Samlad strålsäkerhetsvärdering av Svensk Kärnbränslehantering AB

Transkript

1 Tillsynsrapport Datum: Diarienr: SSM Ansvarig handläggare: Elisabet Höge Arbetsgrupp: Nicklas Carlvik, Bengt Hedberg, Eric Häggblom, Elisabet Höge, Arne Johansson, Mikael Kjellberg, Maria Lüning, Thomas Michaelson, Tommy Nielsen, Erika Sundén, Ingela Thimgren, Cecilia Wahlund, Anders Wiebert, Åsa Zazzi. Samråd: Johan Anderberg, Elisabeth André Turlind, Anne Edland, Svante Ernberg, Ansi Gerhardsson, Lynn Hubbard, Jan Lillhök, Christer Sandström. Godkänt av: Mats Persson Samlad strålsäkerhetsvärdering av Svensk Kärnbränslehantering AB Sammanfattning En samlad värdering av strålsäkerheten vid de kärntekniska anläggningarna genomförs återkommande av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). För Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) genomförs den samlade värderingen vartannat år. Redovisningen omfattar perioden från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december I enstaka fall nämns händelser och information utanför denna tidsram. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen (SSV) omfattar verksamheten vid SKB:s anläggningar Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun, SKB:s slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmarks kommun samt transportverksamheten med M/S Sigyn. Slutsatserna som presenteras i denna rapport baseras på ställningstaganden och bedömningar samt annan information som framkommit vid de tillsynsinsatser som genomförts av SSM under perioden vidare används information från de årsrapporter SKB är ålagda att rapportera till myndigheten. SSM:s samlade värdering är att SKB ur ett strålsäkerhetsperspektiv har bedrivit verksamheten inom de olika bedömningsområdena, i de delar som granskats av myndigheten, enligt gällande krav och på ett tillfredställande eller acceptabelt sätt. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (35) 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Innehållsförteckning Sammanfattande värdering SKB:s verksamhet och dess radiologiska konsekvenser Verksamhet Radiologiska konsekvenser av verksamheten SSM:s tillsyn Områdesvisa värderingar Konstruktion och utförande Ledning, styrning och organisation Kompetens och bemanning Driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar Bränslefrågor och kriticitet Beredskap Underhåll, material- och kontrollfrågor Primär och fristående säkerhetsgranskning Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM Fysiskt skydd Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Säkerhetsprogram Förvaring av anläggningsdokumentation Hantering av kärnämne och kärnavfall Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet Strålskydd inom anläggningen Utsläppskontroll och omgivningskontroll Referenser... 32

3 Sida 3 (35) 3 Sammanfattande värdering SSM bedömer att Svensk Kärnbränslehantering AB:s verksamhet vid anläggningarna Clab och SFR samt transportverksamheten med M/S Sigyn, i de delar som granskats av myndigheten, har bedrivits enligt gällande krav. En sammanställning av bedömningar per område visas i figur 1 nedan. Område Konstruktion och utförande (anläggningsändringar) Ledning, styrning och organisation Kompetens och bemanning Drift inklusive brister i barriärer och djupförsvar Bränslefrågor och kriticitet Beredskap och haveri Underhåll, material- och kontrollfrågor (inkl. åldring) Säkerhetsgranskning och anmälningar Utredning av händelser samt rapportering till SSM Fysiskt skydd Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Säkerhetsprogram Förvaring av anläggningsdokumentation Hantering av kärnämne och kärnavfall Kärnämneskontroll, exportkontroll Transportsäkerhet Strålskydd inom anläggningen Utsläppskontroll Omgivningskontroll Omdöme Tillfredsställande Acceptabelt Tillfredsställande Acceptabelt Ingen tillsyn har bedrivits Tillfredsställande Acceptabelt Acceptabelt Acceptabelt Ingen tillsyn har bedrivits Acceptabelt Ingen tillsyn har bedrivits Tillfredsställande Ingen tillsyn har bedrivits Tillfredsställande Tillfredsställande Tillfredsställande Tillfredsställande Tillfredsställande Figur 1 Sammanfattande värdering per område Konstruktion och utförande Antalet anmälda anläggningsändringar för SKB:s anläggningar har under varit totalt nio stycken. SKB:s anmälningar om anläggningsändringar innehåller ofta tydliga beskrivningar av ändringen, men kan ibland behöva kompletteras eller fördjupas. SKB har under perioden ökat sin bemanning inom området Människa-Teknik-Organisation (MTO) vilket innebär att SKB har förbättrat sina förutsättningar att kunna säkerställa att nya konstruktioner i anläggningen är anpassade efter människans förmåga. SSM gör den samlade bedömningen att SKB bedriver verksamhet med konstruktion och utförande på en nivå som är tillfredställande. Ledning, styrning och organisation Vid en verksamhetsbevakning under 2012 kunde SSM konstatera att det finns delar av SKB:s verksamhet som behöver utvecklas för att kunna fungera som ett bra stöd för anläggningarna. SSM har i tillsyn konstaterat att SKB kan förbättra sin styrning och ledning så att den blir mer enhetlig. SSM gör den samlade bedömningen att SKB leder, styr och organisterar sin verksamhet på ett acceptabelt sätt.

4 Sida 4 (35) Kompetens och bemanning Under har SKB infört kompetensstödsystemet Competence Tool (CT) vilket SSM bedömer ger goda förutsättningar för att utveckla kompetenssäkringen inom organisationen. SSM ser positivt på den resursförstärkning som gjorts inom området MTO, med en ny resurs på Clab och en ny resurs på SKB:s säkerhetsavdelning. Vid en inspektion i december 2012 bedömde SSM att SKB behöver förbättra styrningen kring hur organisationen ska värdera resultat av arbetsuppgifter som utförs av inhyrd personal. SSM gör den samlade bedömningen att SKB:s arbete inom området kompetens och bemanning genomförts på ett tillfredställande sätt. Driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar SSM har genomfört verksamhetsbevakningar där syftet bland annat har varit att bevaka driftverksamheten och följa upp inträffade händelser. SSM har dragit slutsatsen att ingen av de inträffande händelser som följts upp har påverkat säkerheten allvarligt. Händelsen med vatten i silo vid SFR som inträffade i oktober 2010 har varit föremål för fortsatta utredningar. I november 2012 rapporterade SKB om misstänkta avvikelser i avfallstyp S.14 som förvaras vid BLA i SFR. Misstanken grundar sig i att mätningar som genomförts av liknande avfall vid AB SVAFO har visat att avfallet i motsats till befintlig dokumentation innehåller fri vätska. SSM gör den samlade bedömningen att SKB:s arbete med frågor inom området driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar, genomförts på ett acceptabelt sätt. Bränslefrågor och kriticitet SKB har anmält anläggningsändringar avseende förvaring av nya bränsletyper på Clab. Utöver hanteringen av dessa ärenden har SSM inte bedrivit några tillsynsinsatser som kan ligga till grund för någon bedömning inom detta område. Beredskap Vid Clab har bemanningen av kontrollrummet utökats från två till tre personer, vilket ger bättre förutsättningar för tjänstgörande skiftchef att få hjälp med initiala åtgärder vid ett områdeslarm. SSM bedömer att SKB på Clab har en aktiv beredskapsplanering och en beredskapsorganisation som utbildas och övas. Utifrån den tillsyn som bedrivits gör SSM den samlade bedömningen att Clab har en beredskapsverksamhet som är tillfredställande. Underhåll, material- och kontrollfrågor SSM:s tillsyn på Clab inom detta område har omfattat verksamhetsbevakningar inom bergbesiktningar och kontrollprogram, samt deltagande vid SKB:s besiktningar (syn) av berg samt förvaringsbassänger och betongkonstruktioner. SSM har initierat ett granskningsärende för att följa upp frågeställningar kopplat till förekomsten av sprickor i betongen i förvaringsbassänger vid Clab. SSM har även följt upp händelsen med det brustna spännstaget på Clab och de åtgärder SKB har vidtagit till följd av det inträffade. SSM:s tillsyn vid SFR omfattar bland annat deltagande vid stor besiktning enligt SFR:s kontrollprogram, uppföljning av händelsen vatten i silo samt införande av tunnelduk i silo. Med stöd av genomförd tillsyn gör SSM den samlade bedömningen att SKB:s arbete avseende underhåll, material och kontrollfrågor genomförs på ett acceptabelt sätt. Primär och fristående säkerhetsgranskning Vid en inspektion 2011 kunde SSM konstatera att den fristående säkerhetsgranskningen på SKB utförs av en fristående funktion, avdelning S. SSM bedömer att granskningsärendena ges en allsidig belysning genom att en bred kompetens är representerad vid granskningsmöten. Vid inspektionen identifierades dock ett antal förbättringsområden. Till exempel behöver SKB förbättra förståelsen för varandras roller i säkerhetsgranskningsprocessen, förbättra omhändertagandet av kommentarer från FSG samt förbättra tillsynen över att praxis följer rutinerna. SSM konstaterar att SKB:s anmälningar ofta innehåller tydliga beskrivningar och väl motiverade ställningstaganden. SSM

