Samlad strålsäkerhetsvärdering Westinghouse Electric Sweden AB 2013

Transkript

1 Westinghouse Electric Sweden AB Västerås Tillsynsrapport Datum: Er referens: Diarienr: SSM Samlade strålsäkerhetsvärderingar Westinghouse Electric Sweden AB Ansvarig handläggare: Gabriela Bejarano Arbetsgrupp: Gabriela Bejarano, Eric Häggblom, Steve Selmer, Nils Addo, Arne Johansson, Maria Lüning, Charlotte Lager, Tommy Nielsen, Lars Hildingsson, Henrik Moberg, Mikael Kjellberg och Ingela Thimgren Samråd: Johan Anderberg, Svante Ernberg, Christer Sandström, Elisabeth André Turlind, Jan Lillhök, Anne Edland, Annelie Bergman, Lynn Hubbard Godkänt av: Mats Persson Samlad strålsäkerhetsvärdering Westinghouse Electric Sweden AB 2013 Sammanfattning En samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheten vid kärntekniska anläggningar görs regelbundet av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). I denna rapport presenteras en värdering av verksamheten vid Westinghouse Electric Sweden AB:s (WSE) anläggningar i Västerås. Värderingen baserar sig på ställningstaganden, bedömningar och övrig information som framkommit under olika tillsynsinsatser, samt till myndigheten inkommen rapportering. Rapporten omfattar perioden 1 januari 2011 till och med 31 december Dock nämns i viss utsträckning även tidigare eller senare händelser och tillsynsåtgärder, för att göra framställningen tydligare. WSE har under 2011 och 2012 i huvudsak bedrivit verksamheten i enlighet med gällande krav. Några inspektioner har dock resulterat i förelägganden från SSM med krav på åtgärdsprogram. Den största inspektionsinsatsen under perioden var en samlad inspektionsinsats med särskild fokus på frågor om Människa-Teknik-Organisation. Inspektionen resulterade i ett föreläggande på tre punkter med bäring på kompetens och bemanning i strålskyddsfrågor. WSE:s har efter SSM:s förelägganden vidtagit relevanta åtgärder och myndigheten bedömer att WSE i dagsläget bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller tillfredsställande sätt inom i stort sett alla av de bedömda områdena. Dock bedömer SSM att WSE har bedrivit verksamheten på ett oacceptabelt sätt inom områdena Fysiskt skydd och Utsläppskontroll. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (28) Innehållsförteckning Sammanfattning Sammanfattande värdering Westinghouse Electric Sweden AB:s verksamhet och dess konsekvenser Verksamhet Radiologiska konsekvenser av verksamheten SSM:s tillsyn Områdesvisa värderingar Konstruktion och utförande Ledning, styrning och organisation Kompetens och bemanning Hantering av brister, incidenter och missöden Kriticitetssäkerhet Beredskap Underhåll, material- och kontrollfrågor Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM Utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM Fysiskt skydd Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Säkerhetsprogram Förvaring av anläggningsdokumentation Hantering av kärnavfall Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet Personalstrålskydd Utsläppskontroll och omgivningskontroll Friklassning Avveckling Referenser... 25

3 Sida 3 (28) 1 Sammanfattande värdering WSE har under 2011 och 2012 i huvudsak bedrivit verksamheten i enlighet med gällande krav. Vid den förra strålsäkerhetsvärderingen som genomfördes år 2011 bedömde SSM att WSE arbetat på ett bra sätt med att förbättra tidigare problemområden, men också att nya brister i verksamheten påvisats. Fortsatt förbättringsbehov konstaterades vad gäller avfallshanteringen och personalstrålskyddet, i det senare fallet främst behovet av att ytterligare minska interndoserna. Kriticitetssäkerheten identifierades som ett område som krävde mer uppmärksamhet, liksom underhåll, material- och kontrollfrågor. SSM konstaterar nu att kriticitetssäkerheten fortsätter att vara ett område som kräver uppmärksamhet. Detta tillsammans med utebliven kontroll av driftklarhet av utrustningar representerar en stor andel av de kategori 2-händelser som rapporterats under den aktuella perioden. Tio händelser har bedömts så pass viktiga att de klassats enligt INES-skalan, om än till INES 0, sex händelser under 2011och fyra under Samtliga har bäring på kriticitet, förutom en som är relaterad till kärnämneskontroll. WSE har drivit omfattande insatser inom områdena kriticitetssäkerhet, hantering av kärnavfall och personalstrålskydd. WSE har arbetat under lång tid med två projekt med bäring på kriticitet. Pyrolysanläggningen för att behandla brännbart avfall från bränslefabriken är färdigställd i Studsvik och stora insatser gällande förebyggande av interndoser har pågått under perioden. SSM gjorde 2012 en samlad inspektionsinsats med särskild fokus på frågor om Människa- Teknik-Organisation (MTO). Inspektionen resulterade i ett föreläggande på tre punkter med bäring på kompetens och bemanning i strålskyddsfrågor. Företaget har därtill aktivt arbetat med förelägganden inom områdena egenkontroll, informations- och IT-säkerhet samt utsläppskontroll. SSM har under perioden utövat tillsyn mot WSE inom de flesta bedömningsområdena i form av inspektioner, verksamhetsbevakningar, granskningar, hantering av rapporter och anmälningar, mm. SSM bedömer att WSE inom de flesta områden bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller ett tillfredsställande sätt. Området fysiskt skydd bedöms dock som oacceptabelt främst pga. av påträffade brister i anläggningens informations- och IT-säkerhet. Området utsläpps- och omgivningskontroll bedöms som oacceptabelt pga. en händelse gällande felkopplingar i vattensystemet. Utsläpp av aktivitet har pågått under många år innan det blivit uppdagat. I tabellen nedan visas en sammanfattning av SSM:s samlade värderingar per område.

