sömngenerering

149 Translation of neuronal activation to sleep regulatory substance release and changes post-synaptic neuronal sensitivity

150 ATP during sleep Dvorak et al 2010

151 Bortstädning av onödiga kontakter mellan hjärnneuron

152 En modell för att bedöma ett schemas trötthetsrisk

153 Dygnsrytm och homeostas styr trötthet Dygnsrytm Homeostas

154 A model for prediction 1 The biological clock C 2 Hours since last sleep S 3 Duration and quality of last sleep (<6h) S 4 (Work load) Alertness level risk S C S+C S' -sleep Time of day

155 Case 1 Captain arrives on the bridge at 0600h and remains there up to the grounding. At 1900 the first officer goes below deck to rest. The captain is alone on the bridge The captain checked the position of the vessel 8M from next change of course, sat down in a chair and fell asleep. The vessel ran aground at 2355, 9M later.

156

157 Åkerstedt et al 2008 OR for crash injury relative to SWP KSS of Alcohol confounds and interacts OR for crash injury relative to SWP KSS of SWP KSS >.5 < SWP KSS

158 Demo modell och schemautvärderingsinstrument

159 Kriteriernivåer 7 risk 8 stor risk Shift work disorder 6-9 under nattskift 70% av dagen > 5 = sänkt livskvalitet

160 Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora uttag av arbetstid EU:s arbetstidsdirektiv (93/104/EG) om arbetstidens förläggning: minimikrav för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstid i fråga om dygnsvila, raster, veckovila, begränsning av veckoarbetstidstiden, årlig semester samt former av nattarbete, skiftarbete. Direktiv 2003/88/EG: arbetstagarnas säkerhet, hygien och hälsa på arbetsplatsen är ett mål som inte bör vara underkastat rent ekonomiska hänsyn goran.kecklund@stressforskning.su.se

161 Mer om EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG) Alla arbetstagare bör ha lämpliga viloperioder...för att trygga hälsa och säkerhet i detta sammanhang är det nödvändigt att sätta en övre gräns för veckoarbetstiden Forskning har visat att människokroppen nattetid är känsligare för störningar.. och att långa perioder perioder av nattarbete kan vara hälsovådliga för arbetstagare och äventyra säkerheten på arbetsplatsen Det är viktigt att nattarbetande har rätt till kostnadsfri- hälsoundersökning. och att det snarast omplaceras till lämpligt dagarbete om de har problem med hälsan goran.kecklund@stressforskning.su.se

162 Mera EU:s arbetstidsdirektiv Med hänsyn till att arbetstidens förläggning antagligen medför problem inom företagen verkar det önskvärt att tillåta flexibilitet vid tillämpningen av vissa bestämmelser samtidigt som man tryggar efterlevnaden av principerna om arbetstagarnas hälsa och säkerhet Vissa bestämmelser får bli föremål för avvikelser. kan genomföras av medlemsstaterna eller av arbetsmarknadens parter. Som allmän regel bör de berörda arbetstagarna vid sådana avvikelser ges motsvarande kompensationsledighet (eller annat lämpligt skydd): undantag genom kollektivavtal möjligt men avtalet inte får inte innebära mindre förmånliga regler för arbetstagarna än vad direktivet säger

163 Hur långt får ett arbetspass vara? Finns ingen regel i lagen om hur lång arbetstiden får vara under ett dygn Lagen innehåller dock en regel om dygnsvila (minst 11 timmar) som indirekt begränsar arbetsinsatsen under dygnet Jourtjänstgöring räknas som arbetstid goran.kecklund@stressforskning.su.se

164 Hur mycket får man arbeta under en vecka? 48 timmar under en period om 7 dagar dock i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 4 månader 48-timmarsmåttet kan enligt EU:s arbetstids- direktiv inte avtalas bort, men beräkningsperioden längd kan utsträckas goran.kecklund@stressforskning.su.se

165 Arbetstidens förläggning Arbetstidslagen innehåller inte några direkta regler om arbetstidens förläggning, det vill säga när under dygnet eller i veckan arbetet ska utföras Bestämmelser om arbetstidens förläggning finns i allmänhet i de centrala kollektivavtalen goran.kecklund@stressforskning.su.se

166 Dygnsvila Alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar Observera att 24 timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet (behöver därmed inte vara mellan kl 0 och 24) Möjligt att göra avsteg genom centrala kollektivavtal ett sådant avtal måste dock innebära att berördas arbetstagare får t ex kompensationsledighet goran.kecklund@stressforskning.su.se

167 Arbetstid för nattarbetande Inte överstiga 8 timmar (under varje period om 24 timmar) dock genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 4 månader Man kan därmed ha nattskift som är längre än 8 timmar Om arbetet innebär särskilda risker eller stor fysisk och mental ansträngning får nattarbetet inte vara längre än 8 timmar (kan t ex avgöras i kollektivavtal) Nattarbetande: utför minst 3 timmar av sitt arbetspass under natt (mellan kl 22 och 06) eller utför en tredjedel av sin årsarbetstid under natt goran.kecklund@stressforskning.su.se

