Remiss av EU-kommissionens förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration, KOM (2013) 721 slutlig

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Szilárd Rado Stockholm Er ref: Fi2013/3966 Vår ref: Dnr 227/ Remiss av EU-kommissionens förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration, KOM (2013) 721 slutlig Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna förslag. Svenskt Näringsliv ansluter sig till vad Näringslivets Skattedelegation anfört i bifogat yttrande. SVENSKT NÄRINGSLIV Krister Andersson Anna Sandberg Nilsson Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0) Org. Nr:

2 N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Szilárd Rado Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Er referens: Fi2013/3966 Stockholm Remiss av EU-kommissionens förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration, KOM (2013) 721 slutlig Näringslivets skattedelegation, NSD, har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående förslag och anför följande. Sammanfattning NSD anser att förslaget är ett nödvändigt och välkommet första steg för att uppnå en enklare och harmoniserad momsredovisning inom EU. NSD anser dock att en total harmonisering utan valmöjligheter skulle medfört en bättre lösning att hantera identifierade problemen. NSD avstyrker innehållskravet att ange total inköpskostnad exklusive moms (artikel e). Vidare anser NSD att arbetet inte får begränsas till en standardiserad momsdeklaration utan behov finns att i nära anslutning harmonisera en rad definitioner och begrepp för att den administrativa bördan ska kunna minskas. NSD avstyrker kommissions förslag att slopa möjligheten för mindre företag (artikel b) till ett förenklat deklarationsförfarande. Bakgrund Syftet med förslaget är att ta itu med dagens problem som leder till hög administrativ börda för företagen, att deklarationer är mindre exakta och inte lämnas i tid och som hämmar gränsöverskridande handel. Framförallt drabbas de företag som lämnar momsdeklarationer i flera länder. De identifierade problemen beror, enligt EUkommissionen, på att uppgiftskraven skiljer sig åt, att definitioner inte har harmoniserats, att det saknas bra gemensamma riktlinjer, att regler och förfaranden för deklarationsinlämning och för korrigeringar skiljer sig åt och på att företag måste använda de berörda medlemsstaternas språk. Enligt EU-kommissionens konsekvensbedömning kommer företagen uppskattningsvis att kunna spara in 15 miljarder euro per år i administrativa kostnader om förslaget genomförs.

3 EU-kommissions förslag till obligatorisk standardiserad momsdeklaration innehåller bland annat harmonisering av innehållet i deklarationen, deklarationstidpunkt, tillvägagångssätt, betalningstidpunkt och förbättrad möjlighet att deklarera elektroniskt. Behov av harmonisering NSD ser positivt på initiativet att harmonisera och standardisera momsdeklarationen inom EU. Momssystemet är ett av de mest komplicerade regelverk som näringslivet har att tillämpa. NSD konstaterar att det idag finns stora skillnader i hur moms deklareras i EU:s medlemsstater. EU-kommissionens förslag minskar dessa skillnader, vilket innebär en betydande förenkling för flertalet företag. Samtidigt finns en oro bland företag att förslaget kan komma att innebära att vissa medlemsstater istället kommer att förändra sin löpande kontroll genom att kräva in ytterligare uppgifter. Den totala administrativa bördan kommer i sådant fall inte att minska. NSD vill därför påpeka att minimeringen av antalet uppgifter inte i sig är ett självändamål. Det är snarare kontrollvärdet i lämnade uppgifter som är viktigt för såväl medlemsstater som företag. Enligt förslaget ska företag som mest behöva fylla i 26 uppgiftsfält i en deklaration, men medlemsstaterna kan välja att undanta företag från alla uppgifter utom fem som är obligatoriska. Detta innebär att momsdeklarationen kan komma att skilja sig åt mellan medlemsstater och att företag med momsregistreringar i flera länder måste anpassa sina system och rutiner till en stor mängd olika versioner. Företag med verksamhet i flera EU-länder tvingas fortlöpande till kostsamma anpassningar av sina IT-system för att passa en mängd olika syften, däribland en korrekt momshantering. NSD anser att en total harmonisering utan valmöjligheter hade varit en bättre lösning för att hantera de identifierade problemen. Med detta sagt och med beaktande av den politiska realitet där total enighet mellan medlemsstater är svår att uppnå, välkomnar NSD ändå förslaget. Som en jämförelse kan nämnas förändringen av fakturareglerna i momsdirektivet där harmoniseringen gjordes i flera steg och där varje delsteg ändå har medfört viktiga förenklingar. NSD är av uppfattningen att detta förslag är ett nödvändigt och välkommet första steg för att uppnå en enklare och mer harmoniserad momsredovisning inom EU. Innehållskraven Den standardiserade momsdeklarationen ska som mest innehålla 26 uppgifter, men medlemsstaterna kan välja att undanta företagen från alla utom fem uppgifter. De fem uppgifter som föreslås vara obligatoriska (artikel 250) är utgående och ingående moms, de därtill hörande nettobeloppen och det nettobelopp som ska betalas eller återbetalas. Utöver dessa fem uppgifter är ytterligare två uppgifter avseende gränsöverskridande leveranser och förvärv obligatoriska fram till och med 31 december 2019.

