Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag"

Transkript

1 Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen normalt på marknadsmässiga villkor och det uppstår normalt inga skattemässiga värderingsproblem. Om ett generationsskifte eller en annan överlåtelse till en närstående sker görs överlåtelsen ofta mot en ersättning som understiger marknadsvärdet. Vid värdering av företag kan detta skapa olika skatterättsliga problem. Om man tillåter underprisöverlåtelser helt utan restriktioner kan detta medföra asymmetri i skattesystemet och det kan ge upphov till inte avsedda skatteförmåner. Under senare år har i Sverige ett stort antal förändringar genomförts inom skatteområdet för att underlätta just generationsskifte, omstruktureringar och andra överlåtelser av företag. År 1999 infördes särskilda inkomstskatterättsliga regler med syfte att underlätta sådana transaktioner inom företagssektorn. En viktig del i reformen var införandet av bestämmelser om särskilda skatterättsliga värderingsregler i samband med överlåtelser till underpris. Reglerna finns i inkomstskattelagen (IL). Även på gåvoskatteområdet har det så sent som innevarande år skett lättnader i beskattningen vid överlåtelse av företagsförmögenhet. Även i dessa fall tog den nya lagstiftningen sin utgångspunkt i förändrade värderingsregler. Gåvoskatt regleras i lagen om arvsskatt och gåvoskatt (AGL). I skrivande stund har regeringen valt att gå ytterligare ett steg för att underlätta generationsskifte av familjeföretag genom att föreslå att AGL helt slopas, dvs. arv och gåvor skall ske skattefritt. 1 Jag har valt att avgränsa framställningen till värderingsproblem i samband med underprisöverlåtelser ur dels ett inkomstskatterättsligt och dels ett gåvoskatterättsligt perspektiv. I nästa avsnitt behandlar jag kort allmänna principer för värdering, exempelvis klassificering av överlåtelsen som köp, gåva eller båda delarna samtidigt. Efter denna inledning har jag valt att dela upp den fortsatta framställningen i tre delar, nämligen värdering i samband med överlåtelse till underpris av fast egendom i näringsverksamhet, lös egendom i näringsverksamhet och aktier i fåmansföretag Allmänna principer för värdering Den inkomstskatterättsliga värderingen kan sägas vara marknadsvärdeorienterad. Utgångspunkten är att inkomster i annat än pengar skall värderas till marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster. I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris närings- 1 Prop. 2004/05:1. RETTID