4 Sida 4 (28) Område Värdering 1 Konstruktion och utförande Acceptabelt 2 Ledning, styrning och organisation Tillfredsställande 3 Kompetens och bemanning Acceptabelt 4 Hantering av brister, incidenter och missöden Tillfredsställande 5 Kriticitetssäkerhet Acceptabelt 6 Beredskap Tillfredsställande 7 Underhåll, material- och kontrollfrågor Acceptabelt 8 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos Tillfredsställande anmälningarna till SSM 9 Utredning av händelser, samt Tillfredsställande erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM 10 Fysiskt skydd Oacceptabelt 11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Acceptabelt 12 Säkerhetsprogram Tillfredsställande 13 Förvaring av anläggningsdokumentation Inget bedömningsunderlag 14 Hantering av kärnavfall Acceptabelt 15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och Tillfredsställande transportsäkerhet 16 Personalstrålskydd Acceptabelt 17 Utsläpps- och omgivningskontroll Oacceptabelt 18 Friklassning Tillfredsställande 19 Avveckling Inget bedömningsunderlag

5 Sida 5 (28) 2 Westinghouse Electric Sweden AB:s verksamhet och dess konsekvenser 2.1 Verksamhet WSE bedriver sin huvudsakliga kärntekniska verksamhet på Finnslätten i Västerås där bränslefabriken ligger. Viss kärnteknisk verksamhet finns även på Tegnérområdet i Västerås där ventilprovning sker åt svenska och finska reaktorägare, samt strömningstekniska experiment görs på bränsleknippen. Bränslefabriken på Finnslätten är en komplex industri som omfattar såväl kemisk processindustri som högautomatiserad verkstadsindustri. Att tillverkningen är baserad på anrikat uran innebär att felaktig hantering under ogynnsamma omständigheter kan orsaka en självunderhållande kärnreaktion (kriticitetsolycka) med livshotande stråldoser till den närmaste omgivningen. En större brand skulle kunna orsaka utsläpp av uran till omgivningen. Verksamheten kan dock inte orsaka stora okontrollerade utsläpp på större avstånd, så som en kärnreaktor kan göra. WSE har ett regeringstillstånd från 2009 för innehav och drift av anläggningarna vilket gäller till och med utgången av WSE har även två miljödomar från Den ena gäller tillstånd för befintlig verksamhet vid bränslefabriken med en produktion av maximalt 900 ton konverterad mängd urandioxid. Den andra domen gäller tillstånd för verksamheten på Tegnérområdet. WSE har kraftigt ökat sin produktion under de senaste åren men är nu i en stabilare period. 2.2 Radiologiska konsekvenser av verksamheten Stråldoser till personal Stråldoserna till personalen, exklusive kroniska interndoser, har utvecklats enligt tabellen nedan. Se vidare kapitel Antal personer med registrerbar dos > 0,1 msv Kollektivdos (mmansv) Medeldos (msv) 1,19 1,04 1,02 1,17 Högsta individdos (msv) 5,2 6,4 5,7 4,9 Personal interndoser från kronisk exponering av luftburet uran Kroniska interndoser till personalen har utvecklats enligt tabellen nedan. Se vidare kapitel Antal individer Medelvärde (msv) 3,6 2,8 3,0 3,4 Medianvärde (msv) 2,6 2,2 2,2 3,0 Max (msv) Summa (mmansv) Antal individer med dos > 5 msv

6 Sida 6 (28) Stråldoser till allmänhet Dosbelastningen från WSE:s anläggningar i Västerås ligger långt under den föreskrivna gränsen på 0,1 msv/år. Siffrorna för 2012 är preliminära. Beräknad högsta dos till någon individ i allmänheten, (12-17 åringar) (µsv) varav beräknad dos från utsläpp till luft (µsv) varav beräknad dos från utsläpp till vatten (µsv) ,0018 0,0013 0,0010 0,0018 0,0005 0,0005 0,0004 0,0011 0,0014 0,0008 0,0006 0,0008 Halter av radionuklider i miljön Halterna av de radionuklider som analyserats i omgivningskontrollprover tagna i närområdet till WSE är fortsatt låga. Under 2012 startade WSE även provtagning av utsläppsvatten från Kungsängens avloppsreningsverk. Samtidigt förändrades provtagning av rötslam så att resultaten bättre ska spegla en viss period. Resultaten av analyser av radionuklider i dessa prover visar också låga halter. Se vidare kapitel Uppkomst av radioaktivt avfall Verksamheten genererar inget högaktivt avfall men däremot stora mängder lågaktivt avfall. Den största avfallsposten är kalciumfluorid som produceras i något större mängd än mängden urandioxid. Kalciumfluoriden deponeras på kommunal deponi. Därtill produceras såväl brännbart avfall som skrot och vätskor. Mindre mängder avfall måste slutförvaras i SFR eller i det planerade slutförvaret för långlivat avfall, SFL. Se vidare kapitel Följande radioaktiva avfall har uppstått och registrerats vid bränslefabriken:

7 Sida 7 (28) Avfallstyp Mängd (kg) Byggavfall Batterier, glas, sprayflaskor, lysrör, glödlampor Kalciumfluorid Kalciumhydroxid Jonbytarbärare och jonbytarmassa Kapslingsrör Kabel och elektronikskrot Lakrester Metallskrot Molybdenskrot Oljor Emulsion (*liter) 180* 18* 272* Pappersavfall Plastskrot Restprodukter Brännbara Ugnssand Ugnstegel Trä Vätskor (liter) Textil Filter RMA avfall (totalt) TOTALT I årsrapporten för radioaktivt avfall för 2012 redovisas avfall som tagits hem från Ranstad tillsammans med övrigt avfall från bränslefabriken.

8 Sida 8 (28) 3 SSM:s tillsyn Under perioden januari 2011 december 2012 har SSM genomfört nio inspektioner, varav en samlad inspektion plus deltagit vid sju internationella kärnämnesinspektioner, sexton verksamhetsbevakningar, tre granskningar. SSM har vidare meddelat fyra förelägganden, sju beslut, beviljat tillstånd för arbete vid Portendo AB med syftet att utveckla en analysmetod för föroreningar på urankutsar, lämnat två ärenden till åklagarkammaren för prövning av möjligt brott 2. Inspektionerna under perioden har varit inriktade på ledning och uppföljning av bevakningsåtgärder (fysiskt skydd) informationssäkerhet, säkerhetsprogram, arkiv och arkiveringsrutiner, kärnämneskontroll (2 st.), varav en avseende rutiner och system, transportverksamhet, instrument för och optimering av strålskydd, en större samlad inspektionsinsats med sex delinspektioner. Den samlade inspektionen genomfördes med särskilt fokus på MTO-frågor och omfattade: Primär och fristående säkerhetsgranskning Förmåga/ förhållanden i utsläppsfrågor Förutsättningar för personstrålskydd Orsaker till felaktigt beteende vid händelse Hantering av nya krav (friklassning, avfall och avveckling) Säkerhetskultur SSM gjorde fem verksamhetsbevakningar under perioden för att diskutera drift, händelser, investeringar och andra aktuella frågor med operativa chefer, utrustningsansvariga och säkerhetsledare för de fem verkstäderna konverteringen, kutstillverkningen, BAkutstillverkningen samt stav- och patronverkstäderna. Då har även fysiskt skydd och strålskydd diskuterats med avdelningarna för Miljö, hälsa och säkerhet övergripande (avdelning ES) och operativt (avdelning BS). Övriga verksamhetsbevakningar har gällt beredskap, fysiskt skydd inklusive informations- och IT-säkerhet, personalstrålskydd, utsläpp, omgivningskontroll, 2 Båda händelserna som ärendena avser ägde rum under perioden för förra strålsäkerhetsvärderingen (1 maj 2009 till och med 31 december 2010). Båda anmälningarna gjordes i februari 2011 [SSM 2010/ och SSM 2010/1120-4]. Åklagarkammaren i Västerås beslutade att lägga ner båda utredningarna [Åklagarkammaren i Västerås, beslut AM från och Åklagarkammaren i Västerås, beslut AM från ].

