Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)"

Transkript

1 MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler som företag verksamma inom EU ska kunna använda för att beräkna sin beskattningsbara vinst. Med andra ord skulle ett företag eller en företagsgrupp bara behöva följa ett EU-system för att beräkna sin beskattningsbara inkomst, i stället för olika regler i varje medlemsstat där de bedriver verksamhet. Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle dessutom företag som är verksamma i mer än en medlemsstat bara behöva lämna in en enda skattedeklaration för hela sin verksamhet i EU. Hur skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas fungera i praktiken? En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle göra det möjligt för företag eller företagsgrupper att konsolidera alla sina vinster och förluster inom hela EU, och därigenom skulle deras gränsöverskridande verksamhet erkännas. Den konsoliderade skattedeklarationen skulle användas för att fastställa skattebasen för företaget. Samtliga medlemsstater där företaget verkar skulle sedan ha rätt att beskatta en viss del av denna bas enligt en särskild formel som baserar sig på tre lika tungt vägande faktorer (tillgångar, arbetskraft och försäljning). Allt detta skulle ske genom skattemyndigheterna i företagets huvudmedlemsstat (dvs. genom ett system med en enda kontaktpunkt). I det föreslagna direktivet fastställs tydliga regler för hur företagen kan välja att delta i systemet, hur de bör lämna in sina skattedeklarationer, hur de relevanta formulären bör harmoniseras och hur revisioner bör samordnas. För varje företag eller företagsgrupp skulle skattedeklarationen för hela verksamheten inom EU lämnas in till skattemyndigheterna i huvudmedlemsstaten, och denna medlemsstat skulle ansvara för samordningen av lämpliga kontroller och uppföljning av deklarationen. Vad betyder den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasens olika komponenter? Gemensam En enda uppsättning regler som kan tillämpas i hela EU. Konsoliderad Konsolidering innebär att man räknar ihop alla vinster och förluster för ett företag/en företagsgrupp från olika medlemsstater, så att man får fram nettoresultatet för hela dess verksamhet inom EU. Detta kan sedan användas för att fastställa den slutliga skattebasen för företaget eller företagsgruppen. Exempel: En CCCTB-grupp består av företagen A, B, C och D. Företagen A och B har vinster motsvarande 10 miljoner euro vardera. Företag C har vinster motsvarande 5 miljoner euro. Företag D har en förlust motsvarande 8 miljoner euro. Den konsoliderade skattebasen för denna grupp är a + b + c - d = 17 miljoner euro.

