Sammanfattning 1 (6) European Commission TAXUD/C1

Transkript

1 1 (6) European Commission TAXUD/C1 From: Confederation of Swedish Enterprise Register ID number code d utilisateur : Conde Stockholm den 24 april 2014 Svenskt Näringslivs svar på EU-kommissionens konsultation Översyn av befintlig lagstiftning om mervärdesskatt för offentliga organ och undantag av hänsyn till allmänintresset Svenskt Näringsliv är Sveriges ledande näringslivsorganisation och består av 49 medlemsorganisationer, arbetsgivarförbund och branschorganisationer. Svenskt Näringsliv har sammantaget drygt medlemsföretag med omkring 1,5 miljoner anställda. Svenskt Näringsliv välkomnar detta initiativ från EU-kommissionen och uppskattar möjligheten att få ge synpunkter på detta samrådsdokument. Sammanfattning Allt fler medlemsföretag verkar i denna sektor och upplever problem med gällande regler avseende mervärdesskatt (moms). Svenskt Näringsliv vill betona behovet av neutrala, enkla och moderna regler som fungerar för olika aktörer och som bidrar, snarare än hindrar, tillväxten inom EU. Inledningsvis ska påtalas att det svenska systemet med momskompensation till stat och kommun innebär att flera av de momsproblem som andra medlemsstater upplever, inte är lika stora i Sverige. Däremot har företag inom främst vård, skola och omsorg länge påtalat en rad problem med gällande momsregler. Det huvudsakliga problemet för momsfri verksamhet är att företag saknar avdragsrätt för moms på sina kostnader. Detta kan medföra att företag avvaktar med att göra nödvändiga investeringar och att företaget själv utför vissa tjänster istället för att köpa in tjänsten från någon som är bättre lämpad att utföra den. Svåra gränsdragningsproblem uppstår också mellan vad som utgör momsfri respektive momspliktig tjänst. Vidare tillkommer en rad olika problem som beror på implementeringen i svensk mervärdesskattelag. Svenskt Näringsliv anser att ett stort behov finns att reformera EU:s mervärdesskattedirektiv. Artikel 13 bör begränsas så att offentliga organ undantas endast vid myndighetsutövning. En annan viktig reformåtgärd är att införa återbetalnings- eller avdragsrätt för företag i denna sektor. En lösning inom momsens tillämpningsområde genom frivillig skattskyldighet till en nollskattesats eller reducerad skattesats är att föredra framför separata kompensationssystem.

2 2 (6) Bakgrund Kommissionen beskriver i den aktuella konsultationen att momsproblem uppmärksammats för sektorn som omfattar offentliga organ, verksamheter och transaktioner som bedrivs i det allmännas intresse. Idag finns regler i EU:s mervärdesskattedirektiv 1 som undantar vissa subjekt från moms, dessutom finns det regler som innebär att vissa transaktioner är undantagna från moms. Regelverket är harmoniserat på EU-nivå och avseende denna sektor är reglerna utformade på 70-talet då många av de aktuella tjänsterna enbart tillhandahölls av offentliga organ. Mot bakgrund av ökad privatisering, avregleringar och att offentliga organ idag bedriver annan typ av verksamhet framförs kritik att reglerna inte är konkurrensneutrala, att de är komplexa och inte tillräckligt harmoniserade inom EU. Frågeställningar kring momshanteringen avseende offentliga organ och undantagen ingick som en del av EU-kommissionens arbete med framtidens momssystem i grönboken år Som underlag för ett möjligt framtida lagstiftningsinitiativ på området har EU-kommissionen nu utarbetat en konsultation 2 som intressenter ombeds att lämna synpunkter på. I underlaget redogörs för olika alternativ som kan vara aktuella för en framtida momshantering samt frågor om dagens regler som EUkommissionen önskar få besvarade. De huvudfrågor som ställs är nedanstående. 1. Gör en generell utvärdering av dagens momsregler. 2. Fungerar konkurrensklausulen? 3. Vilka reformåtgärder efterfrågas? 4. Behövs en branschvis reform? 5. Bör frivillig skattskyldighet (s.k. option to tax) övervägas? Utvärdering av regelverk Inledningsvis vill Svenskt Näringsliv påtala att det svenska systemet med momskompensation till stat och kommun gör att flera av de momsproblem som andra medlemsstater upplever, inte är lika stora i Sverige. Kommunerna kompenseras för sina direkta momskostnader samt även för en schablonmässig del av underentreprenörens moms som denne inte kunnat dra av. Det svenska regelverket syftar till att momsen inte ska påverka offentlig sektors val mellan att utföra tjänster själv eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer. Vidare finns regler som innebär att myndigheter ska beskattas när de bedriver verksamhet som är i konkurrens med olika privaträttsliga subjekt. Syftet med det svenska systemet är således att eliminera momsens konkurrenssnedvridande effekter. Däremot har företag inom främst vård, skola och omsorg länge påtalat en rad problem som härrör från momsreglerna. Vård, skola och omsorg är offentligt finansierad men verksamheten kan bedrivas såväl av det offentliga som av privata företag. 1 Artiklarna 13, i RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG, om ett gemensamt system för mervärdesskatt 2 Consultation paper - Review of existing VAT legislation on public bodies and tax exemptions in the public interest, se lank:

3 3 (6) Ökade kostnader då avdragsrätt saknas för moms på kostnader Som nämnts ovan är regelverket utformat på 70-talet då många av de aktuella tjänsterna enbart tillhandhölls av offentliga organ. När moms infördes i Sverige år 1969 var skattesatsen 11,11 %. Idag tillhör Sverige de länder inom EU som har en av de högsta skattesatserna på 25 %. Detta innebär att en hög momskostnad uppstår för en aktör som saknar avdragsrätt för moms på sina kostnader. Till höger illustreras det huvudsakliga problemet för företag inom en sektor som bedriver momsfri verksamhet. Momsfria företag har inte rätt att i sin momsdeklaration få tillbaka moms på inköp som görs i den momsfria verksamheten varför kostnaden ökar med hela eller delar av momsen. För motsvarande verksamhet som är bedriven av det offentliga finns det däremot den ovan beskrivna momskompensationen. Reglerna om momskompensation kan medföra att även privata företag får ta del av viss momskompensation när kommunen upphandlar tjänster. För skolföretag återfinns en viss kompensation som del av skolpengen medan för vård och omsorg blir det en prisfråga mellan parterna. Eventuell momskompensationen som kan komma företagen till del motsvarar dock inte faktisk moms på inköpen utan är schablonmässigt beräknad. Därför varierar utfall och bedömningar mellan företag om detta system är bra eller inte. Skillnaden är stor mellan å ena sidan effekten av en schablonmässig kompensation för företag som mottar många och stora fakturor med moms (t.ex. investeringstung verksamhet) och å andra sidan effekten för företag som har färre fakturor med moms (t.ex. bemanningstung verksamhet). Kritiken som framförs är att momsreglerna inte är konkurrensneutrala mellan privat och offentlig drift, att eventuell momskompensation som kan komma företag till del inte är rättvis då den inte motsvarar faktisk moms på kostnaderna. Vidare kan begränsad möjlighet till momsavdrag medföra att företagen i denna sektor, av momsskäl, avvaktar med att göra nödvändiga investeringar och att företaget själv utför vissa typer av tjänster istället för att lägga ut på annan aktör som kan vara bättre lämpad att utföra tjänsten. Komplicerad gränsdragning - momsfri respektive momspliktiga tjänster Ett annat problem som medlemsföretag påtalar är de svåra bedömningar som måste göras för att avgöra om en tjänst är momsfri eller momspliktig avseende främst vård, utbildning eller social omsorg. Svenskt Näringsliv upplever en markant ökning av rättsliga prövningar avseende just tjänster inom denna sektor.