9 Sida 9 (28) kärnämneskontroll, exportkontroll. De granskningar som genomförts under perioden avser WSE:s uppdragstagares förutsättningar för att arbeta med kommunikationssystemet RAKEL, WSE:s redovisning av åtgärder mot internkontamination enligt föreläggande SSM 2009/38, reviderad plan för fysiskt skydd med anledning av Forsmarkshändelse.

10 Sida 10 (28) 4 Områdesvisa värderingar I detta kapitel redogörs uppdelat i olika områden för den tillsyn som SSM bedrivit under perioden och WSE:s verksamhet bedöms utifrån den genomförda tillsynen. Den områdesvisa uppdelningen följer i stort sett den struktur som tillämpas vid återkommande helhetsbedömning av anläggningens säkerhet, strålskydd och fysiska skydd och som finns i de allmänna råden till 4 kap. 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Följande bedömningsskala används vid SSM:s strålsäkerhetsvärderingar:

11 Sida 11 (28) 4.1 Konstruktion och utförande SSM bevakar området genom de anmälningar av anläggningsändringar som inkommer till myndigheten och hanteras av anmälansberedningsgruppen (ABG). I samband med att WSE 2010 anmälde konstruktionsförutsättningar för ny virvelbäddsugn och ny stabiliseringskanna har SSM i januari 2011 beslutat om kompletteringar av WSE:s anmälan bl.a. med avseende på vissa laster [1]. SSM beslutade även att de uppdaterade konstruktionsförutsättningarna ska ligga till grund för den konstruktionskontroll som ett ackrediterat kontrollorgan behöver göra i enlighet med kraven i 5 kap. 2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar. Efter inlämnad kompletterande information slutfördes denna större tillbyggnation under I slutet av 2010 beslutade SSM att förelägga WSE om en oberoende utvärdering av egenkontrollen [2] pga. ovan nämnda försent anmälda tillbyggnation samt en händelse då ca 50 kg urandioxidpulver sprutade ut i konverteringsverkstaden [3]. Tredjepartskontrollen visade inga brister i WSE:s ledning, organisation, resurser och kompetens. Dock fanns det brister för procedurer och instruktioner samt återrapportering av egenkontrollen [4]. Vidare beslutade SSM att WSE skulle komma med ett åtgärdsprogram med anledning av de brister som framkommit i samband med utvärderingen av bolagets egenkontroll [5]. WSE anmälde inga ändrade eller nya konstruktionsförutsättningar under perioden. SSM bedömer att WSE på ett acceptabelt sätt uppfyller kraven inom området konstruktion och utförande. 4.2 Ledning, styrning och organisation Under år 2012 genomförde SSM en omfattande inspektionsinsats på WSE som ett resultat av en serie enskilda händelser som inträffat på bränslefabriken. Sammantaget var dessa händelser av sådan karaktär att den gemensamma orsaken bedömdes kunna ligga i mer eller mindre systematiska och MTO-relaterade förhållanden i första hand med koppling till verksamhetens organisation, personalens arbetsförutsättningar, bemanning och aspekter kring säkerhetskulturen. Utifrån de händelser som inträffat delades inspektionen upp i sex olika delinspektioner vilka inriktades mot WSE:s funktion för säkerhetsgranskning, utsläppsfrågor, personstrålskydd, hantering av felaktiga beteenden vid händelser, kravhantering samt det interna säkerhetskulturarbetet på anläggningen. Efter genomförd inspektionsinsats konstaterade SSM att det organisatoriska förändringsarbete som WSE genomgått har varit förenat med vissa omställningsproblem. Dessa har över tid minskat i omfattning och alltmer övergått i en tämligen stabil fas under vilken man tagit egna initiativ till att åtgärda identifierade förbättringsbehov. SSM bedömde att WSE har ett fungerande och strukturerat arbetsätt bl.a. för daglig styrning och med en i huvudsak tydlig styrdokumentation. SSM ställde sig i övrigt också positiv till det utvecklingsarbete som WSE bedriver med både förbättringsgrupper och pågående säkerhetkulturprogram [6]. SSM noterade vid inspektionsinsatsen likväl ett antal avvikelser och förbättringsbehov. Avvikelserna var alla relaterade till kompetens och bemanning i strålskyddsfrågor och behandlas vidare under avsnitten 4.3 och 4.16.

