Samlade strålsäkerhetsvärderingar för AB

Transkript

1 Tillsynsrapport Vårt datum: Diarienr: SSM Samlade strålsäkerhetsvärderingar AB SVAFO Ansvarig handläggare: Mathias Leisvik Arbetsgrupp: Mathias Leisvik, Cecilia Wahlund, Charlotta Lager, Thomas Michaelson, Emil Jorpes, Lars Hildingsson, Tommy Nielsen, Helmut Zika Samråd: Johan Anderberg, Svante Ernberg, Anne Edland, Jan Lillhök, Elisabeth André Turlind, Charlotte Ahlberg Godkänns av: Mats Persson Samlade strålsäkerhetsvärderingar för AB SVAFO Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har gjort en samlad strålsäkerhetsvärdering (SSV) för AB SVAFO (SVAFO). Den omfattar perioden t.o.m Perioden har inneburit stora utmaningar för SVAFO med en stor utökning i personal, övertagandet av R2-anläggningen samt inte minst det stora projektet gällande hanteringen och exporten av plutonium. Syftet med SSV har varit att skapa en myndighetsgemensam bild av strålsäkerheten hos tillståndshavaren. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen baseras på de bedömningar som gjorts vid olika typer av tillsynsinsatser samt annan information som kommit till myndighetens kännedom, främst genom olika typer av anmälningar och rapporteringar. SSM bedömer att SVAFO inom de flesta områden bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller ett tillfredställande sätt. Dock finns två områden där SSM bedömer att SVAFO har sådana brister att förhållandet är oacceptabelt. Området Ledning och styrning bedöms som oacceptabelt. Detta baserat på de brister som vid tillsyn påträffats avseende SVAFO:s ledningssystem, samt brister gällande internrevisionsverksamheten. Området Kompetens och bemanning bedöms också som oacceptabelt. Detta då SVAFO under perioden för SSV inte genomfört kompetenssäkring av sin personal enligt ett fastställt kompetenssäkringssystem. SSM har under 2012 beslutat om förelägganden gällande SVAFO:s ledningssystem (1) och gällande kompetenssäkring på SVAFO (2). Det bör tilläggas att SVAFO enligt egen utsago jobbar med att förbättra dessa två områden och att det därmed borde finnas goda förutsättningar för förbättringar. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (28) Innehållsförteckning 1 Sammanfattande värdering AB SVAFO:s verksamhet och dess konsekvenser Verksamhet Radiologiska konsekvenser av verksamheten SSM:s tillsyn Områdesvisa värderingar Konstruktion och utförande Ledning, styrning och organisation Kompetens och bemanning Driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar Bränslefrågor samt kriticitetsfrågor Beredskap Underhåll, material- och kontrollfrågor Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM Fysiskt skydd Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Säkerhetsprogram Förvaring av anläggningsdokumentation Hantering av kärnämne och kärnavfall Kärnämneskontroll och exportkontroll och transportsäkerhet Personalstrålskydd Utsläppskontroll och omgivningskontroll Friklassning Avveckling Referenser... 26

3 Sida 3 (28) 1 Sammanfattande värdering SSM bedömer att SVAFO inom de flesta områden bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller ett tillfredställande sätt, se Tabell 1 (den bedömningsskala som SSM använt beskrivs i Tabell 6 på sida 8). Dock finns två områden där SSM bedömer att SVAFO har sådana brister att förhållandet är oacceptabelt. Området Ledning och styrning bedöms som oacceptabelt. Detta baserat på de brister som vid tillsyn påträffats avseende SVAFO:s ledningssystem samt brister gällande internrevisionsverksamheten. SSM har under 2012 beslutat om förelägganden gällande SVAFO:s ledningssystem (1). Området Kompetens och bemanning bedöms också som oacceptabelt. Detta då SVAFO under perioden för SSV inte genomfört kompetenssäkring av sin personal enligt ett fastställt kompetenssäkringssystem. SSM har under 2012 beslutat om förelägganden gällande kompetenssäkring på SVAFO (2). Genom denna SSV som täcker en period på drygt tre år har SSM haft möjlighet att observera trender. SSM har därigenom funnit ett antal förhållanden som SSM bedömer är förknippade med brister i just dessa två områden: De händelser som inträffat under perioden har enligt SVAFO:s utvärderingar som regel varit orsakade av brister i rutiner eller instruktioner. SSM har vid flera tillsynsinsatser, (3), (4) och (5), funnit förbättringsbehov när det gäller samverkan mellan SVAFO och Studsvik Nuclear AB (SNAB). SVAFO identifierade även själv sådana behov vid utvärderingen av händelsen då SNAB av misstag skickade bränslerester från HCL till SVAFO:s anläggning HM. Det bör tilläggas att en bra samverkan mellan de två organisationerna är en förutsättning för framdriften av renoveringen av den aktiva kulverten. Det har ofta varit långa handläggningstider samt förseningar gällande händelserapportering samt inkommande av andra handlingar till SSM. I ett fall (RO-11-02) informerades SSM av SVAFO att förseningen berodde på bristande kompetens inom företaget gällande utförande av MTO-utredningar. Vid en inspektionsinsats (6) konstaterade SSM att arbetsbelastningen verkade vara hög för nyckelfunktioner på SVAFO vilket också kan vara bidragande till de långa handläggningstiderna samt förseningarna. Det bör tilläggas att SVAFO enligt egen utsago jobbar med att förbättra dessa två områden och att det därmed borde finnas goda förutsättningar för förbättringar. Det bör även tilläggas att perioden inneburit stora utmaningar för SVAFO med en stor utökning i personal, övertagandet av R2-anläggningen samt inte minst det stora projektet gällande hanteringen och exporten av plutonium.

4 Sida 4 (28) Område Värdering 4.1 Konstruktion och utförande Tillfredställande 4.2 Ledning, styrning och organisation Oacceptabelt 4.3 Kompetens och bemanning Oacceptabelt 4.4 Driftverksamheten Acceptabelt 4.5 Bränslefrågor och kriticitet Acceptabelt 4.6 Beredskap och haveri Ingen tillsyn har bedrivits 4.7 Underhåll-, material- och kontrollfrågor Acceptabelt 4.8 Säkerhetsgranskning och anmälningar Acceptabelt 4.9 Utredning av händelser, Acceptabelt erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM 4.10 Fysiskt skydd Tillfredställande 4.11 Säkerhetsanalyser och SAR Acceptabelt 4.12 Säkerhetsprogram Ingen tillsyn har bedrivits 4.13 Förvaring av anläggningsdokumentation Ingen tillsyn har bedrivits 4.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall Tillfredställande 4.15a Kärnämnes- och exportkontroll Tillfredställande 4.15b Transportsäkerhet Tillfredställande 4.16 Personalstrålskydd Acceptabelt 4.17 Utsläpp och omgivningskontroll Acceptabelt 4.18 Friklassning Tillfredställande 4.19 Avveckling Acceptabelt Tabell 1: SSM:s värdering 2 AB SVAFO:s verksamhet och dess konsekvenser 2.1 Verksamhet SVAFO har till uppgift att ta hand om kärnavfall och anläggningar från den tidiga svenska kärnforskningen och ägs sedan 2009 av kärnkraftbolagen FKA, RAB, BKAB och OKG AB. SVAFO är tillståndshavare för följande anläggningar i Studsvik: R2-anläggningen med R2 och R2-0 reaktorerna Behandlingsanläggningen för medelaktivt avfall (HM) Mellanlagret (bergrum) för låg- och medelaktivt avfall (AM) Mellanlagret för fast medelaktivt avfall (AT) Markförvar för lågaktivt avfall (MF) Hallen för aktivt avfall (AU) F.d. uranförrådet (UF) Tank- och siloanläggningen (T/S) Indunstaren för aktivt avfall (ID) Avfallsskjulen (AS 1-4) Upplagsplatsen för fast aktivt avfall (UA) Aktiva centrallaboratoriet (ACL) med separat fläktbyggnad (ACF), avvecklad och riven SVAFO har ansökt om upphävande av tillståndet. De båda forskningsreaktorerna R2 och R2-0 har sedan 2005 varit avställda. I december 2010 överfördes det kärntekniska tillståndet avseende de båda reaktorerna från SNAB till SVAFO efter regeringens prövning av bolagens ansökningar. SVAFO har därmed övertagit de fortsatta skyldigheterna enligt kärntekniklagen för denna anläggning.