4 4 (6) Begränsad möjlighet till gruppregistrering hindrar effektiv organisation Ett tredje problem för svenska företag är reglerna avseende s.k. gruppregistrering. En gruppregistrering innebär att alla de företag som ingår i gruppen betraktas som ett och samma "företag" i momshänseende. Därför ska ingen moms faktureras mellan medlemmarna i gruppen. Reglerna har tillkommit för att företag i en gruppering som bedriver momsfri verksamhet ska kunna undvika att moms som inte är avdragsgill uppkommer när man köper från andra företag i gruppen. I Sverige finns regler om gruppregistrering för företag inom den finansiella sektorn och för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Vad gäller företag inom vård, skola och omsorg är gruppregistrering bara möjlig om företagen ingår i ett inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande. Detta har inneburit att ett mindre antal företag har möjlighet till gruppregistrering. För företag utan avdragsrätt för moms och utan möjlighet till gruppregistrering innebär det en väsentlig kostnadsfördyring om företaget väljer att organisera verksamheten i olika bolag. Kritik har framförts att momsreglerna begränsar företags möjlighet att på bästa möjliga sätt organisera sig. Den svenska regeringen har aviserat att dagens möjliga förfarande ska upphöra att gälla den 1 januari 2015 vilket kommer att försämra villkoren ytterliga för denna sektor. Momsfria företag har svårt att hitta lokaler Ett fjärde problem är att momsregler kan försvåra för svenska momsfria företag att få tillgång till lokaler. Uthyrning av lokaler är enligt huvudregeln momsfritt men det finns möjlighet för en fastighetsägare eller hyresvärd att tillämpa s.k. frivillig skattskyldighet om vissa förutsättningar är uppfyllda. Många hyresvärdar är intresserade av att få debitera moms på så stor andel av hyrorna som möjligt för att på så sätt maximera sin avdragsrätt för moms på kostnader. En förutsättning för frivillig skattskyldighet enligt det svenska regelverket är att uthyrningen sker till en hyresgäst som bedriver momspliktig verksamhet i lokalen. Även uthyrning av lokaler till offentligt bedriven verksamhet inom t.ex. vård, skola och omsorg kan omfattas av frivillig skattskyldighet. Reglerna tillåter däremot inte att lokaler omfattas av frivillig skattskyldighet om de hyrs ut till ett företag som bedriver 100 % momsfri verksamhet avseende exempelvis vård, skola eller omsorg i lokalerna. Ett företag som bedriver sådan momsfri verksamhet kan därför ha svårt att hitta lokaler på grund av momsreglerna. Att exempelvis förskolor och vårdcentraler som drivs av företag har svårt att etablera sig nära befolkningen får naturligtvis samhällsekonomiskt negativa effekter. Avdragsförbud för stadigvarande bostad Ett femte problemområde är den svenska regeln om avdragsförbud för moms på kostnader som avser stadigvarande bostad. Avdragsförbudet skapar gränsdragningsproblem vid bedömning av vad som utgör bostad och tillämpningen leder till negativa konsekvenser som står i strid med grundläggande momsprinciper. En fastighetsägare kan normalt bli frivillig skattskyldig för upplåtelse av lokal. Detta gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Denna begränsning gäller även om uthyrning sker till staten eller kommun och då oavsett vilken verksamhet som ska bedrivas i lokalen. Omsorgsboenden har trots inslag av sjukvård ansetts utgöra stadigvarande bostad.