12 Sida 12 (28) WSE har på eget initiativ utarbetat ett åtgärdsprogram för att omhänderta de förbättringsbehov som identifierades i de olika delinspektionerna. Under en verksamhetsbevakning i januari 2013 [7], med syftet att ta reda på hur WSE hanterat iakttagelserna från den samlade inspektionen, konstaterades att WSE tagit fram en åtgärdsplan som på ett ambitiöst och strukturerat sätt angriper förbättringsbehoven identifierade av SSM. WSE:s åtgärder är till stor del genomförda och SSM menar att WSE har förutsättningar för att de resterande blir hanterade inom rimlig tid. På ett mer generellt plan efterlyser SSM, utifrån de erfarenheter som gjorts genom tillsynsinsatser och inträffade händelser på bränslefabriken, ett utökat fokus på preventiva insatser i syfte att motverka händelser och att det uppstår risksituationer i det dagliga arbetet. Detta kräver både kontinuitet och ett samlat engagemang på alla nivåer i organisationen. SSM anser att WSE vidtagit åtgärder som pekar i denna riktning bl.a. genom programmet för det interna säkerhetskulturarbetet. För att säkerställa att det arbetet ska nå ut och genomsyra hela organisationen bör det följas upp men också tydliggöras vad det kan innebära på ett mer konkret plan för de egna medarbetarna samt för såväl entreprenörer som annan inhyrd personal. SSM anser att balansen mellan produktion och säkerhet är viktig att upprätthålla, särskilt under perioder med produktionstoppar vilket ofta medför ökad belastning på personal och organisation. Frågor kring ansvar och befogenheter, kompetens, bemanning, rutiner och tillämpning av instruktioner utgör några exempel på förutsättningar som då är särskilt väsentliga att beakta. SSM bedömer dock att WSE har ett fungerande och strukturerat arbetsätt för att leda och styra verksamheten med tydlig dokumentation. Organisationen har gått in i en tämligen stabilare fas under vilken man tagit egna initiativ till att åtgärda identifierade förbättringsbehov. WSE fortsätter att driva ett aktivt arbete med säkerhetskulturen och det är SSM:s uppfattning att WSE:s utvecklingsarbete inom området har intensifierats. SSM bedömer att WSE:s arbete inom området ledning, styrning och organisation är tillfredsställande. 4.3 Kompetens och bemanning Under SSM:s omfattande inspektionsinsats 2012 med fokus på MTO-frågor täcktes området kompetens och bemanning inom ramen för de sex utförda delinspektionerna. SSM fann vid inspektionen ett antal avvikelser från myndighetens föreskrifter. Detta resulterade i ett beslut [8] där SSM förelade WSE att utifrån avvikelserna redovisa ett åtgärdsprogram senast 15 oktober Åtgärdsprogrammet inkom till SSM i enlighet med föreläggandet där WSE redogjorde för en organisatorisk anpassning som syftar att renodla strålskyddsföreståndarrollen [9]. Det innebär bl.a. att denne rapporterar direkt till WSE:s säkerhetschef som i sin tur rapporterar till WSE:s VD. Genom denna anpassning och förändring avser WSE att skapa bättre förutsättningar för strålskyddsföreståndaren att hinna med de arbetsuppgifter som rollen omfattas av. Målsättningen är också att ge mer utrymme för såväl utveckling som strategiskt arbete på ett mer övergripande plan. En ytterligare åtgärd som vidtas är att strålskyddsföreståndaren ska ingå som fast medlem i säkerhetskommittén samt vara ordförande i en nyinrättad ALARA-grupp, vilket ger möjlighet att bevaka och aktivt verka för ett väl fungerande strålskydd. Däri ingår att bevaka kompetens- och resursfrågor avseende strålskydd. Åtgärderna ska enligt WSE vara genomförda under WSE har kraftigt ökat sin produktion under de senaste åren och myndighetens intryck är att företaget är på väg in i en stabilare period. Bemanningen på verkstäderna har anpassats

13 Sida 13 (28) till den produktion man nu har och uppfattningen hos de anställda verkar vara att personalomsättningen nu är på en acceptabel nivå. WSE fortsätter emellertid använda sig av en viss andel inhyrd personal för att klara de arbetstoppar som uppstår i verksamheten. WSE:s introduktion för nyanställda innefattar utbildning inom säkerhetskultur och säkert beteende, strålskydd och human performance. Fadderverksamhet förekommer också, dock är den inte helt uppstyrd och tenderar därför att bli väldigt personberoende. SSM:s iakttagelser av komptensförsörjningen hos WSE är att rekryteringen av nyckelkompetenser samt kompetensöverföring vid pensionsavgångar saknar långsiktig planering. Kompetensen relaterad till bevakningstjänster diskuteras vidare i kapitel Även om det finns möjlighet att delta på utbildningar så finns det inte tillräcklig tid för det. SSM vill även betona vikten av att de utbildningar och insatser som genomförs når ut i hela organisationen vad gäller både tillämpning, lärdomar och ändamålsenlighet. Med anledning av SSM:s föreläggande har WSE bl.a. anmält en organisationsförändring för att tydliggöra strålskyddsföreståndarens roll [9]. WSE behandlar kompetens och bemanningsområdet på ett strukturerat sätt [7]. Således anser SSM att WSE aktivt arbetar med att komma tillrätta med de mest allvarliga bristerna. SSM bedömer WSE:s övergripande arbete inom området kompetens och bemanning vara acceptabelt. 4.4 Hantering av brister, incidenter och missöden WSE har rapporterat och hanterat kategori 2- och strålskyddshändelser enligt gällande krav. Antalet rapporterade händelser av kategori 2 fortsätter att minskat något i jämförelse med föregående period [10, 11]. Tio kategori 2- händelser har under perioden INESklassats enligt WSE:s kriterier, sex händelser under 2011 och fyra under 2012, alla som INES 0. Fem av dessa visade sig ha bäring på kriticitet, fyra var relaterade till moderationskontroll och kriticitet och en till safeguards. Händelser med koppling till verifiering av driftklarhet ökade kraftigt under den aktuella perioden. År: Antal kategori 2-händelser WSE anger händelsernas inverkan enligt tabellen nedan. Det är då att märka att strålskyddshändelser inte alltid är kategori 2-händelser, utan även kan rapporteras enligt andra föreskrifter. Vid förra strålsäkerhetsvärderingen konstaterades att inverkan på kriticitetssäkerheten dominerade stort. För innevarande period fortsätter kriticitetsrelaterade händelser vara högt i antal, dock på väg nedåt. Den vanligaste orsaken till en kategori 2-händelse har varit bristfällig implementering av rutiner för driftklarhet. Händelsens påverkan / År: Kriticitetssäkerhet Fysiskt skydd Strålskydd Kriticitet + strålskydd Safeguards 1 1 Inget av ovanstående