5 Sida 5 (35) konstaterar även att uppdaterade delar av säkerhetsredovisningen i några fall inte tagits fram som underlag till anmälan. SSM gör den samlade bedömningen att SKB bedriver verksamheten med säkerhetsgranskningen och kvalitén hos anmälningarna till SSM på en nivå som är acceptabel. Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM Vid en inspektion om utredning av händelser 2011 uppfattade SSM att SKB har en god ambition i sitt arbete med att utreda och dra lärdomar från händelser för att kunna utveckla säkerheten. Dock gjorde SSM bedömningen att de utredningar som genomförs inte alltid följer samma systematik vilket medför en risk att missa bakomliggande orsaker och att de lämnas utan åtgärd. SKB har efter detta påtalande tagit fram nya rutiner inom området. Vid Clab har den så kallade Skadeutredningsgruppen bildats vilken har till uppgift att utreda händelser inom vissa områden. SSM gör den samlade bedömningen att SKB bedriver sin verksamhet inom området utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering på en nivå som är acceptabel. Fysiskt skydd SSM har genomfört en verksamhetsbevakning för att få en bild av hur förändringar i det fysiska skyddet vid Clab hanteras utifrån såväl ett tekniskt som ett MTO-perspektiv. SSM har inte bedrivit sådan tillsyn att en bedömning inom området fysiskt skydd kan göras. Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning SSM:s tillsyn inom området säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning (SAR) har under perioden för denna SSV omfattat tre områden. Inom ramen för SSM:s granskningsärende för sprickor i betongen i förvaringsbassänger på Clab har SSM förelagt SKB att uppdatera säkerhetsredovisningen för Clab med avseende på de frågeställningar som initierats inom ärendet. Det andra området är arbetet med de förnyade säkerhetsvärderingar (s.k. stresstester) för Clab som pågått under både 2011 och 2012, där SSM har genomfört en omfattande granskning av SKB:s redovisning. Det tredje området är den löpande tillsyn som genomförs för att bedöma uppdaterade SAR-avsnitt för de anmälningar som inkommer till myndigheten. SSM gör den samlade bedömningen att SKB bedriver arbetet med säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning på ett sätt som är acceptabelt. Säkerhetsprogram SSM har inte bedrivit några tillsynsinsatser som kan ligga till grund för en bedömning inom detta område. Förvaring av anläggningsdokumentation 2010 genomförde SSM en inspektion av Clabs förvaring av anläggningsdokumentation vilken resulterade i ett föreläggande om att vidta åtgärder. SKB har därefter bland annat bytt arkivlokaler. SSM har inte genomfört någon tillsyn av de nya arkivlokalerna. SSM bedömer att SKB har vidtagit erforderliga åtgärder och att SKB har tillräckliga rutiner för arkivhanteringen vid Clab. I de delar som SSM bedrivit tillsyn över så bedömer myndigheten att SKB hanterar området tillfredställande. Hantering av kärnämne och kärnavfall Införandet av nya krav inom området hantering av kärnämne och kärnavfall medförde att SKB i oktober 2012 anmälde en avfallsplan för Clab. Möten har även hållits mellan SSM och SKB med fokus på införandet av acceptanskriterier för avfall. De aktiviteter som bedrivits utgör inte tillräckligt med underlag för att göra en bedömning av området. Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet SSM har under perioden genomfört fyra kärnämnesinspektioner vid Clab. Utifrån den tillsyn som bedrivits bedömer SSM att SKB sköter området med kärnämneskontroll på ett tillfredställande sätt.

6 Sida 6 (35) Vid en inspektion av transportverksamheten hos SKB identifierades ett antal brister. Bland annat behöver rollerna inom Transportenheten förtydligas, SKB saknar en dokumenterad rutin för hur granskning och kvalitetssäkring av säkerhetsredovisningar för kolli ska genomföras samt att strålskyddsprogrammet för Sigyn behöver uppdateras. Delar av SKB:s verksamhet inklusive relevanta delar av transporthandboken, granskades vid förnyandet av tillståndet för transport samt in- och utförsel av kärnämne, kärnavfall och radioaktivt ämne Utifrån den tillsyn som bedrivits bedömer SSM att SKB sköter transportverksamheten på ett tillfredställande sätt. Strålskydd inom anläggningen Stråldoserna vid Clab har visat en minskande tendens under senare år men under 2012 ökade kollektivdosen. Detta orsakades bland annat av arbeten med sanering och invändig inspektion av en tank samt sanering och service av bränslehissbassäng. SSM bedömer att ett arbete pågår för ständigt förbättring och utveckling av strålskyddet i anläggningarna. Utifrån den tillsyn som bedrivits bedömer SSM att strålskyddsarbetet vid Clab och SFR har fungerat på ett tillfredställande sätt. Utsläppskontroll och omgivningskontroll Under hösten 2012 genomfördes en EU-verifikation av Clab där både utsläppssidan och omgivningsdelen av anläggningen gicks igenom. Utifrån den tillsyn som är genomförd mot SKB:s anläggningar bedömer SSM att arbetet inom både utsläppskontroll och omgivningskontroll har genomförs på ett tillfredställande sätt. Sammanfattningsvis observerar SSM att många av de frågor som berörs ovan relaterar till: Omställning av SKB:s organisation i och med en övergång från mer forskningsfokuserad verksamhet till att bli mer inriktade på att driva befintliga och kommande anläggningar. Åldringsproblematik. 4 SKB:s verksamhet och dess radiologiska konsekvenser 4.1 Verksamhet Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsyn över SKB AB:s driftverksamhet vid anläggningarna Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun, SKB:s slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmarks kommun samt transportverksamheten med M/S Sigyn. I Clab lagras stora delar av det använda kärnbränslet från det svenska kärnkraftsprogrammet. Efter uttag från reaktorerna lagras bränslet inledningsvis vid kärnkraftverken. Vid Clab lagras även en mindre del härdkomponenter. Clab togs i drift 1985 och har idag tillstånd för inlagring av motsvarande 8000 ton uran. Utbyggnaden av Clab, etapp 2, togs i drift Clab drevs i OKG:s regi och enligt OKG:s ledningssystem fram till år 2007 då SKB övertog driften. I SKB:s anläggning SFR lagras låg- och medelaktivt avfall som till största delen utgörs av driftavfall från de svenska kärnkraftverken. Anläggningen togs i drift 1988, förvarsdel silo togs i drift först år Sedan den 1 juli 2009 har SKB tagit över driften för anläggningen som tidigare drivits av Forsmarks kraftgrupp AB (FKA).

