Jämtlands Gymnasieförbund

Transkript

1 Jämtlands Gymnasieförbund Delårsrapport augusti 2012 Dnr Mikael Cederberg Thomas Nilsson

2 Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Verksamheten Sammanfattning av måluppfyllelse Antagning hösten Utveckling på sikt Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012(2011) Måluppfyllelse Personal Sjukfrånvaro Övertid Resultat och ställning Avräkning Investeringar Pensionsförpliktelser Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring Prognos Ekonomirapporter Resultaträkning per augusti Balansräkning per augusti Finansieringsanalys per augusti Prognos per december Noter och tilläggsupplysningar j! Delårsrapport augusti (29)

3 1. Förvaltningsberättelse 1.1. Verksamheten Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Vårterminen 2012 har kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare på Jämtlands Gymnasium. Det gäller alltifrån studieresultat och utmärkta prestationer i yrkestävlingar av olika slag till internationella utbyten. De första eleverna i den nya gymnasieskolan har genomfört sitt första gymnasieår. Bedömningen så här långt är att gymnasieförbundet har klarat införandet på ett adekvat sätt och goda erfarenheter har tagits inför kommande läsår. Rektorsområdena har haft ett särskilt fokus på att åstadkomma en bra start för åk 1. Nytt kursinnehåll, den nya skollagens krav på ökad dokumentation och en kraftig ökning av antalet nationella prov, har samtidigt inneburit särskilda påfrestningar för lärarpersonalen. Inför läsåret 2012/2013 har de nya nationella inriktningarna med bland annat fördjupningskurser planerats. De kommunala gymnasierna ökat i popularitet. Även om gymnasieförbundets skolor i Östersund tappar något fler förstahandsökande än väntat inför detta läsår är trenden tydlig. De senaste två åren har antalet sökande minskat med totalt 20 % i länet. Under samma period har Jämtlands Gymnasium minskat med 9 %, övriga kommunala skolor med 12 %, medan de fristående skolorna har tappat hela 37 % av sitt elevantal. Inför hösten 2012 märks en betydande ökning av antalet sökande i Bräcke, Bispgården och i Ås. I Östersund är variationerna stora mellan programmen. El- och energiprogrammet och Restaurangoch Livsmedelsprogrammet tappar elever, medan exempelvis Samhällsvetenskapsprogrammet ökar kraftigt. Totalt sett har antalet elever som sökt högskoleförberedande program ökat med 2 % medan yrkesprogrammen har minskat i motsvarande grad. På gymnasiesärskolan minskar antalet elever något jämfört med tidigare år. Östersunds kommun har genomfört en upphandling rörande vuxenutbildning där Jämtlands Gymnasieförbund blir leverantör inom 11 olika områden från 1/ Hur motsvarande uppdrag kring vuxenutbildning ser ut från Krokoms och Bräcke kommuner är delvis oklart. Inför höstterminen 2012 har förbundet cirka 430 studerande i olika vuxenutbildningar och förbundet är fortsatt länets största gymnasiala vuxenutbildare. Vuxenutbildningsreformen VUX2012 infördes den 1 juli 2012 och förbundet har arbetat med att implementera de nya regelverken i verksamheten. Planeringsarbetet kring reformeringen av gymnasiesärskolan, GYSÄR2013, har också startats. j! Delårsrapport augusti (29)

4 Den nya utbildningsplanen som direktionen har antagit under våren, samt nya nationella anvisningar för det systematiska kvalitetsarbetet, har fått till följd att förbundets verksamhetsplan och styrkedja ska revideras. En ökad tydlighet runt uppföljningen av kunskapsresultaten är nödvändig för att uppfylla de nationella regelverken. Inför läsårstarten 2012 fortsätter förbundets IT-satsning på 1-1-lösningar för elever. Samtliga förstaårselever på 7 nationella program utrustas med egna datorer. Satsningar på bärbara datorer till lärare och snabba trådlösa nätverk har också genomförts. Etapp 2 i byggandet av gymnasiebyn har påbörjats, hittills i år har bibliotekshuset har fått en ny våning och Hus C har renoverats. Om- och nybyggnationer fortsätter enligt särskild plan fram till och med vårterminen Förbundet har fattat beslut om att överta huvudmannaskapet för naturbruksutbildningarna i Ås. I samarbete med Regionförbundet Jämtlands län och näringslivet har Jämtlands Gymnasieförbund gått in som ägare i ett bolag, Torsta AB, vars syfte är att genomföra yrkesutbildning och annan utveckling av de areella näringarna. Jämtlands Gymnasieförbund har tilldelats cirka10 mkr av Europeiska socialfonden för att under de kommande två åren ta fram system och modeller för att minska avhoppen i den svenska gymnasieskolan Sammanfattning av måluppfyllelse Jämtlands Gymnasieförbund har liksom tidigare år en bra måluppfyllelse i förhållande till uppsatta mål i verksamhetsplanen. Arbetet med prioriterade mål i skolplanen fortsätter att få genomslag och för två av de tre målen är årets resultat de högsta sedan mätningen startade år Resultatet för de prioriterade skolplanemålen är följande (2011 års resultat inom parantes): - 92,1 % (92,0) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för ett visst betyg. (Mål: 90 %) - 83,6 % (81,5) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. (inget % mål) - 69,6 % (60,9) av de studerande i årskurs 3 på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de under utbildningen deltagit i ett eller flera internationella projekt. (Mål 65 %) j! Delårsrapport augusti (29)