2 Bolags- Som rör beskattning av företag Skattebas Ett företags vinst som beskattas. Skattebasen beräknas som företagets inkomster minus det belopp som kan bli föremål för skattebefrielser och avdrag, såsom löner och avskrivningar. Varje medlemsstat har olika uppsättningar regler för att beräkna denna skattebas. T.ex. kan medlemsstat A tillåta att tillgångar avskrivs under tio år, samtidigt som medlemsstat B kan tillåta avskrivningar under endast fem år. Eller så kan medlemsstat A tillåta att alla representationskostnader dras av från vinsten, vilket medlemsstat B kanske inte gör. En enda EU-skattebas skulle innebära att företagen bara behöver göra sina beräkningar i överensstämmelse med en uppsättning regler. Exempel: Ett företag har 10 miljoner euro i inkomster (t.ex. försäljning av varor) Minus utgifter på 3 miljoner (t.ex. löner och kostnader för de varor som köpts för att säljas) Minus avdrag på 2 miljoner (t.ex. avskrivningar av leveransfordon) = Total skattebas på 5 miljoner euro. Varför behöver vi en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU? En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle göra saker och ting enklare och betydligt billigare för företagen genom att det finns en enda uppsättning regler för att beräkna skattebasen för ett företag eller en företagsgrupp, och genom att det inrättas ett system med enda kontaktpunkt för inlämning av skattedeklarationer. I dagsläget måste företag hantera 27 olika uppsättningar regler för beräkningen av sin beskattningsbara vinst. De måste också lämna deklarationer hos skattemyndigheterna i varje medlemsstat där de är verksamma. Detta leder till höga kostnader för att följa bestämmelser och medför administrativa bördor och komplexa justeringar. Det komplicerade systemet för internprissättning som nu gäller för gruppinterna transaktioner är särskilt dyrt och betungande för företag som bedriver verksamhet inom EU, och kan leda till tvister mellan medlemsstaternas förvaltningar och dubbelbeskattning av företag. Genom att möjliggöra en konsolidering av vinster och förluster på EU-nivå skulle dessutom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kunna innebära att företagens gränsöverskridande verksamhet beaktas fullt ut och att överbeskattning undviks. Är en gemensam konsoliderad bolagsskattebas ett första steg mot en harmonisering av skattesatser? Nej. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas handlar inte om skattesatser, och kommissionen har inga planer på att harmonisera medlemsstaternas bolagsskattesatser. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att besluta om sina egna bolagsskattesatser, vilket är deras suveräna rätt. När detta inte leder till snedvridningar, kan skillnader i skattesatser göra det möjligt att upprätthålla en viss grad av skattekonkurrens på den inre marknaden. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer dock att skapa större öppenhet när det gäller den faktiska bolagsskattesituationen i medlemsstaterna, vilket skapar rättvisare skattekonkurrens inom EU. Den konsoliderade bolagsskattebasen kommer också att vara mycket effektivare när det gäller att främja EU:s konkurrenskraft globalt än åtgärder som rör enhetliga bolagsskattesatser.

3 Finns det siffror som visar vilka fördelar en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan innebära? För företag som verkar gränsöverskridande inom EU leder den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen utan tvivel till besparingar i tid och kostnader för att följa bestämmelser. Det uppskattas att de nuvarande kostnaderna för att följa bestämmelser skulle kunna minska med 7 %, vilket motsvarar en besparing på 0,7 miljarder euro i hela EU. Det nya systemet kommer också att skapa konkreta fördelar för företag som vill expandera i andra medlemsstater. För närvarande kostar det ett stort företag över euro i enbart skatterelaterade utgifter för att öppna ett nytt dotterbolag i en annan medlemsstat. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer att minska dessa kostnader med euro eller 62 %. Medelstora företag kan tjäna ännu mer, då deras genomsnittliga skatterelaterade kostnader för expansion inom EU minskar från euro till euro (en minskning med 67 %). Även om bara 5 % av de små och medelstora företagen skulle besluta om expansion på denna grund, skulle de sammanlagda besparingarna bli omkring 1 miljard euro. Genom att ge företagen möjlighet att kvitta förluster i en medlemsstat mot vinster någon annanstans i EU för skatteändamål (dvs. konsolidering) skulle dessutom förslaget kunna leda till ytterligare besparingar på 1,3 miljarder euro för företag runt om i EU. Sammanfattningsvis skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas leda till besparingar för näringslivet på 0,7 miljarder euro genom minskade kostnader för att följa bestämmelser, 1 miljard euro i minskade kostnader för att expandera över gränserna och 1,3 miljarder euro genom konsolidering. Varför har kommissionen föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara frivillig för företag? En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle vara frivillig, så att de företag som tror att de verkligen skulle dra nytta av detta harmoniserade system väljer det, medan andra företag kan fortsätta att arbeta inom sina nationella system. Denna rekommendation bygger på sunt förnuft, eftersom det innebär att företag som inte har för avsikt att expandera över de nationella gränserna, och därför endast kommer att arbeta inom ett system, inte i onödan behöver övergå till ett nytt skattesystem. Kommissionen anser också att en obligatorisk skattebas inte skulle vara i linje med subsidiaritetsprincipen, eftersom detta skulle innebära att EU-åtgärder införs inte bara för EU-verksamhet, utan även för rent inhemsk verksamhet. Varför är konsolidering en viktig del av detta system? Konsolidering är en avgörande aspekt av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det innebär att ett företags gränsöverskridande verksamhet i EU kommer att erkännas fullt ut.

