Inför en KRAV-märkning av småföretagsregler

Transkript

1 Rapport från Företagarna februari 2011

2 9 övergripande förslag förslag för enklare redovisning och revision förslag för enklare momsregler förslag för enklare skatteregler... 7 Förslag för enklare patentregler förslag för enklare socialförsäkringsregler förslag för enklare arbetsmarknadsregler förslag för enklare miljöregler Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Inför en KRAV-märkning av småföretagsregler För att bidra till ett bättre företagsklimat föreslår Företagarna att det införs en KRAV-märkning av goda småföretagsregler som också bör förses med en särskild symbol. Se till hela regelbördan Regeringen bör ta tag i de frågor som irriterar småföretagen mest och inte bara se till de administrativa kostnaderna utan hela regelbördan. Bättre samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter är viktigt för smidigare hantering. Småföretagen behöver En väg in. Inför en Elektronisk Småföretagsombudsman Företagarna vill se en elektronisk småföretagsombudsman, en portal för förslag, synpunkter och klagomål med särskilt fokus på småföretagen. Där ska de kunna få snabb återkoppling med öppenhet om kommentarer på klagomål. Förenkla i kommuner och regioner Underlätta jämförelser av småföretagens villkor mellan kommuner/regioner. Det är viktigt med enhetliga regler inte minst för företag med verksamhet i flera kommuner. Lyft fram exempel från kommuner som har lyckats med information, service, snabb handläggning, lättillgänglighet etc. Vi vill se försök med fasta handläggningstider inom några områden för att öka servicegraden. Ge företagen tydlig information på lätt sätt Alla myndigheter bör presentera tydlig information på webben om hur företagens ärenden handläggs och aktuella handläggningstider. Det är också viktigt för företagaren att kunna logga in och följa sitt eget ärende via internet, men även via telefon. Det finns företagare som inte använder internet. 2

4 Inför en minsta tidsfrist mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande för företagsregler Företagarna anser att det behövs en regel om en minsta tidsfrist mellan beslut och ikraftträdande och att denna bör gälla både nationella regler och vid implementering av EU-direktiv. Hur lång tid som behövs bör beslutas i varje enskilt lagstiftningsärende men en generell miniminivå bör finnas. Tidsfristen måste vara flexibel för att kunna ta hänsyn till olika ingripande regler. Verka för tidsfrister också för EU-direktiv Regeringen bör driva på för att regler om minsta tidsfrist och avstämningstidpunkter ska införas även i fråga om EU-direktiv. I fråga om stora lagändringar som bygger på EU-direktiv och förutsätter att alla medlemsländer inför systemen samtidigt bör direktiven förses med uttryckliga avstämningstidpunkter för implementeringsarbetet. Ett exempel som förskräcker är införandet av elektroniska portaler för återbetalning av utländsk moms som skulle börja gälla den 1 januari När ansökningstiden för 2009 löpte ut sista september 2009 fanns fortfarande omfattande tekniska problem med vissa länders system och ansökningstiden har nyligen förlängts till utgången av mars Inför gemensamma startdatum Regeringen bör driva på för att alla direktiv och förordningar från EU som rör företag ska ha gemensamma startdatum (1 januari och 1 juli). Men enligt förslaget ovanför behövs även en minimifrist mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande. Utvärdera reformer Det räcker inte med en konsekvensanalys över förväntat utfall och inverkan av nya regler. För att kontrollera om reglerna i sig och i kombination med andra regler ger önskat resultat och samtidigt är så lite ingripande för småföretagen som möjligt behövs utvärderingar i efterhand. Kontaktperson: Annika Fritsch: , annika.fritsch@foretagarna.se 3