168 Veckovila Minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar Veckovilan ska så långt det är möjligt förläggas till veckoslut Tillfälliga avvikelser kan göras under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet Undantag kan göras genom kollektivavtal men avvikelsen får inte medföra sämre villkor än vad som följer enligt direktivet goran.kecklund@stressforskning.su.se

169 Raster och pauser Arbetstagaren ska ha rast senast efter 5 timmars arbete. Lagen anger inte hur lång rasten ska vara. Under rasten får arbetstagaren fritt förfoga över sin tid och kan lämna arbetsplatsen Rasterna får under vissa omständigheter bytas ut mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen Utöver rasterna ska arbetstagarna kunna göra kortare avbrott från arbetet t ex ta en kaffepaus. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara. goran.kecklund@stressforskning.su.se

170 Hur pass bra skydd ger arbetstidslagen? Tar inte tillräcklig hänsyn till dygnsrytmen: nattarbetet är mer påfrestande och ökar behovet av vila Möjligheterna att göra undantag, t ex tillåta dygnsvila som är kortare än 11 timmar, innebär sannolikt ökad olycksrisk Det är möjligt att ha upp till 26 timmar arbete i följd: stora säkerhetsrisker! goran.kecklund@stressforskning.su.se

171 Hjärnanvändning och sömn Stor energiåtgång för att driva hjärnans inlärning Ju mer man använder en viss hjärnstruktur, desto mer av energiförrådet tas i anspråk Sänkta energinivåer ger sänkt ämnesomsättning och därmed lägre arbetskapacitet En trött hjärna rekryterar fler celler för att klara ett jobb och förbrukar därmed ännu mer energi 171 Perski & Åkerstedt 2005

172 Ljuspåverkan (Turner, Br J Ophthalmol 2008: )

173 Ljusråd Utomhusljus varje dag. 30 minuter räcker normalt. Vintertid: vistelse nära dagsljuslika lampor/ljusterapi. Utomhus på morgonen/förmiddagen gör oss kvällströtta och morgonpigga. Utomhus på eftermiddagen ger bara en måttlig effekt på dygnsrytmen. Att vistas utomhus under ljusa kvällar gör oss kvällspigga och morgontrötta.

174 Kafferåd Förutom kaffe innehåller även the, energi- och coladrycker koffein (kaffe ger 60 milligram/dl, the 15 mg/dl, cola 12 mg/dl) Koffein kan minska sömnigheten - den första koppen kaffe är mest effektiv, därefter avtar effekten för varje ny kopp. Kaffe även innehåller många andra ämnen som kan irritera magen, speciellt nattetid. Koffein är beroendeframkallande (huvudvärk och längtan efter kaffe vanligt). Kaffe stör sömn.

175 Tupplursråd Tupplurar kan effektivt motverka sömnighet och öka funktionsförmågan under nattskiftet En tupplur på 30 minuter motsvarar ca: 2 timmars normal sömn Tupplurar gynnas av tillgång till ett mörkt, svalt och tyst rum med en riktig säng Sov gärna 20 min, lägg till 5-10 min för insomning (förhindrar djupsömn, lättare uppvaknande). Halvtimmesluren kan ge uppvaknande mitt i djupsömn (ger sömntröghet). Tänk på att en sömntröghet kan inträda upp till 30 min efter uppvaknandet För maximal pigghet, ta en kopp kaffe innan tupplur Sov så nära skiftet som möjligt Schemalägg tupplurarna Sömn i stol förutsätter 45 graders lutning Undvik tupplur på sennatten OBS - lurar smittar, undvik lur bland andra som måste vaka Spontana uppvaknanden är bäst, alarm ger stressreaktioner (kan vara skadligt för hjärta, spec. hos äldre)

176 En del länder har mer flexibla arbetstidsregler, t ex Australien Företag som har fatigue risk management har rätt att tillfälligtvis göra undantag från arbetstidsreglerna Fatigue risk management innebär att arbetsgivaren arbetar systematiskt med att övervaka och förebygga säkerhetsrisker som beror på arbetstider, t ex: - utbildning (för att utöka medvetenhet och kompetens) - bra arbetsmiljö - betonar det delade ansvaret mellan arbetsgivare och arbetstagare när det gäller att motverka trötthet - rutiner och policies om hur företaget hanterar arbetstider i den dagliga verksamheten (inkl. ledningens ansvar) goran.kecklund@stressforskning.su.se

177 How often do you work overtime in order to manage peaks in workload?

178 In a typical 24-hour period at sea, how many different sleep periods (longer than 1.5 hours) do you take?

179 How do you experience your fatigue levels at the end of a journey compared to the start?

180 Is disturbed sleep a big problem for you?

181 Sömn i EEG Value at termination Stoppas - farlig trötthet (42%) Fullföljer

182 Do you have difficulties sleeping during daytime (i.e., between 06:00 and 18:00)? Do you have difficulties working during the night (i.e., between 00:00 and 06:00)?