14 Sida 14 (28) Vid verksamhetsbevakningarna med inriktning på drift [12 16] har SSM kunnat konstatera att händelser rapporteras och följs upp i enlighet med fastlagda rutiner. SSM värderar WSE:s hantering av brister, incidenter och missöden som tillfredsställande. 4.5 Kriticitetssäkerhet Ingen tillsyn i form av granskningar eller inspektioner har bedrivits vad gäller kriticitetssäkerhet under Däremot har händelser kopplade till kriticitetssäkerhet följts upp vid fem verksamhetsbevakningar av driften [12 16]. Flera avsnitt i kriticitetssäkerhetshandboken, vilken styr verksamheten med kriticitetssäkerhet, har uppdaterats under perioden [10, 11]. WSE:s kriticitetssäkerhetsgrupp har i hög grad arbetat med de s.k. anläggningsinventerings- och PVC-projekten. År 2008 initierades ett anläggningsinventeringsprojekt med anledning av diskrepanser mellan verkliga mått på utrustning i anläggningen, befintlig dokumentation och kriterier för framtagning av kriticitetsanalyser. Detta projekt har resulterat i en slutrapport [17]. Omkring 5000 kritiska mått på ca 500 komponenter i sammanlagt 52 system har kontrollerats, bedömts och dokumenterats. Av rapporten framgår att målsättningen är att införandet av relevanta data i säkerhetsredovisningen, barriäranalyser och kriticitetssäkerhetsanalyser ska vara slutfört i oktober En inträffad händelse där WSE uppdagade att plattor/insatser tillverkade i polyvinylklorid (PVC) hade en lägre klorhalt än vad som förutses i anläggningens kriticitetsanalyser, rapporterades till SSM 2010 [18]. Händelsen resulterade i att det så kallade PVC-projektet initierades och med vilket WSE har arbetat under 2011 och Av WSE:s årsrapport för 2012 [11] framgår att alla utom tre nya kriticitetssäkerhetsanalyser, identifierade inom PVC-projektet, har färdigställts. För övrigt kan nämnas att händelser avseende problem med moderationskontroll samt pulveröverfyllnad har inträffat vid ett flertal tillfällen under perioden [12-16]. Med underlag från de genomförda verksamhetsbevakningarna samt den rapportering som WSE har skickat till myndigheten anser SSM att företaget kommit långt med att omhänderta tidigare identifierade brister. SSM förutsätter därför att kraven nu i huvudsak uppfylls. Baserat på ovan beskrivet underlag anser SSM att WSE:s arbete inom området kriticitetssäkerhet är acceptabelt. 4.6 Beredskap I mars 2012 genomförde SSM en verksamhetsbevakning vid WSE [19] i form av en skrivbordsövning där ett scenario med inträffad kriticitet spelades upp och frystes vid ett antal tidpunkter under händelseutvecklingen. Vid dessa tillfällen redogjorde WSE för vilka åtgärder som skulle vidtas och vilken dokumentation som användes som stöd. Ett antal observationer gjordes, bl.a. har beredskaps- och krishanteringsförmågan förbättrats vid WSE under de senaste åren. SSM ansåg även att WSE bör beakta att det inte kan säkerställas att det finns en strålskyddsexpert nåbar inom rimlig tid, eftersom

15 Sida 15 (28) denna funktion inte finns i jour. Vidare ansåg SSM att WSE bör uppmärksamma den höga belastningen av funktionen Säkerhetsberedskap under det inledande skedet av en händelse, funktionen har initialt många viktiga uppgifter att utföra under en begränsad tid. SSM anser att WSE:s beredskapsverksamhet bedrivs tillfredsställande eftersom beredskapsverksamheten vid anläggningen utvecklas och WSE uppfyller gällande krav för beredskapen i det avseendet att det finns en beredskapsplan med tillhörande instruktioner, åtgärdslistor och rutinbeskrivningar och att dessa prövas genom regelbundna övningar. Utifrån den tillsyn som har bedrivits vid anläggningen gör SSM bedömningen att WSE hanterar området beredskap på ett tillfredsställande sätt. 4.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor Inom detta område sker informationsutbyte vid de verksamhetsbevakningar av driften som SSM regelbundet gör. En viktig händelse från oktober 2010 av ett läckage av ca 50 kg urandioxidpulver i konverteringsverkstaden har resulterat i ett betydande antal åtgärder såsom skarpare inköpsrutiner/mottagningskontroller. Denna händelse var en av orsakerna till att SSM beslutade att förelägga WSE att genomföra en oberoende utvärdering av egenkontrollen [2], som har diskuterats i kapitel 4.1. Dessvärre uppstod ett liknande problem i april 2011 då uranpulver läckte ut från pulvertransportsystemet på linje 3 i konverteringsverkstaden [20]. Orsaken visade sig vara ett siktglas som spruckit i gänganslutningen, vilket resulterade i ett utsläpp uppskattat till mellan 1,5 och 2 kg uranpulver. Linje 3 är ny och händelsen inträffade i samband med inledande provdrift. Samtliga linjer förses med den nya typen av siktglas som avlastar glasen från spänningar i rörledningen. Siktglasen kommer att bytas ut vartannat år enligt stående arbetsorder. Ett problem som bemärkts under perioden är den ökade andelen av händelser i samband med idriftagning av utrustningar utan godkänd kontroll av driftklarhet [10, 11]. Några händelser har sitt ursprung i personalens höga arbetsbelastning där produktionen prioriterats [21, 22]. Andra kan hänföras till otydlig dokumentation [23, 24] och andra till brist på utbildning [24, 25]. WSE har arbetat med problematiken kring idriftagning av ej driftklara utrustningar utifrån ett MTO-perspektiv genom att förbättra systemstöd för kontroll och provning. Exempelvis genom visualisering av daglig styrning och checklistor i direkt anslutning vid utrustningen [6]. Det tar dock tid att sätta igång en större attitydförändring, vilket iakttas då antal händelserna med bäring på driftklarhet inte särskilt har minskat efter vidtagna åtgärder. SSM bedömer WSE:s hantering av området underhåll, material- och kontrollfrågor vara acceptabelt. 4.8 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM I samband med den samlade inspektionen kontrollerade SSM området primär och fristående säkerhetsgranskning på bränslefabriken. SSM kan konstatera att WSE har fungerande processer för såväl primär (PSG) som fristående säkerhetsgranskning (FSG) och bedömer att WSE uppfyller kraven i 4 kap. 3 SSMFS 2008:1 [6].

16 Sida 16 (28) Av instruktionen 16.1 [26] framgår att de funktioner hos WSE:s organisation, vars huvudsakliga arbetsuppgift är att utföra fristående granskning av olika strålsäkerhetsärenden är Säkerhetsgranskningskommittén SÄK, samt Säkerhetsgranskningskommitté för ärenden som berör det fysiska skyddet FSÄK. SSM påpekar dock på förbättringsbehov i den dokumenterade SÄK/FSÄK styrningen bl.a. för att säkerställa en redovisning av en allsidig och systematisk granskning och för att tydliggöra ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden så att den fristående granskningsfunktionen aldrig granskar ett sakförhållande som den tidigare har berett i linjen [6]. Allmänt gäller att WSE skickar anmälningar med god kvalité. Efter en intensiv föregående period med omfattande förändringar vid bränslefabriken, såsom omorganisationer och nya produktionslinjer med tillhörande ombyggnationer och installationer för att klara en betydligt ökad produktion, har antalet anmälda ärenden minskat avsevärt. Sex respektive fyra ärenden behandlades av ABG under 2011 och Sex av de inkommande anmälningarna gällde tillfälliga avsteg från säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF), tre gällde organisatoriska förändringar och ett avsåg ett fysiskt skydd-ärende som beslutades att granskas (se avsnitt 4.10). Antalet anmälningar från bränslefabriken som behandlats i ABG var enligt nedan [27, 28, 29]: År Antal anmälda ärenden behandlade av ABG varav 2 granskade varav 1 granskad varav 2 granskade varav 1 föreslogs för granskning varav 1 granskad WSE:s säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM bedöms vara tillfredsställande. 4.9 Utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM WSE har att lämna ett antal olika årsrapporter till SSM utifrån olika föreskrifter och tillståndsvillkor. Rapportering har inkommit i enlighet med kraven. I vilken utsträckning som rapporterna granskats av SSM framgår under respektive sakområde. Under SSM:s samlade inspektion vintern 2012 framgick det att företagsledningen använder sig av bl.a. processen för framtagning av fabrikens säkerhetsprogram [6] som ett sätt att samla erfarenheter för att utforma nästkommande års säkerhetsprogram. WSE har i de senaste rapporterna för kategori 2-händelser inkluderat ett separat avsnitt om vunna erfarenheter där t.ex. lärdomar från tidigare likartade rapporterade händelser diskuteras. I samma dokument beskrivs utredningar av händelser inklusive dess orsaksanalys och åtgärdsplan med datum för slutförande av varje åtgärd. Dessa åtgärder har följts upp av myndigheten i samband med verksamhetsbevakningar av driften [12 16]. Händelsen Differens mellan antal stavar i SAP och antal stavar på stavbrygga [31] följdes upp vid SSM:s samlade inspektionsinsats. SSM kunde konstatera att WSE 3 Anmälan [30] återtogs av WSE och ingen granskning behövde påbörjas.