2 idkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. 2 Man eftersöker således något sorts objektivt jämförelsepris. 3 I vissa fall finns officiella noteringar, exempelvis för börsnoterade aktier, och då är värderingsproblematiken obefintlig. Andra tillgångar, exempelvis andelar i fåmansföretag, kan vara mycket svåra att värdera eftersom det inte finns någon egentlig marknad. För tillgångar där emellan exempelvis fastigheter och lös egendom i näringsverksamhet finns större eller mindre värderingsproblem. I ett fåtal fall bestäms marknadsvärdet schablonmässigt. 4 Även den gåvoskatterättsliga värderingen är som utgångspunkt marknadsvärdeorienterad. Tillgångar skall uppskattas till vad de kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning. 5 Från denna utgångspunkt finns många undantag. Exempelvis skall aktier som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbunden notering värderas till antingen 75 procent eller 30 procent av det noterade värdet. 6 Aktier som inte omsätts marknadsmässigt exempelvis aktier i fåmansföretag värderas till marknadsvärdet. Under vissa förutsättningar kan aktiernas värde sättas ned till 30 procent, se vidare nedan avsnitt 4.2. Inte heller fast egendom värderas ut gåvoskatterättslig synvinkel till marknadsvärdet. Denna egendom värderas normalt utifrån dess taxeringsvärde. Detta värde bestäms genom allmänna fastighetstaxeringar och beräknas med ledning av försäljningar inom ett visst område. Som allmän grund vid värderingen gäller att värdet skall uppgå till 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom ifrågavarande säkerhetsmarginal undviks att taxeringsvärdet kommer att överstiga fastighetens verkliga marknadsvärde. 7 Taxerigsvärdet justeras i princip varje år. Gränsdragningen mellan å ena sidan köp m.m. (onerösa överlåtelser) och å andra sidan gåvor (benefika överlåtelser) vållar normalt inga problem. Är det fråga om en överlåtelse till underpris kan emellertid olika klassificeringsproblem uppstå. Kännetecknande ur ekonomisk synvinkel för en överlåtelse till underpris är att överlåtelsen består av två delar, dels köp och dels gåva. Sådana blandade överlåtelser sker i första hand till närstående. Klassificeringen görs på olika sätt ur inkomstskatterättslig respektive gåvoskatterättslig synvinkel och utan harmonisering mellan systemen. Skillnad görs också på överlåtelse av fast respektive lös egendom. Klassificeringen baseras i huvudsak på två olika grundläggande principer, huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen. Huvudsaklighetsprincipen innebär att klassificeringens huvudsakliga karaktär styr bedömningen, varvid man jämför egendomens värde och vederlagets storlek. Uppgår vederlaget minst till egendomens värde är överlåtelsen i sig onerös (köp) och om vederlaget understiger egendomens värde är överlåtelsen i sin helhet benefik (gåva). Klassificeras förvärvet som gåva bortser man normalt från vederlaget och mottagaren övertar överlåtarens anskaffningsutgift för egendomen, kontinuitetsprincipen kap. 2 IL. Prop. 1999/2000:2, del 2, s Så är fallet för exempelvis olika förmåner för anställda och näringsidkare. Jfr 23 F andra stycket AGL. Värderingen styrs i princip efter vilken marknadsplats det är fråga om. Inkomstskatt, Lodin m.fl. s. 210 f. RETTID

3 Delningsprincipen innebär att transaktionen delas upp i två delar, ett köp och en renodlad gåva. Uppdelningen går till så att vederlaget för egendomen ställs i relation till egendomens värde. Kvoten utgör sedan skiljelinje mellan den onerösa och benefika delen. Ett exempel får illustrera principerna. Egendomens värde är kr och vederlaget kr. Gåvoavsikt kan förutsättas då överlåtelsen sker mellan närstående. Enligt huvudsaklighetsprincipen betraktas överlåtelsen i sin helhet som benefik då vederlaget understiger egendomens värde och gåvoavsikt kan presumeras. Delningsprincipen medför att fånget till hälften ( / ) är oneröst och till hälften är benefikt. 2. FAST EGENDOM I NÄRINGSVERKSAMHET 2.1. Inkomstskatterättslig värdering Vid överlåtelse av fast egendom tillämpas huvudsaklighetsprincipen. Utgångspunkten för gränsdragningen är relationen 100:100 mellan prestation och värde. Som värde används inte fastighetens marknadsvärde utan dess taxeringsvärde som gäller för överlåtelseåret. Detta innebär att understiger vederlaget överlåtelseårets taxeringsvärde klassificeras överlåtelsen i dess helhet som gåva. Någon kapitalvinstbeskattning sker inte. Vidare tillämpas kontinuitetsprincipen som innebär att förvärvaren övertar överlåtarens anskaffningsvärde, avskrivningsplan m.m. Om fastighetens anskaffningsvärde understiger betald ersättning får inte förvärvaren tillgodoräkna sig mellanskillnaden som anskaffningsvärde. Är ersättningen lika med eller högre än nämnda taxeringsvärde klassificeras överlåtelsen i dess helhet som köp. Överlåtaren skall beskattas för den kapitalvinst som uppstår. Betald ersättning utgör förvärvarens anskaffningsvärde. Finns ingen gåvoavsikt klassificeras även överlåtelser mot ersättning som understiger taxeringsvärdet som köp Gåvoskatterättslig värdering Gåvoskatterättsligt tillämpas delningsprincipen. Denna innebär att skillnaden mellan fastighetens värde och ersättningen som utgår i samband med gåvan utgör gåvoskattepliktigt värde. Som fastighetens värde gäller dess taxeringsvärde året före överlåtelseåret. 8 Överförs skulder hänförliga till fastigheten till förvärvaren i samband med gåvan räknas överförd skuld som ersättning och minskar således gåvans värde. För att underlätta generationsskifte av företag har införts särskilda lättnadsregler som innebär att det gåvoskatterättsliga värdet sätts ned till 30 procent av taxeringsvärdet. För att denna reducering skall få ske måste bl.a. ett antal villkor vara uppfyllda, se vidare nedan avsnitt 3.2 angående detta Jämförelse mellan systemen Noterbart är att klassificeringen sker utifrån olika principer ur inkomstskatterättsligt respektive gåvoskatterättsligt perspektiv. I den praktiska tillämpningen kan detta utnyttjas på olika sätt. Ett exempel får illustrera en för den skattskyldige fördelaktig tillämpning av de båda regelsystemen. Antag att en fastighet överlåts för 1100 år 2. Fastighetens 8 I vissa fall, exempelvis vid stora och plötsliga värdeförändringar, görs särskild värdering. RETTID