5 1.2. Antagning hösten 2012 Antal förstahandsansökande elever efter slutlig antagning Jämtlands Gymnasium 1113 (100%) 1111 (100%) 1038 (93%) Östersund Bräcke Krokom, Wången Krokom, Torsta Ragunda Friskolor 420 (100%) 287 (68%) 264 (63%) Vittragymnasiet John Bauer Dille Gård Östersunds gymnasieskola Övriga kommunala skolor 371 (100%) 306 (82%) 325 (88%) Fjällgymnasiet Berg Härjedalen Hjalmar Strömergymnasiet Strömsund Åre Gymnasieskola Totalt i länet 1904 (100%) 1704 (89%) 1627 (85%) Siffrorna avser slutlig antagning per den 30 juni Procentsatserna jämför summan av antalet förstahandssökande inom respektive område, med basåret Inom förbundet har antalet förstahandssökande minskat i Östersund medan det har ökat i Bräcke, Ragunda och Krokom. Detta om man jämför med I ett tvåårsperspektiv däremot ligger minskningen i Östersund på 9 % vilket är ett bättre resultat än både friskolor och kommunala skolor utanför förbundet. Totalt i länet tycks de kommunala skolorna öka i popularitet, Östersund undantaget, medan intresset för friskolorna fortsätter att minska från föregående år. Den totala minskningen av antalet sökande ligger på 4,5 % (1627/1704) medan antalet 16-åringar minskar med 12 % i länet. Skillnaden förklaras av att allt fler söker gymnasiet efter ett år på introduktionsprogrammet, antingen på grund av att de inte varit behöriga efter grundskolan eller för att de söker efter ett års språkintroduktion. Före detta Åsbygdens Naturbruksgymnasium ingår från och med läsåret i förbundet och redovisas under Jämtlands Gymnasium, Krokom, Torsta. j! Delårsrapport augusti (29)

6 1.3. Utveckling på sikt De senaste två läsåren har det skett en vändning där de kommunala gymnasierna i länet ökar antalet elever samtidigt som de privatägda skolorna tappar elever. Om trenden fortsätter kompenseras den demografiska elevminskningen för Jämtlands Gymnasieförbund. Samtidigt kan ett sådant scenario innebära nedläggning av program och eventuellt hela gymnasieskolor hos andra huvudmän. Nya regelverk och andra faktorer har medfört att intresset för att etablera nya privata gymnasier har minskat. Skolinspektionen har de senaste två åren avslagit samtliga ansökningar om nyetablering i Jämtland, varför det förefaller det osannolikt att någon ny huvudman ges möjlighet att etablera sig i Östersund inom ett par års sikt. Osäkerheten kommer emellertid att bestå beträffande elevernas val av utbildning, samt elevutvecklingen på fristående skolor och hos andra kommunala anordnare. Inför läsåret 2012/2013 minskade oväntat antalet sökande till vissa program, medan andra program istället ökade oväntat mycket. Gymnasieskolans kostnader och intäkter, inklusive ersättningar till friskolor, är således fortsatt svårbudgeterade. Länet har i med detta läsår kommit ungefär halvvägs i den elevnedgång som pågår i 3-4 år till. Hittills har Jämtlands Gymnasieförbund klarat omställningen väl med hänsyn till mål om att behålla ett brett utbildningsutbud och samtidigt klara ekonomin. Arbetet med att rekrytera och behålla elever inte minst på yrkesprogrammen - blir ett prioriterat område. Detta för att kunna behålla en bred och effektiv offentlig driven gymnasieskola som kan anpassa utbudet både efter elevernas efterfrågan och arbetslivets behov. Yrkesutbildningens bredd och kvalitet blir alltmer viktig för att tillgodose arbetsmarknaden med arbetskraft som har rätt kompetens. Inom många branscher väntas en arbetskraftsbrist inom några år. Det minskade elevantalet medför att gymnasieskolan inom flera områden måste samordnas med vuxenutbildning för att kunna behålla mindre yrkesutbildningar i länet. Att bidra till att öka övergångsfrekvensen till högre studier är en annan utmaning för både gymnasieförbundet och samhället i stort. Gymnasiereformen, GY2011 innebär att verksamheten fram till och med våren 2013 kommer att verka i dubbla system, detsamma kommer att gälla gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen ytterligare något år. Uppförandet av en gymnasieby i centrala Östersund innebär påfrestningar för verksamheten under byggperioden. Samtidigt är det en historiskt viktig utbildningspolitisk satsning som kommer att påverka generationer av ungdomar under de närmaste decennierna. Bygget i sig ger framtidstro och tillförsikt för elever och personal. j! Delårsrapport augusti (29)