7 Sida 7 (35) SKB har som tillståndshavare det övergripande ansvaret enligt kärntekniklagens bestämmelser för driften av Clab och SFR. SKB:s övergripande styrning och uppföljning av anläggningarnas drift organiseras inom avdelning Drift. SKB har ansvaret för det långsiktiga strålskyddet och säkerheten efter förslutningen av SFR, där det deponerade avfallets kravbild och egenskaper utgör en grund för strålskyddet och säkerheten vid förvaret. För transportverksamheten med M/S Sigyn har det skett ett byte av operatör från Rederi AB Gotland och Destination Gotland AB till Furetank Rederi AB. 4.2 Radiologiska konsekvenser av verksamheten Stråldoser till personal Stråldoserna till personalen på Clab är fortsatt låga även om de ökat något under 2012 på grund av underhålls- och inspektionsarbete. På SFR är doserna mycket låga. Clab Antal personer med registrerad dos Medeldos 0,55 msv 0,69 msv Högsta individdos 3,0 msv 3,1 msv Kollektivdosen 16 mmansv 24,2 mmansv SFR Antal personer med 0 4 registrerad dos Medeldos 0 msv 0,1 msv Högsta individdos 0 msv 0,1 msv Kollektivdosen 0 mmansv 0,4 mmansv Stråldoser till allmänhet Dosbelastningen till följd av utsläpp från SKB:s anläggningar låg både 2011 och 2012 långt under gränsvärdet på 0,1 msv/år. Clab 2011 [msv] 2012 [msv] Beräknad högsta dos till individ i 9,63*10-7 7,47*10-7 allmänheten (12-17 åringar) varav beräknad dos från luft 7,61*10-7 5,82*10-7 varav beräknad dos från vatten 2,02*10-7 1,65*10-7 SFR har inte haft några aktivitetsutsläpp till luft. Vattnet från SFR transporteras till FKA där det behandlas och sedan släpps ut genom FKA:s utsläppskanal, och därför rapporteras vattenutsläppen av FKA. Uppkomst av radioaktivt avfall Under 2011 uppkom följande driftavfall vid Clab (1): 350 kg med pulverformig jonbytarmassa från system 371 och kg sopor >2 msv/h 2 st förbrukade stavfilter från system 313 och 324 med totalvikten 253 kg 1 st förbrukat backspolningsfilter från system 311 med totalvikten 9 kg Ingen annan uppkomst av avfall eller överföring till slutförvar har angivits i årsrapporten.

8 Sida 8 (35) Under 2012 uppkom följande driftavfall vid Clab (2): 174 kg med pulverformig jonbytarmassa från system 371 och kg sopor >2mSv/h 3 st förbrukade stavfilter från system 324 med totalvikten 379 kg 2 st förbrukade backspolningsfilter från system 311 med totalvikten 18 kg Inget driftavfall har överförts till slutförvar under SSM:s tillsyn Under perioden har SSM bytt anläggningssamordnare för SKB under andra halvåret Under 2011 och 2012 har följande tillsyn genomförts mot SKB:s anläggningar: Under 2011 genomfördes tre inspektioner av verksamheten vid Clab. SSM har vid dessa inspektioner granskat hur SKB utreder inträffade händelser, hur SKB genomför säkerhetsgranskning och hur SKB integrerar MTO-aspekter i samband med anläggningsändringar (3) (4) (5). SSM har även följt upp SKB:s åtgärder för att säkra kompetensen hos entreprenörer. Under 2011 genomfördes en inspektion av verksamheten vid SFR. Denna genomfördes i samband med SKB:s besiktning av berg och bergförstärkningar, vilket sker var femte år. Under 2011 genomfördes en inspektion av SKB:s transportverksamhet (6). Under 2012 genomfördes en inspektion inom MTO-området avseende SKB:s kompetenssäkring och värdering av resultat av arbetsuppgifter som utförs av inhyrd personal vid Clab (7). Under perioden har SSM genomfört totalt 19 verksamhetsbevakningar mot SKB:s anläggningar. Merparten av dessa syftade till att uppdatera myndigheten i aktuella frågor samt följa upp driften och inträffade kategori-2 händelser. Under 2011 genomfördes fyra verksamhetsbevakningar vid Clab, bl.a. avseende utsläpp, strålskydd och bergrelaterade frågor. SSM har förelagt SKB att förtydliga och komplettera programmet för kontroll av berg och bergförstärkning samt hantering av åldersrelaterade skador vid Clab. SSM har under 2011 genomfört två verksamhetsbevakningar vid SFR, en för uppföljning av drift, händelser och andra aktuella frågor och en för uppföljning av bergunderhåll inför montage av tunnelduk. SSM har i övrigt granskat SKB:s montage av tunnelduk i silo. Under 2012 genomfördes fem verksamhetsbevakningar vid Clab, bl.a. avseende uppföljning av driften, beredskapsfrågor samt berg- och bassängbesiktningar (8) (9) (10) (11) (12). I februari 2012 initierade SSM ett granskningsärende (13) avseende förekomsten av sprickor i betongen i förvaringsbassängerna på Clab. SSM har varit pådrivande i att SKB ska genomföra analyser av en rad frågeställningar rörande förvaringsbassängerna (14). Den 5 december förelade SSM SKB att uppdatera säkerhetsredovisningen (SAR) med anledning av förekomsten av betongsprickor i förvaringsbassänger. Under 2012 har tre verksamhetsbevakningar genomförts för SFR, två för uppföljning av drift, händelser och andra aktuella frågor och en för uppföljning av bergrelaterade frågor (15) (16) (17). Vidare har en verksamhetsbevakning gjorts av SKB som driftorganisation

9 Sida 9 (35) samt en verksamhetsbevakning för uppföljning av de inspektioner som genomfördes inom MTO området under 2011 (båda avseende såväl Clab som SFR) (18) (19). Utöver genomförd tillsyn samt löpande ärenden och anmälningar har perioden präglats av arbetet med de så kallade stresstester som genomförts för Clab. Mot bakgrund av olyckan den 11 mars 2011 vid kärnkraftverket Fukushima Dai-chi och det Europeiska ministerrådets överenskommelse om att inleda en översyn av säkerheten vid kärntekniska anläggningar genom en samlad risk- och säkerhetsbedömning ( stresstest ) av EU:s reaktorer förelade SSM den 25 maj 2011 SKB att genomföra förnyade säkerhetsvärderingar av Clab. Föreläggandet innebar att förnyade analyser och säkerhetsvärderingar skulle genomföras enligt den gemensamma specifikationen för stresstester vilken har överrenskommits mellan Europas kärnsäkerhetsmyndigheter och EU-kommissionen inom ramen för ENSREG. Den 27 oktober 2011 inkom SKB med sin redovisning av genomförda stresstester. Dessa granskades av SSM tillsammans med motsvarande redovisning från övriga berörda tillståndshavare och resultaten redovisades till regeringen den 15 december Stresstesterna visade att Clab är robust i förhållande till de händelser anläggningen är designad för. (20) Efter föreläggande av SSM redovisade SKB den 25 oktober 2012 planer för åtgärder och vidare analyser inom de områden där det är möjligt att ytterligare stärka anläggningens motståndskraft och förutsättningar för att hantera olika extrema händelser. SSM följer upp genomförandet av de säkerhetsförbättringar som identifierats i den ordinarie tillsynen. Planerad utbyggnad av SFR Gällande tillstånd för SFR omfattar endast slutförvaring av driftavfall. SKB har för avsikt att bygga ut underjordsdelen i SFR i syfte att möjliggöra slutförvaring även av rivningsavfall från avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. SKB planerar att tidigt 2014 lämna in erforderliga ansökningar enligt kärntekniklagen och miljöbalken för att bygga ut SFR, vilket innebär en omprövning av hela verksamheten och ett nytt regeringstillstånd. SSM följer förberedelserna att bygga ut SFR genom regelbundna möten mellan SSM och SKB. I huvudsak har mötena omfattat diskussioner och vägledning om kraven i SSM:s föreskrifter och hur dessa kan tolkas. Clink I mars 2011 lämnade SKB in ansökningar om att få uppföra ett slutförvar för använt kärnbränsle och en kombinerad mellanlagrings- och inkapslingsanläggning (Clink). SKB planerar att bygga inkapslingsanläggningen i anslutning till Clab. SSM:s granskning omfattar en beredning av två tillståndsärenden enligt kärntekniklagen och ett remissärende av den ansökan enligt miljöbalken som mark- och miljödomstolen bereder. Under 2012 har myndigheten avslutat den första inledande bedömningen av ansökan. Begäran om komplettering av underlaget har skickats till SKB (21). Observationer från pågående och kommande tillståndsprövning av en SFR-utbyggnad respektive Clink ligger inte till grund för de bedömningar som görs inom respektive område i denna SSV. 6 Områdesvisa värderingar Nedan redovisas och bedöms SKB:s verksamhet uppdelat i olika områden. Den områdesvisa uppdelningen följer i stor sett den struktur som tillämpas vid återkommande helhetsbedömning, jfr kommentarerna till 4 kap 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerheten i kärntekniska anläggningar.