4 I dag kan t.ex. en företagsgrupp räkna samman vinsterna för ett dotterföretag i medlemsstat A med förlusterna för ett annat dotterbolag i samma medlemsstat A och få en nettovinst eller nettoförlust. Samma grupp kan dock inte ta hänsyn till förluster som kan uppkomma i en annan medlemsstat B. Detta innebär att även om gruppens förluster i en medlemsstat vore större än dess vinster på andra håll i EU (dvs. en nettoförlust), skulle den fortfarande behöva betala skatt i de medlemsstater där eventuella vinster gjordes. Det finns ingen gränsöverskridande förlustutjämning. Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle gruppen kunna räkna ihop sina vinster och förluster för alla dotterbolag i hela EU för att uppnå ett netto. Skatt skulle betalas på gruppens nettovinst i hela EU. Detta är i överensstämmelse med tanken bakom en inre marknad. En konsolidering skulle dessutom eliminera behovet av det komplexa internprissättningssystem som nu gäller för gränsöverskridande försäljning inom en grupp. Eftersom internprissättning är en av de mest betungande och dyraste aspekterna av bolagsskatt för företag, skulle ett avskaffande ge betydande fördelar för företag och företagsgrupper inom EU. Hur kom kommissionen fram till fördelningsnyckeln? Med detta system skulle företagets skattebas, när den fastställts, fördelas mellan alla medlemsstater där företaget är verksamt på grundval av en fast fördelningsnyckel. Denna formel baseras på tre faktorer, som väger lika tungt: - Tillgångar: Alla materiella anläggningstillgångar, inklusive byggnader, flygplan och maskiner kommer att omfattas. Kostnaderna för FoU, marknadsföring och reklam under de sex år som föregick företagets anslutning till systemet kommer också att ingå som ett närmevärde för immateriella tillgångar för 5 år. - Arbetskraft: Två faktorer kommer att beaktas under rubriken arbetskraft: lönekostnader (50 %) och antalet anställda (50 %). - Försäljning: Detta kommer att beräknas på grundval av vart varorna sänds/bestämmelseort. För tjänster kommer detta att vara den plats där tjänsten faktiskt utförs. Exempel: Företag A, B och C utgör en CCCTB-grupp. Den konsoliderade skattebasen är 900. Företag A har ett kapital på 100, löner på 100, anställda och försäljning i medlemsstat A på Företag B har ett kapital på 200, löner på 200, anställda, och försäljning i medlemsstat B på Företag C har ett kapital på 300, löner på 300, anställda och försäljning medlemsstat C på euro. Beräkningen är följande: En tredjedel av 900 avseende kapital: 100/600 till A, 200/600 till B och 300/600 till C ½ av en tredjedel av 900 avseende löner: 100/600 till A, 200/600 till B och 300/600 till C ½ av en tredjedel av 900 avseende anställda: 1 000/6 000 till A, 2 000/6 000 till B och 3 000/6 000 till C En tredjedel av 900 avseende försäljning: / till A, / till B och / till C