4 marknadsvärde vid överlåtelsen uppgår till Taxeringsvärdet var 1000 år 1 och 1200 år 2. Inkomstskatterättsligt klassificeras transaktionen som en gåva, ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde (1200). Någon omedelbar inkomstskattemässig konsekvens uppstår inte utan kontinuitetsprincipen tillämpas. Inte heller någon gåvoskatterättslig konsekvens uppstår eftersom vederlaget överstiger taxeringsvärdet året före överlåtelseåret (1000). Således kan överlåtelsen till underpris göras utan såväl inkomstskatt som gåvoskatt. I vissa fall kan systemet dock vara ofördelaktigt för den skattskyldige. Antag att taxeringsvärdena är de omvända, 1200 år 1 och 1000 år 2. Vid klassificeringen bedöms överlåtelsen som köp ur inkomstskatterättslig synvinkel och samtidigt uppstår en skattepliktig gåva (skillnaden mellan taxeringsvärde och ersättning). Såväl gåvoskatt som inkomstskatt utgår. Noterbart är att det inte finns någon samordning mellan de båda systemen. 3. LÖS EGENDOM I NÄRINGSVERKSAMHET 3.1. Inkomstskatterättslig värdering Allmänt Gränsdragningen mellan köp eller gåva har idag begränsad betydelse. Det är framför allt när det gäller överföring av skattemässiga reserveringar som det har betydelse. Klassificeras överlåtelsen som en gåva kan exempelvis expansionsfond överföras till förvärvaren. Överlåts lös egendom till underpris är huvudregeln att delningsprincipen gäller, dvs. överlåts tillgången mot en ersättning som understiger marknadsvärdet är det fråga om dels köp och dels gåva. Reglerna i IL är numera uppbyggda utifrån att man överlåter enstaka tillgångar. Vid klassificering av en överlåtelse av samtliga tillgångar i en näringsverksamhet som köp eller gåva skall sannolikt värderingen göras av hela den överlåtna förmögenhetsmassan tillgångar minus skulder. 9 Det som överlåts är en sammanhållen enhet. Det görs således ingen klassificering tillgång för tillgång. Någon ändring torde således inte ha skett genom införandet av underprisreglerna. 10 Ur ekonomisk synvinkel är det otvivelaktigt på det sättet att understiger ersättningen tillgångarnas marknadsvärde och gåvoavsikt föreligger är det fråga om delvis köp och delvis gåva. När det gäller klassificering av överlåtelsen som köp eller gåva är emellertid den allmänna uppfattningen att huvudsaklighetsprincipen skall tillämpas. I avsaknad av rättspraxis hävdas två linjer när egendomens värde skall bestämmas. 11 Den ena använder sig av tillgångarnas skattemässiga restvärde vilket innebär att motsvarar ersättningen tillgångarnas skattemässiga värde klassificeras överlåtelsen som ett köp i dess helhet. Den andra linjen använder sig av tillgångarnas marknadsvärde vilket innebär att en överlåtelse till skattemässigt restvärde och gåvoavsikt föreligger är gåva i dess helhet SOU 2002:52, Beskattning av småföretagare, Del 2 Generationsskiften, s. 181 ff. Jfr Regeringsrättens uttalande i dom den 21 april 2004, mål nr SOU 2002:52, Beskattning av småföretagare, Del 2 Generationsskiften, s. 181 ff. RETTID

