Puff. en knuff i rätt riktning

Transkript

1 Puff en knuff i rätt riktning

2 Pedagogisk utveckling för framtiden Vuxenutbildningarna i Skellefteå och Umeå i samarbete med Umeå universitet Vilka är vi?

3 och hur började det?

4 Målformulering Bättre redskap i det pedagogiska arbetet i vardagen nya mer heterogena elevgrupper Möta eleverna på rätt nivå Ökade kunskaper inom vuxenpedagogik Ökad förmåga att använda kompensatoriska hjälpmedel Använda lärplattformar för att utveckla kurser på distans och mer individanpassat arbete

5 Från projektidé till projektdesign Mål och praktikorienterat. Input från aktuell forskning. Kommunicera och samarbeta över gränser. Ökad förtrogenhet med IKT. Kunskapsspridning Tre terminer Fysiska träffar Virtuell plattform för distribution, kommunikation och interaktion. Gruppindelning efter kunskapsintresse.

6 Omfattning Tre terminer fördelade enligt följande: Termin 1: Teman introduceras, diskuteras. Förslag på och val av utvecklingsområden. Planering i grupper. Termin 2 3: Fördjupade studier, studiebesök, pröva arbetsmetoder, arbetsformer och redskap i undervisningspraktiken. Uppföljning och spridning.

7 Fysiska träffar Fysiska träffar i storgrupp en gång per termin med föreläsningar, grupparbeten, kunskapsspridning. Arbetsträffar varje månad inom resp. utbildning med IKT stöd. Informella gruppträffar med IKT stöd.

8 Virtuell kommunikation Plattform med: Diskussionsforum Wikis Virtuella rum Chat Spridningsforum Länkar Streamade föreläsningar.

9

10

11

12 Streamade föreläsningar

13 Grupp Smartboard Formativ bedömning Hjärna det SFI närdistans Särvux Utvecklande gruppsamtal Utveckling av datakurser Utvecklingsarbete Närdistanskurser Video och ritskärm Vård och omsorgsarbete VÄCKS Matte gruv för framtiden Arbetsgång inom SAS G Individuella studieplaner SYV Praktik hos en kollega

14 Utvecklingsarbete med närdistanskurser PUFF september 2010 januari 2012

15 SYFTE Pedagogisk utvecklingsarbete som ska bidra till att underlätta de studerandes studiesituation på närdistanskurser Undersöka olika tekniska lösningar för att ge instruktioner till olika lärstilar och olika sinnen Tilltalande för eleverna Enkla metoder för läraren (vi ska inte jobba ihjäl oss utan ha roligt)

16

17 Mål Handledningstid ska gå åt till ämnet inte teknik Möjlighet för elever att ta in saker på egen hand Möjlighet att repetera och läsa/lyssna tills eleven är nöjd Möjlighet att använda olika sinnen och stimulera olika inlärningsstilar Materialet ska vara enkelt och självgående

18 Produktioner PowerPoint PowerPoint med berättarröst Smart Ass program för instruktioner för Fronter Hur man lämnar in en textfil i Inlämning i Fronter Hur man fyller i en studieplan Utforska möjligheterna som en lärplattform har Exempel är att elever läser in en uppgift Tipsa varandra om filmklipp och strömmande video

19

20

21 Resultat Allt material kan användas i alla kurser oberoende av kursform t.ex. schemalagd undervisning, gruppundervisning och närdistans Likadana kurser ingen skillnad på innehåll Frånvaro ger större glapp och eleven missar mer men material på Fronter underlättar. Att dela med sig som lärare lönar sig på tekniknivå

22 mer resultat. Ju mindre mailkontakt desto bättre Oberoende av tid och rum skapar tillgänglighet! Olika tekniker stimulerar fler sinnen och olika lärstilar Tilltalande för eleverna med ny layout i Fronter

23

24

25 Lärdomar Pedagogik tillsammans med teknik Tydligare struktur för eleverna i kurserna Det tar tid men lärarna tjänar in det i längden Kollegor kan dela material Genom PIM fick vi självförtroende i tekniklandet