5 A:s skattebas = = 150 beskattas i medlemsstat A till den medlemsstatens skattesats B:s skattebas = = 300 beskattas i medlemsstat B till den medlemsstatens skattesats C:s skattebas = = = 450 beskattas i medlemsstat C till den medlemsstatens skattesats Företagens vinster härrör från försäljning, arbetskraft och tillgångar och därför utgör dessa tre kriterier fördelningsnyckeln. Dessa tre faktorer innebär att formeln bygger på data som är lättillgängliga och svåra att manipulera och som är representativa för var vinsten verkligen skapas inom ett företag. Hur tas hänsyn till avskrivning vid beräkningen av skattebasen? Kommer detta att harmoniseras med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och hur? Avskrivning är det sjunkande värdet över tid, som kan dras av för skatteändamål. Om du t.ex. köper en maskin för euro och fem år senare säljer den för euro, har maskinens värde minskat med euro. Detta skedde inte under det femte året utan värdeminskningen fördelades mellan åren. När ett företag köper en tillgång, t.ex. en byggnad eller bil, är dess skattebas varje år inkomster minus utgifter, minus avskrivningen för denna tillgång. Den beräknade avskrivningen för tillgången fördelas över den period under vilken den väntas användas av företaget, och på grundval av detta görs ett avdrag från skattebasen varje år. Det finns olika regler för avskrivning i varje medlemsstat. Vissa kan välja att sprida ut avdragen under en längre period (t.ex. 5 % över 20 år), medan andra kan koncentrera avdragen under en kortare tid (t.ex. 20 % över 5 år). Syftet är att sprida kostnaderna för tillgångar över ett lämpligt antal år och inte snedvrida vinsterna, t.ex. genom att tillåta alla kostnader dras av under det första året. Det kommer att finnas en uppsättning regler för avskrivning som fastställs inom CCCTB (25 % under fyra år) för företag som väljer detta alternativ. För dem som inte ansluter sig till detta system kommer de nationella reglerna även fortsättningsvis att tillämpas. Hur gynnar en gemensam konsoliderad bolagsskattebas små och medelstora företag? En gemensam konsoliderad bolagsskattebas ger möjligheter till expansion inom EU för små och medelstora företag som fram till nu kanske har ansett det alltför kostsamt och komplicerat att göra detta. Eftersom små och medelstora företag ofta inte har samma resurser (skattejurister och skatteexperter, konsulter och rådgivare) som större företag, är hindren i form av olika regler för beräkning av skattebasen i andra medlemsstater ofta oöverstigliga. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att fortsätta att arbeta med ett enda system och en enda skatteförvaltning, som de gör i dag, även om de väljer att expandera i andra medlemsstater. Det uppskattas att de skatterelaterade kostnaderna för ett medelstort företag som expanderar inom EU kommer att minskas med 67 % med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Kommissionen har sett till att de föreslagna nya reglerna är tillräckligt lätta för att förstås och tillämpas av små och medelstora företag liksom av stora företag.

6 Kommer en gemensam konsoliderad bolagsskattebas att bidra till att uppmuntra FoU och innovativa företag? Genom detta system införs generösa och innovationsvänliga regler när det gäller utgifter för forskning och utveckling. Forskarlöner är till exempel helt avdragsgilla det år som de uppkommer (oavsett när resultatet av forskningen kommer att vara tillgängligt), och ett direkt avdrag på 100 % för utgifter för forskningsbyggnader tillåts. Den allmänna avskrivningsregeln förutsätter dessutom en mycket snabb teknisk utveckling och genererar avdragsgilla kostnader på nästan 60 % under de tre första åren. Denna metod återspeglar bättre en snabb minskning av det ekonomiska eller tekniska värdet av anläggningstillgångar. På det stora hela erbjuder den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bättre förutsättningar för forskning och innovation än de nuvarande bolagsskattesystemen i de flesta medlemsstater. Finns det några villkor knutna till att välja eller avstå från detta system? Ja. Företagen måste välja den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen under minst fem år (för att undvika att de ansluter sig till och lämnar systemet av skatteplaneringsskäl). Dessutom anges i en bilaga till förslaget olika kriterier som ett företag måste uppfylla för att kunna ansluta sig (t.ex. företagstyp och typ av bolagsskatteregler som det måste omfattas av i dagsläget). Skulle den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen vara öppen för företag utanför EU som är baserade i Europa? Ja. Företag utanför EU med filialer eller dotterbolag i en medlemsstat skulle kunna ansluta sin verksamhet i EU till detta system, så länge de uppfyller samma kvalificeringskriterier som EU-företagen måste uppfylla (se ovan). Kommer en gemensam konsoliderad bolagsskattebas att bidra till att locka utländska direktinvesteringar? En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan göra EU till en mycket mer attraktiv marknad för utländska investerare. Företag som bedriver verksamhet i tredjeländer som USA eller Kina måste i dagsläget bara hantera ett nationellt skattesystem. Detta kan jämföras med ett europeiskt system med 27 olika uppsättningar regler, vilket skapar mycket mer kostnader och komplexa förhållanden. En enda uppsättning regler för bolagsskattebasen och ett system med enda kontaktpunkt för inlämning av skattedeklarationer skulle göra det mycket enklare för utländska företag att investera i EU. Många tredjeländer har redan uppgett för kommissionen att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle bidra till att EU blir en mer intressant marknad för utländska investeringar.