5 Inför valfria räkenskapsår för alla företag Riksdagen har nyligen beslutat att införa valfri tolvmånadersperiod för räkenskapsåren för aktiebolag. Företagarna anser att samma möjligt bör öppnas för dem som har enskild firma och handelsbolag. Vidga kretsen av aktiebolag som kan slopa revision Regeringen bör snarast höja gränsbeloppen för vilka aktiebolag som kan välja bort revision. I förlängningen vill Företagarna att de svenska reglerna ska följa utredningsförslaget, det vill säga EU:s gränser (högst 83 miljoner kr i omsättning, 50 anställda och 41,5 miljoner kr i balansomslutning, max ett av gränsbeloppen får överskridas). Det är bra att så många bolag som möjligt får möjlighet att välja om de behöver revision, andra alternativ för kvalitetsgranskning eller ingen kvalitetsgranskning alls. Kontaktperson: Annika Fritsch, , annika.fritsch@foretagarna.se Kartlägg vilka regler i momslagen som går längre än EU kräver Sverige bör undvika överimplementering, sk Gold-plating. Företagarna anser därför att det behövs en ordentlig kartläggning av vilka svenska momsregler som går längre än EU:s direktiv för att därefter avveckla överimplementeringen. Inför rak kontantmetod även vid årsskiftet Företagarna vill vidga rätten att kontantredovisa så att den både kan tillämpas vid högre omsättning och dels även vid årsskiftet, så kallad rak kontantmetod. Sedan några år får enskilda näringsidkare med högst 3 miljoner kr i omsättning redovisa momsen kontant, och Riksdagen har beslutat att även de minsta aktiebolagen med en omsättning upp till 3 miljoner kronor ska kunna redovisa kontantmässigt. Men kontantredovisningen tillåts tyvärr bara under löpande bokföringsår, inte i årsredovisningen. Företagarna vill öppna möjligheten för alla småföretag att använda rak kontantmetod för sin redovisning samt att det ska gälla upp till en omsättning motsvarande

6 Inför låg enhetlig momssats Företagarna efterlyser enklare momsregler och vill bland annat ha en lägre, enhetlig momssats i stället för flera olika. Momsreglerna innebär stora svårigheter för företagen och är samtidigt något som de tvingas hantera varje dag. Det är därför ett område som är väsentligt att förenkla så långt det är möjligt. Vidga möjligheten till förenklad faktura enligt momslagen Momsreglerna ställer krav på en mängd uppgifter som ska finnas i varje faktura/kvitto. Det innebär onödigt administrativt krångel, som särskilt drabbar småföretag utan avancerade faktureringsprogram. Företagarna vill vidga möjligheten att använda förenklad faktura, med färre obligatoriska uppgifter, från dagens regler på ett maxbelopp på 2000 kr inklusive moms, till 400 exklusive moms, vilket blir högsta gräns när nya EU:s nya faktureringsdirektiv börjar gälla Undvik krav på snabbfakturering i de nya faktureringsreglerna Bland nyheterna i EU:s faktureringsdirektiv som träder i kraft 2013 finns kravet att företagen måste ställa ut faktura senast 15 dagar efter utgången av den månad leveransen skedde. En konsulttjänst som utförs under januari månad måste då faktureras senast den 15 februari. Detta kommer att innebära stora svårigheter, inte minst för små företag att klara. Kraven enligt direktivet gäller dock bara vid handel mellan EU-länderna. För försäljning inom landet har länderna valfrihet. Företagarna anser det mycket viktigt, inte minst för småföretagen att Sverige undviker att införa korta faktureringsfrister där detta är möjligt. Inför tröskelvärden för att lämna periodisk sammanställning vid EUhandel Sedan januari 2010 är huvudregeln vid affärer mellan företag numera att köparen ska redovisa momsen som s.k. omvänd moms. Säljaren fakturerar utan moms och måste därför utöver den vanliga momsdeklarationen även lämna detaljerade uppgifter om försäljningen i en periodisk sammanställning. Företagarna vill att Sverige driver på för att EU ska införa tröskelvärden så att företagen slipper denna dubbelrapportering när det gäller obetydliga belopp. Enligt dagens regler tvingas företagen till dubbelredovisning från första euron i handel mellan länderna. Ett mindre fribelopp skulle lätta denna regelbörda för företagen utan att ha någon märkbar ekonomisk betydelse för olika medlemsländer. 5