183 In general, how is work whilst your vessel is in port?

184 Nyckelproblemet? Störd eller otillräcklig sömn avgör inställningen till arbetstiden (och till arbetet) och avgör om man kommer att klara skiftarbetet. Det är problemen vid nattarbetet och tidigt morgonarbete som avgör (Sömnighet är ett tvillingproblem)

185 Night working and road accident risk Relative risk Heavy trucks, n= Time of day 24 Relative risk Cars n=3.172 all accidents alcohol excluded Time of day 24 Relative risk Single vehicle accidents - cars fatal minor Time of day

186 Interns and protected minimum sleep Lockley et al 2004

187 Landrigan et al 2004 Interns serious medial errors

188 Ökar trötthet vid flera skift i rad?

189 Lediga dagar

190 Morgonpasset

191 Upplevd sömnighet Upplevelsen av hjärnans försök att stänga av vakenheten Tydligaste effekten är neddragningen av ögonlocken Sömnighet är egentligen upplevelsen av kampen mot neddragningen av ögonlocken

192 N=5041 Förekomst av starttider

193 Lätt att vakna Vakentid Tid på dygnet Svårt

194 Svårt att somna

195 A comparison of sleepiness 5d 4h sleep kss BO 8 burnout patients morning work 6 4 day work insomniacs night shift 2 4 weekend Time BO

196 timmar Kraftig sömnbrist vid tidiga morgonskift Early morning Day Evening Day off Shifts goran.kecklund@stressforskning.s u.se 196

197 Sömnighet på vakt Wessel van Leeuwen, forskare, Stressforskningsinstitutet 197

198 Sömn på vakt 4/8 6/ Wessel van Leeuwen, forskare, Stressforskningsinstitutet 198

199 Sömnighet efter övertid 4/8 6/ Wessel van Leeuwen, forskare, Stressforskningsinstitutet 199

200 Sömntid under frivakten 4/8 6/6 200

201 Upphinnande - mötes - övriga 6 5 Other Rear end 7 6 Head on Overtaking Time of day Time of day

202 Vägolyckor och tid på dygnet Odds Ratio Total Single Odds Ratio Summer/Winter Time of day

203 Skiftschema Traditionellt 5skift Turlista lokförare

204 Case 1 Captain arrives on the bridge at 0600h and remains there up to the grounding. At 1900 the first officer goes below deck to rest. The captain is alone on the bridge The captain checked the position of the vessel 8M from next change of course, sat down in a chair and fell asleep. The vessel ran aground at 2355, 9M later.

205

206 Härmä et al 1998 Sömnlängd och sömnighet

207 Vakenhetsnivå Inte bara sömnlängd undertryckande av djupsömn

208 Kompensation för sömnbrist Upplupen vakentid & förlorad sömn återbetalas med stadium 4-3min/tim (sömnlängden påverkas knappast) Sömnförlust tas igen i djup - sällan i tid En överhoppad sömn tas igen nästa natt - utan förlängning, men med ökat djup För de flesta räcker helgen för återhämtning 0-1 REM Sleep Stage

209 Neuropsykologiska effekter Uppmärksamhet känsligast (uppmärksamhet, tracking) (reducerad aktivering i PfC) Kognitiva funktioner relativt känsliga: minne (kodning, konsolidering, retention), uppdatering av situationen, styrning av uppmärksamhet (PfC, Hippocampus) Ökad emotionalitet (svagare koppling PfC amygdala) Sänkt stämningsläge (sänkt känslighet hos serotoninreceptorer)

210 Acute sleep fragmentation Bonnet and Arand 2001

211 Man blir också: Vackrare Smartare Gladare Mättare

212 Förkylningsvirus och förkylningssymtpom vid olika sömnkvalitet

213 Off-shore adjustment of alertness to permanent night work Sleepiness (KSS) N1 N2 N5 N14 Daily mean KSS Platform Home Time of day Days

214 Dawson and Read 1997

215 Anpassning av rytmen Bara någon timmes senareläggning vid nattskift (pga att man växlar mellan skift) Sällan någon anpassning alls till morgonskift Om man arbetar permanent natt eller morgon blir anpassningen något bättre. Man kan ytterligare förbättra anpassningen genom att anpassa livet något

216 Hjärnklockan styr 250 mel Melatonin pm/min temp Rectal temperature C Time of day Perski & Åkerstedt 216

217 The original - TST in traindrivers Bedtime after drive Foret & Lantin, 1972

218 Åkerstedt et al 1982 Tidenpå dygnet och föregående sömnlängf