7 Beslutet om att ta över huvudmannaskapet för Naturbruksprogrammet med flera inriktningar från och med hösten 2012 innebär att Jämtlands Gymnasium erbjuder samtliga nationella program och de flesta av de 60 nationella inriktningar som finns i GY2011. Sammantaget bedöms Jämtlands Gymnasieförbund ha tre stora utmaningar under den kommande treårsperioden: 1. Att med hög kvalitet och uppfylla de nationella kraven på samtliga utbildningar inom ramen för GY2011, VUX2012 och GYSÄR Att behålla ett brett och varierat utbud av yrkesutbildningar i Jämtlands län 3. Att genomföra ovanstående med fortsatt låga elevplatspriser 1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012(2011) Uppgifter om elever folkbokförda i kommun i % (föregående år inom parantes) Område/ kommun Andel elever på friskolor 11/12 Andel på landstings- skolor lå 11/12 20-åringar med grundl. högskole- behörighet 09/10 Slutbetyg inom 4 år från 2007 Övergång till högre utb inom 3 år från 2007 Riket 25,5 (23,8) 0,8 (1,0) 63 (64) 76 (76) 44 (42) Större städer 24,1 (22,7) 0,5 (0,8) 68 (67) 77 (77) 45 (45) Östersund 25,4 (23,5) 1,6 (1,9) 75 (73) 82 (83) 34 (39) Sundsvall 35,6 (33,8) 1,2 (1,1) 59 (59) 68 (69) 42 (44) Glesbygds- kommun 13,3 (11,6) 1,9 (2,4) 54 (63) 75 (76) 31 (31) Bräcke 26,0 (24,1) 3,6 (3,4) 69 (62) 79 (75) 31 (21) Ragunda 15,2 (15,3) 9,1 (10,3) 41 (56) 71 (71) 26 (20) Pendlings- kommun 22,0 (22,8) 1,2 (1,2) 61 (63) 78 (77) 39 (37) Krokom 30,3 (26,4) 0,2 (3,4) 65 (71) 83 (81) 29 (32) Källa: Skolverkets jämförelsetal gällande gymnasieskolan ( j! Delårsrapport augusti (29)

8 Observera att ovanstående gäller elever folkbokförda i respektive kommun, varför de endast delvis ger underlag att bedöma gymnasieförbundets resultat. Andelen elever i friskolor fortsätter att öka något, i förbundet såväl som i riket. Gymnasieförbundets mindre kommuner har en betydligt större andel elever på friskolor än jämförbara kommuner medan Östersund ligger ungefär på genomsnittet för riket. Förklaringen ligger troligen i Bräckes och Krokoms närhet till Östersunds kommun och friskolor där, eftersom det inte ligger några friskolor i den egna kommunen. Andelen 20-åringar med högskolebehörighet liksom andelen som nått ett slutbetyg inom 4 år ligger klart över genomsnittet i Östersund och Krokom vilket är positivt. Trots detta ligger fortfarande andelen som påbörjar högre studier långt under genomsnittet i dessa två kommuner. Andelen har dessutom minskat från föregående år. Bräcke och Ragunda har visserligen ökat sin andel som går till högre studier, men där är det statistiska underlaget litet med stora variationer som följd Måluppfyllelse Utifrån vision, värderingar, syfte och uppdrag samt uppsatta målsättningar i förbundsordning, ägardirektiv och skolplan fastställer direktionen ett antal målsättningar för kommande verksamhetsår. För verksamhetsåret 2012/2013 antogs i verksamhetsplanen tre strategiska mål som följs av resultatmål, mål enligt gällande skolplan och förbundsövergripande aktivitetsexempel. Av skolplanens mål prioriterades särskilt följande mål: - Varje elev känner till betygskriterierna och får möjlighet att uppnå godkända betyg. - Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter. - Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld. Förbundet anser att verksamhetens mål i huvudsak har uppnåtts. Med hänsyn till grundförutsättningar kring elevutveckling, konkurrens och ekonomi bedöms förbundets prestationer uppfylla medlemskommunernas förväntningar på förbundet. Målformuleringarna samt uppfyllelsegraden kommer dock, liksom tidigare år, att bli föremål för genomgång och revidering i syfte att utveckla verksamheten till gagn för eleverna och ägarkommunerna. På följande sidor redovisas måluppfyllelse utifrån angivna mål: j! Delårsrapport augusti (29)

9 Strategiskt mål 1 Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov och efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningar Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Förbundet har minst 85 % intag på förstahandsval i gymnasieskolan Utgångsläge 83 % (delår aug 2011) Minst 90 % av de studerande i avgångsklasserna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, eller i slutet av sin vuxenutbildning, anser a sig vara nöjda med sin utbildning Utgångsläge 88,8 % Alla känner sig trygga och respekterade Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter Alla är olika, men lika mycket värda. Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter 89 % ( ) av behöriga elever antogs på sitt förstahandsval inom Jämtlands Gymnasium. Med en förbättring på 6 procentenheter sedan 2011 är målet uppfyllt. 88,7 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de i det stora hela är nöjda med sin utbildning. % I det stora hela är du nöjd med din utbildning (åk 3) 50 45,1 (181) 43,6 (175) 25 0 Instämmer helt Instämmer delvis 8,2 (33) 3,0 (12) Instämmer inte Instämmer inte alls N=401 Målet är inte uppfyllt och resultatet är en minskning med 0,1 procentenheter i jämförelse med 2011 då resultatet var 88,8 %. Med undantag från år 2009, då resultatet var 94,7 %, är årets resultat i nivå med åren då andelen nöjda studerande i årskurs 3 legat i j! Delårsrapport augusti (29)