7 Inför enklare hyresmoms Företagarna vill att lokaluthyrning ska medföra momsskyldighet men med en möjlighet för företag att välja att avstå från denna skattskyldighet ( opt out ). En alternativ lösning kan vara att göra det möjligt för företag att bli skattskyldiga till moms utan särskild ansökan om frivillig skattskyldighet. Inför enklare momshantering vid import Företagarna anser att företag som importerar varor från länder utanför EU ska få redovisa momsen i skattedeklarationen på motsvarande sätt som vid förvärv inom EU, dvs förvärvsbeskattning. I dagsläget måste företagen först betala och redovisa moms till Tullverket för att sedan även redovisa motsvarande till Skatteverket. Inför momsavdrag på företagsbilar Inför full avdragsrätt för moms på bilar som behövs och används i verksamheten. Det bör gälla oavsett om bilen klassas som personbil eller lastbil. Enligt dagens regler får de allra flesta företag inget momsavdrag för inköp av personbil. Undantag gäller för bland annat taxi och biluthyrning. Moms på hyra av personbil i vanliga verksamheter är avdragsgill till 50 procent. För lätta lastbilar med en tjänstevikt över kg - som har luftspalt mellan förarhytten och skåpkarosseriet - får företag dock göra fullt momsavdrag. Företagarna anser att full avdragsrätt bör gälla för moms på alla bilar som behövs och används i verksamheten. Det är viktigt med enhetliga regler och avdragsrätt för förvärv, hyra och drift av tillgångar som behövs i verksamheten. Behåll momsavdrag för inventarier i kontor som ligger i bostaden Småföretag har ofta inte råd att hyra kontor utan använder ett eller flera kontorsrum i bostaden. Enligt ett färskt ställningstagande från Skatteverket som bygger på domar från Kammarrätt och Regeringsrätt är moms på inventarier i arbetsrum som ligger i bostaden inte längre avdragsgill. Det gäller exempelvis skrivbord, bokhyllor och besöksfåtöljer. Företagarna är starkt kritiska mot detta och anser att skattereglerna måste ändras så att de inte drabbar de minsta företagen som inte har råd att hyra särskilda kontorslokaler. Det är en grundläggande princip att företagen inte ska drabbas av kostnader för dold moms utan att ingående moms i skattepliktig verksamhet ska vara avdragsgill. Annars tvingas småföretagen hyra andra lokaler i stället för att använda pengarna effektivt i företaget. Kontaktperson: Annika Fritsch, , annika.fritsch@foretagarna.se 6

8 Förenkla företagsbeskattningen men först en schablon för lågbeskattad avkastning till soloföretagare Hela företagsbeskattningen och kapitalbeskattningen behöver göras om och förenklas. I avvaktan på en genomgripande reform bör enskilda näringsidkare, precis som fåmansbolagsdelägare kunna ta ut lågbeskattad avkastning från sitt företag utan krångliga beräkningar. Företagarna vill därför införa en schablonregel vid räntefördelningen. Inför neutrala skatteregler mellan olika företagsformer I dagsläget missgynnas enskilda näringsidkare och bolagsmän i handelsbolag i förhållande till den som driver verksamhet i AB-form när det gäller avdrag för friskvård och gymkort. Vidare saknar enskilda näringsidkare och bolagsmän i handelsbolag rätt att utnyttja den så kallade kompletteringsregeln för avsättningar till tjänstepension. Tillåt kvartalsredovisning av alla företagets skatter Mindre företag kan redovisa moms kvartalsvis men tvingas fortfarande lämna skattedeklaration varje månad. Det gäller företagets F-skatt, anställdas preliminärskatt och arbetsgivaravgifter som ska lämnas varje månad. Företagarna vill låta företagen välja kvartalsredovisning av alla skatter. Låt företag med lokal i egen bostad få avdrag för marknadsmässig hyra Många småföretagare har kontor och andra lokaler i sin bostad. Enligt nuvarande regler är avdragsmöjligheterna minst sagt begränsade Enligt Skatteverket bör en kostnad om kr medges om det gäller enstaka rum. Företagarna anser att företag som behöver och använder lokalerna i verksamheten bör ha full avdragsrätt för en marknadsmässig hyra. Att låta företag göra avdrag för marknadsmässig hyra är samma logik som att privatpersoner beskattas för förmåner utifrån marknadsvärdet. Skatteverket har länge haft uppgifter om genomsnittlig hyresnivå på olika orter i landet. 7