5 5 (6) Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att frivillig skattskyldighet inte kan beviljas för en lokal som efter uthyrning till en kommun var avsedd för vård- och omsorgsboende. Detta medför att fastighetsägare inte kan göra avdrag för ingående moms på investeringar och driftskostnader för sådana lokaler. Däremot har en kommun rätt till kompensation för momskostnader för vissa vårdboenden. Detta innebär att privata fastighetsägare missgynnas i förhållande till kommuner. En konkurrenssnedvridning uppkommer eftersom det för en kommun är mer fördelaktigt att bedriva verksamheten i egna lokaler än i hyrda lokaler. Med en åldrande befolkning som kräver ett ökat byggande av fler eller renovering av befintliga äldre-, vård- och omsorgsboenden medför detta avdragsförbud ett allt större hinder för denna sektor. Nuvarande momsregler medför regelbörda och utgör ett tillväxthinder Momsen är en omsättningsskatt där bördan av skatten i slutändan ska bäras av konsumenten i form av en konsumtionsskatt. En grundförutsättning är en avdragsrätt för moms i samtliga led i produktions- och distributionskedjan tills man når konsumenten. Vid utebliven avdragsrätt uppkommer dold beskattning och kumulativa effekter. I EU:s mätningar av administrativa kostnader för företagen ligger momsregler, tillsammans med bokföring och redovisningsregler, allra högst. Detta trots att momsen är en konsumtionsskatt där företagen agerar oavlönad uppbördsman. Regelbördan drabbar inte bara företagen utan även skatteverk, domstolar och myndigheter. Dessutom medför reglerna andra problem som nämnts ovan. Svenskt Näringsliv anser att för samhället i stort är momsreglerna ett allt större tillväxthinder och att stort behov finns att reformera EU:s mervärdesskattedirektiv. Behov av reformåtgärder I konsultationen redogör EU-kommissionen för nedanstående alternativ som kan vara aktuella för en framtida momshantering. 1. Full momsbeskattning av offentliga organ, verksamheter och transaktioner som bedrivs i det allmännas intresse. 2. Full kompensation av ingående moms, ett system harmoniserat på EU-nivå. 3. Avskaffa de särskilda regler som finns för offentlig sektor men behåll de flesta momsfria transaktionerna som idag finns m.h.t. det offentliga intresset. 4. Reformera reglerna för vissa branscher. 5. Införa vissa selektiva åtgärder för vissa branscher. Idag är inte gällande regler i EU:s mervärdesskattedirektiv neutrala och snedvridning av konkurrensen förekommer. I de olika kartläggningar som gjorts av konsultföretag på uppdrag av EU-kommissionen, har framförts att full momsbeskattning, i teorin, är den rätta vägen framåt. Ett sådant alternativ anses dock politiskt omöjligt att genomföra.

6 6 (6) Hur olika medlemsstater väljer att organisera och finansiera offentlig verksamhet kan skilja sig mycket åt vilket leder till att olika länders utmaningar ser olika ut. Detta skulle kunna tala för att EU:s mervärdesskattedirektiv snarare bör tillåta fler alternativa lösningar för medlemsstaterna än att sträva efter total EU-harmonisering på detta område. Detta så länge den internationella konkurrensen inte snedvrids. Vidare anser Svenskt Näringsliv att artikel 13 bör begränsas på sådant sätt att offentliga organ bara får undantas om de bedriver myndighetsutövning. Som framgår ovan är avsaknaden av avdragsrätt ett huvudproblem för svenska företag som bedriver momsfri verksamhet inom denna sektor. Att behålla undantagen i artiklarna som de är idag är inte en hållbar situation för framtiden. Med allt högre momsskattesatser inom EU blir kostnaden för ej avdragsgill moms också allt högre. Att säkerställa att dessa företag får möjlighet att återfå moms på sina kostnader är en mycket viktig reformåtgärd. En sådan lösning bör ske inom momsens tillämpningsområde och genom en frivillig skattskyldighet till en nollskattesats eller reducerad skattesats, vilket är att föredra framför separata kompensationssystem. Reglerna avseende mervärdesskatt för denna sektor skulle få en nödvändig uppdatering med en övergång från sociala undantag till sociala momsskattesatser. Svenskt Näringsliv uppskattar möjligheten att få lämna kommentarer och synpunkter avseende detta område och står till förfogande för diskussioner i det fortsatta arbetet med det framtida momssystemet. Svenskt Näringsliv, The Confederation of Swedish Enterprise Krister Andersson Head, Tax Policy Department Anna Sandberg Nilsson Senior Advisor VAT