5 Sida 5 (28) Reaktoranläggningen är sedan avställningen i så kallad verksamhetsdrift med ett definierat driftläge, i väntan på att avvecklingen ska startas upp. Återkommande kontroll- och underhållsprogram genomförs som en del av verksamhetsdriften. Allt bränsle har avlägsnats från anläggningen, liksom delar av experiment- och produktionsbestrålningsutrustningar samt lös utrustning. SVAFO avser att utreda möjligheten att använda delar av anläggningen inom sin avveckling och avfallsverksamhet. Vid övriga anläggningar behandlas, lagras eller slutförvaras radioaktivt avfall, främst kärnavfall från tidigare och pågående verksamhet i Studsvik. SVAFO lagrar även kärnavfall på uppdrag av SNAB och kärnkraftbolag. SVAFO har tillstånd att i samband med driften av anläggningarna förvärva, inneha, överlåta, hantera, bearbeta, transportera eller på annat sätt ta befattning med kärnämne och kärnavfall. SVAFO har också enligt regeringsbeslut övertagit ansvaret för historiskt kärnämne och kärnavfall i Studsvik. Sedan år 2009 har SVAFO även tillstånd att hantera och lagra icke-kärntekniskt radioaktivt avfall som förekommer i den egna verksamheten eller på uppdrag av SNAB. Efter att ha erhållit regeringsbeslut har SVAFO i mars 2012 transporterat drygt 3 kilo plutonium och ca 9 kg naturligt och utarmat uran till USA för fortsatt lagring inför ett framtida slutligt omhändertagande. Materialet, som härstammar från svenskt forskningsoch utvecklingsarbete som avslutades på 1960-talet, hanteras inom ramen för det amerikanska Global Threat Reduction Initiative (GTRI), ett program som syftar till att säkra och skydda särskilt känsliga material. Regeringen fattade beslut om exporttillstånd efter ett yttrande från SSM. Under 2011 har SVAFO, efter anmälningar till SSM, genomfört anläggningsändringar för att kunna behandla materialet i Studsvik. SVAFO har dessutom under perioden för denna SSV utfört ett röntgenprojekt för att öka kunskapen om innehållet i cirka 7300 fat betongingjutet historiskt avfall som mellanlagras i Studsvik. Hanterade avfallsposter har vid behov försetts med nya ytteremballage och är placerade i ett nytt hyllsystem för återstående mellanlagring. SVAFO:s FRIAS projekt omfattar ett antal sanerings-, friklassnings- och rivningsarbeten för Studsviksanläggningarna; Indunstaranläggningen, Avfallsskjulen 1-4, Silo 1 och 2 och Skrotgården. Indunstaranläggningen är friklassad och planeras att rivas samtidigt som silorna som ännu inte är friklassade. SVAFO är ett bolag som växt under de senaste åren. I slutet av 2008 var fyra personer anställda i SVAFO och i mitten på 2012 är personalstyrkan ungefär 40 personer. Denna ökning är delvis ett resultat av att personal tidigare anställd vid SNAB har övergått till SVAFO i samband med att de verksamheter de varit anställda inom tagits över av SVAFO. Det gäller främst övertagandet av tillståndet för R2/R2-0 reaktorerna då tidigare SNAB personal gick över till SVAFO. SVAFO anlitar även i viss utsträckning SNAB för att bedriva sin verksamhet, bland annat följande tjänster: Basradiak (utsläppsanalyser, omgivningskontroll, helkroppsmätning, kalibrering av vissa instrument, safeguard, radiologisk beredskap och transporter) Fysiskt skydd Konsulttjänster Avfallsbehandling av lågaktivt avfall Radiometriska analyser

6 Sida 6 (28) Å andra sidan utnyttjar SNAB flera av SVAFO:s anläggningar som en förutsättning för driften av SNAB:s anläggningar i Studsvik. SVAFO utför bland annat följande tjänster på uppdrag av SNAB: Behandling av avfall i HM Mellanlagring och slutförvaring av avfall Konsulttjänster SVAFO anlitar Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) för säkerhetsgranskning i enlighet med särskilt beslut från SSM. Under perioden har SVAFO även på uppdrag av Ranstad Industricentrum AB utfört arbete med avveckling på Ranstadsverket. Arbetet omfattar kärnteknisk verksamhet i form av bl.a. radiologiska mätningar samt hantering av kärnavfall. SVAFO har under perioden ansökt om att få överta tillståndet för det nedlagda Ågestaverket i Huddinge kommun. Från 1 januari 2011 sköter SVAFO servicedriften i Ågestaverket på uppdrag av delägaren Vattenfall AB, som innehar det kärntekniska tillståndet. 2.2 Radiologiska konsekvenser av verksamheten Stråldoser till personal Kollektivdos [mmansv] 2,4 3,7 0,9 Högsta individdos [msv] 1,2 1,3 0,2 Tabell 2: Stråldoser till personal (7), (8), (9) Observera att i Tabell 2 så är även inhyrd personal inkluderad. Stråldoser till allmänhet Den beräknade dosbelastningen från anläggningarna i Studsvik ligger långt under den av SSM föreskrivna gränsen på 0,1 msv/år. Utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten, som dominerar dosbelastningen till allmänheten, har minskat under de senaste åren. Beräknad dos från utsläpp anges i Tabell 3. Observera att dosbelastningen från anläggningarna i Studsvik i det här fallet avser både SNAB och SVAFO. Beräknad högsta dos till någon individ i allmänheten [msv] varav beräknad dos från utsläpp till luft [msv] varav beräknad dos från utsläpp till vatten [msv] , , , , , , , , , Tabell 3: Beräknad dos från utsläpp till miljön från anläggningarna i Studsvik (10)

7 Sida 7 (28) Halter av radionuklider i miljön Områdeskontrollen visar att utsläppen från anläggningarna i Studsvik endast ger upphov till små mängder radioaktivitet i omgivningen. Uppkomst av radioaktivt avfall Brännbart avfall [ton] 1,0 1,0 0,7 Lågaktivt avfall som ej är bränn- eller smältbart Medelaktivt avfall [kg] Skrot för smältning Tabell 4: Driftavfall (7), (8), (9) Brännbart avfall [ton] 2,0 2,5 2,5 Lågaktivt avfall som ej är bränn- eller smältbart Medelaktivt avfall [kg] Skrot för smältning [ton] Tabell 5: Avfall från avvecklingen av anläggningar (7), (8), (9) 3 SSM:s tillsyn Under perioden har huvudsakligen följande tillsynsinsatser genomförts: SSM har gjort ett stort antal tillsynsinsatser gällande behandlingen, ompackningen och exporten av drygt 3 kg plutonium från SVAFO till USA. SSM godkände säkerhetsredovisningen för anläggningsändringen för laboratoriet i vilken behandlingen och ompackningen av materialet skedde, samt granskade exportansökan och lämnade yttrande till regeringen som beslutade att godkänna ansökan. SSM granskade och godkände plan för fysiskt skydd vid tranporten av materialet till USA. SSM granskade och lämnade yttrande till regeringen gällande SVAFO:s ansökan om att ta över det kärntekniska tillståndet för R2/R2-0. Regeringen godkände i enlighet med SSM:s remissyttrande ansökan för R2/R2-0, varvid tillståndet överfördes från SNAB till SVAFO. Beslut om godkännande av friklassningsansökan för indunstaranläggningen efter granskning och verksamhetsbevakning. SSM har utfört sju inspektioner under perioden; en gällande avfallshantering (2009), tre gällande utsläppskontroll (2009, 2010 och 2012), en avseende omgivningskontroll (2010), en gällande fysiskt skydd (2011) och en gällande kompetenssäkring (2012).