9 Höj gränsen för direktavdrag för inventarieinköp Företagarna vill förenkla redovisning och skatteregler genom att låta företagen få göra direktavdrag för köp av inventarier upp till ett basbelopp. Idag går gränsen vid ett halvt basbelopp. Inför full avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i fåmansbolag Företagarna anser att fåmansbolag ska kunna använda vinstandelslån som en del av sin finansiering och vill därför införa full avdragsrätt för den ränta bolaget betalar. Enligt dagens regler kan fåmansbolag i praktiken inte använda denna finansieringsform då bolaget inte får avdrag för den del av räntan som är beroende av utdelning eller vinst som betalas till ägare eller närstående. Slopa hårdare skatteregler på utbildning för ägare och närstående i småföretag Förmån av utbildning i samband med omstrukturering för att undvika arbetslöshet är skattefri för anställda men inte för ägare och närstående i fåmansbolag eller enskilda näringsidkare. Företagarna anser att skillnaden är omotiverad och bör slopas snarast. Slopa hårdare villkor för ersättningar till familjemedlemmar i fåmansbolag och enskild näringsverksamhet Företagarna vill slopa hindren för barn (under 16 år) till företagsledaren eller dennes make från att jobba extra hos föräldrarna. Särreglerna innebär att det är företagsledaren i stället för barnet som beskattas för inkomsten. Varför ska det vara svårare för dessa ungdomar att få feriearbete i föräldrarnas företag än för deras kamrater? Alla unga borde uppmuntras att få arbetslivserfarenhet och det borde vara helt naturligt att barn till företagare börjar sitt arbetsliv genom att arbeta extra i föräldrarnas företag. Slopa kravet att bevisa marknadsmässig ersättning Även reglerna om ersättning till företagsledarens make och barn över 16 år är hårdare än för vanliga anställda. Enligt Skatteverket går gränsen redan vid 90 kr/timme (motsvarar ca kr/månad vid heltidsarbete). Vid högre ersättning måste företagsledaren kunna bevisa att den är marknadsmässig, annars flyttas beskattningen över till företagsledaren i stället. Företagarna anser att regeln är otidsenlig och kan vara förnedrande för dem som drabbas varför den bör slopas. 8

10 Stimulera små företags expansion genom riskkapitalavdrag Företagarna anser att det snarast bör införas riskkapitalavdrag för att stimulera investeringar i småföretag. Sverige behöver fler och växande företag och då behöver småföretagen tillgång till finansiering. Det handlar ofta om att övertyga nära och kära om att sätta in pengar i företaget i tidiga expansionsskeden. Dessa investeringar är ofta riskfyllda men mycket värdefulla för att företagen ska kunna utvecklas. Detta gäller inte minst för att underlätta för växande företag och satsningar inom miljöteknik. Kontaktperson: Annika Fritsch, , annika.fritsch@foretagarna.se Inför möjlighet att ansöka om svenskt patent på engelska För att söka svenskt nationellt patent måste hela ansökan (både patentkrav och patentbeskrivning) skrivas på svenska. För europeiska patent räcker det att patentkraven översätts till svenska. Resten av ansökan kan skrivas på engelska. Företagarna anser att företagen ska kunna välja att göra på motsvarande sätt även vid ansökan om svenskt nationellt patent. En sådan reform skulle underlätta och göra det billigare för företag att skydda sina uppfinningar. Kontaktperson: Ulrica Dyrke, , ulrica.dyrke@foretagarna.se Sänk arbetsgivaravgifter och egenavgifter med inriktning på småföretagen Företagarna efterlyser enklare och mer generella regler för arbetsgivaravgifter och egenavgifter i stället för det lapptäcke av avgiftsnivåer för olika grupper som finns nu. I första hand bör avgiften sänkas med 7,5 procentenheter för alla med lönesummor upp till 3 miljoner kr per år, vilket skulle betyda mest för de minsta företagen. En enhetlig avgiftsnivå är enklare för företagen att hantera än dagens splittrade regelsystem 9