10 Sida 10 (35) Den bedömningsskala som tillämpas vid värderingarna framkommer i Tabell 1. Det är den tillsyn som har bedrivits under perioden som ligger till grund för bedömningen. Det måste alltså ha utförts någon form av tillsyn för att ett område ska kunna bedömas. sskala Tolkning Åtgärder Oacceptabel Hela eller delar av en verksamhet uppfyller inte gällande regelverk. Åtgärder är nödvändiga. Krav på åtgärder genom beslut, eller förbud vid allvarliga samlade brister. Typen av beslut beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Acceptabel Tillfredställande Verksamheten bedrivs inom regelverket men förbättringsbehov har identifierats som bör genomföras. Verksamheten bedrivs och utvecklas i enlighet med regelverk utan ytterligare synpunkter. Beslut eller rekommendation om att genomföra förbättringar. Typ av åtgärder beror på förbättringsbehovets omfattning. Uppföljning genom tillsyn. Bra Hela eller delar av verksamheten bedriv och utvecklas på ett sätt som andra kan lära av. Erfarenhetsåterföring bör främjas. Tabell 1 sskalan som tillämpas vid samlade strålsäkerhetsvärderingar 6.1 Konstruktion och utförande Vid en inspektion i november 2011 kunde SSM konstatera att SKB i sitt ledningssystem styr hur MTO-kompetens ska involveras i anläggningsändringar och nykonstruktion samt i vilken omfattning detta ska göras. Inspektionen gav indikationer på att SKB:s förmåga att integrera MTO vid anläggningsändringar varierar. (5) Under 2012 tillsattes två tjänster inom SKB med MTO-kompetens, en till konstruktionskontoret (DK) och en till säkerhetsavdelningen (18). Antalet anmälda anläggningsändringar för SKB:s anläggningar har under den aktuella perioden för den samlade strålsäkerhetsvärderingen varit nio stycken, varav tre anläggningsändringar har handlat om fysiskt skydd vid Clab. Under 2011 anmälde SKB följande anläggningsändringar: Införande av tunnelduk i Silo för SFR (22). Byte till nya nivågivare på Clab som klarar av strålmiljön som uppstår då bränsle förvaras i position nära givaren (23). Uppförandet av en ny inpasseringsbyggnad på Clab (24). Uppförande av ett nytt inpasseringssystem med kortläsarfunktion på Clab (25).

11 Sida 11 (35) Under 2012 anmälde SKB följande anläggningsändringar: En anmälan om anläggningsändring avseende fysiskt skydd för Clab (26). Införande av ny utrustning för hantering av skivportar i förvaringsdelen på Clab (27). Tre anmälningar om anläggningsändringar på Clab har gällt införandet av nya bränsletyper. Detta beskrivs i avsnitt 6.5 i denna rapport. SSM genomförde 2011 en inspektion av SKB:s FSG-funktion (4). SSM granskade vid inspektionen bland annat hur SKB i sin organisation uppfyller säkerhetskrav för anläggningens konstruktion samt att arbetet inklusive dokumentationen av arbetet bedrivs på ett allsidigt och systematiskt sätt. SSM bedömde att FSG-funktionen fungerade väl men att ett antal förbättringar var nödvändiga. Det rörde t.ex. att förbättra förståelsen för varandras roller i säkerhetsgranskningsprocessen, hur kommentarer från FSG tas omhand och vem som ansvarar för detta samt tillsynen över att praxis följer rutinerna. SSM bedömde att SKB:s process för FSG ger förutsättningar för att genomföra FSG på ett bra sätt och detta ger förutsättningar för SKB att kunna upptäcka eventuella brister i nykonstruktion och ändringar i anläggningen. Under perioden har SKB projekterat ett par större anläggningsändringar vid Clab som ännu inte har införts i anläggningen, ett nytt reningssystem för silverjoner samt en ny kylkedja: Projekt Silvervatten omfattar ett nytt system 374 med en membranfilteranläggning som ska rena vatten från silverjoner. Silverjonerna härsammar från PWR styrstavar som förvaras i förvaringsbassängerna på Clab. Clab har haft problem med att fånga upp och binda det aktiva silver som finns i processvattnet på sina jonbytarfilter. Vid varje backspolning av filtret har silvret lossnat. Projekt kylkedja omfattar utbyggnaden av en ny kylkedja som kommer att vara redundant till befintligt stråk. Den totala kylkapaciteten kommer att uppgå till 15 MW istället för som i dagsläget 8,5 MW. En ny byggnad ska anläggas i anslutning till Clab för att rymma pumpar och värmeväxlare. Den nya kylkedjan planeras vara klar (28) SSM bedömer att SKB har förbättrat sina förutsättningar att kunna säkerställa att konstruktion är anpassad efter människans förmåga. Detta i och med den utökade bemanningen inom MTO-området. SSM gör den samlade bedömningen att SKB bedriver verksamhet med konstruktion och utförande på en nivå som är tillfredställande. 6.2 Ledning, styrning och organisation Under har inga organisatoriska ändringar genomförts på Clab eller SFR. SKB:s projektstyrmodell har uppdaterats och utvecklingsarbetet har samordnats mellan Clab och SFR (29) (30). SKB har under 2011 identifierat att det finns förbättringsmöjligheter inom företagets och anläggningarnas dokumenthantering (29). SSM uppfattade under inspektion hösten 2011 att de stödsystem som SKB använder för dokumenthantering anses vara ineffektiva. Ett år senare, hösten 2012, fick SSM information under en verksamhetsbevakning om att det pågår ett utvecklingsarbete inom driftavdelningen och enhet informationshantering (VI)