17 Sida 17 (28) genomförde en bra och fullständig orsaksanalys av händelsen och tog fram ett heltäckande åtgärdsprogram [6]. Med underlag från den genomförda delinspektionen samt den rapportering som WSE har skickat till myndigheten förutsätter SSM att kraven inom området uppfylls. WSE:s arbete med utredning av händelser, samt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM bedöms vara tillfredsställande Fysiskt skydd Fysiskt skydd Under perioden fortsatte SSM med tillsyn av det åtgärdsprogram som föranletts av intrånget på Forsmark i juni Myndigheten granskade WSE:s analyser, utredningar och åtgärdsplaner och bedömde att WSE:s analyser och åtgärder för skalskydd var rimliga [32]. De kompletteringar som begärts har genomförts av WSE. I en verksamhetsbevakning om samma ärende konstaterade myndigheten att åtgärderna följer WSE:s utsatta plan [33]. Efterföljande insatser [34] konstaterade att programmet för fysiskt skydd genomförts till stora delar och SSM observerade bl.a. larm och fysiska hinder för bilar och på tak. Kvar av åtgärdsprogrammet är val av CCTV-system. En inspektion inom bevakningsområdet resulterade i ett antal åtgärdsbehov [35, 36] kopplade till personalens kompetens hos både WSE och dess underleverantör. De händelser som har uppstått tyder på otillräckligt kunskap om de bevakningstekniska utrustningarna. I anslutning till denna inspektion genomfördes även en verksamhetsbevakning med uppföljning av åtgärder till följd av en händelse 2010 i samband med ett strömavbrott [37], se föregående strålsäkerhetsvärdering [27]. SSM hade inget att erinra mot vidtagna åtgärder och efterfrågade inte ytterligare åtgärder. WSE rapporterade i april 2012 om en tillämpning av reservförfarande då det ordinarie systemet för positionsbestämning av transportfordon havererade [38] pga. ett serverfel hos IT-leverantören. SSM följde upp ärendet vid en verksamhetsbevakning och noterade en viss diskrepans mellan transportör och bevakningspersonal i uppfattningen om hur systemet tillämpades vid normaldrift. SSM bedömer att säkerheten vid kärnämnestransporter kan utvecklas ytterligare [34]. I samband med denna verksamhetsbevakning fick SSM en informativ genomgång av en inträffad händelse då delar av bevakningssystemet inte fungerade fullt ut. Myndigheten konstaterar att den personal som tjänstgjorde vid händelsen hade kunnat agera bättre om de haft djupare kunskaper om bevakningssystemet med avseende på utrustningens styrkor och svagheter. SSM har vidare beslutat att granska WSE:s anmälan om reviderad plan för fysiskt skydd [39]. Granskningen är ännu inte slutförd. Informations- och IT-säkerhet En inspektion [40] i december 2011 mynnade ut i ett föreläggande [41]. Myndigheten konstaterade att WSE uppfyllde kraven i 9 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:12) om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar men inte kraven i 11 om skydd mot obehörig åtkomst och dataintrång mot datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet.

18 Sida 18 (28) En verksamhetsbevakning genomfördes ett år senare för att följa upp WSE:s åtgärdsplan med anledning av föreläggandet [42]. Planen består av 25 punkter som planeras pågå till 2015, vilket SSM bedömer som en god ansats. Myndigheten noterade dock att vissa brister fortfarande kvarstår och inte behandlas i åtgärdsprogrammet, såsom administrativa brister kring krypteringshantering och delade lösenord, samt fortsatt bristande resurser inom IT-informationssäkerhetsområdet. Viss tveksamhet kring huruvida anläggningen tillämpar bästa möjliga teknik noterades också. Området informations- och IT-säkerhet har således påvisade brister om skydd mot obehörig åtkomst och dataintrång i datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet inklusive det fysiska skyddet, 11 SSMFS 2008:12. WSE:s arbete inom området fysiskt skydd bedöms vara oacceptabelt utifrån påtalade brister om skydd mot obehörig åtkomst och dataintrång i datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning SSM:s tillsyn inom området har främst bestått i att ta hand om de anmälningar som gjorts till SSM och som berör ändringar i SAR/STF [43, 44], samt den bevakning som skett vid verksamhetsbevakningar av driften. Under SSM:s samlade inspektion 2012 [6] gjorde SSM observationen att projekten inför produktionsökningen nu har avslutats men då det arbetet var mycket forcerat och en ny projektmodell infördes hann organisationen inte fullt ut uppdatera dokumentationen och få en fungerande dokumentstruktur för verksamheten. Den årliga revisionen av dokumentationen avstannade i 5-6 år. Vidare konstaterade SSM under den sista verksamhetsbevakningen av driften 2012 [16] att WSE har ett stort behov av att komma ikapp med säkerhetsrelaterad dokumentation, såsom SRB, STF, testbeskrivningar, barriäranalyser och klassningslistor. Av 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 framgår att Redovisningen ska avspegla anläggningen som den är byggd, analyserad och verifierad Säkerhetsredovisingen ska därefter hållas aktuell. SSM har noterat att det är oacceptabelt att det kan ta flera år innan säkerhetsredovisning och annan säkerhetrelaterad dokumentation blir uppdaterad. Emellertid arbetar företaget för att komma tillrätta med detta bl.a. genom projektet SISU - stabilitet i sexhundratons uranflöde, där berörda delar av WSE:s säkerhetsredovisning uppdateras kontinuerligt. Input fås bl.a. från anläggningsinventerings- och PVC-projekten som har pågått i flera år (se avsnitt 4.5). SSM betonar behovet hos WSE att uppdatera anläggningens säkerhetsdokumentation i närtid och uppmanar WSE att vara vaksamt i området. SSM bedömer området Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning vara acceptabelt Säkerhetsprogram SSM genomförde i februari 2012 en inspektion av hur WSE utarbetar, följer upp och utvärderar sitt säkerhetsprogram [45]. SSM kunde konstatera att WSE:s säkerhetsprogram uppfyller ställda krav och att företaget har ett ambitiöst och heltäckande program med en tydlig process för framtagning och utvärdering.