11 Låt Försäkringskassan betala semesterlönegrundande frånvaro Vissa typer av frånvaro från arbetet ger rätt till semesterlön. Företagarna anser att det är fel att företagare ska tvingas betala semesterlön för frånvaro då Försäkringskassan betalat ersättning. Det borde givetvis vara den som betalat ersättningen som ska ansvara för att hantera semesterlönegrundande frånvaro. Om företagen slapp hantera den semesterlönegrundande frånvaron skulle det innebära både minskad administrativ börda och minskade kostnader för frånvaron. Slopa sjudagarskarensen för egenföretagare Företagarna har som enda remissinstans hela tiden kritiserat förslaget att egenföretagare måste ha minst 7 dagars karens. Vi är mycket nöjda att regeringen nu beslutat se över reglerna och rikta en uppmaning att snarast möjligt låta egenföretagare välja själva. Slopa företagens sjuklöneansvar Företagarna har visat att arbetsmarknaden påverkas negativt av företagens sjuklöneansvar genom att många företag väljer att inte anställa. Dessutom har det inte framkommit något som visar att företagens sjuklöneansvar skulle minska antalet sjukdagar. Företagarna anser att det är dags avskaffa sjuklöneansvaret. Därmed bör även sjudagarskarensen slopas senast samtidigt. Säkerställ förbättrade rehabiliteringsregler Företagarna har exempel där företagare har uppmanats att lägga ned lönsamma företag efter sex månaders sjukdom för att kunna få arbetslöshetsersättning. Problemen är en följd av reglerna om rehabiliteringskedjan och villkoren för att företagaren ska kunna få arbetslöshetsersättning under tiden denne prövas mot arbetsmarknaden. Företagarna anser att reglerna måste ändras. Lönsamma företag ska inte behöva läggas ned. Det är stor skillnad mellan att kräva att en företagare ska lägga ned sitt företag och att tvinga en anställd ska söka jobb inom nya områden. Kontaktperson: Anders Fogelberg, , anders.fogelberg@foretagarna.se 10

12 Slopa turordningsreglerna för de minsta företagen Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd är otidsenliga och svårhanterliga. Reglerna ger inlåsningseffekter och tröghet på arbetsmarknaden. Dessutom leder de till att många företag som hamnat i kris tvingas göra sig av med kompetens som de egentligen skulle behöva ha kvar. Små företag är särskilt känsliga för detta. Turordningsreglerna bör därför slopas för företag upp till tio anställda och att upp till 20 anställda ska kunna undantas i större företag. Förläng provanställningsperioden Företagarna anser att provanställning ska kunna pågå i ett år i stället för som nu högst 6 månader. Det skulle underlätta för småföretag att våga anställa och därmed expandera. Småföretagen behöver ofta lära upp personalen och har därför behov av en längre prövotid. Minska byråkratin i LAS I I lagen om anställningsskydd, LAS finns flera regler som är onödigt byråkratiska och inte passar småföretag. Det gäller exempelvis kravet att arbetsgivaren ska lämna skriftlig information om alla väsentliga villkor för anställningen till arbetstagaren, inom en månad efter att arbetstagaren har börjat arbeta. Ett generellt krav på skriftlig information är onödigt, särskilt i småföretagen och vi anser att det bör avskaffas. Minska byråkratin i LAS II Ett annat exempel är kravet på skriftlig information när förutsättningarna för anställningen ändras. I småföretag där det ofta är nära mellan chefen och de anställda passar inte denna typ av regler. Företagarna anser att frågor som dessa bör kunna lösas direkt genom överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda och utan lagkrav. Förenkla arbetstidsreglerna EU:s arbetstidsdirektiv i kombination med den svenska arbetstidslagstiftningen utgör ett lapptäcke av regler som ofta medför stora problem för företagen. På områden där det finns EU-direktiv bör svenska regler följa dessa, utan sk Goldplating. Det skulle bli enklare både inom Sverige och på den inre marknaden. 11