7 Kommer en annan skattesats att gälla för den konsoliderade bolagsskattebasen än för det nationella systemet? Medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att besluta om sina egna bolagsskattesatser, inbegripet skattesatsen för företag som deltar i systemet (eftersom CCCTB bara avser skattebasen och inte skattesatsen). En medlemsstat kan välja att tillämpa en annan skattesats för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen om dess egna nationella bas skiljer sig kraftigt och medlemsstaten vill behålla samma faktiska skattesats (dvs. den verkliga nivån på de skatter som betalas när skattesats, skattebas och olika avdrag beaktats). Om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är bredare än den nationella basen, kan medlemsstaten t.ex. välja att fastställa en lägre skattesats för den konsoliderade bolagsskattebasen för att den faktiska skattesatsen ska bli densamma. En annan möjlighet är att medlemsstaterna anpassar sina nationella baser tillräckligt mycket till den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen för att undvika två olika satser. Det kommer att vara upp till varje medlemsstat att besluta om vilken metod som den anser vara bäst för de egna nationella behoven. Kommer det att finnas en klausul för att skydda medlemsstaterna mot att företag överför tillgångar för att vinna mest på fördelningsnyckeln? Förslaget innehåller kraftfulla regler mot skatteundandragande för att säkerställa att företagsgrupper inte på konstgjord väg kan överföra sin vinst från en medlemsstat till en annan. Företagen kommer dock fortfarande att kunna utöva sin rätt till fri rörlighet och etableringsfrihet av genuina kommersiella skäl (t.ex. bygga en ny fabrik i en annan medlemsstat), såsom de gör idag. Vilka åtgärder för att motverka missbruk ingår i förslaget? Förslaget innehåller en allmän bestämmelse för att motverka missbruk som överensstämmer med vad som redan gäller i många medlemsstater. Dessutom innehåller det särskilda åtgärder för att motverka missbruk, t.ex. en begränsning av avdragsrätten för räntor i vissa fall, och en avvikelse från undantaget för utländska inkomster i andra fall. Skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bidra till större skattekonkurrens? Införandet av en enhetlig bas kommer att ge större insyn och bör därför garantera att konkurrensen sker på grundval av den faktiska skattesatsen, i stället för dolda inslag i olika baser. Detta kommer förmodligen att leda till öppnare och rättvisare skattekonkurrens. Medlemsstaterna kommer att fortsätta att fastställa bolagsskattesatserna för sina respektive territorier. Det kommer att vara upp till varje medlemsstat att besluta om vilken metod som bäst passar dess egna nationella budgetbehov och skattepolitik.