10 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat en nivå mellan 87 och 91 %. Medelvärdet var 6,7 när studerande i årskurs 3 på gymnasiet bedömde på en 10 gradig skala om deras skola var lika bra som de hoppades att den skulle vara. % Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? (åk 3) Medelvärde 6, N=401 1=Inte alls så bra som jag hoppades 10=Bättre än jag hoppades De studerandes uppfattning om huruvida utbildningen motsvarar deras förväntningar har stor betydelse för om de sen rekommenderar utbildningen. Medelvärdet är något högre än 2011 (6,5). Det vanligaste förekommande svaret var 8 och cirka 70 % svarade betyget 6 eller mer. Därmed påvisar nöjdhetsindexet att de studerande anser sig fått en bra utbildning. j! Delårsrapport augusti (29)

11 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Minst 90 % av de studerande anser att de under sin gymnasietid fått kontakt med arbetslivet Utgångsläge 86,1 % Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten 86,7 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de har träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv. Under utbildningen har du träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv (åk 3) % ,3 (153) 48,4 (193) 25 0 Instämmer helt Instämmer delvis 9,3 (37) 4,0 (16) Instämmer inte Instämmer inte alls N=399 Minst 65 % av de studerande uppp- lever att de under sin gymnasietid haft internationella kontakter ter och aktiviteter Utgångsläge 60,9 % Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld Målet är inte uppfyllt även om resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2011 då motsvarande siffra var 86,1 %. En jämförelse över tid visar dock på ett bra resultat. Med undantag från år 2010 är årets resultat högre eller på samma nivå som åren från och framåt. Arbetet med att utveckla goda branschkontakter och nya samarbeten är också ett ständigt pågående utvecklingsarbete på de olika programmen. 69,6 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under sin utbildning deltagit i ett eller flera internationella projekt. j! Delårsrapport augusti (29)

12 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat % 100 Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel utbytesprojekt, teman i undervisningen, studiebesök med mera) (åk 3) ,7 (130) 36,9 (147) 25 18,3 (73) 12 (48) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=398 Målet omfattas av de prioriterade utbildningsplanemålen och är uppfyllt. I jämförelse med år 2011, då resultatet var 60,9 %, har resultatet ökat med 8,7 procentenheter. JGYs internationella projekt under vårterminen 2012 inkluderar bl.a. slutfasen av samhällsprogrammets 2-åriga Comeniusprojekt i samarbete med skolor i sju andra EU-länder. Ekonomiutbildningens treåriga intereg-projekt har fått upp farten under våren, med bl.a. utbyten med Norge, Irland och Malta. Elever från fordons- omvårdnads- och hotell & restaurangprogrammen har genomfört utlandspraktik i USA, Indien respektive Spanien. Förbundets skolor har gästats av samarbetspartner från bl.a. Frankrike, Storbritannien, Italien, Malta och Nicaragua. JGY:s personal har även genomgått fortbildningskurser i Portugal och Slovenien finansierade med EU-medel via Comeniusprogrammet. Förberedande besök till Storbritannien och Nicaragua resulterade i extern finansiering av projekt inom ramen för EU:s Leonardo da Vinci- och Athenaprogram. j! Delårsrapport augusti (29)

13 Strategiskt mål 2 Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studerande från övriga länet Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Minst 75 % av medlems- kommunernas gymnasieelever stu- derar i förbundets skolor Minst 90 % av avgångseleverna lämnar förbundet med fullständiga gymnasiebetyg Utgångsläge 91 % Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv Varje elev känner till betygskriterierna och får goda förutsättningar att uppnå minst betyget E Gymnasiet främjar den fysiska och psykiska hälsan samt sunda matvanor Redovisas per helår i årsredovisning 91 % av de studerande som gick ut gymnasiet vårterminen 2012 hade ett fullständigt slutbetyg vilket är samma resultat som Målet är uppfyllt. 92,1 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. 91,3 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de fått rättvisa betyg. Betyg (samtliga studerande) % ,2 37,9 47,5 43,8 (847) (593) (740) (682) 6,8 (106) 7,0 1,2 1,7 (109) (18) (27) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls Du har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg (N=1564) Du har fått rättvisa betyg (N=1558) j! Delårsrapport augusti (29)