8 Sida 8 (28) 4 Områdesvisa värderingar Nedan redovisas och bedöms SVAFO:s verksamhet uppdelat i ett antal områden. Den områdesvisa uppdelningen följer i stort sett den struktur som tillämpas vid återkommande helhetsbedömning, jfr allmänna råden till 4 kap. 4 SSMFS 2008:1. Den bedömningsskala som tillämpats vid värderingarna beskrivs i Tabell 6 nedan. SSM:s tillsyn som bedrivits under perioden ligger till grund för bedömningen. Bedömningsskala Tolkning Oacceptabel Hela eller delar av en verksamhet uppfyller inte gällande regelverk. Åtgärder är nödvändiga. Acceptabel Verksamheten bedrivs inom regelverket men förbättringsbehov har identifierats som bör genomföras. Tillfredsställande Bra Tabell 6: sskala Verksamhet bedrivs och utvecklas i enlighet med regelverket utan ytterligare synpunkter. Hela eller delar av verksamheten bedrivs och utvecklas på ett sätt som andra kan lära av. Åtgärder Krav på åtgärder genom beslut, eller förbud vid allvarliga samlade brister Typen av beslut beror på omständigheterna i det enskilda fallet Beslut eller rekommendation om att genomföra förbättringar. Typ av åtgärd beror på förbättringsbehovets omfattning. Uppföljning genom tillsyn Erfarenhetsåterföring bör främjas. 4.1 Konstruktion och utförande Under perioden för SSV:n har SVAFO utfört eller planerat följande tre konstruktioner: 1. Laboratorium för hantering av alfamaterial (OSA laboratoriet) 2. Konstruktion av nya hårdgjorda ytor vid AS och UA för mellanlagring av radioaktivt avfall (endast planering genomförd) 3. Mobilt hyllsystem för mellanlagring av avfallsfat i AU OSA laboratoriet SSM utövade tillsyn av konstruktionen av OSA laboratoriet genom verksamhetsbevakningar, möten med personal och genom dokumentgranskning (11). SSM bedömde att relevanta aspekter gällande lokalens lämplighet som förläggningsplats för laboratoriet har beaktats vid platsvalet. Den utrustning som användes i laboratoriet var framtagen speciellt för projektet och framstod enligt SSM som ändamålsenlig. Utifrån beskrivningen i SAR bedömde SSM att hänsyn hade tagits till att utrustningen uppfyllde kraven från relevanta standarder för denna typ av utrustning. Inom projektet byggdes en fullskalig mock-up av laboratoriet på Studsvikanläggningen för process- och anläggningsutveckling. SSM ansåg i sin tillsyn att detta var positivt då det bl.a. möjliggjorde en specifik anpassning av anläggningens utformning till den planerade verksamheten samt utvärdering och test av utrustningar och arbetsmoment, vilket i sin tur gav förutsättningar för en säker drift och ett gott strålskydd.

9 Sida 9 (28) Behandlings- och ompackningsprocesserna byggde på metoder utvecklade och använda av Department of Energy i USA, som har omfattande erfarenhet av liknande verksamhet, bland annat på Savannah River Site (SRS). SSM bedömde att det var positivt att SVAFO använt en beprövad metod och inkluderat erfarenheter från SRS i sitt utvecklingsarbete. Konstruktion av nya hårdgjorda ytor vid AS och UA I januari 2012 anmälde SVAFO en anläggningsändring av AS och UA (12). Anläggningsändringen innebär asfaltering av kontaminerade ytor för fortsatt användning av dessa som mellanlagringsplats för radioaktivt avfall, på nya hårdgjorda ytor. SSM beslutade att granska de anmälda anläggningsändringarna och beslutade att ändringarna inte får genomföras innan SSM prövat och godkänt anmälan (12). För att kunna utföra granskningen begärde SSM in ett antal kompletteringar, främst avseende: underlag, t.ex. en alternativutredning, som tydligt redovisar motiveringen till att tillsvidare lämna kvar kontaminationen i marken underlag som tydligt redovisar vilka kontrollprogram som är planerade för UA och AS efter genomförd anläggningsändring, samt bättre och tydligare underlag som redovisar kontaminationsnivåer och spridning Motivet för beslutet var att SSM anser att asfaltering över kontamination i marken är av sådan principiell betydelse att den inte får genomföras innan SSM granskat och tagit ställning i ärendet. Mobilt hyllsystem för mellanlagring av avfallsfat i AU I december 2010 anmälde SVAFO en anläggningsändring gällande byggnad AU för införande av ett mobilt hyllsystem. SSM beslutade först att granska anmälan, men beslutade senare att inte granska pga. omprioriteringar i tillsynen (13). SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett tillfredställande sätt. Denna bedömning baseras främst på SSM:s tillsyn av OSA laboratoriet vilken utgör den mest omfattande av SSM:s tillsynsinsatser inom området. SSM bedömer det som positivt att mock-up används, att man aktivt utnyttjar tidigare erfarenheter och använder beprövad teknik, samt att man gör en omfattande utvärdering och test av utrustningar och arbetsmoment. SSM har funnit brister i det underlag som SVAFO anmält till SSM inför konstruktionen av hårdgjorda ytor och SSM bedömer att detta beror på att det förberedande arbetet inte varit tillräckligt omfattande. 4.2 Ledning, styrning och organisation I december 2009 ansökte SVAFO om att ta över tillstånden enligt kärntekniklagen för R2/R2-0 (14) och Ågesta (15). I samband med detta anmälde SVAFO en organisationsändring till SSM med syfte att kunna ta över tillstånden (16). SSM granskade organisationsändringen i samband med prövningen av tillståndsansökan för R2/R2-0 och tillstyrkte ansökan i ett yttrande till regeringen (17). Regeringen godkände sedan i december 2010 SVAFO:s övertagande av tillståndet för R2/R2-0 (18). Prövningen gällande tillståndet för Ågesta vilar i avvaktan på en uppdaterad kostnadsberäkning som förväntas inkomma hösten/vintern 2012 (15). SVAFO ansökte under perioden om att få lägga ut funktionen fristående säkerhetsgranskning (FSG) på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SSM gav tillstånd