8 Skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas leda till en breddning av skattebasen i de flesta medlemsstater? För de flesta medlemsstater skulle basen enligt detta system vara vidare än den befintliga nationella skattebasen 1. I genomsnitt skulle denna skattebas vara 7,9 % bredare. Denna bredare skattebas innebär att medlemsstaterna inte ska behöva oroa sig för hållbarheten i sina skattesystem när det gäller budgetkonsolidering (dvs. den bredare skattebasen minskar risken för skatteförluster). Kan en gemensam konsoliderad bolagsskattebas leda till att företag faktiskt beskattas mer om vinsterna görs på marknader med högre skatter? En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att vara frivillig. Om företagen inte tror att de kommer att dra nytta av den, behöver de inte välja denna möjlighet. De allra flesta företagen (80 %) har dock gett sitt stöd för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och ser de fördelar detta ger i form av minskad administrativ börda, lägre kostnader för att följa bestämmelser och undvikande av tvister rörande internprissättning (KPMG-undersökning från 2007: Harmonised corporate tax base are European business for or against it? Pan-EU survey results investigating reactions to proposed Common Consolidated Corporate Tax base, Jeff Wagland). Är detta förslag i linje med subsidiaritetsprincipen? Ja. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas handlar alltså om att avlägsna hinder för den inre marknaden, så att det blir billigare och lättare för företagen att bedriva gränsöverskridande verksamhet. Åtgärden kan bara genomföras på EU-nivå för att ge önskade resultat. Det behövs en strategi på EU-nivå för att fastställa gemensamma regler och ett system med en enda kontaktpunkt för gränsöverskridande företag. Vissa av de viktigaste delarna av förslaget (t.ex. gränsöverskridande förlustutjämning, fördelning av skattebasen genom en gemensam formel) kan inte genomföras på rent nationell nivå. Vad är nästa steg? Efter Europaparlamentets yttrande måste förslaget nu diskuteras och godkännas av medlemsstaterna i rådet. See also IP/11/319 1 Estland ingår inte, eftersom landet har en utdelningsbeskattning som endast är tillämplig på utbetalda utdelningar, och en skattebasdefinition inte behövs.

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.1.2016 COM(2016) 23 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU11y Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer Till civilutskottet Civilutskottet beslutade den 26 april 2016

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 8.5.2006 PE 374.047v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 4-47 Förslag till betänkande Karin Riis-Jørgensen Förslag till rådets direktiv om beskattning

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.10.2015 COM(2015) 546 final 2015/0254 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Lettland att införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COMP A3/JW/vn [ ](2013) XXX draft KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den XXX om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) 7949/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 12 april 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: DRS 6 COMPET 156 ECOFIN 289 FISC 53 CODEC 461 Jordi AYET PUIGARNAU,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Avdragsrätt vid representation Januari 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar av rätten till avdrag för representation

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Remiss av EU-kommissionens förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration, KOM (2013) 721 slutlig

Remiss av EU-kommissionens förslag om standardiserad mervärdesskattedeklaration, KOM (2013) 721 slutlig Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Szilárd Rado 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Er ref: Fi2013/3966 Vår ref: Dnr 227/2013 2014-01-10 Remiss av EU-kommissionens förslag

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

PROTOKOLL. Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1. Omedelbart. Vicelantråd Roger Nordlund

PROTOKOLL. Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1. Omedelbart. Vicelantråd Roger Nordlund PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum 49 25.9.2015 Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Roger Nordlund Avdelningsjurist

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.12.2007 KOM(2007) 772 slutlig 2007/0273 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillstånd för Portugal att tillämpa en nedsatt punktskattesats för öl som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 626/2000, ingiven av Klaus Schuler (tysk medborgare), om dubbelbeskattning av ett arv 1. Sammanfattning

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Förenade i mångfalden Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 4.9.2015 2015/2010(INL) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning

Läs mer

Remissyttrande. Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2011) 121 slutlig

Remissyttrande. Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM(2011) 121 slutlig Vår referens: Skatte- och tullavdelningen Dnr 97/2011 Finansdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm Fi2011/2247 Stockholm, 2011-07-11 Remissyttrande Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Utkast till allmän gruppundantagsförordning Reviderad version efter offentliggörande av utkast i EUT Innehållsförteckning

Utkast till allmän gruppundantagsförordning Reviderad version efter offentliggörande av utkast i EUT Innehållsförteckning Utkast till allmän gruppundantagsförordning Reviderad version efter offentliggörande av utkast i EUT Innehållsförteckning Kapitel I... 15 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER... 15 Artikel 1... 16 Tillämpningsområde...