14 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat De studerandes kunskap om kursmål omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet visar på ett bra utvecklingsarbete. Resultaten (92,1 %) är i paritet med 2011 då 92,0 % av samtliga studerande instämde helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. Vad gäller elevernas uppfattning om de fått rättvisa betyg är 91,3 % som helt eller delvis instämde i att de fått rättvisa betyg en ökning från 90,9 % Båda de här resultaten har i princip förbättras för varje år sedan mätningen startade 2006 och årets resultat är de högsta hittills. Minst 90 % av de studerande inom förbundet upplever att de har infly- tande över sin arbetsmiljö Utgångsläge 86,2 % Alla känner sig trygga och respekterade Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter Alla har ett verkligt inflytande över verksamheten och främjar demokratiska arbetsmetoder och förhållningssätt Inflytande 82,3 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och påverkar vad de lär sig under sin utbildning. Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning (samtliga studerande) % ,7 (856) 27,6 (431) 14,9 (233) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte 2,8 (43) Instämmer inte alls N=1563 Målet är inte uppfyllt och är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2011 då j! Delårsrapport augusti (29)

15 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat den högsta noteringen sedan målet började följas upp (86,2 %) noterades.. 83,3 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan i utvecklingssamtalet. % Du är med och utformar din individuella studieplan i utvecklingssamtalet (samtliga studerande) ,7 (842) 50 29,6 (464) 25 11,7 (184) 5,0 (78) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1568 I jämförelse med 2011 då resultatet var 84,8 % har andelen studerande som helt eller delvis instämmer i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan minskat med 1,5 procentenheter. j! Delårsrapport augusti (29)

16 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Minst 95 9 % av de studerande uppp- lever att de är trygga i sin utbild- ningsmiljö Utgångsläge 96,7 % Trygghet 96,5 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de känner sig trygga i sin utbildningsmiljö. Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö (samtliga studerande) % ,2 (1087) ,3 (428) 0 Instämmer helt Instämmer delvis 2,8 (44) 0,7 (11) Instämmer inte Instämmer inte alls N=1570 Målet är uppfyllt och i jämförelse med 2011 (96,7 %) är resultatet en svag minskning även om det ligger på ungefär samma nivå. För att öka måluppfyllelsen ytterligare är det här ett område som kräver ständig vidareutveckling. De nya rutinerna för ärendegången då elev har behov av särskilt stöd är exempel på arbete som genomförts för att ytterligare öka förutsättningarna till en trygg utbildning. j! Delårsrapport augusti (29)

17 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Likabehandling 83,6 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. % Alla studerande behandlas likvärdigt (samtliga studerande) ,5 (587) 46,1 (722) 25 0 Instämmer helt Instämmer delvis 12,7 (199) 3,6 (57) Instämmer inte Instämmer inte alls N=1565 Området likabehandling omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet över de studerandes uppfattning visar att utvecklingsarbetet inom det här området har gett resultat års resultat är den högsta noteringen sedan mätningens början 2006 då resultatet var nere på 72,2 %. I jämförelse med 2011 då resultatet var 81,5 % har måluppfyllelsen ökat med 2,1 procentenheter. j! Delårsrapport augusti (29)

18 Strategiskt mål 3 Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Utbildningarna inom förbundet är samordnade för ett effektivt resurss- utnyttjande Utbildningens lärmiljöer är moderna, flexibla, framtidsinriktade och har hög kvalitet Planering och samordning av lärarresurser inom orter och program och mellan orterna har successivt förstärkts för att maximera resurserna i organisationen Ökningen av antalet vuxenelever på olika yrkesutbildningar har inneburit ett högre resursutnyttjande av lokaler, utrustning och viss mån personal. Införandet av nya administrativa system för planering och uppföljning har till del kompenserat den administrativa bördan som den nya skollagen innebär för lärare. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid tid och antal långa sjukfall ska vara lägre än 70 % (med långa sjukfall avses sådan som har en samman- hängande sjukfrånvaro om 60 da- d gar eller mer) Gymnasiet främjar den fysiska och psykosociala hälsan samt sunda matvanor Sjukfrånvaron under perioden 1 januari till 31 juli var 4,3 % Andelen långa sjukfall var under motsvarande period 55 % av den totala sjukfrånvaron. Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 % och långa sjukfall 63 6 % Den totala energiförbrukningen inom varje byggnad ska minska med minst 1 % årligen (Utgångsläge: årsförbrukning 07) Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö Redovisas i årsredovisningen. j! Delårsrapport augusti (29)

19 Resultatmål 2011/2012 Skolplanemål Resultat Minst 90 % av de studerande anser a att miljö- och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen 77,4 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att miljö- och klimatfrågor har lyfts fram under utbildningen. Utgångsläge 76,3 % % Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och genom olika miljöprojekt) (åk 3) ,6 (222) 25 21,8 (87) 17,8 (71) 4,8 (19) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=399 Resultatet är en ökning med 1,1 procentenheter i jämförelse med 2011 då det var 76,3 % och målet är inte uppfyllt. Målet har endast mätts sedan 2009 och har som högst uppvisat ett resultat på 83 % (2010). j! Delårsrapport augusti (29)