12 Sida 12 (35) för att ta fram ett förbättrat systemstöd. Samtidigt pågick diskussioner mellan driftavdelningen och säkerhetsavdelningen om systemstöd för säkerhetsgranskning (framförallt för SFR). Vid tiden för verksamhetsbevakningen fanns ett tillfälligt arbetssätt för att lösa situationen på SFR för att undvika misstag beträffande om dokumentation är gällande eller inte. (18) Vid en inspektion av SKB:s fristående säkerhetsgranskning (4) uppfattade SSM att det finns brister i kommunikation och förståelse mellan driftavdelningen och säkerhetsavdelningen. Vid inspektion av utredning av händelser (3) fann SSM brister i ledningssystemet gällande utredningsmetoder samt brister gällande effektutvärdering av vidtagna åtgärder. Vid en uppföljande verksamhetsbevakning 2012 uppfattade SSM att SKB jobbar med att förbättra förståelsen och kommunikationen mellan driftavdelningen och säkerhetsavdelningen. SSM kunde konstatera att SKB tagit fram nya instruktioner inom området utredning av händelser. Vidare kunde SSM konstatera att SKB tagit fram handlingsplaner för att åtgärda identifierade förbättringsbehov och att dessa ger förutsättningar att åtgärda återstående förbättringsbehov. Dessutom hade flertalet åtgärder redan genomförts av SKB och detta fanns dokumenterat. (18) SSM kunde vid en verksamhetsbevakning 2012 konstatera att personalen på Clab och SFR upplever positiva effekter av att de kärntekniska anläggningarna drivs av SKB (efter övertagandet från OKG 2007 respektive FKA 2009) men att det finns delar av företagets verksamhet som behöver utvecklas för att kunna fungera som ett bra stöd för anläggningarna. Vidare kunde SSM konstatera att det inom SKB finns olika kulturer och att detta anses vara acceptabelt inom företaget så länge en förståelse för varandras arbetsuppgifter finns. SSM har i sin tillsyn konstaterat att SKB kan förbättra sin styrning och ledning så att den blir mer enhetligt. (19) SSM har under gjort ett antal stickprov inom olika delar av SKB:s verksamhet gällande internrevision (4), (7), (5). I samtliga stickprov har SSM kunnat se att internrevision har genomförts, dokumenterats och att åtgärder genomförts. Dock har, som nämnts ovan, SSM sett exempel på att SKB har svårigheter med att mäta effekter av åtgärder. SSM ser positivt på att SKB hanterar avvikelser, förbättringsbehov och påpekanden från internrevisioner och SSM:s tillsyn på ett systematiskt sätt. SSM anser att det är viktigt att SKB jobbar vidare med att utveckla sin förmåga att mäta effekter av vidtagna åtgärder. SSM anser att SKB bör värdera om en mer enhetlig styrning av de olika verksamheterna inom företaget kan ge bättre förutsättningar för en fortsatt tillfredställande ledning och styrning. Utifrån den tillsyn som har bedrivits inom området bedömer SSM att SKB leder, styr och organiserar sin verksamhet på ett acceptabelt sätt. 6.3 Kompetens och bemanning Under har SKB infört kompetensstödsystemet Competence Tool (CT) för att underlätta kompetenssäkring av personal. SSM har vid tillsyn uppfattat att detta upplevs som positivt av organisationen på SKB (18). SFR rekryterade under 2011 en ny anläggningschef och en ny driftchef (30). Även Clab rekryterade under 2012 en ny anläggningschef. Under perioden har också ett flertal

13 Sida 13 (35) rekryteringar gjorts till konstruktionsenheten på driftavdelningen (DK) (29). Bland annat har en tjänst tillsatts med MTO-kompetens (beteendevetenskaplig högskolekompetens), för att bland annat bredda kompetensen inom den primära säkerhetsgranskningen. Ytterligare förstärkning av MTO-kompetens har gjorts inom säkerhetsavdelningen. Båda dessa tjänster är placerade på Clab (18). I december 2012 genomförde SSM en inspektion av SKB:s kompetenssäkringssystem med fokus på värdering av resultat av arbetsuppgifter som utförs av inhyrd personal. SSM bedömde att SKB uppfyller kraven men fann brister gällande styrningen av vem, när och hur en sådan värdering ska göras. Detta behöver tydliggöras i SKB:s ledningssystem (7). I maj 2012 tillträdde en ny säkerhetschef på SKB (31) och i september 2012 fick SKB en ny VD (32). SSM ser positivt på den resursförstärkning som gjorts inom området för MTO. Vidare bedömer SSM att införandet av ett kompetensstödsystem ger goda förutsättningar för SKB att utveckla kompetenssäkringen inom organisationen. De påpekanden som SSM lämnat till SKB gällande värdering av resultat av arbete utfört av inhyrd personal kommer att följas upp under SSM bedömer att SKB, inom området, har utvecklats i en positiv riktning sedan föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen. SSM bedömer att SKB på ett tillfredställande sätt bedriver sin verksamhet med avseende på kompetens och bemanning. 6.4 Driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar SSM har genomfört verksamhetsbevakningar där syftet bland annat har varit att bevaka driftverksamheten och följa upp inträffade händelser. SSM har dragit slutsatsen att ingen av de inträffande händelserna har påverkat säkerheten allvarligt. Inträffade händelser beskrivs även i avsnitt 6.7 och 6.9. Nedan följer ett urval. Clab En kategori-2 händelse inträffade vid ett återkommande belastningsprov som genomfördes den 2 maj Vid provet av Clabs reservkraftsaggregat (652GB1) havererade motorn. Detta orsakades av att främmande material blockerade avgasröret för dieseln. Turboaggregatet överhettades och havererade. Driftpersonalen fick larm om att aggregatet felfungerade och genomförde en manuell omkoppling enligt instruktion för att vid bortfall av yttre nät låta mata utrustningen via annan dieselsäkrad skena. SKB vidtog följande åtgärder. Dieselns turboaggregat reparerades. Installation av mer finmaskigt nät i utloppet av motornas avgasrör. En erfarenhet som tas med från detta är att en ökning av batterikapaciteten för avbrottsfri kraft skulle ge möjlighet att bättre utnyttja redundans från reservkraftaggregat 650 GAB1. (33) Flera av de kategori-2 händelser som inträffat på Clab under perioden har inneburit avsteg från säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF): RO-O8-2011/002 Bemanning vid anläggningen: Bränslehanteringsmaskinen i förvaringsdelen stannade under transport av bränsle. Detta är driftläge hantering och då ska enligt STF en hanteringstekniker ingå i bemanningen vid anläggningen. När man inte fick igång maskinen före nattskiftet, så valde skiftledaren att göra avsteg från STF och istället låta centrala kontrollrummet

14 Sida 14 (35) utföra rondering. Åtgärder var att se över bemanningskravet i STF och att se över driftfallet nödfirning. (34) RO-O8-2011/006 System 861 ej driftklart: Ett mindre vattenläckage från en stamledning i brandvattensystemet (861) i M-hallen, orsaken uppges vara invändig korrosion av rören som är av galvaniserat kolstål. För att kunna reparera skadan valde SKB att avsiktligt stänga av delar av systemet vilket är ett avsteg mot STF. Till följd av korrosion på ledningarna i brandvattensystemet har Clab beslutat att byta ut alla ledningar i ovanjordsdelen mot rostfritt stål. (35) RO-O8-2011/007 Kortvarigt förlorat undertryck i M och H-byggnad: I samband med provning av luftflödet i skorstenen förlorades undertrycket i anläggningen pga. att en lastbrytare som påverkar låghastighetsläge på en av frånluftsfläktarna felfungerade. I STF finns möjlighet att vid vissa angivna betingelser, under viss tid, förlora undertrycket. Om detta undantag ska utnyttjas ska avsteget vara planerat vilket det inte var i detta fall. I och med detta anser SKB att händelsen utgör ett avsteg från STF och kravet på undertryck i aktuella byggnader. En av åtgärdena till denna händelse var att utreda huruvida skadan på brytarna beror på åldring eller ej. (36) SFR Driftverksamheten på SFR har under perioden präglats av ett flertal händelser som har haft påverkan på driften alternativt påverkan på barriärer och djupförsvar. SSM upplever att SKB hanterar händelserna när de uppstår, men att arbetet i stor grad blir reaktivt istället för att agera proaktivt för att förhindra att denna typ av händelser inträffar. Fel i traverser Deponeringstraverserna, i Silo och BMA, byggdes om 2006 i projekt SNÖRE. Revisionsbesiktning beställdes under 2011, efter att utredningen inom SFR 60 år påvisat misstanke om att traverserna hade konstruktionsmässiga brister i styrsystemen. Resultatet från revisionsbesiktningen genererade körförbud på traverserna i system 212, 221 och 222. SFR tog då beslut om att ställa av traverserna. Felen innebar ett avsteg från STF och det identifierades avvikelser mot systembeskrivningarna. (37) Vatten i silo I oktober 2010 informerade SKB att tre fack i silon på SFR innehöll vatten. Vattnet tros härstamma från det inläckage genom silotaket som hela tiden pågår. Någon kontroll av om facken innehållit vatten har tidigare inte rutinmässigt genomförts. Vattnet, cirka 30 m 3, har nu pumpats ut och skickats till FKA för analys och behandling. Analysen visar på ett svagt aktivitetsinnehåll samt en mindre förändring av ph. En farhåga är att närvaron av vatten vid tidigare kringgjutningar i silon kan ha påverkat betongens egenskaper genom separation av ballastmaterial och cementmaterialet. Detta kan ha betydelse för betongbarriärens förmåga att avleda gas från korrosionsprocesser i avfallet som kommer att uppstå efter förslutningen av slutförvaret. Kan inte detta ske på avsett vis finns det risk för sprickbildning i silon. SKB har låtit Vattenfall Research Development (VRD) genomföra undersökningar av betydelsen av närvaron av vatten och resultaten diskuterades vid ett möte på SSM den 25 juni 2012 (38). SSM delade inte SKB:s bedömning av resultaten och ansåg att det ännu inte har visats att närvaro av vatten inte påverkar betongens genomsläpplighet. I sitt underlag till SKB föreslår VRD vissa ytterligare utredningar i frågan. SSM efterlyste även SKB:s ställningstagande i dessa frågeställningar. Frågan ligger hos SKB och tills vidare gäller stopp för fortsatt deponering i berörda fack i silo.