13 Förändra konfliktreglerna Bland företag som har kollektivavtal anger en femtedel att de tvingats till det efter fackliga påtryckningar. För bättre maktbalans på området bör lagen ändras så att stridsåtgärder måste stå i proportion till vad fackföreningarna vill åstadkomma för de anställda. Företagarna vill också införa förbud mot sympatiåtgärder. Färre möjligheter att ta till tvångsmedel skulle stimulera till mer flexibla avtal som passar fler företag. Framförallt behöver avtalen ta hänsyn till de mindre företagens speciella situation. Förenkla arbetsmiljöreglerna Sverige har en arbetsmiljö i toppklass. Det är bra både för de anställda och för företagen. Det finns dock onödig byråkrati i tillämpningen av lagstiftningen. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete innehåller krav på skriftlig dokumentation även för små företag. Reglerna innebär en tung administrativ börda, särskilt för de små företagen. Det bör vara tillräckligt med det krav som finns i arbetsmiljölagen, att arbetsgivaren i den utsträckning verksamheten kräver skall dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Inför färre ledighetsregler Små företag är mycket beroende av att anställda är på plats. Företagarna ifrågasätter därför rimligheten den mängd ledighetsformer som finns. Istället bör inriktningen vara en ökad rörlighet på arbetsmarknaden så att fler till exempel vågar säga upp sig för att byta jobb eller studera i förvissningen att det är lätt att få ett nytt arbete. Kontaktperson: Anders Fogelberg, , anders.fogelberg@foretagarna.se 12

14 Stopp för kommunalt veto vid vindkraftsutbyggnad Med nuvarande regler kan kommuner stoppa en ansökan om vindkraftsutbyggnad genom att inte yttra sig eller bordlägga ärendet. Detta drabbar företagen med kostnader och leder till att investeringar sker utomlands istället. Innan ett vindkraftverk kan börja byggas krävs ansökningar och ett antal tillstånd. Företagarna efterlyser en samordning och förenkling av ansökningsoch tillståndsprocessen. Se över antalet miljökonsekvensbeskrivningar Företagarna vill generellt att Sverige ska undvika sk gold-plating, eller överimplementering av EU-direktiv. Ett tydligt exempel på nationella extrakrav är den stora mängd miljökonsekvensbeskrivningar som sker i Sverige. Här görs ca per år jämfört med ca 25 per år i Finland, trots att samma direktiv gäller. Handläggningstider på 10 år vid större tillståndsärenden är inte ovanligt. Detta drabbar företagen mycket hårt och innebär samtidigt risker för att eftertraktade investeringar sker utomlands i stället för i Sverige. Även inom detta område vill Företagarna därför att det ska göras en ordentlig kartläggning av vilka svenska regler som innebär överimplementering och att dessa ska rensas ut. Inga tillsynsavgifter utan tillsyn I dagsläget förekommer det att kommuner debiterar årliga tillsynsavgifter för företag, oavsett om någon faktisk tillsyn sker eller inte. Företagarna anser att detta skickar felaktiga signaler och bör upphöra. De företag som sköter sig och sin rapportering exemplariskt ska inte behöva betala lika mycket för tillsynen som företag med bristande rapportering och underlag, där tillsynen kräver mer resurser. Kontaktperson: Rebecca Källström, , rebecca.kallstrom@foretagarna.se 13