20 1.6. Personal Under första delen av året har arbetet fortsatt med att anpassa organisationen efter minskade elevkullar, reducering av utbildningsprogram och utbildningsplatser. Antalet pensionsavgångar fram till sommaren har bidragit till att förbundet endast har sagt upp fem tillsvidareanställda på grund av arbetsbrist under året. Lönerevisionen 2012 har dragit ut på tiden då det varit avtalsår. Förhandlingar har nu påbörjats med flera arbetstagarorganisationer. Antalet övertidstimmar har ökat medan sjukskrivningarna visar på en minskning jämfört med samma period föregående år Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period förra året och då framförallt bland männen. Inom åldersgruppen 29 år och yngre har dock sjukfrånvaron ökat medan det i de två övriga åldersgrupperna har minskat och då framförallt bland dem som är 50 år och äldre. Antalet långa sjukfall (sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) står för 55 % av den totala sjukfrånvaron under perioden vilket är en minskning med 8 procentenheter jämfört med samma period förra året. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på män respektive kvinnor Kvinnor 5,7 5,6 5,6 Män 2,7 3,7 2,0 Totalt för förbundet 4,3 4,7 3,9 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på åldersgrupper och yngre 2,2 0,8 7, år 4,4 4,1 3,6 50 år och äldre 4,2 5,3 4,1 Totalt förbundet 4,3 4,7 3,9 j! Delårsrapport augusti (29)

21 Av förbundets tillsvidareanställda medarbetare är 9 personer långtidssjukskrivna, vilket är en minskning med fyra medarbetare jämfört med föregående år. I beräkningen av långtidssjukskrivna ingår även anställda med sjukersättning Övertid Antalet övertidstimmar, varav merparten utgörs av fyllnadstid, har ökat och är under perioden 1 januari juli 2012 totalt 2580 timmar. Övertid under perioden uppdelad i enkel, kvalificerad och fyllnadstid Enkel övertid Kvalificerad övertid Fyllnad Totalt * * Summan om uttag då all rapportering för 2011 registrerats är timmar Resultat och ställning Resultatet för perioden januari-augusti 2012 uppgår till 9 017,5 tkr. Resultatet för motsvarande period föregående år var 2 637,7 tkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post uppgående till tkr hänförlig till den återbetalning av premier avseende åren 2007 och 2008 som FORA beslutat genomföra Avräkning Tkr Kommun ½ - årsbudget Diff ½- ½ år Bidrag efter avräkning Prognos avräkning helår Östersund ,5 +370, , ,0 Krokom , , , ,0 Ragunda , , , ,0 Bräcke ,0 +62, , ,0 Summa ,5 + 90, , ,0 I delårsrapporten har förbundet bokat upp differensen mellan inbetalt bidrag och bidrag enligt avräkningen. Till följd av elevminskningen under höstterminen prognostiseras en minskning av avräkningen gentemot medlemskommunerna motsvarande cirka 3,9 mkr. Prognosen kan dock ändras efter den definitiva antagningen j! Delårsrapport augusti (29)

22 Investeringar Investeringsbudgeten för 2012 uppgår till tkr fördelat på datautrustning tkr, undervisningsinventarier tkr och maskiner & inventarier tkr. Investeringar under perioden uppgår till tkr. På helårsbasis beräknas ett investeringsutfall uppgående till tkr i enlighet med upprättad budget Pensionsförpliktelser Enligt uppgifter från KPA Pension per ökar pensionsavsättningarna under 2012 betydligt i jämförelse med Vid ingången av 2012 hade förbundet en pensionsskuld uppgående till ,8 tkr. Under perioden jan-aug 2012 beräknas skulden öka till ,8 tkr (inklusive löneskatt). Den ökning förbundet bokat upp per baseras på preliminära uppskattningar och kommer att stämmas av mot aktuell prognos när sådan finns tillgänglig. Pensionsskulden beräknas stabiliseras på en nivå kring cirka tkr under åren Jämtlands gymnasieförbund innehar inga egna finansiella placeringar avseende pensionsmedel Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring Jämtlands gymnasieförbund kommer i likhet med de flesta kommuner i Sverige att omfattas av den återbetalning av inbetalda premier för den avtalsgruppsjukförsäkring som FORA administrerar. Återbetalningen avser premier för åren 2007 samt 2008 och beror på minskade kostnader i sjukförsäkringssystemet. För förbundets del handlar det enligt uppgift från FORA om tkr som i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning tagits upp som intäkt i delårsrapporten Prognos För att kunna genomföra nödvändiga kostnadsanpassningar har ett omfattande arbete med tjänstefördelning pågått under våren. Processen har utgått från en helhetssyn och likvärdighet mellan rektorsområdena där varje område utifrån sina förutsättningar och verksamhetsprioriteringar har bidragit med åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Åtgärderna innefattar, beroende på vilket område som berörs, bland annat sammanslagning av klasser, pensionsavgångar utan nyrekrytering, mindre ambitionssänkningar gällande nya läromedel samt övertalighet. j! Delårsrapport augusti (29)