10 Sida 10 (28) för detta till och med 30 juni 2012 (19). SSM gav i juni 2012 ett nytt tillstånd till SVAFO att använda SKB för genomförande av FSG, detta tillstånd är gällande till 30 juni 2015 (20). Vid granskning av SVAFO:s anmälan om anläggningsändring gällande OSA laboratoriet (21) bedömde SSM, utifrån dokumentgranskning och intervjuer med personal, att dessa tas fram och granskas av personal med rätt förutsättningar och kompetens. För att säkerställa att alla instruktioner som styr processen i anläggningen är fastställda och kända av personalen innan instruktionerna börjar tillämpas ställde SSM som villkor i sitt beslut om godkännande av SAR och STF att SVAFO inför aktiv drift skulle redovisa en fastställd förteckning över de projektspecifika instruktionerna (22). SVAFO anmälde en sådan förteckning och SSM bedömde att villkoret uppfylldes. SSM genomförde i juni 2012 en inspektion (2) med syfte att bedöma hur SVAFO uppfyller ställda krav avseende kompetenssäkring samt ledning och styrning. Vid inspektionen konstaterades brister i SVAFO:s ledningssystem med avseende på kompetenssäkring. SSM konstaterade att instruktioner som rör kompetens inte var fastställda och därmed inte styrande för verksamheten. SSM kunde också konstatera att SVAFO inte genomfört någon internrevision på området. Dessutom fanns inte något fastställt revisionsprogram. SSM konstaterar dock att SVAFO planerar att uppdatera sitt ledningssystem under I detta arbete ingår att ta fram ett revisionsprogram. SSM bedömde att dessa åtgärder ger förutsättningar att kunna uppfylla kravet på ledning och styrning enligt 2 kap. 8 SSMFS 2008:1. SSM kan utifrån löpande rapportering från SVAFO gällande de händelser som inträffat under perioden konstatera att dessa i regel varit orsakade av brister i rutiner eller instruktioner (se även Driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar ). SSM har vid flera tillsynsinsatser ( (3), (4) och (5)) funnit förbättringsbehov när det gäller samverkan mellan SVAFO och SNAB. SVAFO identifierade även själv sådana behov vid utvärderingen av händelsen då SNAB av misstag skickade bränslerester från HCL till SVAFO:s anläggning HM. SSM bedömer att SVAFO pga. de identifierade bristerna gällande ledningssystem samt internrevisioner inte helt uppfyller 2 kap. 8 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Bristerna bedöms så allvarliga att åtgärder är nödvändiga och SSM bedömer därför bristerna sammantaget som oacceptabla. SSM har under 2012 beslutat om förelägganden gällande SVAFO:s ledningssystem (1). SSM ser att SVAFO jobbar med frågorna i och med att de planerar att uppdatera sitt ledningssystem och har förutsättningar att kunna åtgärda identifierade brister. 4.3 Kompetens och bemanning Vid granskning av SVAFO:s anmälan om anläggningsändring gällande OSA laboratoriet (21) bedömde SSM att den bemanningsplan som SVAFO tagit fram är acceptabel och tar hänsyn till eventuell frånvaro av personal. Vidare bedömde SSM att genomförd träning innan aktiv drift skulle ge tillräckliga förutsättningar för personalen att utföra arbetsuppgifterna på ett säkert sätt. För att säkerställa att kompetenskraven uppfylls vid aktiv drift ställde SSM som villkor i sitt beslut om godkännande av SAR och STF att SVAFO inför aktiv drift skulle redovisa dokumentation över kompetenskraven för arbete i anläggningen, samt ett ställningstagande av SVAFO där det framgår att den tillgängliga

11 Sida 11 (28) kompetensnivån är tillräcklig för aktiv drift. SVAFO anmälde denna dokumentation och uppfyllde villkoret. SSM kunde vid inspektion av kompetenssäkringssystem i juni 2012 (2) konstatera att SVAFO saknar en fastställd kompetenssäkringsprocess och att systematisk kompetenssäkring av personalen inte har genomförts under de senaste åren. SSM kunde också konstatera att SVAFO har påbörjat ett arbete med att ta fram en kompetenssäkringsprocess med tillhörande instruktioner. SSM bedömde att denna process ger förutsättningar att kunna uppfylla kravet på kompetens enligt 2 kap. 9 SSMFS 2008:1 (2). Vid en inspektion av utsläppsfrågor (6) som genomfördes i februari 2012 informerade SVAFO SSM att de har ont om personella resurser och därför inte alltid hinner med alla projekt. SSM konstaterade att arbetsbelastningen verkar vara hög för nyckelfunktioner på SVAFO. SSM kan även konstatera att det under perioden för SSV ofta har varit långa handläggningstider på SVAFO samt förseningar gällande händelserapportering samt inkommande av andra handlingar till SSM. I ett fall (RO-11-02) informerade SVAFO SSM att förseningen berodde på bristande kompetens inom företaget gällande utförande av MTO-utredningar (23). SSM bedömer att SVAFO pga. de identifierade bristerna beskrivna ovan gällande kompetens och bemanning inte helt uppfyller kraven enligt 2 kap. 9 SSMFS 2008:1. Bristerna bedöms så allvarliga att åtgärder är nödvändiga och SSM bedömer därför bristerna sammataget som oacceptabla. SSM har under 2012 beslutat om förelägganden gällande kompetenssäkring på SVAFO (2). SSM ser att SVAFO jobbar med frågorna i och med att de har påbörjat ett arbete med att ta fram en kompetenssäkringsprocess med tillhörande instruktioner och att de därmed har förutsättningar att kunna åtgärda identifierade brister. 4.4 Driftverksamheten, inklusive hantering av brister i barriärer och djupförsvar SSM:s tillsyn inom detta område har under perioden för SSV:n främst varit uppföljning av driftshändelser. De händelser som redovisas nedan är de som har haft direkt bäring på driften i SVAFO:s anläggningar; utöver dessa har händelser inträffat inom fysiskt skydd samt personalstrålskydd och dessa beskrivs i respektive områdesspecifika kapitel. SSM har även granskat SVAFO:s driftrapport från OSA projektet (11). Driftrelaterade händelser I december 2009 föll ett 200-liters fat ner från stapelvåning 3 i samband med att en träskiva skulle läggas upp över fat. Ingen kom till skada vid händelsen och ytterfatet förblev intakt förutom att locket plattades till. Enligt SVAFO:s utredning (24) hade rutiner för hantering av faten följts då händelsen inträffade, men man fann förbättringsbehov i rutinen gällande stapelhöjd, staplingsförfarande och personalens placering vid lyft. Man såg även att lyftverktyget behövde bytas ut mot ett som ger bättre precision vid stapling. SSM har inte följt upp implementeringen av dessa åtgärdsförslag i sin tillsyn. Händelsen föranledde SVAFO att installera ett nytt mobilt hyllsystem för mellanlagring av faten i AU. I april 2010 informerades SSM att SVAFO upptäckt en sättningsskada på markförvarets etapp 3. Orsaken till skadans uppkomst var okänd och SVAFO gjorde en mindre utgrävning för att få en tydligare bild av skadans art. SSM och SVAFO delade