4 Bland de fem obligatoriska uppgifterna finns ett krav om att lämna uppgift om det sammanlagda beloppet, exklusive moms, för de transaktioner för vilka avdrag görs, dvs. total inköpskostnad exklusive moms (artikel e). Denna uppgift krävs inte idag i den svenska momsdeklarationen och medlemsföretag påtalar att ett sådant krav kommer att medföra kostsamma förändringar av IT-system och en ökad arbetsbörda för företagen. Bokföringen är normalt inte ordnad så att inköp utan moms, förutom transaktioner som innebär omvänd redovisning, särredovisas. Konton kan därför innehålla poster exklusive moms och andra poster inklusive den kostnadsförda (ej avdragsgilla) andelen av momsen. Dessutom finns skillnader mellan redovisningslagstiftningens och momslagstiftningens hantering av vissa transaktioner. Exempelvis kan nämnas följande. Direktavdrag avseende moms på investeringar, jämkning av moms vid förändrad avdragsrätt kontra en skild hantering med avskrivningar avseende investeringar i redovisningen. Vid utlägg och vidarefakturering kan poster hanteras som minskade kostnader i redovisningen medan samma post ses som omsättning i momshänseende. Frågan är vad en uppgift om total inköpskostnad exklusive moms överhuvudtaget kan användas till i kontrollhänseende då de flesta medlemsstater har flera olika momsskattesatser. Sverige har ett av de bättre systemen för momsredovisning och skattekontroll inom EU. NSD ifrågasätter således behovet av uppgift om total kostnad exklusive moms och anser att regeringen bör verka för att denna uppgift inte ska vara obligatorisk i en standardiserad momsdeklaration. NSD avstyrker således innehållskravet avseende total inköpskostnad exklusive moms (artikel e). Behov av enhetliga definitioner och begrepp Medlemsföretag påtalar att det finns ett stort behov av att förenkla de grundläggande materiella momsreglerna, som är komplicerade och ännu inte är helt harmoniserade. EU-kommissionens förslag till standardiserad momsdeklaration är ett steg i rätt riktning för att minska den administrativa bördan som belastar företagen men löser inte problemet med komplicerade och ej fullt ut harmoniserade regler. Utöver mängden information som ska lämnas finns också ett stort behov av att ha enhetliga definitioner och begrepp som används i momssammanhang. För närvarande saknas i flera vanliga situationer en sådan enhetlig innebörd. Skillnaderna kan bl.a. bero på hänvisningar till annan nationell lagstiftning. Följande vanliga situationer medför problem vad gäller den materiella bedömningen, vilka därmed också skapar problem vid upprättande av en momsdeklaration. Förmedlingar vad utgör förmedling i eget respektive annans namn. Kundförluster när uppstår en sådan och kan generella nedskrivningar göras. Vad ses som momsfritt beroende på undantag i lagstiftningen och vad ses som aktiviteter utanför tillämpningsområdet (outside the scope). Ska bidrag redovisas som en del av den omsättning som påverkar avdragsrätt och pro-rata.

5 Redovisning och hantering av utlägg och vidarefakturering. EU-harmoniseringen av regelverket avseende moms får inte begränsas till en standardiserad momsdeklaration. I nära anslutning måste även en rad definitioner och begrepp harmoniseras för att EU-kommissionens ambition att minska den administrativa bördan med 15 miljarder euro per år ska kunna uppnås. Deklarationstidpunkt Utöver innehållet föreslås även en ökad harmonisering av deklarationstidpunkten. Bland annat föreslås ett slopande av möjligheten (artikel b) till ett förenkla deklarationsförfarandet för beskattningsbara personer som inte utför några gemenskapsinterna transaktioner. NSD ifrågasätter denna förändring. Generösare tidsfrister än minimitidsfristen bör kunna accepteras om de är godtagbara på nationell nivå. Genomförs detta förslag försämras regelverket för alla de svenska företag med en omsättning på högst en miljon kronor som idag har samordnad deklarationstidpunkt för moms- och inkomstskatt. NSD ifrågasätter behovet av denna förändring då ett krav för att ha en samordnad moms- och inkomstsskatteredovisning är att företagen inte har inköp från eller försäljning till andra EU-länder. Det finns således inget behov av en avstämning av gränsöverskridande transaktioner mellan medlemsstater för dessa företag. NSD anser att möjligheten med en samordnad moms- och inkomstskatteredovisning för dessa minsta företag är en prioriterad regel även i framtiden och särskilt viktigt för Sverige som inte har en omsättningströskel. Idag har 25 av 28 medlemsstater inom EU en omsättningströskel för mindre företag och dessa länder drabbas därför inte lika hårt som Sverige om förslaget genomförs. EU-kommissionen hänvisar till principen i småföretagsakten om att tänka småskaligt först, NSD anser att detta förslag inte överensstämmer med denna princip och avstyrker därför EUkommissioners förslag i denna del. NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION Krister Andersson Anna Sandberg Nilsson