5 Uttagsbeskattning De allmänna reglerna om beskattning av näringsverksamhet täcker inte den situationen att en näringsidkare tar ut varor och andra tillgångar ur näringsverksamheten för konsumtion eller annat privat förfogande. De allmänna reglerna ger inte heller möjlighet till beskattning vid överlåtelse mot en ersättning som understigande marknadsvärdet till annan. Inkomstskattesystemet innehåller därför regler som beskattar uttag och överlåtelser till underpris. Grunden för dessa regler är att förhindra olika privata förfoganden av näringsegendom utan att beskattning sker. Innebörden av att uttagsbeskattning aktualiseras är att tillgången anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Det uppstår en vinst i företaget. Samtliga tillgångar som finns i en näringsverksamhet kan träffas av uttagsbeskattning. Överlåts en hel näringsverksamhet torde inte bara tillgångar utan även upparbetad goodwill omfattas av uttagsbeskattningen. Normalt torde det dock inte finnas något goodwillvärde i enskild näringsverksamhet Underprisöverlåtelse Om uttagsbeskattning skulle ske villkorslöst vid alla överlåtelser till underpris skulle generationsskiften och andra omstruktureringar försvåras och i många fall omöjliggöras. Då fråga är om överlåtelse av tillgångar reglerar underprisreglerna under vilka förutsättningar en underprisöverlåtelse kan genomföras utan uttagsbeskattning. De tidigare villkor som uppställts i praxis för att uttagsbeskattning ska kunna underlåtas vid underprisöverlåtelser ersätts med en uttrycklig lagreglering. För att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas skall fem villkor vara uppfyllda. 1. Överlåtare och förvärvare skall vara en fysisk person, ett företag 12 eller ett svenskt handelsbolag. 2. Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. 3. Överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av näringsverksamhet eller en verksamhetsgren överlåts (föreligger koncernbidragsrätt kan enstaka tillgångar överlåtas). 4. Om överlåtaren är bl.a. en fysisk person och förvärvaren är ett företag skall samtliga andelar i förvärvande företag vara kvalificerade. 5. Det får inte under det beskattningsår då överlåtelsen sker ha uppkommit underskott i förvärvarens näringsverksamhet. Är så fallet kan förvärvaren välja att avstå från att utnyttja underskotten. Är nämnda villkor uppfyllda vilket oftast är fallet är det fråga om en underprisöverlåtelse. Detta innebär att uttagsbeskattning inte skall ske. Överlåts en tillgång mot en ersättning som motsvarar tillgångens skattemässiga värde utlöses således inte någon beskattning hos överlåtaren. Understiger ersättningen tillgångens skattemässiga värde anses tillgången överlåten för det skattemässiga värdet och förvärvad för samma belopp. Om ersättningen för tillgången överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet anses den avyttrad för ett belopp motsvarande ersättningen och förvärvad för samma belopp. Här råder dock 12 Med företag avses bl.a. aktiebolag och ekonomisk förening. RETTID