12 Sida 12 (28) bedömningen att det förefaller osannolikt att sättningarna berodde på sättningar i täckningen och att en mer trolig hypotes är att något kolli inte varit helt fyllt vid deponeringen och att emballaget kollapsat av trycket från ovanliggande avfall och material (25). SVAFO informerade SSM att den skada som man upptäckt var i anslutning till de containrar som deponerades vid kampanjen Det framkom att SVAFO inte visste om man verkligen hade tagit bort locken på de fyra containrarna som deponerades. SSM påpekade att om man har lämnat locken på containrarna kan det finnas risk för ytterligare skador i framtiden (26). Reparation av skadan gjordes i november En oberoende expert anlitades för att bedöma om förvaret efter reparationen är återställt så att de krav som ställs i tillståndet för markförvaret uppfylls. Den oberoende experten bedömde att så var fallet (27). I september 2010 inträffade en händelse i T/S-anläggningen. I samband med utbyte av komponenter i anläggningen så skedde en bräddning av tank T5 pga. tillströmmande kategori 4 vätska från HM-anläggningen. Totalt läckte ca 1 m 3 kategori 4 vätska ut på golvet i T/S-anläggningen. Händelsen rapporterades först enbart genom veckorapportering till SSM, men efter myndighetens påpekande så kategoriserade SVAFO händelsen som RO kategori 2 (RO SVAFO 10-01) (28). SVAFO gjorde i sin utredning av händelsen bedömningen att den mänskliga faktorn varit den avgörande orsaken. Vid arbetet hade strömmen kopplats bort utan att personalen visste vilka system som blev strömlösa. Dessutom hade den planerade omkopplingen lett till en mängd okvitterade larm vilket resulterade i att larmet avseende bräddningen missades av personalen. SVAFO konstaterar vidare i sin utredning att avsaknaden av instruktioner är en bakomliggande orsak och att händelsen kunnat undvikas om sådana instruktioner funnits. Åtgärder för att en sådan händelse inte ska inträffa i framtiden är enligt SVAFO:s händelserapport revidering av SAR och framtagande av instruktioner för driftstörningar samt checklistor. SVAFO nämner även att företaget vid tidpunkten för händelserapporteringen utredde behovet av driftinstruktioner och handhavandeinstruktioner. SSM har inte följt upp implementeringen av dessa åtgärdsförslag i sin tillsyn. Vid två tillfällen i oktober 2011 skickades av misstag bränslerester från HCL till HM. Transporterna innehöll vardera ca 500 g bestrålat låganrikat uran och när det kom till cellen i HM överskreds driftvillkoret att max 400 g låganrikat uran får hanteras där (RO 11-06, Kat. 2 händelse) (29). SSM mottog i juni 2012 en rapport från SVAFO gällande händelsen (30). De förbättringsåtgärder inom SVAFO:s ansvarsområde man identifierar i rapporten är uppdaterade instruktioner och erfarenhetsutbyte mellan operatörer i HCL och HM. SSM:s uppföljning av händelsen pågår. Driftrapportering från OSA projektet Ett av villkoren i SSM:s beslut om godkännandet av SAR och STF för OSA laboratoriet (22) var att SVAFO senast tre månader efter projektets slutförande skulle inkomma till SSM med en redovisning av OSA projektet. Efter granskning av denna rapport fann SSM vissa brister i redovisningen och förelade SVAFO att åtgärda dessa brister och anmäla den uppdaterade rapporten till SSM senast den 31 oktober 2012 (31). Bristerna gällde främst att redovisningen inte var tillräckligt omfattande och inte tillräckligt tydlig. SSM inväntar den reviderade rapporten och har därför ännu inte gjort någon slutlig bedömning gällande driften av OSA laboratoriet. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett acceptabelt sätt. De fyra händelserna som beskrivs ovan har gemensamt att de i olika utsträckning beror på brister i SVAFO:s ledningssystem (främst gällande rutiner och instruktioner) och SSM bedömer att detta är den huvudsakliga bristen vad det gäller SVAFO:s driftverksamhet. Se även Ledning och styrning.

13 Sida 13 (28) 4.5 Bränslefrågor samt kriticitetsfrågor SSM har inom perioden för SSV:n gjort två granskningar relaterade till SVAFO inom detta område (se nedan). Dessutom har en händelse inträffat i HM som kopplar till detta område. OSA projektet SSM har granskat den kriticitetssäkerhetsanalys som SVAFO genomfört för hantering av plutoniumposterna i OSA laboratoriet (21). SSM bedömde att osäkerheterna och antaganden inte var tillräckligt konservativa men att marginalen mot kriticitet var stor och att hantering och förvaring av PuO 2 kunde ske på ett ur kriticitetssynpunkt säkert sätt. Fissilt material i AM SVAFO anmälde i oktober 2009 en reviderad SAR för AT, AU, UF och AM (32) i samband med att man planerade att genomföra hantering av fat för karaktärisering i AU. SSM beslutade i december 2009 att granska anmälan bl.a. p.g.a. att FSG noterat att påpekanden från PSG med koppling till kriticitetssäkerheten, inte helt tagits omhand. SSM begärde i ett beslut (32) att SVAFO skulle komplettera anmälan med en uppdaterad kriticitetsanalys samt en förteckning av fissilt material i AM. Vidare angav SSM i beslutet att ytterligare fissilt material inte får inplaceras i AM förrän SSM granskat säkerhetsredovisningen. SVAFO har i enlighet med beslutet redovisat en förteckning av fissilt material i AM och SVAFO inkom i februari 2012 med en uppdaterad kriticitetsanalys (32). SAR har ännu inte uppdaterats med hänsyn till den nya analysen. SSM:s granskning av ärendet pågår. Oplanerad införsel av bränslerester till HM från HCL Vid två tillfällen i oktober 2011 skickades av misstag bränslerester från HCL till HM. Transporterna innehöll vardera ca 500 g bestrålat låganrikat uran och när det kom till cellen i HM överskreds driftvillkoret att max 400 g låganrikat uran får hanteras där (RO 11-06, Kat. 2 händelse). SSM mottog i juni 2012 en rapport från SVAFO gällande händelsen (30) där det framgick att även om gränsen överskridits var marginalen till att en kriticitethändelse skulle kunna inträffa mycket stor. SSM:s uppföljning av händelsen pågår. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett acceptabelt sätt. Detta baseras på händelsen beskriven ovan samt att SSM i sin granskning observerat vissa brister i de analyser som gjorts men att det ändå bedömts att marginalen mot kriticitet är tillräcklig. 4.6 Beredskap SSM har inte utfört någon dokumenterad tillsyn gällande SVAFO:s beredskap under perioden som denna SSV avser. En inspektion av SVAFO:s (och SNAB:s) beredskapsplanering gjordes 2012, men denna skedde utanför perioden som denna SSV avser och bedöms därför inte här. Ingen bedömning kunde göras eftersom ingen tillsyn har gjorts under perioden. 4.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor SSM har inom perioden för SSV:n bedrivit tillsyn av SVAFO inom detta område i två ärenden (se nedan).