19 Sida 19 (28) En säkerhetskommitté bildades 2011 med WSE:s VD som ordförande. Kommittén ansvarar för att programmet tas fram och följs upp. SSM noterade dock att processen för framtagning av WSE:s säkerhetsprogram involverar endast personer i chefsställning och att det inte finns någon tydlig förankring nedåt i organisationen. Det fastställda programmet känns inte igen av många inom organisationen och medarbetarna ser inte alltid att de arbetar med av företagsledningen prioriterade frågor. Under SSM:s samlade inspektion vid WSE under februari-mars 2012 verifierades också att WSE har en instruktion för säkerhetsprogram och säkerhetsmål [6]. Syftet med processen är att analysera erfarenheter och bedöma verksamheten ur ett säkerhetsperspektiv för att identifiera och genomföra säkerhetsförbättrande åtgärder. Utifrån de två genomförda inspektionerna anser SSM att WSE uppfyller uppställda krav men poängterar vikten av att genomsyra organisationen med dess säkerhetsrelaterade arbete. SSM bedömer att WSE:s verksamhetsområde säkerhetsprogram fungerar tillfredsställande Förvaring av anläggningsdokumentation Hösten 2012 genomförde SSM en inspektion för att kontrollera WSE:s rutiner för att upprätta och ta hand om dokumentation som omfattas av SSM:s arkiveringskrav. Arkivlokaler ska även uppfylla Riksarkivets krav på planering, utförande och drift av arkivlokaler. Riksarkivets krav för handlingar på papper ska uppfyllas. SSM har inget underlag för att göra en bedömning, då inspektionsrapporten ännu inte är klar Hantering av kärnavfall Ett kvarstående ärende från förra strålsäkerhetsvärderingen var utredningen av 30 strukna avfallsposter från fabrikens register när de inte kunde återfinnas. WSE gjorde klar en inventering av samtliga avfallsposter och drog slutsatsen att många friklassades redan 2009 utan att bli nollade i förteckningen. WSE anser sig nu ha ett tillförlitligt avfallsregister. SSM bedömde att företaget gjort vad som torde vara möjligt för att skapa klarhet om händelsen [13]. I samband med den samlade inspektionsinatsens del gällande hantering av nya krav konstaterade SSM att WSE då ännu inte hade planerat för framtagandet av en ny uppdaterad avfallsplan enligt de nya kraven för kärnämne och kärnavfall i 6 kap. SSMFS 2008:1 som gäller från den 1 november SSM efterfrågade också en mer strategisk och långsiktig planering för avfallsfrågor [6]. Senare inkom WSE med en ansökan om tidsbegränsat anstånd avseende färdigställandet av avfallsplan och typbeskrivningar [46]. WSE lämnade en förnyad avfallsplan till SSM i januari 2013 [47] enligt beviljat anstånd [48]. Planen granskas nu av myndigheten. WSE fick anstånd för framtagning av erforderliga typbeskrivningar till den 30 juni SSM godkände Studsvik Nuclear AB som uppdragstagare för vissa avfallstjänster åt WSE [49]. Pyrolysanläggningen är färdigställd och WSE anlitar nu Studsvik för

20 Sida 20 (28) förbränning/pyrolys av brännbart avfall samt dekontaminering och omhändertagande av metallskrot från bränslefabriken i Västerås. Bränslefabriken har förbättrat sin hantering av kärnavfall inte minst med färdigställandet av Studsviks pyrolysanläggning och omhändertagandet av sådant avfall som tidigare behandlats vid RMA och som sedan 2010 lagras vid bränslefabriken. WSE har goda förutsättningar att hantera sitt avfall på ett tillfredsställande sätt inom en nära framtid. Eftersom WSE uppvisat bristande resurser och bristande planering gällande dokumentation av avfall, bedömer SSM området hantering av kärnavfall endast som acceptabelt Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet Kärnämnes- och exportkontroll Under perioden har 28 inspektioner genomförts av EU-kommissionen. IAEA och SSM har deltagit i sju av dessa [50 56]. Regeringen har ålagt SSM att närvara vid alla IAEA-inspektioner. En organisationsförändring av kärnämneskontrollen och införandet av ett nytt affärsdatasystem för all produktion genomfördes under Med anledningen av problem som uppstod med det nya systemet och åtföljande föreläggande från SSM genomfördes en inspektion 2011 [57]. Den visade att WSE hade kommit till rätta med problemen och uppfyllde kraven. Två årliga verifieringar av allt kärnämne (Physical Inventory Verification, PIV) på fabriken har genomförts under perioden. Vid båda inspektionerna uppfylldes kraven på IAEA:s kärnämneskontroll [55, 56]. WSE har fått beröm av IAEA för goda förberedelser och hög standard på inventariet. Resultaten vid PIV 2011 och 2012 och SSM:s egen tillsyn stödjer bedömningen att WSE har en fungerande kärnämneskontroll. IAEA:s och EU-kommissionens slutliga utlåtande från alla inspektionerna har ännu inte kommit. Det finns dock förbättringsbehov bl.a. för hur avvikelser mellan bokfört och faktiskt innehav hanteras och hur väl rutiner/instruktioner fungerar. SSM beviljade under 2011 och 2012 totalt 58 exportansökningar från WSE. Ansökningarna gällde i tio fall överföringar inom EU och i 48 fall export ut ur EU. Inga ansökningar om export har avslagits [58]. SSM har dock observerat vissa brister i rutinerna vid export och SSM har rekommenderat WSE att göra en översyn av rutinerna så att exportkontrollaspekten inkluderas inom alla relevanta områden [59, 60]. WSE:s arbete inom kärnämnes- och exportkontroll bedöms vara tillfredsställande. Transportsäkerhet WSE:s transporter av radioaktivt material består främst av inkommande uranhexafluorid och utgående kärnbränsle, men även av kärnavfall och radioaktivt ämne (enligt strålskyddslagens krav). WSE har ett transporttillstånd som omfattar kärnämne, kärnavfall och radioaktivt ämne samt in- och utförsel av radioaktivt ämne [61]. Därtill har under perioden utfärdats en särskild överenskommelse för tre transporter av kärnbränsle till Forsmark och fem bekräftelser av utländska certifikat [62 67]. Tre godkännanden av uppdragstagare har beslutats under perioden [68 70].