6 viss osäkerhet i det fall det är överlåtelse av en hel näringsverksamhet eller en verksamhetsgren och överlåtelsen klassificeras som gåva. 13 Frågan är komplicerad och får diskuteras i annat sammanhang. Sammanfattningsvis är det således möjligt att överlåta tillgångar mot en ersättning som understiger marknadsvärdet utan inkomstskattekonsekvenser för överlåtaren. Samtidigt tillämpas normalt kontinuitetsprincipen för förvärvaren Gåvoskatterättslig värdering Vi gåva av lös egendom som räknas till överlåtarens näringsverksamhet tillämpas delningsprincipen. Detta innebär att överlåtna tillgångar minskas med dels skulder i näringsverksamheten hänförliga till överlåtna tillgångar och dels den ytterligare ersättning som utgår. En viktig fråga är vilket värde som den överlåtna verksamheten eller egentligen de överlåtna tillgångarna skall åsättas. Värderingen torde ske enligt samma regler som om varje enskild tillgång hade överlåtits separat. Detta innebär att goodwillvärde inte beaktas. 14 Härvid är utgångspunkten att sådana tillgångar skall värderas till vad de kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, dvs. i princip tillgångarnas marknadsvärde. Detta värde överensstämmer i många fall med det värde som de är upptagna till i den bokföringsmässiga redovisningen Lättnad i den gåvoskatterättsliga värderingen För att underlätta generationsskifte av företag finns särskilda lättnadsregler för värdering av gåvor. Dessa innebär att gåvoskattepliktigt värde skall reduceras till 30 procent av gåvans värde. När lättnadsregeln tillämpas är utgångspunkten för värderingen företagets substansvärde. Värdet av goodwill tas inte upp som tillgång vid substansvärderingen. Med substansvärde menas skillnaden mellan värdet på samtliga tillgångar i den överlåtna näringsverksamheten reducerat med värdet av samtliga skulder i verksamheten. Normalt godtas det inkomstskatterättsliga värdet som substansvärde. Det är tre villkor som skall vara uppfyllda för att lättnadsregeln skall få tillämpas, 1. gåvan skall ha lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan, 2. gåvan skall avse hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller ideell andel av näringsverksamheten/verksamhetstsgren och 3. gåvotagaren skall behålla förvärvskällan eller väsentlig del därav i minst tre år. Utgår vederlag i samband med gåvan anses detta inte som ett otillåtet villkor. Däremot skall vederlaget kvoteras på samma sätt som den tillgång som överlåts. Ett exempel får illustrera. Antag att substansvärdet (som antas motsvara tillgångarnas skattemässiga värde) för en gåva uppgår till kr. Samtidigt utgår ett vederlag om kr till givaren. Detta leder till följande värdering enligt lättnadsreglerna I 18 kap. 7 IL anges att om inventarier förvärvas på annat sätt än genom köp, byte, eller på liknande sätt dvs. genom gåva anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde. Carlsson m.fl. Generationsskiften och blandade fång, s RETTID