23 Den demografiska situationen med minskade elevkullar kommer inte att stabiliseras förrän 2016/2017 vilket innebär att det totala antalet gymnasieelever inom förbundets kommuner fortfarande minskar. De ekonomiska effekterna av elevminskningen ät dock svåra att helt överblicka i dagsläget. Minskat antal elever bör leda till minskade kostnader för ägarkommunerna och därmed minskade intäkter för förbundet men fördyringar inom exempelvis skolskjutsar och förskjutningar i balansen mellan teoretiska och praktiska utbildningar kan påverka det faktiska utfallet. En faktor som på grund av sin stora osäkerhet inte är medräknad i prognosen är utfallet av de rättsprocesser där friskolor överklagat elevplatspriserna och som för närvarande ännu inte är avgjorda i Förvaltningsrätten. Skulle friskolorna få rättsligt gehör för sina ståndpunkter kan det leda till kostnadsökningar eftersom förbundet då skulle tvingas betala ut retroaktiva tilläggsbelopp. En annan osäkerhetsfaktor med potential att orsaka högre kostnader än de budgeterade är utfallet i lönerörelsen gällande lärarlönerna. Det finns, utifrån läget i förhandlingarna, anledning att anta att utfallet kan bli betydligt högre än det förbundet budgeterat vilket är det utrymme för kostnadsökningar ägarkommunerna fastställt i ägardirektiven (2,5 %). Ett utfall i förhandlingarna som hamnar väsentligt över de belopp förbundet fått i tilldelning av ägarkommunerna medför med största sannolikhet att förbundet måste begära tillägg utöver redan beslutade ramar. Exempelvis skulle ett utfall på 4 % i löneförhandlingarna innebära ca tkr i ökade lönekostnader utöver de redan budgeterade under Jämtlands gymnasieförbund har under åren fått en årlig uppräkning för ökade kostnader utöver löner på 1 %. Denna uppräkning ligger betydligt under de kostnadsökningar förbundet har att hantera, exempelvis köpen av stödtjänster från Östersunds kommun där full kostnadstäckning tas ut på förbundet. Detta innebär i praktiken att förbundet får en årlig kostnadsökning som enbart kan hanteras genom att dra ned på utbildningsverksamheten. Med reservation för de osäkra faktorer förbundet redogjort för ovan, pekar prognosen på en ekonomi i balans per j! Delårsrapport augusti (29)

24 2. Ekonomirapporter 2.1. Resultaträkning per augusti 2012 (Tkr) Budget Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter (not 1) , , ,2 Jämförelsestörande post (not 1) 0, ,1 0,0 Verksamhetens kostnader (not 2) , , ,6 Avskrivningar (not 3) , , ,7 Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Kommunbidrag (not 4) , , ,8 Finansiella intäkter (not 5) 66,7 241,5 146,5 Finansiella kostnader (not 6) ,4-55,8 Periodens resultat/förändring av eget kapital 0, , , Balansräkning per augusti 2012 Tkr UB IB UB Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier (not 7) , , ,4 Summa anläggningstillgångar , , ,4 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 8) , , ,1 Kassa & Bank , , ,5 Summa omsättningstillgångar , , ,6 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,0 Eget kapital Eget kapital (not 9) 346, , ,9 Periodens resultat 9 017, , ,7 Summa eget kapital 9 364,4 346, ,6 Avsättningar Avsättningar (not 10) , , ,4 Summa avsättningar , , ,4 Skulder Långfristiga skulder (not 11) 776, , ,9 Kortfristiga skulder (not 12) , , ,2 Summa skulder , , ,1 SUMMA EK, AVSÄTTN. & SKULDER , , ,0 j! Delårsrapport augusti (29)

25 2.3. Finansieringsanalys per augusti 2012 Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter (not 13) , ,2 Verksamhetens kostnader (not 13) , ,1 Verksamhetens nettokostnader , ,9 Kommunbidrag , ,8 Finansiella intäkter 241,5 146,5 Finansiella kostnader -730,4-55,8 Verksamhetsnetto , ,8 Inköp av materiella tillgångar , ,5 Investeringsnetto , ,5 Amortering långfristig upplåning -473,1-361,8 Finansieringsnetto -473,1-361,8 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar , ,3 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder , ,8 Förändring av likvida medel 2 844,1 4, , Prognos per december 2012 (Tkr) Budget Prognos Verksamhetens intäkter , ,0 Verksamhetens kostnader , ,0 Avskrivningar , ,0 Verksamhetens nettokostnader , ,0 Kommunbidrag , ,0 Finansiella intäkter 100,0 300,0 Finansiella kostnader -600,0-800,0 Periodens resultat/förändring av eget kapital 0, ,0 Prognosen visar, till skillnad från föregående prognos per , ett överskott som huvudsakligen hänför sig till den återbetalning av premier som sker under hösten j! Delårsrapport augusti (29)