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG

Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.4.2012 COM(2012) 185 final 2012/0093 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer) Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Koncernavdrag i vissa fall, m.m.

Koncernavdrag i vissa fall, m.m. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Koncernavdrag i vissa fall, m.m. september 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 * DOM AV DEN 12.12.2002 MÅL C-324/00 DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 * I mål C-324/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Finanzgericht Münster (Tyskland), att domstolen

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2003) 234 C5-0227/2003 2003/0091(CNS)) ändringsakt)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Förslag till direktiv (KOM(2003) 234 C5-0227/2003 2003/0091(CNS)) ändringsakt) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 18 november 2003 PE 333.051/12-30 ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-30 Förslag till betänkande (PE 333.051) Olle Schmidt Mervärdesskatt på tjänster som

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal Leasingavtal, Avsnitt 10 145 10 Leasingavtal Rekommendationen behandlar redovisning av samtliga leasingavtal med undantag för avtal avseende exploatering och utnyttjande av naturresurser samt olika licensavtal,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 25 februari 2004 PE 338.504/14-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-31 Förslag till yttrande (PE 338.504) Enrico Ferri Körkort Förslag

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

RP 59/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 59/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 2.10.2007 SEK(2007) 1238 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

EBA:s riktlinjer. för jämförelse av ersättningar EBA/GL/2012/4

EBA:s riktlinjer. för jämförelse av ersättningar EBA/GL/2012/4 EBA:s riktlinjer för jämförelse av ersättningar EBA/GL/2012/4 London den 27 juli 2012 Innehåll I. Sammanfattning...3 II. Bakgrund och motiv...4 III. EBA:s riktlinjer för jämförelse av ersättningar (EBA/GL/2012/4)...6

Läs mer

från sparande i form av räntebetalningar)

från sparande i form av räntebetalningar) Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län

Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader Företagsklimat Bakgrund Inför höstens riksdagsval understryker många politiker vikten

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning 2012-03-06 TFS 2012-644 Handläggare Lars Carlsson Skatte- och avgiftsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Läs mer

UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV

UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV XV/6026/99 SV UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument har utarbetats

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.6.2001 KOM(2001) 347 slutlig 2001/0142 (CNS) Förslag RÅDETS BESLUT om tillstånd för Frankrike att förlänga tillämpningsperioden för en nedsatt punktskattesats

Läs mer

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV 16.12.2014 L 359/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004* DOM AV DEN 7.9.2004 - MÅL C-319/02 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004* I mål C-319/02, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Korkein hallinto-oikeus

Läs mer

1.2 Förslagets innehåll

1.2 Förslagets innehåll Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan för mervärdesskatt Finansdepartementet 2016-05-10 Dokumentbeteckning KOM(2016)148 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas Skatteutskottets utlåtande 2016/17:SkU17 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas Sammanfattning Utskottet anser att kommissionens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett använder du när du begär avräkning av utländsk skatt. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara begär avräkning för utländsk skatt på utdelning och den utländska skatten finns med på

Läs mer

Embargo VISTA illimité(*)

Embargo VISTA illimité(*) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2015) Embargo VISTA illimité(*) Ärende: Statligt stöd Finland SA.40228 (2014/N) Stöd för att kompensera för skador orsakade av rovdjur Herr minister, Efter att ha

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Uttalande om värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

Uttalande om värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. 1(11) Uttalande om värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:1)

Läs mer

ScandiDos AB (publ) (556613-0927)

ScandiDos AB (publ) (556613-0927) ScandiDos AB (publ) (556613-0927) Bokslutskommuniké för perioden 1 maj 2014 30 april 2015 Perioden 1 maj 2014 30 april 2015 Ny försäljningschef på plats i juni 2014 Första order på Delta 4 Discover från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande.

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Göteborg 1 december 2016 Remissvar avseende Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas,

Läs mer

Promemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt

Promemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Promemoria 2016-04-28 Finansdepartementet Finansministern Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för

Läs mer