7 x 30 % = x 30 % = gåvans värde AKTIER I FÅMANSFÖRETAG 4.1. Inkomstskatterättslig värdering Vinst vid avyttring av aktier beskattas som kapitalvinst. Är det fråga om kvalificerade andelar i fåmansföretag kan enligt särskilda klyvningsregler viss del av vinsten bli beskattad som inkomst av tjänst. Samtidigt gäller vid gåva kontinuitetsprincipen. Till skillnad från fastigheterna tillämpas delningsprincipen. Denna princip innebär att överlåtelsen delas upp i en köpdel och en gåvodel med utgångspunkt från förhållandet mellan vederlaget och egendomens marknadsvärde. När marknadsvärdet skall bestämmas kan olika värderingsmetoder tillämpas, exempelvis substansvärdemetoden eller avkastningsvärdemetoden. Härvid kan ett goodwillvärdet beaktas. Ett exempel få illustrera delningsprincipen. A säljer sina aktier, vars marknadsvärde är kr, för kr till sin dotter. Aktierna var köpta för kr. A anses ha sålt ( / ) en tredjedel av aktierna till dottern för kr. Två tredjedelar har överlåtits som gåva. Beträffande den delen som betraktas som köp skall en kapitalvinstberäkning göras. Mot inkomsten om kr får A göra avdrag för motsvarande del av anskaffningsutgiften, dvs. en tredjedel eller (60 000/3=) kr. Detta leder till en kapitalvinst om ( =) kr. Är det fråga om kvalificerade andelar aktualiseras klyvningsreglerna och viss del av kapitalvinsten kan bli beskattad som inkomst av tjänst. 2/3 av aktierna anses överlåtna genom gåva. Härvid gäller kontinuitetsprincipen. Dotterns anskaffningsutgift för aktierna blir kr avseende köpet och ( x 2/3=) kr avseende den del som utgör gåva (kontinuitetsprincipen). Dotterns sammanlagda anskaffningsutgift blir kr Gåvoskatterättslig värdering Även ur gåvoskatterättslig synvinkel gäller delningsprincipen. Skillnaden mellan aktiernas värde och ersättningen utgör gåvoskattepliktigt värde. Aktier i fåmansföretag skall värderas till påräkneligt pris, dvs. marknadsvärdet. Har aktier av samma slag avyttrats kort tid före den aktuella överlåtelsen kan det värdet ligga till grund för den gåvoskatterättsliga värderingen. Finns ingen sådan försäljning används som stöd vid beräkningen en anvisning 15 av äldre datum från Skatteverket. Enligt anvisningen bör bolagets substansvärde utgöra aktiernas värde. Härvid tas lös egendom upp till skattemässigt värde och fastigheter till taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Substansvärdet får emellertid inte i alltför stor grad avvika från ett beräknat avkastningsvärde. Då beräknas aktiernas marknadsvärde till detta senare värde. 15 RSV:s meddelande 1972 serie I nr 7. RETTID

8 Den ovannämnda lättnadsregeln 16 - reducering av aktiernas värde till 30 procent - får även användas vid värdering av aktier i fåmansföretag, vilket numera är det vanliga vid gåvor. Vid värderingen tillämpas substansvärdemetoden. Härvid värderas normalt lös egendom till tillgångarnas inkomstskattemässiga värde och fastigheter till taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Något goodwillvärde behöver inte beaktas. Formellt gäller samma tre villkor i detta fall som när en enskild näringsidkare skall få tillämpa lättnaden i gåvobeskattningen. I praktiken gäller däremot inte villkor 2 eftersom en aktie motsvarar en ideell andel av bolagets förmögenhet. Därmed är detta villkor alltid uppfyllt. Utgår ersättning skall denna kvoteras på samma sätt som värdet på aktierna. 16 Avsnitt 3.3. RETTID

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 635 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis 2015 SKATTENYTT 775 GUSTAV AHL Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis Den 23 oktober 2013 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i ett mål om stämpelskatt, NJA 2013 s. 886. I målet bedömdes en fastighetsöverlåtelse

Läs mer

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden 626 SKATTENYTT 2006 Peter Nilsson Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden Normalt är det enkelt att beräkna anskaffningsvärdet i samband med olika förvärv. Reglerna om bl.a. kvalificerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 10 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HFD 2015 ref 77. Lagrum: 33 kap inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 77. Lagrum: 33 kap inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 77 Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:38

Regeringens skrivelse 2016/17:38 Regeringens skrivelse 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer Skr. 2016/17:38 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2016:887 Utkom från trycket den 11 oktober 2016 utfärdad den 29 september 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

15 Underprisöverlåtelser

15 Underprisöverlåtelser 15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid överlåtelser till underpris; SFS 1998:1600 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Oktober 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

Finansdepartementet. Skatte- och tullavdelningen. Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter genom vissa slag av delning

Finansdepartementet. Skatte- och tullavdelningen. Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter genom vissa slag av delning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter genom vissa slag av delning 1 Innehållsförteckning 1 Lagförslag...4 2 Bakgrund...5 3 Gällande rätt...5

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

16 Uttag ur näringsverksamhet

16 Uttag ur näringsverksamhet Uttag ur näringsverksamhet 1083 16 Uttag ur näringsverksamhet prop. 1989/90:110 s. 320-321, 556-558, 591-592, 655, 660 och 693, SkU30 prop. 1990/91:166 s. 63-64, SkU29 prop. 1990/91:167 s. 12-21, 24-27,