15 Sida 15 (35) Prövning av inlämnade typbeskrivningar Hanteringen av kärnavfallet som ska deponeras i SFR dokumenteras i en typbeskrivning som beskriver hela hanteringskedjan från tillverkning till slutförvaring av det radioaktiva avfallet med dess avfallsbehållare. SSM granskar alla nya och uppdaterade typbeskrivningar för SFR som anmäls/ansöks av avfallsproducenterna och SKB. I syfte att erhålla ett ökat momentum i prövningsprocessen av typbeskrivningar har SSM sedan hösten 2008 kallat till en serie möten mellan myndigheten, SKB och avfallsproducenterna. Vid mötena presenterar avfallsproducenten den inlämnade typbeskrivningen och myndigheten ges möjlighet att få klarhet i sådana frågeställningar som granskningen har identifierat. Dessa diskussioner har sedan fortsatt inom ramen för möten om acceptanskriterier, se vidare avsnitt Vid SSM:s granskning av typbeskrivningar har SSM identifierat behov av dels förbättrad utvärdering och analys av de krav som det passiva förvarsskedet efter förslutning av SFR ställer på avfallskollina, dels att SKB ska se över strukturen på redovisningarna. Under perioden har det därför hållits ett antal möten mellan SSM och i första hand SKB för att diskutera frågeställningarna (39) (40). Under perioden har följande typbeskrivningar för SFR behandlats av SSM: B.12: Container innehållande sopor och skrot från BKAB (41) B.07:1: Betongtankar innehållande avvattnad pulverjonbytarmassa, filterhjälpmedel samt slam från BKAB. (42) O.01/O.02: Betongkokiller innehållande cementingjuten jonbytarmassa och filterhjälpmedel från OKG. SSM har begärt in kompletterande redovisningar och dessa har inkommit. (43) C.02: Betongkokiller innehållande cementingjuten jonbytarmassa från Clab (44). C.23: Betongkokiller innehållande betongkringgjutna sopor och skrot från Clab. (45). Nya typbeskrivningar C.02 och C.23 I den förra samlade strålsäkerhetsvärderingen, som omfattar perioden 2009 och 2010 (46), återgavs att SKB anmält egna typbeskrivningar för driftavfallet som uppkommer på Clab. Under 2011 beslutade myndigheten om medgivande för C.02 (47) och för C.23 (45). Felaktig deponering av kollin De tidigare myndigheterna SSI och SKI granskade och godkände en ny version (utgåva 3) av typbeskrivning O.01/O.02 år 2006 (48) (49) (50). I granskningen pekar myndigheterna på ett antal förtydliganden som behövde göras av typbeskrivningen innan den införs i säkerhetsredovisningen för SFR respektive för OKG. För att säkerställa att denna uppdatering sker, angavs som villkor att deponering i enlighet med besluten inte fick ske innan säkerhetsredovisningen för SFR uppdaterats (49) (50). Den efterfrågade uppdateringen (utgåva 5) av denna typbeskrivning lämnades in under våren 2011 till myndigheten för granskning. I samband med beredningen av ärendet har det kunnat konstateras att deponering av kollin i enlighet med utgåva 3 har ägt rum, utan att denna har uppdaterats och införts i säkerhetsredovisningen för SFR. I avvaktan på myndighetens godkännande av utgåva 5 av typbeskrivningen införde SKB hösten 2011 deponeringsstopp för den aktuella avfallstypen (51). Enligt uppgift från SKB (52) har 180 kollin deponerats sedan SSM har begärt kompletteringar, bland annat förtydligande avseende när tillverkning enligt olika revisioner inletts (53). SKB meddelade den 8 april 2011 (54) att ett kolli av typen F.17 med ursprung från Forsmark 1 och 2 felaktigt blivit deponerad i strid mot gällande förbud i enlighet med

16 Sida 16 (35) beslut per den 19 mars 2008 (55). Deponeringen har enligt SKB ägt rum till följd av en brist i den kontroll som görs av kraftverken före leverans till SFR. SKB har efter händelsen genomfört en revision av FKA samt enligt uppgift stärkt sina rutiner. Hävning av deponeringsstopp F.17. I juni 2012 inkom SKB med en ansökan om hävning av deponeringsstoppet av F.17 (56). Till ansökan bifogas en uppdaterad rapport med resultat från den pågående provtagningsoch mätkampanjen av C-14. Myndigheten har i mars 2013 ej fattat något beslut i ärendet utan beredning pågår. S.14-faten AB SVAFO har sedan 2009 genomfört avancerade kontrollmätningar av en stor del av de ca 7550 avfallsfat som finns vid anläggningarna i Studsvik. Det undersökta avfallet härstammar till stor del forskning och utveckling som bedrivits vid bl.a. Studsvik under 60- och 70-talet, men delar av avfallet är av senare datum. Mätningarna visar att betydande delar av avfallet, i motsats till befintlig dokumentation innehåller fri vätska. Det har varit känt sedan tidigare att delar av detta avfall innehåller plutonium och annat fissilt material, men mätningarna visar också att ett betydligt större antal fat innehåller safeguardpliktigt material än vad som tidigare har varit känt. Ett stort antal avfallsfat innehåller även strålskärmande innerbehållare. Vid SFR har avfallsfat innehållande sopor och skrot som hanterats vid anläggningarna i Studsvik slutförvarats sedan tillstånd för detta meddelades av myndigheterna Avfallet har delvis samma ursprung som de ca avfallsfat som inte har deponerats, men de deponerade faten är samtliga producerade efter Vid denna tidpunkt införde Studsvik dokumenterade rutiner på att kontrollera varje avfallsfats innehåll av radioaktiva ämnen. I ansökansunderlaget anges att Studsvik i samband med tillverkningen har kontrollerat att faten inte innehåller fri vätska. Ett antal av de fat som nu kontrollerats av AB SVAFO visar att även fat tillverkade efter 1980 innehåller fri vätska, vilket indikerar att bristerna i hanteringen och dokumentationen av avfallet har kvarstått och att avfall på felaktiga grunder kan ha godkänts för slutförvaring i SFR. SKB inkom med en första rapportering i frågan i november 2012 (57) och en slutlig händelserapport inkom den 28 februari 2013 (58). Enligt rapporteringen avser SKB att återta avfallet, men först när en hanteringsmetod finns och när hanteringsriskerna kan minimeras. SSM har i en skrivelse den 5 mars 2013 efterfrågat de analyser och motiv som ligger bakom SKB:s ställningstagande, den framtagna riskanalysen samt den övergripande handlingsplanen. (59) Utifrån den tillsyn som genomförts inom området bedömer SSM att driften på Clab sköts på ett tillfredställande sätt. Funna brister i barriärer och djupförsvar utreds och åtgärdas. Mot bakgrund av de händelser enligt ovan som har inträffat på SFR får SSM intrycket att SKB:s hantering av dessa händelser i stor grad blir ett reaktivt agerande istället för att arbeta proaktivt för att förhindra att händelserna inträffar. Med stöd av genomförd tillsyn gör SSM bedömningen att SKB:s arbete vid SFR avseende driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar, sker på ett acceptabelt sätt. SSM kan konstatera att det funnits brister i de kontroller av avfallkollin som såväl avfallsproducent som mottagare utför inför transport till slutförvaret. Dessa brister har lett till att felaktiga deponeringar har skett av kollin från såväl FKA som OKG. SSM avser att följa upp dessa händelser och vidtagna åtgärder inom ramen för den kommande tillsynen.