21 Sida 21 (28) Under 2011 och 2012 har 149 respektive 152 transporter förhandsanmälts till SSM. Vad gäller klyvbart material har 1476 kollin skickats från WSE och 401 kollin mottagits av WSE under 2011 [71]. Motsvarande siffror för 2012 är 1222 och 430 [72]. En inspektion i februari 2012 gällde dokumentation för kvalitetssäkring av verksamhet inför, under och efter transport [73]. Krav på en fungerande kvalitetsstyrning i samband med transporter finns i transportregelverket. Inspektionen visade att kvalitetssäkringsprogrammet uppfyllde ställda krav. Dock identifierades ett par förbättringsåtgärder. WSE har under de senaste åren haft ett antal oönskade transporthändelser där grundorsaken står att finna i hanteringen på bränslefabriken. Två rapporter om tillämpning av reservförfarande för positionsbestämning vid transport, i enlighet med rapporteringskravet i transporttillståndet, har inkommit under perioden [74, 75]. Tillsynen av WSE:s transportsäkerhet omfattar en inspektion, hantering av ansökningar och vad WSE rapporterat. Även om SSM inte funnit brister i WSE:s arbete inom transport finns det förbättringsbehov, bl.a. beträffande kvalitetsrutiner. Dessa förbättringsbehov bedöms vara av ringa natur varför WSE:s transportsäkerhet bedöms vara tillfredsställande. WSE har uppfyllt rapporteringskraven i givna tillstånd. SSM:s sammanfattande bedömning av området kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet är att det är tillfredsställande Personalstrålskydd Efter att WSE hösten 2009 konstaterat problem med höga interna stråldoser beslöt SSM i ett föreläggande att WSE skulle redovisa åtgärder för att minska doserna. WSE:s åtgärder för att minska risken för internkontamination drevs inom projektet REN. Fjorton rapporter om WSE:s förebyggande arbete för att undvika internkontamination har därefter inkommit och SSM genomförde 2012 en granskning av denna rapportering [76]. SSM bedömde att denna särskilda rapportering kunde upphöra och att fortsatt bevakning av området kan ske genom den ordinarie tillsynen [8]. I årsrapporten för 2011 [77] redovisar WSE kollektivdosen (ej medräknat interndoser) 204 mmansv (278 år 2010). Orsaken till den minskade kollektivdosen är att stora ombyggnadsarbeten slutförts. Bland åtgärder för att minska externdoser kan nämnas att höglager för bränslekutsar försetts med strålskärm av två cm stål. I årsrapporten för 2012 [78] redovisar WSE att interndoserna ska fastställas i mars 2013 och matas in i CDIS. En rapport har tagits fram över kroniska interndoser vid Bränslefabriken [79] som anger att interdoserna från kroniska intag minskar från 339 mmansv 2009 till 236 mmansv WSE redovisar att kollektivdosen (ej medräknat interndoser) på 227 mmansv följer produktionsökningen och att 2012 är ett rekordår med en produktion av 597 ton kärnbränsle [78]. Vid SSM:s inspektion maj 2011 om optimering av strålskydd samt instrument [80] kontrollerade myndigheten strålskyddsrutinerna i samband med underhålls- och ombyggnadsarbeten. Detta då WSE rapporterat ett antal händelser under våren 2010 i samband med detta slags arbeten. SSM fann brister i användning av vissa instrument och

22 Sida 22 (28) utrustningar för mätning av kontamination, luftaktivitet och strykprov men bedömde dessa brister som små. Om bristerna inte åtgärdas kan emellertid strålsäkerhetsbetydelsen öka. Vid den samlade inspektionsinsatsen 2012, delinspektionen Förutsättningar för personstrålskydd, identifierades brister inom strålskyddsområdet med avseende på resurser, arbetsförutsättningar och utbildning [6]. SSM gjorde bedömningen att WSE inte helt uppfyllde 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:26) om personstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar, avseende begränsning av stråldoser så långt det är rimligt möjligt, eftersom det inte fanns tillräckligt med tid eller tillräckliga resurser avsatta för varken operativt eller strategiskt strålskyddsarbete. SSM bedömde också att WSE inte helt uppfyllde 2 kap. 9 punkt 6 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar och 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:24) om strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar, genom att strålskyddsföreståndaren inte hade tillräckliga förutsättningar för att hinna med de arbetsuppgifter som ingår i föreståndarrollen. Vidare bedömde SSM att strålskyddsföreståndaren inte givits tillräckliga förutsättningar i fråga om inflytande när det gäller att bevaka kompetens- och resursfrågor avseende strålskydd. Därutöver bedömde SSM att WSE inte helt uppfyllde kraven enligt 6 8 SSMFS 2008:26 eftersom instruktionerna inte entydigt krävde att personal genomgått erforderlig strålskyddsutbildning innan arbete inom skyddat eller kontrollerat område påbörjas, och att det inte fanns någon systematisk uppföljning av genomförd utbildning. SSM utfärdade med anledning av inspektionen ett beslut där WSE förelades att till SSM senast den 15 oktober 2012 redovisa vilka åtgärder som bolaget ska vidta vid kärnbränslefabriken med anledning av identifierade avvikelser från SSM:s föreskriftskrav [8]. Myndigheten har mottagit ett sådant åtgärdsprogram [81]. WSE har hösten 2012 genomfört en omorganisation av organisationen för miljö, hälsa och säkerhet vilken delats upp i en övergripande och en operativ enhet [9]. I samband med SSM:s tillsyn med anledning av det oplanerade utsläppet av kontaminerat avfallsvatten (se även kapitel 4.17) genomfördes en verksamhetsbevakning rörande kategoriindelning av en källarlokal på Fuel Service Center (FSC) [82]. WSE utreder nu riskerna förknippade med arbete och vistelse i lokalen och avser återkomma till SSM med en utredning, då lokalen inte verkar vara kategoriserad enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning, avseende kategoriindelning av arbetsställe och övervakning av strålmiljön på kontrollerat område. En händelse med kontaminerade textilier uppdagades i helkroppslaboratoriet. Se även Under perioden har SSM godkänt WSE:s föreslagna strålskyddsföreståndare [83]. SSM bedömer att WSE har förutsättningar att nå en tillfredsställande nivå förutsatt att redovisat åtgärdsprogram efter SSM:s föreläggande genomförs. är att den nivå som WSE under perioden uppnått i området personalstrålskydd är acceptabel.