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

Paketering av fastigheter. Nybro Bostadsaktiebolag

Paketering av fastigheter. Nybro Bostadsaktiebolag www.pwc.com/se Paketering av fastigheter Nybro Bostadsaktiebolag Tillvägagångssätt att sälja fastigheter till slutlig extern köpare Nybro Bostadsaktiebolag AB Vi avger härmed vår rapport avseende paketering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kaptalvinst andra tillgångar 629 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

1. VAD ÄR EN GÅVA?... 3 2. ÄKTA OCH OÄKTA BOSTADSRÄTTER... 3 3. BOSTADSRÄTTERS VÄRDE... 4 4. GÅVOSKATT... 4 5. REN GÅVA... 4 6. BLANDAT FÅNG...

1. VAD ÄR EN GÅVA?... 3 2. ÄKTA OCH OÄKTA BOSTADSRÄTTER... 3 3. BOSTADSRÄTTERS VÄRDE... 4 4. GÅVOSKATT... 4 5. REN GÅVA... 4 6. BLANDAT FÅNG... Gåva av bostadsrätt Villaägarnas Riksförbund 2013 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 20 Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt. 2 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2002:1143 Utkom från trycket den 30 december 2002 utfärdad den 19 december 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt Momsföreläsning Introduktion till momsbeskattning Föreläsning den 1 december 2014, Mikaela Sonnerby Disposition Bakgrund till momsbeskattning Grundläggande bestämmelser Urval av specialregler Bakgrund

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen PM 2 Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen 2015-02-17 Högre kurs i företagsbeskattning Ellinor Fredriksson ellfr149@student.liu.se Förkortningslista

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

16 Uttag ur näringsverksamhet

16 Uttag ur näringsverksamhet 16 Uttag ur näringsverksamhet 285 22 kap. IL 23 kap. IL 27 kap. 8 IL 61 kap. 2 IL Prop. 1989/90:110 s. 320 321, 556 558, 591 592, 655, 660 och 693, SkU30 Prop. 1990/91:166 s. 63 64, SkU29 Prop. 1990/91:167

Läs mer

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning

Läs mer

Uttagsbeskattning. Withdrawal taxation. Masteruppsats. Affärsjuridiska programmen termin 10. Linköpingsuniversitet. Författare: Tomas Jägenstedt

Uttagsbeskattning. Withdrawal taxation. Masteruppsats. Affärsjuridiska programmen termin 10. Linköpingsuniversitet. Författare: Tomas Jägenstedt LIU-IEI-FIL-A--12-01325 SE Masteruppsats Affärsjuridiska programmen termin 10 Linköpingsuniversitet Uttagsbeskattning Withdrawal taxation Författare: Tomas Jägenstedt Handledare: Maria Nelson Vårterminen

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

År 1999 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att bl.a. se över de särskilda regler i arvs- och

År 1999 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att bl.a. se över de särskilda regler i arvs- och Seminarer Helsingør 2001 juridisk nasjonalrapport - svensk GENERATIONSSKIFTE 1. Inledning Inom EU uppskattas att cirka 30.000 företag och 300.000 arbetstillfällen år inom unionen försvinner varje på grund

Läs mer

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar UDV 747A06 2014 Föresläsning 1 IEI, LiU 747A06, Högre kurs i företagsskatterätt, 2015 747G13, Högre kurs i företagsbeskattning 2015 Jan Kellgren Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 maj 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. AA 2. BB 3. Länna Möbler AB, 556311-2936 4. Peboda AB, 556294-6219 5. Peboda

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. Kapitalvinst utländsk valuta o.d., Avsnitt 33 711 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1 2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 6, 17, 24 IL 54 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 532, 574,

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 365 22 Expansionsfonder prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f Sammanfattning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Reformerade beskattningsregler

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 363 22 Expansionsfonder 34 kap. IL prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f