17 Sida 17 (35) Sammanfattningsvis gör SSM samlade bedömningen att SKB:s arbete avseende driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar genomförts på ett acceptabelt sätt under perioden Bränslefrågor och kriticitet Under 2011 och 2012 har SKB anmält ett antal anläggningsändringar för Clab till följd av införandet av nya bränsletyper inkom SKB med en anmälan om anläggningsändring för Clab då lagring av ny bränsletyp skulle införas (60). Eftersom anläggningsändringen skulle medföra att en ny typ av bränsle skulle tas i drift för första gången beslöt SSM att granska det inkomna underlaget. SSM gjorde bedömningen att det i anmälan borde ha framgått att bränslets anrikning var lägre än 4.55 %, dvs. det som är godkänt av SSM. SSM fann ett behov att begära kompletteringar avseende bränslets verifikation för förvaring vid inkapslings- och slutförvarsanläggningen, underlag med Clab:s granskning av ny bränsletyp, rapport om förebyggande MTO-analys för införande av nya bränsletyper vid Clab samt hållfasthetsanalys av blockeringspluggar i bränslekasetter. Möte mellan SKB och SSM angående tidplan för leverans av underlaget hölls den 28 november 2012 (61) 2012 inkom SKB med en anmälan avseende införandet av ny bränsletyp vid Clab (62). SSM gjorde bedömningen att utbränningskriterier inte framgick tydligt i anmälan. Vidare gjorde SSM bedömningen att hållfasthetsberäkningar för blockeringsplugg i bränslekassett inte hade redovisats i anmälan. SSM begärde in kompletterande underlag och SKB:s handläggning av kompletteringen resulterade i ett dröjsmål. Möte mellan SKB och SSM angående tidplan för leverans av underlaget hölls den 28 november 2012 (61) 2012 inkom SKB med en anmälan om anläggningsändring avseende införandet av ny bränsletyp vid Clab (63). SSM gjorde bedömningen att SKB behövde inkomma med underlag för analys av hållfastheten för den blockering som avsågs tillämpas som skydd mot kriticitet i kompaktkassetter för PWR-bränsle innan anläggningsändringen kunde godkännas. SSM baserade bedömningen på tidigare granskningsrapport i annat ärende (64). SSM gjorde i övrigt bedömningen att blockeringens konstruktion var utvärderad i tillräcklig omfattning med hänsyn till dess betydelse för säkerheten och uppfyllde kravet i 3 kap. 2 SSMFS 2008:1 om att konstruktionslösningar ska vara utprovade. SSM begärde in kompletterande underlag och SKB:s handläggning av kompletteringen resulterade i ett dröjsmål. Möte mellan SKB och SSM angående tidplan för leverans av underlaget hölls den 28 november 2012 (61). SKB har anmält ändringar avseende förvaring av nya bränsletyper i Clab. Utöver hanteringen av dessa ärenden har SSM inte bedrivit några tillsynsinsatser som kan ligga till grund för en bedömning inom området Bränslefrågor och Kriticitet. 6.6 Beredskap Inom beredskapsområdet har SSM under den aktuella perioden genomfört en verksamhetsbevakning, den 30 augusti 2012 (12). Vid verksamhetsbevakningen fick SSM information om förändringar inom beredskapsverksamheten vid Clab under perioden, där det bl.a. kan konstateras att bemanningen i kontrollrummet har utökats från två till tre personer, vilket ger bättre förutsättningar för tjänstgörande skiftchef att få hjälp med initiala åtgärder vid ett områdeslarm. SSM fick också information om att Clab har prioriterat utbildnings- och övningsverksamheten för krisorganisationen vid anläggningen.

18 Sida 18 (35) Clab har också efter konstaterat behov, utökat funktionerna i krisorganisationen samt utbildat anläggningens krisorganisation i stabsutbildning. SSM konstaterar att anläggningen har en aktiv beredskapsplanering och en beredskapsorganisation som utbildas och övas. SFR har idag ett undantag (65) från 2 kap. 12 SSMFS 2008:1 samt från hela Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:15) om beredskap vid vissa kärntekniska anläggningar (66). Utifrån den tillsyn som har bedrivits gör SSM den sammantagna bedömningen att Clab har en beredskapsverksamhet som är tillfredsställande. 6.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor Clab - Sprickor och underhållsåtgärder bassänger Under perioden har underhållsarbetet för förvaringsbassäng 14 och 15 i Clab avslutats och motsvarande underhållsarbeten för bassäng 11 och 12 påbörjats. Under arbetenas genomförande konstaterades bland annat förekomst av mikrober mellan rostfri tätplåt och betong samt korrosionsangrepp på bultar för stödgallret i förvaringsbassängerna. Bultarna för stödgallret byts därför ut i samband med underhållsarbetet. Det har sedan länge varit känt att det funnits sprickor i betongen i bassäng 12 och 14 i anslutning till bassäng 13 och att läckage förekommit i bassängplåten i bassäng 14, vilket medfört vattenströmning genom en spricka. SSM har följt SKB:s arbete med orsaks- och konsekvensanalyser av förekomsten av sprickor i betongen. Då frågan har många dimensioner och ett flertal utredningar genomförts under åren beslutade SSM att initiera ett särskilt granskningsärende (13) för att följa upp utestående frågeställningar om bland annat mikrobförekomst, korrosionsangrepp på stödgallerbultar, eventuell korrosion på armering i anslutning till sprickorna, samt oklarheter i säkerhetsredovisningen avseende kravbilden för bassängkonstruktionen vad avser täthet och läckageövervakningssystem. Inför drifttagning av bassäng 14 efter genomfört underhåll meddelade SSM i februari 2012 SKB att en granskning av handlingarna som legat till grund för underhållsåtgärdenas genomförande skulle göras. SSM efterfrågade också (14) kompletterande information från SKB avseende en grundorsaksanalys för sprickornas uppkomst, oklarheter i säkerhetsredovisningen, korrosion av armering i anslutning till sprickområdet (bassäng 14) samt eventuell påverkan av detta på mekanisk integritet för bassängerna med hänsyn till seismiska laster. SSM efterfrågade även en tidsplan för när den informationen skulle kunna vara SSM tillhanda. SSM bedömde att SKB:s svar (67) inte var tillfredställande och förelade i beslut (68) SKB att uppdatera säkerhetsredovisningen i enlighet med den begärda informationen senast den 15 oktober Clab - Bergbesiktningar och kontrollprogram SSM genomförde i april 2011 en verksamhetsbevakning vid Clab (69) som ett led i myndighetens uppföljning av SKB:s verksamhet med bergbesiktningar och kontrollprogram vid anläggningen. SSM:s samlade bedömning från de observationer som gjordes vid verksamhetsbevakningen har sammanställts i en granskningsrapport (70). SSM har i beslut (71) i juli 2011 förelagt SKB att senast 1 juli 2012 redovisa vilka åtgärder som man vidtagit med hänsyn till de synpunkter och kommentarer som SSM fört fram i granskningsrapporten. SKB lämnade in efterfrågad redovisning i juni 2012 (72) och med ytterligare kompletteringar i december 2012 (73). I ärendet återstår dock några enstaka restpunkter (13).