26 Länk till Fronter

27 Formativ bedömning (bedömning för lärande)

28 Varför valde vi detta ämne? Mycket tid på efterarbete hur kan man göra bedömningen meningsfull och ge bra feedback? Heterogen studerandegrupp Inspirerande föreläsningar Litteratur Nya kursplaner Gy 11

29 Formativ bedömning ökar elevernas lärande med mellan 50 och 100 procent (William, Lee et al. 2004, William 2009) Svagare elever gynnas särskilt (Black & William 2001, Hughes 2009) Lusten för skolan ökar hos både eleverna och lärarna, undervisningen blir mer givande (Black Harrison et al 2003)

30 Vad är formativ bedömning? Formativ bedömning bedömning för lärande Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Enligt Skolverket

31 Litteraturläsning Böcker: Lundahl & Folke Fichtelius (red) Bedömning i och av skolan Christian Lundahl Bedömning för lärande Diverse artiklar, bl.a: Black & Wiliam Inside the Black Box (2001) Formativ bedömning en översikt (finns på Diverse föreläsningar: Lena Göthe (21/9 2011) Christian Lundahl (8/ )

32 Några huvudtankar klara gemensamma mål och kriterier: Vart ska jag/vad är målet? användning av matriser Var är jag nu? Hur ska jag komma till målet? kombinera kriterier med konkreta exempel (exempelbanker) återkoppling via kommentarer (specifika, tydliga och målrelaterade omdömen, OBS! ej betygsatta uppgifter) självvärdering och självstyrning (lära eleven att upptäcka sina egna fel) kamratbedömning effektiv planering och kollegiala samtal

33 Exempel på metoder vi provat på kamraträttning av uppgifter delvis rättade uppgifter som eleverna får rätta färdigt användning av olika markeringar för att få eleven att upptäcka sina egna fel jämförelser mellan olika elevers sätt att lösa en uppgift (både bra och mindre bra) för att tydliggöra kvalitetsskillnader matriser för att tydliggöra målen färgade lappar för snabb återkoppling elev lärare vid genomgång

34

35

36

37 Reflektioner Från oss lärare Konsekvent arbete under längre tid Inskolningsfas Betygsfixerade elever Mycket arbete inledningsvis (exempelbank, matriser) Tydligare utveckling Arbetsglädje både hos elever och lärare Spontan kamratrespons och öppnare klimat i klassrummet Från elever Har fått verktyg att själv kunna utveckla sina texter/upptäcka fel Respons upplevs som positivt och lärorikt Man blir inte bedömd direkt utan får möjlighet att utveckla sitt arbete Ger ökat självförtroende

38 Vad tar vi med oss från detta projekt??

39 Projektmässiga erfarenheter Tid och omfattning påverkar graden av fördjupning och processtänkande. Valfriheten och projektets praktiknära fokus en viktig grund för engagemang. Konkreta målsättningar och strategier som formuleras och förankras ökar motivationen. Övergripande mål gruppens mål och delmål

40 fler erfarenheter Fysiska träffar viktiga framförallt i ett inledande skede det sociala pratet. IKT som distribuerande verktyg helt ok, medan virtuell kommunikation och interaktion kräver tid, engagemang och stimulans. Kontinuerlig spridning och feedback ger känsla för helhet och nya perspektiv. Gruppens storlek och sammansättning påverkar kommunikation och interaktion.

41 Samverkan Vuxenutbildningen Västerbotten VO College Yrkesvux Lärling Tekniker vatten och avlopp Bergarbetare Särvux Upphandling Avtal Vux2012

42 Lärling Tekniker vatten och avlopp 10 platser Lärling Tekniker vatten och avlopp 10 platser Lycksele Storuman Norsjö Skellefteå Umeå Distansupplägg Fronter First Class. Skype Adobe Connect Bransch Utbildningsanordnare Elev

43 Studiekoll Sociala investeringar Umeå kommun Förebygga utanförskap Högre måluppfyllelse gymnasieskolan /vux Studiekoll Skolor