14 Sida 14 (28) Bergbesiktning I april 2009 genomfördes en bergbesiktning av bergrumstaket i AM-anläggningen. En sådan besiktning med åtföljande fotodokumentation görs vart femte år och är samordnat med Arbetsmiljöverkets besiktningar. Enligt SSM:s rapport från besiktningen (33) uppvisade anläggningen inga större förändringar som krävde några åtgärder. Det konstaterades dock att ett fuktigt parti i sidogången bör hållas under fortsatt observation i samband med t.ex. de kvartalvisa rutinkontrollerna. I samband med besiktningen framförde SVAFO att man avser att ersätta den analoga kameran med en digitalkamera i samband med nästa fotodokumentation SSM underströk vikten av att i samband med bytet säkerställa en kontinuerlig observationsserie genom att ta bilder med både den gamla och nya kameran och redovisa till SSM i form av en analys som utgör en ny referenslinje för den fortsatta dokumentationen framöver. Kulverten för vätskeformigt radioaktivt avfall Service och underhåll av kulverten för vätskeformigt radioaktivt avfall har varit eftersatt och läckage har under perioden skett i SNAB:s del av kulverten. SNAB har initierat ett projekt för att modernisera kulverten. Vid ett möte på SSM i november 2011 (34) diskuterades frågan och SNAB och SVAFO åtog sig att ta fram en gemensam handlingsplan angående aktiv kulvert på studsviksområdet. Vid mötet beskrev SSM att ambitionen i handlingsplanen ska vara att renoverings och underhållsarbetet kan starta under andra halvåret SSM mottog en handlingsplan (35) den 19 december 2011 i vilken det framgick att SNAB och SVAFO gemensamt upprättat en plan för att fastställa ansvar, drift och ägarförhållanden samt justera servitut, ledningsrätter och annan dokumentation. I handlingsplanen framkom också när säkerhetsredovisningen för kulverten ska redovisas till SSM och när planerade underhållsåtgärder ska utföras. SSM informerade SNAB och SVAFO i ett brev (36) att SSM konstaterar att handlingsplanen inte tar upp frågan om rivningsstudier för kulverten, men att man förutsätter att SNAB och SVAFO kommer att behandla denna fråga, även om den ligger utanför avgränsningarna i detta projekt. Både SNAB och SVAFO har under 2012 meddelat förseningar i arbetet. Vid utgången av tidsperioden för denna SSV fanns fortfarande oklarheter kring ansvar och ägarförhållandena och underhållsåtgärderna har inte påbörjats. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett acceptabelt sätt. SSM noterar bristen i framdrift när det gäller handlingsplanen för åtgärdande av bristerna i kulverten och konstaterar att det vid utgången av tidsperioden för denna SSV fortfarande fanns oklarheter kring ansvar och ägarförhållandena samt att underhållsåtgärderna ännu inte påbörjats. 4.8 Säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälningarna till SSM Under den aktuella perioden har ett antal anmälningar inkommit till myndigheten. Dessa anmälningar, samt tillhörande information om den primära och fristående säkerhetsgranskningen (PSG respektive FSG), har legat till grund för bedömningen av detta område. SVAFO anmälde den 1 juli 2009 en mindre anläggningsändring avseende en ändrad rördragning i Tank- och Siloanläggningen (37). SSM har inte observerat några anmärkningsvärda brister avseende säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälan. SVAFO anmälde den 18 september 2009 en organisationsändring där man avsåg att överföra personalen i driftgruppen för SVAFO:s anläggningar från att vara anställda av SNAB till att bli anställda av SVAFO (38). SSM har inte observerat några

15 Sida 15 (28) anmärkningsvärda brister avseende säkerhetsgranskning och kvalitén hos anmälan. SVAFO anmälde den 23 december 2009 en ändring med avseende på utökad organisation (39) för att i ett senare skede kunna ta över tillstånden för Ågesta och R2-anläggningen i Studsvik. Anmälan hade vissa otydligheter som föranledde kompletteringar. SSM gjorde bedömningen att FSG borde ha granskat ändringen en gång till. SVAFO anmälde den 6 december 2010 en anläggningsändring när ett höglagersystem skulle införas i den befintliga lagerbyggnaden AU (13). Enligt uppgifter i diariet konstaterar SSM att anmälan var sent inkommen. SSM observerar också att FSG påpekat att det verkade som vissa utredningar inte gjorts, men påpekandena föranledde inte uppdateringar i underlaget. Ett antal riskanalyser saknades också enligt av anmälan. Slutligen hade SSM också begärt att anmälan skulle kompletteras med en uppdaterad SAR med avseende på ovanstående punkter. SSM konstaterar enligt uppgifter i diariet att begärda kompletteringar sedan fördröjdes alltför länge. Vidare framgick det i kompletteringsomgången inte om FSG:s kommentarer åtgärdats. SVAFO inkom den 22 december 2010 med en anmälan om organisationsändring vid övertagande av drift och avvecklingsorganisationen för R2 och R2-0 (16). Organisationsförändringen föranleddes av att personalen i avvecklingsorganisationen för R2 och R2-0 skulle gå över från SNAB till SVAFO. Huvuddokumentet i anmälan var en rapport med beskrivning av organisationsförändringen. SSM gjorde observationen att FSG haft kommentarer på rapporten, men det framgick inte i anmälan om kommentarerna var omhändertagna. Det saknades även en säkerhetsredovisning (SAR) för organisationsförändringen, vilket ledde till ett meddelande om kompletterande. Kompletteringarna till anmälan har fortfarande inte inkommit till SSM. SVAFO anmälde den 1 februari 2012 en planerad anläggningsändring för AS och UA. Anmälan omfattade asfaltering av kontaminerade ytor på Studsviksanläggningen för att dessa ska kunna användas för lagring av radioaktivt avfall i containrar (12). SSM gjorde bedömningen att det i anmälan inte fanns någon tydlig tidsplan angiven för genomförandet av anläggningsändringen. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett acceptabelt sätt. SSM anser att FSG inte har tagit fram tydliga motiveringar för sina säkerhetsvärderingar. Brister har funnits också i dokumentationen samt att man inte använder kriterier som anmälningarna värderas mot. SSM observerar att SVAFO under lång tid inte uppfyllt SSM:s begäran om komplettering i anmält ärende gällande organisationsändring vid övertagande av drift och avvecklingsorganisationen för R2 och R2-0 (16). Se även Kompetens och bemanning gällande SVAFO:s långa handläggningstider samt förseningar gällande rapportering till SSM. 4.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring och rapportering till SSM Tabell 7 anger antalet kategori 2 RO som rapporterats till SSM under perioden för denna SSV.

16 Sida 16 (28) År Q1 och Q2 Kategori 2 händelser (RO) Varav fysiskt skydd Tabell 7: Antalet kategori 2 händelser SVAFO har inkommit med händelseutredningar till SSM för samtliga Kat. 2 händelser samt även för strålskyddshändelser. Det har dock i flera fall tagit lång tid för SVAFO att ta fram en fastställd slutgiltig händelserapport (t.ex. för RO och RO-11-06) (40), (41). SVAFO har själv under utredningen (23) av RO identifierat brister i organisationens kompetens gällande MTO utredningar och därför utbildat delar av organisationen inom detta. SSM har i sin tillsyn inte funnit några signifikanta brister i de händelserapporteringar som SVAFO inkommit med till myndigheten. Veckorapporter har inkommit enligt gällande krav. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett acceptabelt sätt. SSM anser att SVAFO:s handläggningstider för att ta fram fastställda slutgiltiga händelserapporter är för långa. Se även Kompetens och bemanning gällande SVAFO:s långa handläggningstider samt förseningar gällande rapportering till SSM Fysiskt skydd Under aktuell tidsperiod har en inspektion av tillträdesskyddet genomförts 2011 (42). Inspektionen följdes upp med en verksamhetsbevakning 2012 (43). Sex händelser i det fysiska skyddet har anmälts under perioden för SSV (44), (40), (41). Händelserna rör olåsta eller ej stängda dörrar/portar där inverkan på det fysiska skyddet på grund av de tekniska bevakningssystemens redundans varit marginell. Anläggningsändring inkom 2011 (45) med anledning av ombyggnationer för ompackning av plutoniummaterialet inför borttransporten av detta. Ytterligare en anläggningsändring inkom 2012 (46) som ännu behandlas av SSM. Delar av SVAFO:s anläggning har varit en kategori 1 anläggning i enlighet med SSM föreskrift, SSMFS 2008:12 bilaga 1, med anledning av att plutonium i skyddsklass 1 förvarats där. När plutoniumet nu är borttransporterat innebär det att hela anläggningen är en kategori 3 anläggning och analogt med detta blir kravet på fysiskt skydd för anläggningen nedsatt till kraven för en kategori 3 anläggning. Med hänsyn till ovanstående är myndighetens bedömning att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett tillfredställande sätt Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning SSM har inom perioden för SSV:n bedrivit tillsyn av SVAFO inom detta område i tre ärenden (se nedan). OSA Laboratoriet SVAFO anmälde 2011 en anläggningsändring för R2-anläggningen gällande OSA laboratoriet för behandling och ompackning av plutoniumposter (11). Anmälan till SSM innehöll från början inte SAR och STF utan endast en rapport som innehöll ungefär den