19 Sida 19 (35) I juni 2012 deltog SSM som observatör vid SKB:s besiktning (syn) av berg (10) och i oktober deltog SSM som observatör vid SKB:s besiktning (syn) av förvaringsbassänger och betongkonstruktioner (11). Syftet med deltagandet var att få en uppfattning om hur SKB genomför besiktningsverksamheterna. SSM vill också bilda sig en egen uppfattning om problematiken kring sprickbildning i bassänger och fundament. SKB redovisade i samband med besiktningarna bland annat att man skulle ersätta tidigare använd rutin (74) genom att dela upp den i fyra mindre omfattande instruktioner. Clab - Brustet spännstag I januari 2010 upptäcktes att ett spännstag i en betongkonsol som bär upp traversbanan till hanteringsmaskin 234 i förvaringsdel 1 i Clab hade brustit. SKB har genomfört en grundorsaksanalys (75), utvecklat en metod för att återetablera stagets funktion (76) och genomfört reparation av staget. Åtgärderna innebär bland annat användande av ett annat koncept för såväl val av korrosionshämmande massa som appliceringen av massan jämfört med ursprungligt koncept. SKB planerar för att genomföra förebyggande underhåll för alla övriga stag i anläggningen genom att applicera det nya konceptet också för dessa stag reducera spännkraften i stagen. Dessa åtgärder är planerade att genomföras under Clab - Bränslehiss I årsrapporten för 2011 (29), (8) beskriver SKB att linorna i bränslehissen har bytts ut, ett byte som genomförs var sjätte år. Den gamla linan som enligt instruktion ska inspekteras vid bytet visar på normalt och förväntat slitage. SKB har även genomfört en generalbesiktning av bränslehissen. Detta innebär en total genomgång av hissens alla delar och detta genonomförs var tionde år. Endast några mindre anmärkningar noterades. En förstudie för modernisering av hissen har inletts. SKB vill bland annat byta ut styr och kontrollutrustningen då denna börjar bli föråldrad och det på sikt kommer bli svår att hitta delar och kompetens som kan underhålla denna typ av utrustning. Clab - Brandvattensystem Vid en verksamhetsbevakning på Clab i april 2012 (8) noterades att vissa delar av 861 (brandvattensystemet) höll på att bytas. Anledningen var att delar av systemet som består av galvaniserat kolstål har utvecklat invändiga korrosionsskador. Vid verksamhetsbevakning i februari 2013 informerade SKB om att hela rörsystemet i brandvattensystemets ovanjordsdel kommer att behövas bytas ut (28). SFR Eftersom anläggningen kommer att vara i drift längre än vad som ursprungligen planerats har SKB initierat och genomfört ett särskilt projekt för att utvärdera behov av livslängdsförlängande underhållsåtgärder (SFR 60 år). Projektets syfte är att vidmakthålla och höja anläggningens säkerhet, tillgänglighet och kondition och anpassa anläggningen till den nu gällande drifttiden. Vissa föreslagna förbättringsåtgärder kommer att hanteras vid projektering och utbyggnad av SFR. SFR - Bergbesiktningar och kontrollprogram SKB genomför regelbundet så kallad stor besiktning av SFR. SSM deltog i november 2012 vid den stora besiktning som enligt kontrollprogrammet för SFR skulle genomföras (77). Inför besiktningen redogjorde SKB för preliminära resultat från projektet SFR 60 år. Bland annat presenterades status för bland annat bergförstärkningar, betongkonstruktioner, ventilationssystem och elsystem liksom preliminära förslag till underhållsåtgärder. Mötet och SSM:s observationer har dokumenterats i en tillsynsrapport (17). Vissa frågor kommer att följas upp i samband med att slutrapporterna bifogas årsredovisningar för 2012 som lämnas in till SSM under våren 2013.

20 Sida 20 (35) SFR - Införande tunnelduk i silo Under 2011 anmälde SKB att vatten ansamlats i några betongschakt i silon. Som en konsekvens av detta fattade SKB beslut om att installera en så kallad tunnelduk i silon och i inlastningstunneln. SSM har noga följt utvecklingen och beslutade i juli 2011 att förelägga (78) SKB att redogöra för hur man omhändertagit de kommentarer som framförts i SSM:s rapport (79) från granskning av SKB:s anmälan om anläggningsändringen. Många av SSM:s kommentarer avser de konsekvenser i form av begränsade möjligheter att inspektera och genomföra besiktningar av berg och sprutbetong ytor som döljs av tunnelduken. Förekomst av vatten i siloschakt Under hösten 2010 upptäcktes förekomst av vatten i några av schakten i silon (80). SSM har löpande följt SKB arbete med utredning av eventuella konsekvenser för kvalitet på den kring-gjutning av kollin med platsgjuten betong som görs i samband med deponering av avfallskollin i silon. SSM har under 2012 genomfört ett uppföljande möte avseende de utredningar och analyser som SKB genomfört (38). Med stöd av genomförd tillsyn gör SSM bedömningen att SKB:s arbete vid Clab avseende underhåll, material och kontrollfrågor sker på ett acceptabelt sätt. Med stöd av genomförd tillsyn gör SSM bedömningen att SKB:s arbete vid SFR avseende underhåll, material och kontrollfrågor sker på ett tillfredställande sätt. Sammanfattningsvis gör SSM samlade bedömningen att SKB:s arbete avseende underhåll, material och kontrollfrågor genomförts på ett acceptabelt sätt under perioden Primär och fristående säkerhetsgranskning Vid en inspektion (4) i september 2011 med fokus på den fristående säkerhetsgranskningen kunde SSM konstatera att fristående säkerhetsgranskning på SKB genomförs av en fristående funktion, avdelning S. SSM kunde dessutom konstatera att granskningsärenden får en allsidig belysning genom att en bred kompetens är representerade vid granskningsmöten. SSM kunde konstatera att SKB uppfyller gällande krav men att det fanns vissa förbättringsbehov. SKB behöver bland annat arbeta med att säkerställa att kunskap om hela säkerhetsgranskningsprocessen finns hos medarbetare som ingår i processen och att öka förståelsen för varandras arbetsuppgifter mellan avdelning S och linjen. Under den aktuella perioden har ett antal anmälningar inkommit till myndigheten. En värdering av den primära och fristående säkerhetsgranskningen som SKB har genomfört i samband med anmälningarna har utgjort en del av SSM:s bedömning av detta område. Under 2011 inkom SKB med: en anmälan om ändring i STF för SFR (81), en anmälan om anläggningsändring för tunnelduk i Silo för SFR (22), en anmälan om planerat tillfälligt avsteg från STF kapitel 3.6 B för att kunna vidta korrigerande åtgärder i system 861, brandvattensystem för Clab (82), en anmälan för Clab angående byte till nya nivågivare som klarar av strålmiljön som uppstår då bränsle förvaras i position nära givaren (23), en anmälan för SFR angående tillfälligt avsteg från krav i STF inför reparation av brandpost (83), en anmälan för Clab angående konstruktionsförutsättningar (KFM) för nivåövervakningsmätare vid betongingjutningsanläggningen, system 343 (84),