Läs mer

Förhållandet mellan underprisöverlåtelser och tjänstebeskattning

Förhållandet mellan underprisöverlåtelser och tjänstebeskattning Juridiska institutionen Förhållandet mellan underprisöverlåtelser och tjänstebeskattning Karin Holmström Programmet för juris kandidatexamen Examensarbete, 30 högskolepoäng Skatterätt Hösten 2008 Handledare:

Läs mer

R 9534/2002 Stockholm den 30 oktober 2002

R 9534/2002 Stockholm den 30 oktober 2002 R 9534/2002 Stockholm den 30 oktober 2002 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 26 juni 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juli 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokaterna Pär Abrahamson och Mats Engstrand Advokatfirman Delphi AB Stora Nygatan 64 211 37 Malmö

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 Målnummer: 1836-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-10-25 Rubrik: Fråga om innebörden av begreppet "samma eller likartad verksamhet"

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen

Läs mer

Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris

Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris Lagrådsremiss Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 februari 2005 Pär Nuder Per Classon (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Mars 2012 Sammanfattning Beskattningen av vissa delägare och investerare i riskkapitalfonder har under

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

13 kap. 2 och 4, 22 kap. 3 och 7 och 23 kap. 2, 3, 9 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229)

13 kap. 2 och 4, 22 kap. 3 och 7 och 23 kap. 2, 3, 9 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 35 Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag direkt eller indirekt genom dotterföretag erhållit

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 79

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 79 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 79 Målnummer: 5633-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-12-06 Rubrik: Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Generationsskifte av skogsbruk

Generationsskifte av skogsbruk Generationsskifte av skogsbruk - En fallstudie av skatterättsliga aspekter Diana Ekman Kandidatuppsats i handelsrätt Skatterätt HT2011 Handledare Olof Jakobsson Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Momsföreläsning 1. Grundläggande om moms. Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby

Momsföreläsning 1. Grundläggande om moms. Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby Momsföreläsning 1 Grundläggande om moms Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby Momsprinciper Generell skatt på konsumtion -Indirekt skatt -Flerledsskatt Bakgrund till momsbeskattning Rättskällor

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder er 309 19 er 31 kap. IL prop. 1999/2000:2 Sammanfattning Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL och motsvarar i stort de äldre reglerna om eldsvådefonder och uppskov med beskattning av

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:684 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 46 1 mom.,

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

Generationsskiften med slopad arvsskatt och gåvoskatt om gåvor, blandade fång och två generationsskiftesmodeller

Generationsskiften med slopad arvsskatt och gåvoskatt om gåvor, blandade fång och två generationsskiftesmodeller JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anders Rosenberg Generationsskiften med slopad arvsskatt och gåvoskatt om gåvor, blandade fång och två generationsskiftesmodeller Examensarbete 20 poäng Handledare

Läs mer

Handelsbolagslösningen

Handelsbolagslösningen Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Handelsbolagslösningen En studie av skatteuppläggets lagenlighet och dess förhållande till nya underprisregler för handelsbolag Tillämpade

Läs mer

Generationsskifte i enskild näringsverksamhet särskilt om överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond m.m.

Generationsskifte i enskild näringsverksamhet särskilt om överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond m.m. 588 Peter Nilsson, Urban Rydin Generationsskifte i enskild näringsverksamhet särskilt om överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond m.m. Från den 1 januari 2005 har införts nya inkomstskatteregler

Läs mer

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:3) Tillämpningsområde,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

34 Avyttring av andelar i handelsbolag

34 Avyttring av andelar i handelsbolag Avyttring av andelar i handelsbolag 645 34 Avyttring av andelar i handelsbolag prop. 1988/89:55 s. 11-46, SkU16 prop. 1989/90:110 s. 728, SkU30 prop. 1993/94:50 s.219-254, 350-352, SkU15 prop. 1999/2000:2,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 629 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23-24 IL prop. 1989/90:110 s. 458 465, 725 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570-571, 573-574 och 584-585 Vad beskattas? När sker beskattning?

Läs mer