Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

Transkript

1 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2 INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING REFORMERA EXPERTSKATTEN NÄRINGSBESKATTNING SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET SLOPA FASTIGHETSSKATTEN PÅ NÄRINGSFASTIGHETER MEDGE UNDERSKOTTSAVDRAG VID OMSTRUKTURERINGAR FÖRTYDLIGA REGLERNA OM KONCERNBIDRAG AVSKAFFA SKALBOLAGSREGLERNA INFÖR DIREKTAVDRAG FÖR INVENTARIER MED ANSKAFFNINGSVÄRDE UPP TILL ETT BASBELOPP BESKATTNING AV MINDRE FÖRETAG SÄNK KRAVEN PÅ FÖRETAGARENS LÖN I 3:12-REGLERNA FÖRBÄTTRA FÖR ENSKILDA NÄRINGSIDKARE SLOPA SKATTEREGLER SOM DISKRIMINERAR FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSFÖRETAGARE MERVÄRDESBESKATTNING INFÖR KVARTALSREDOVISNING FÖR MOMS FÖR MINDRE FÖRETAG FÖRENKLA MOMSREGLERNA FÖR ENSKILDA NÄRINGSIDKARE MED ANLEDNING AV NY REDOVISNINGSLAGSTIFTNING INFÖR KONCERNBESKATTNING INOM MERVÄRDESSKATTEN FÖRENKLA MOMSEN VID IMPORT FRÅN TREDJE LAND TILLSÄTT SÄRSKILD MOMSFÖRENKLINGSUTREDNING ENERGIBESKATTNING SÄNK ENERGISKATTEN FÖR HELA NÄRINGSLIVET TILL INDUSTRINS NIVÅ SLOPA KOLDIOXIDSKATTEN FÖR FÖRETAG SOM HANDLAR MED UTSLÄPPSRÄTTER REDOVISNING LAGFÖRSLAG OM SLOPAD REVISIONSPLIKT FÖR MINDRE AKTIEBOLAG REDAN UTNYTTJA EU:S MAXIMALA TRÖSKELVÄRDEN FÖR DE MINDRE FÖRETAGENS REDOVISNINGSREGLER

3 1 PERSONBESKATTNING 1.1 Reformera expertskatten Sedan 2001 har vi haft skattelättnader i form av den s.k. expertskatten för att skapa incitament för företag och organisationer att locka företagsledare, nyckelpersoner, experter och forskare till Sverige. Den lagstiftning som finns har skapat svaga effekter och har en utformning som är oförutsägbar. Svenska företag har därmed sämre möjligheter att rekrytera utländska experter än andra länder. Reglerna behöver förbättras och förenklas för att kunna fylla sitt syfte. 2 NÄRINGSBESKATTNING 2.1 Slopa CFC-reglerna för verksamhet inom EES-området CFC-reglerna bör omgående ändras så att de inte omfattar bolag belägna inom EES-området. Nuvarande regler strider mot EG-rätten. Vidare bör behovet av CFC-regler i förhållande till lågskatteländer utanför EES-området ses över. 2.2 Slopa fastighetsskatten på näringsfastigheter Fastighetsskatten bör slopas på näringsfastigheter. Skatten strider mot grundläggande skatterättsliga principer. Företag där det ingår näringsfastigheter i verksamheten drabbas av trippelbeskattning en skatt som tas ut oavsett bärkraft. 2.3 Medge underskottsavdrag vid omstruktureringar Underskottsavdragsbegränsningarna vid ägarförändringar bör slopas. Om underskottsavdrag inte kan utnyttjas eller spärras för utnyttjande under viss tid uppkommer en orimlig merbeskattning i bolagssektorn. 2.4 Förtydliga reglerna om koncernbidrag En allmänt vedertagen princip har länge varit att avdragsrätt för koncernbidrag föreligger redan samma beskattningsår som ett s.k. lagerbolag förvärvas. Detta har också fastslagits i Skatteverkets handledning. En dom i Regeringsrätten sätter nu stopp för detta, något som leder till onödiga administrativa kostnader och svårigheter. Reglerna behöver därför ändras. 2.5 Avskaffa skalbolagsreglerna Skalbolagsreglerna bör avskaffas snarast. Brottsliga förfaranden ska stävjas med straffrättsliga regler och inte med skatteregler som träffar även affärsmässiga transaktioner. 3