17 Sida 17 (28) information som ingår i en SAR. SSM fann i sin granskning av denna rapportbrister, bl.a. gällande säkerhetsanalysen, och lämnade tidigt i granskningsprocessen kommentarer till SVAFO angående bristerna. Granskningskommentarerna diskuterades även vid möten mellan SSM och SVAFO. SSM ansåg bl.a. att beräkning av doser för personal och allmänhet vid större missöden om samtliga barriärer och säkerhetssystem fallerar skulle ingå i säkerhetsanalysen. Motivet till detta var att det är väsentligt att analysera vad säkerhetssystemen skyddar mot och vilken roll de har i djupförsvaret. Rapporten utvecklades så småningom till SAR och STF men SSM fann dock att myndighetens tidigare kommentarer på rapporten inte fullt ut tagits hänsyn till vid utvecklingen av SAR och STF (11). Anmälan till SSM av fastställda SAR och STF för OSA laboratoriet blev försenad. Trots att SSM förmedlat kommentarer och synpunkter gällande brister i SAR och STF vid ett antal tillfällen, fann myndigheten vid granskningen av de fastställda versionerna av dessa en hel del brister som SVAFO var tvungna att åtgärda innan anläggningen fick tas i drift (22). Dessa gällde säkerhetsanalysen, strålskydd, oklarheter avseende beskrivning av vissa verifieringsåtgärder och arbetsmoment, samt brister i motivering och härledning av angivna driftgränser och parametrar (21). Avveckling av upplagsplats för aktivt avfall (UA) I februari 2011 godkände SSM den säkerhetsredovisning för avveckling av upplagsplats för aktivt avfall (UA) som SVAFO anmält i maj SSM fann vid granskningen inga signifikanta brister i SAR (47). Anläggningsändring AU SVAFO anmälde i oktober 2009 en reviderad SAR för AT, AU, UF och AM (32) i samband med att man planerade att genomföra hantering av fat för karaktärisering i AU. SSM beslutade (SSM2009/3917) i december 2009 att granska anmälan bl.a. p.g.a. att FSG noterat att påpekanden från PSG med koppling till kriticitetssäkerheten, inte helt tagits omhand. SSM begärde i beslutet att SVAFO kompletterar ansökan med en uppdaterad kriticitetsanalys samt en förteckning av fissilt material i AM. Vidare angav SSM i beslutet att ytterligare fissilt material inte får inplaceras i AM förrän SSM granskat säkerhetsredovisningen. SVAFO inkom i februari 2012 en uppdaterad kriticitetsanalys. SAR har ännu inte uppdaterats med hänsyn till den nya analysen. SSM:s granskning av ärendet pågår. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett acceptabelt sätt. SSM har i sin granskning av SAR och STF för OSA projektet funnit vissa brister (t.ex. gällde säkerhetsanalysen) och myndigheten fann att kommentarer på rapporten inte i tillräcklig omfattning tagits hänsyn till vid utvecklingen av SAR och STF Säkerhetsprogram Ingen tillsyn har gjorts inom detta område under den period som denna SSV avser. Ingen bedömning kunde göras eftersom ingen tillsyn har gjorts under perioden Förvaring av anläggningsdokumentation Ingen tillsyn har gjorts inom detta område under den period som denna SSV avser.

18 Sida 18 (28) Ingen bedömning kunde göras eftersom ingen tillsyn har gjorts under perioden Hantering av kärnämne och kärnavfall HM-anläggningen I december 2009 gjorde SSM en inspektion av karaktärisering och dokumentation av kärnavfall som hanteras i HM-anläggningen (3). Inspektionen berörde både SNAB och SVAFO. SSM underströk i inspektionsrapporten att det är av stor vikt att SNAB och SVAFO samverkar med SKB gällande kravbilden för SFL-avfall och så detaljerat som möjligt beslutar vilken information som ska dokumenteras och registreras om avfallet för att ligga till grund för framtida beslut om deponering. SSM var positiva till att SNAB skapar gemensamma rutiner för hantering, karakterisering och dokumentering av avfall, men poängterade att med tanke på den starka kopplingen till driften av SVAFO:s anläggningar är det väsentligt att både SVAFO och SNAB är aktiva i detta arbete. Vid inspektionen fann SSM att det saknades en tydlig bild av ansvarsfördelningen gällande dokumentation av avfall både inom SVAFO och SNAB samt mellan organisationerna. SSM fann även brister i instruktionernas tydlighet. Som ett resultat av inspektionen begärde SSM i ett beslut i december 2010 (3) att SVAFO redogör för vilka åtgärder som, enligt bolaget, behöver vidtas inom SVAFO för att förbättra rutinerna för karakterisering och dokumentation av avfall som behandlas i HM och som är avsett för SFL. Skälet till beslutet var att SSM bedömt att det kan finnas behov av förbättringar vid SVAFO inom detta område. SVAFO informerade SSM (3) i enlighet med myndighetens beslut att man skulle uppdatera sina instruktioner för karakterisering och dokumentation under andra halvan av 2011 med avsikt att göra dem tydligare. SSM har inte följt upp detta i sin tillsyn. I maj 2011 gjorde SSM en verksamhetsbevakning av SVAFO:s avfallshantering (4). Vid besöket informerades SSM om att det är stopp i behandlingen av kategori 3 vatten i HM till följd av att det renade vattnet inte klarar de nya riktvärdena för kategori 4 vatten som kan tas emot i SNAB:s anläggning B4. SSM bedömer i sin rapport från verksamhetsbevakningen (4) att de problem som uppstått när det gäller behandling av vätskeburet avfall vid Studsviksanläggningen verkar till stor del ha uppstått p.g.a. att SVAFO och SNAB har ansvar för olika delar av processkedjan. Utifrån diskussioner vid verksamhetsbevakningen så bedömde SSM att det fanns brister i kommunikationen mellan de två organisationerna. Detta åskådliggjordes när det vid besöket framkom att SVAFO var ovetande om att SNAB nyligen hade tagit fram ett åtgärdsprogram för sin avfallshantering. SSM bedömde att samverkan mellan bolagen bör förbättras. Historiskt avfall och kärnämnen GAP material SSM har sedan december 2008 fått löpande information om SVAFO:s överväganden och förberedelser för hantering av material innehållande drygt 3 kilo plutonium och ca 9 kg naturligt och utarmat uran (48). Materialet härstammar från svenskt forsknings- och utvecklingsarbete som avslutades på 1960-talet. Under 2009 lät SVAFO utreda olika alternativ för omhändertagande. Ett av de undersökta alternativen var överlåtelse och export för slutligt omhändertagande i mottagarlandet. I samband med ett möte i mars 2009 klargjorde SSM vilka anmälningar och tillstånd som skulle krävas för detta. SSM har även i november 2009 tagit emot representanter för DOE, som översiktligt beskrivit GTRI och de anläggningar som står till förfogande i USA. I augusti 2010 gav DOE en mer ingående presentation av sina erfarenheter och system för att bearbeta, lagra och i övrigt ta om hand plutonium och plutoniumföreningar och vilka aspekter som är viktiga att beakta vid