26 2012. Samtidigt står förbundet inför beräknade kostnadsökningar i form av löner och övriga verksamhetskostnader som överstiger tilldelad budgetuppräkning vilket gör att uppskattningsvis tkr av återbetalade premier kommer att tas i anspråk för löpande verksamhetskostnader innan årsskiftet. 3. Noter och tilläggsupplysningar Årsredovisningen är i huvudsak upprättad i enlighet med Lag om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Gällande anläggningstillgångar tillämpar Jämtlands Gymnasieförbund principen att en investering klassificeras som anläggningstillgång om den köps för stadigvarande bruk och har en ekonomisk livslängd om minst tre år samt ett inköpsvärde exkl. moms om minst ett halvt basbelopp. Förbundet tillämpar avskrivningstiderna 3, 5 respektive 10 år beroende på typ av anläggningstillgång. Förbundets leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisas följaktligen som hyresavtal (operationell leasing). Pensionsförpliktelser redovisas som skuld till de belopp som förbundet erhåller i form av beräknade prognoser från KPA. I delårsrapporten har en jämförelsestörande post i form av engångsåterbetalning av premier från FORA uppgående till tkr tagits upp som intäkt Semesterlöneskuldens förändring har inte bokats upp vilket liksom tidigare år beror på att systemstöd saknas för att kunna ta ut tillförlitliga underlag vid tidpunkten för delårsrapporten. Semesterlöneskuldens förändring bokas av den anledningen inte upp förrän vid årsbokslutet. j! Delårsrapport augusti (29)

27 (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter inklusive Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 jämförelsestörande post Försäljning 2 813, , ,8 Taxor & avgifter 3 551, , ,6 Hyror & arrenden 330,0 332,9 209,5 Diverse bidrag , , ,4 Försäljning av verksamhet & entreprenad , , ,8 Summa , , ,2 Jämförelsestörande post Återbetalning premier FORA 6 657,1 0,0 0,0 Summa 6 657,1 0,0 0,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Inköp av anläggnings-/underhållsmaterial 185,0 447,3 388,1 Bidrag & transfereringar 3 914, , ,7 Köpt verksamhet , , ,7 - varav köpt stödverksamhet från annan , , ,4 kommun Konsulttjänster 1 980, , ,4 Personalkostnader , , ,0 Lokalkostnader , , ,9 Transporter & resor 7 877, , ,4 Övriga verksamhetskostnader , , ,5 - varav leasingkostnader* 1 569, , ,2 SUMMA , , ,6 Not 3 Avskrivningar Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Avskrivningar inventarier 4 898, , ,7 SUMMA 4 898, , ,7 Not 4 Kommunbidrag Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Bräcke , , ,8 Krokom , , ,6 Ragunda , , ,1 Östersund , , ,3 SUMMA , , ,8 Not 5 Finansiella intäkter Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Bankränta 241,5 414,0 146,5 Ränta på skattekontot 0,0 16,7 0,0 SUMMA 241,5 430,7 146,5 j! Delårsrapport augusti (29)

28 Not 6 Finansiella kostnader Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Ränta på pensionsskuld 391,3 0,0 0,0 Ränta långfristiga lån medlemskommuner 58,9 164,8 54,1 Övriga räntor 280,2 2,2 1,7 SUMMA 730,4 167,0 55,8 Not 7 Maskiner och inventarier Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Ingående anskaffningsvärde , , ,5 Periodens anskaffning 2 942, , ,5 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde , , ,0 Periodens avskrivningar , , ,7 Utgående ackumulerade avskrivningar , , ,1 SUMMA , , ,4 Not 8 Kortfristiga fordringar Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Kundfordringar 6 260, , ,5 Skattekontot 648,8 40,3 54,3 Fordran medlemskommuner 1 725, , ,4 Ludvikamoms & 6 % statsbidrag 831, , ,5 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter , , ,4 Fordran premier FORA 6 657,1 0,0 0,0 SUMMA , , ,1 Not 9 Eget kapital Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Ingående eget kapital 346, , ,0 Periodens resultat 9 017, , ,7 SUMMA 9 364,4 346, ,6 Not 10 Avsättning till pensioner Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Ingående avsättning , , ,3 Pensionsutbetalningar -536,0-556,0-492,3 Nyintjänad pension 3 392,0 943,0 951,1 Ränte- och beloppsuppräkningar 605,0 503,0 - Förändring av löneskatt 665,0 0,0 111,3 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 Övrigt -329,0 75,5 0,0 Utgående avsättning , , ,4 j! Delårsrapport augusti (29)

29 Not 11 Långfristiga skulder Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Skuld till Bräcke kommun 235,7 235,7 284,3 Skuld till Krokoms kommun 154,4 154,4 333,1 Skuld till Östersunds kommun 385,9 859, ,5 SUMMA 776, , ,9 Not 12 Kortfristiga skulder Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Kortfristig skuld till medlemskommunerna 1 634, , ,6 Leverantörsskulder 6 243, , ,5 Moms skatteverket 438,7 528,6 86,0 Personalens källskatt 3 252, , ,7 Upplupna skattekostnader ,0-61, ,5 Semesterlöneskuld , , ,1 Pensioner individuell del inkl löneskatt 5 679, , ,6 Upplupna sociala avgifter 3 901, , ,7 Upplupna kostnader , , ,2 Förutbetalda intäkter 0, ,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 372,7 366, ,0 SUMMA , , ,2 Not 13 Finansieringsanalys Augusti 2012 December 2011 Augusti 2011 Verksamhetens intäkter enligt Resultaträkningen , , ,2 SUMMA , , ,2 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen , , ,6 Avgår: Avskrivningar , , ,7 Avsättning pensioner ,0-965,5-570,2 SUMMA , , ,1 Östersund den 17 september 2012 Per Lundgren Ordförande Mikael Cederberg Förbundschef j! Delårsrapport augusti (29)