4 2.6 Inför direktavdrag för inventarier med anskaffningsvärde upp till ett basbelopp Högre lättnadsbelopp som än de som finns idag för direktavskrivning av inventarier av mindre värde hos mindre företag (anskaffningsvärde högst 5000 kr) skulle väsentligt förenkla förutsättningarna för många mindre företag att själva upprätta årsredovisning och deklaration. Ett direktavdrag för inventarier med ett anskaffningsvärde av ett basbelopp, avrundat till kr i dagens nivå införes. Av förenklingsskäl tillämpas samma belopp för alla bolag oavsett storlek. 3 BESKATTNING AV MINDRE FÖRETAG 3.1 Sänk kraven på företagarens lön i 3:12-reglerna För att löneunderlaget i bolaget ska kunna utnyttjas ska företagarens årslön enligt nuvarande 3:12-regler motsvara 6 inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättning som betalats ut, dock högst 15 inkomstbasbelopp (ca kr/månad). Enligt tidigare regler (före 2006) var kravet maximalt 10 prisbasbelopp (knappt kr/månad). Det maximala lönekravet har alltså skärpts med ca 65 procent. Kravet på löneuttag är högt i synnerhet i vissa branscher, landsändar respektive i medarbetarägda företag. Kravet bör sänkas till den tidigare maxnivån. 3.2 Förbättra för enskilda näringsidkare Ekonomiska förbättringar har skett under senare tid för fåmansföretag (3:12-bolag) och den nya regeringen har aviserat att insatser kommer att göras för dessa företag inom en snar framtid. Det är dock viktigt att villkoren för företag som drivs i företagsformen enskild firma förbättras i motsvarande omfattning. För att uppnå förenklingar bör en schablon införas i räntefördelningssystemet. 3.3 Slopa skatteregler som diskriminerar fåmansföretag och fåmansföretagare Skattesystemet innehåller ett antal regler som särskilt riktar sig mot fåmansföretag och/eller fåmansföretagare. Här lämnas förslag på nio regler som bör slopas eller i vissa fall ändras. a) Förmån av utbildning m.m. b) Vinstandelslån c) Förlustavdragsrätt vid fusion och fission d) Lön och ersättningar till barn och andra familjemedlemmar e) Inlåning till företaget räntesättning f) Beskattning av aktier i skalbolag g) Avdrag för framtida substansminskning h) Särskild beskattning av tillgångar som har förpackats i bolag i) Andelsbyten (48 a kap. IL) 4

5 4 MERVÄRDESBESKATTNING 4.1 Inför kvartalsredovisning för moms för mindre företag Mindre företag bör få möjlighet till kvartalsredovisning i stället för att redovisa varje månad, vilket nu gäller alla företag med en årsomsättning över 1 miljon kr. 4.2 Förenkla momsreglerna för enskilda näringsidkare med anledning av ny redovisningslagstiftning Riksdagen beslöt våren 2006 att förenkla momsreglerna för enskilda näringsidkare i samband med att vi fick förändrade redovisningsregler. Man införde en kontantmetod för företag med en omsättning under 3 miljoner kr. En mycket stor del av de gamla svårigheterna kvarstår emellertid genom att man inte får använda kontantmetoden för transaktioner kring årsskiftet. 4.3 Inför koncernbeskattning inom mervärdesskatten En möjlighet till koncernbeskattning (s.k. gruppregistrering) av mervärdesskatt skulle innebära avsevärda förenklingar och underlätta för företagen, utan att det påverkar statens skatteinkomster. 4.4 Förenkla momsen vid import från tredje land Företagen bör kunna få hantera momsen vid import från tredje land i momsdeklarationen i stället för separat via Tullverket. 4.5 Tillsätt särskild momsförenklingsutredning Många förenklingar går att åstadkomma inom mervärdesskattesystemet utan större påverkan på statens skatteinkomster. En särskild utredning bör tillsättas för att ta fram sådana förslag. 5 ENERGIBESKATTNING 5.1 Sänk energiskatten för hela näringslivet till industrins nivå Energibeskattingen i Sverige är hög i ett internationellt perspektiv. Genom en sänkning av energiskatten för övriga (icke-energiintensiva) företag till nivån för energiintensiva industriföretag kan skapas ett enhetligt och mer konkurrenskraftigt energiskattesystem i Sverige. 5.2 Slopa koldioxidskatten för företag som handlar med utsläppsrätter Systemet med handel med utsläppsrätter medför att koldioxidbeskattningen av de företag som ingår i systemet med handel med utsläppsrätter inte ger några miljöfördelar utan skapar bara konkurrensnackdelar. Därför bör skatten slopas för företag som deltar i handeln med utsläppsrätter. 5

6 6 REDOVISNING 6.1 Lagförslag om slopad revisionsplikt för mindre aktiebolag redan 2007 Revisionsplikten bör slopas för mindre aktiebolag. De små företagen bör själva få avgöra när de har behov av revisor. Genom sådan förenkling uppnås avsevärda kostnadsbesparingar samt en mera behovsstyrd inriktning på revisorernas arbete. Svenska småföretag har inte anledning att betala för tjänster man inte efterfrågar och inte behöver när deras konkurrenter i omvärlden är befriade från detta. Ett lagförslag skulle kunna läggas fram redan våren Utnyttja EU:s maximala tröskelvärden för de mindre företagens redovisningsregler Lättnadsreglerna för mindre företag enligt årsredovisningslagen (ÅRL) bör fullt ut följa EU:s maximala tröskelvärden för små företag. 6