19 Sida 19 (28) hantering av sådant material. Vid ett möte i januari 2011 diskuterades översiktligt de metoder för slutligt omhändertagande som övervägs av DOE för det kärnämne som redan lagras vid Savannah River Site (48). SVAFO har löpande informerat SSM om sina förberedelser (det s.k. OSA-projektet) för att behandla och förpacka GAP-materialet i syfte att göra det lämpligt för fortsatt längre tids lagring eller transport till annan anläggning för lagring eller slutligt omhändertagande. Under 2011 har SVAFO, efter anmälningar till SSM, genomfört anläggningsändringar för att kunna behandla materialet i Studsvik (11). SSM har i samband med detta besökt Studsvik och på plats följt förberedelserna (11). För att ta den nya anläggningsdelen i aktiv drift och behandla och förpacka materialet krävdes SSM:s godkännande (22) av säkerhetsredovisningen och de säkerhetstekniska driftförutsättningarna (se även under Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning). Efter att ha erhållit regeringsbeslut (49) har SVAFO i mars 2012 transporterat materialet till USA för fortsatt lagring inför ett framtida slutligt omhändertagande (se även under Kärnämnes- och exportkontroll). SSM:s tillsyn på detta projekt spänner över flera av områdena i SSV och SSM:s tillsyn och bedömningar gällande olika aspekter av projektet beskrivs därför under respektive område. Avfallsplan för korriderat R1 bränsle SSM har även under perioden granskat SVAFO:s avfallsplan för korriderat R1 bränsle som inkom till myndigheten i januari 2009 (50). SSM meddelade SVAFO efter att ha granskat planen att denna bara godtas för den pulverformiga fraktionen då det för den övriga fraktionen återstår metodutveckling. En mer utvecklad plan för denna del behöver därför tas fram i god tid innan någon form av behandling sker. SSM påpekade även att det är viktigt att SVAFO dokumenterar hur de verifierar att materialet uppfyller kriterierna för överföring till Clab och att materialets egenskaper dokumenteras på ett utförligt sätt (det anges inte i avfallsplanen att dokumentationen omfattar aktivitetsinnehåll och fysikaliska/kemiska egenskaper). Historiskt avfall SVAFO ansökte i februari 2011 om förlängning med 2 år av befintlig dispens från kraven på registrering av avfall i 6 SSM:s föreskrifter (SSMFS 2008:22) om hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar (51). Ansökan gällde existerande historiskt avfall vid anläggningarna i Studsvik som ägs av SVAFO och för vilket det saknas uppgift om ursprung, fysikalisk form, mängd eller aktivitetsinnehåll. SSM gjorde en verksamhetsbevakning (4) vid SVAFO i maj 2011 bl.a. för att få en uppdaterad bild av verksamheten vid SVAFO i de delar som gäller hantering av historiskt avfall. SSM noterade att SVAFO ser över sina strategier och planer för allt historiskt avfall. SSM yttrade sig positivt till detta då det är angeläget att SVAFO kommer vidare med frågorna genom välgrundade beslut, med hänsyn tagen till de osäkerheter som finns kring framtida krav inför slutförvaring. SSM konstaterade att det fortfarande finns flera avfallsposter som saknar fastställda planer för omhändertagande. SVAFO påpekade att den bakomliggande orsaken till att dispens krävs är att avfallet är historiskt och producerades under en period då kraven var annorlunda. I juni 2011 beviljade SSM dispensansökan (51) eftersom SSM bedömde att bristen på historisk dokumentation och svårigheterna att på andra sätt klarlägga avfallets egenskaper utgör sådana särskilda skäl som krävs för att besluta om dispens. SSM ställde vissa villkor i beslutet gällande krav på att SVAFO måste redovisa sitt program samt årligen till SSM

20 Sida 20 (28) redovisa hur projektet fortlöper samt resultaten av åtgärder. SVAFO har rapporterat (51) enligt dessa villkor men SSM har inte utfört någon dokumenterad granskning av de inkomna redovisningarna. Ett av de projekt som SVAFO utfört under perioden för denna SSV för att få mer information om det historiska avfallet är det s.k. röntgenprojektet där SVAFO utfört röntgenundersökningar samt radiologiska mätningar av drygt 7000 fat med historiskt avfall i anläggningen AU. Röntgenundersökningarna syftade främst till att undersöka om det finns behållare med vätska i faten, men även förekomsten av fissilt material eller strålskärmande material kan upptäckas med metoden. SVAFO anmälde 2009 en anläggningsändring av den kärntekniska anläggningen AU för röntgenverksamheten (32) (se Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning). SSM gjorde en verksamhetsbevakning (52) i november 2009 för att på plats samla information om pågående förberedelser för röntgenprojektet. I samband med besöket begärde SSM att SVAFO redovisar åtgärder för kontroll av eventuella aktivitetsutsläpp och kontaminationsspridning i samband med öppningen av faten, samt att SVAFO redovisar hur fat med konstaterat vätskeinnehåll kommer att hanteras. SSM bedömde utifrån verksamhetsbevakningen att förberedelserna inför röntgenprojektet gav ett gott och strukturerat intryck. I slutet av november 2009 inkom SVAFO med den information SSM efterfrågat vid verksamhetsbevakningen och SSM bedömde att det är klarlagt att SVAFO har god kontroll och ser inga hinder mot att projektet fortlöper (52). Övrigt SVAFO ansökte (53) i september 2008 om fortsatt undantag från kärntekniklagen för kärnavfall med mycket lågt aktivitetsinnehåll. Ansökan gällde 40 ton drift- och rivningsavfall från SVAFO:s anläggningar och avfallshantering. SVAFO har sedan tidigare av dåvarande Statens kärnkraftinspektion (SKI) beviljats undantag för 60 ton drift- och rivningsavfall från sina kärntekniska anläggningar och avfallshantering i Studsvik (54). SKI:s beslut gäller till och med den 31 december Då SSM ställde kompletterande frågor med anledning av SVAFO:s ansökan framkom det att SVAFO inte har något behov av att undantaget utökas, under förutsättning att material som friklassas efter behandling av SNAB inte omfattas av det undantag som beviljats SVAFO sedan tidigare. Ansökan avslogs därför i februari 2010 av SSM (55). SSM beslutade (56) i juni 2009 om nya strålskyddsvillkor för markförvaret vid Studsviks anläggningar. Skälet till de nya villkoren var att miljökraven på deponier skärpts. Anledningen till att beslutet fattades vid denna tidpunkt var att SVAFO informerat SSM om att man planerade att göra en deponeringskampanj. Någon deponering gjordes dock inte. SVAFO ansökte i april 2007 om tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220) för hantering och mellanlagring av icke-kärntekniskt radioaktivt avfall. SVAFO angav att de behövde tillståndet eftersom SVAFO:s anläggningar kommer att behöva användas inom SNAB:s verksamhet med sådant material. SSM beslutade (57) i mars 2009 att ge SVAFO tillstånd till icke-kärnteknisk verksamhet med strålning. Tillståndet är begränsat i omfattning, tidsbegränsat till 31 dec 2012, och innehåller ett antal villkor som SVAFO måste följa. SSM har inte gjort någon tillsyn för att kontrollera att villkoren följs av SVAFO. SSM bedömer att SVAFO uppfyller kraven inom området på ett tillfredställande sätt. SVAFO har under de senaste åren haft en god framdrift i omhändertagandet av sitt historiska avfall och kärnämnen. När det gäller den rutinmässiga hanteringen av