Vad karakteriserar en frisk arbetsplats

Transkript

1 Vad karakteriserar en frisk arbetsplats Författare: Josefina Larsson Elisabeth Ivarsson Kinnekullehälsan AB Handledare: Mats Hagberg Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 60 poäng år vid Hälsoakademin Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Kinnekullehälsan i Skara. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Göteborg Professor Mats Hagberg Undertecknade står ensamma som ansvariga för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Skara i november, 2009 Företagssköterska Josefina Larsson Kinnekullehälsan AB Skaraborgsgatan Skara Tfn: Fax: josefina.larsson@kinnekullehalsan.se Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Elisabeth Ivarsson Kinnekullehälsan AB Odengatan Falköping Tfn: Fax elisabeth.ivarsson@kinnekullehalsan.se Projektarbetets titel: Vad karakteriserar en frisk arbetsplats

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund...2 Syfte...3 Studiegrupper...3 Metod...3 Resultat...4 FRISKFAKTORER PÅ ARBETET... 4 VAD HÅLLER DE ANSTÄLLDA FRISKA... 5 SJUKNÄRVARO, BYTE AV KARENSDAG... 6 KÄLLOR TILL LIVSGLÄDJE... 6 FRISKVÅRD VIA FÖRETAGET... 6 UTBILDNING OCH KOMPETENSHÖJNING... 6 SAMVARO MED ARBETSKAMRATER UTANFÖR ARBETSTIDEN... 6 FÖRETAGSINFORMATION... 7 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET... 7 Diskussion...8 Slutsats...13 Referenser...14

4 Sammanfattning Ivarsson, E., Larsson, J. Vad karakteriserar en frisk arbetsplats? Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 60 poäng För att skapa friskare arbetsplatser är det viktigt att uppmärksamma vad de anställda upplever fungerar bra och vilka faktorer som har en avgörande betydelse. Vårt syfte med det här projektarbetet har varit att undersöka vad de anställda anser karakteriserar en frisk arbetsplats. 14 anställda vid ett dataföretag blev erbjudna via sitt företag att genomgå en hälsokontroll. 12 personer tackade ja. I samband med hälsokontrollen gjordes en intervju. Det var en kvalitativ intervju med strukturerade frågor. Undersökningsgruppen består av både heltids- som deltidsarbetande kvinnor och män. I resultatet finns svar från de två chefer som arbetar på företaget. Hälsokontrollen byggde på ett frågeformulär med frågor om livsstil, hälsa, arbetsmiljöfaktorer och arbetsuppgifter. I intervjun angavs av de flesta att det som karakteriserade en frisk arbetsplats var arbetsuppgifterna, de positiva arbetskamraterna som man kan skratta och ha roligt tillsammans med, att det är högt till tak som flera nämnde som viktiga. Vid en rangordning av faktorer som karakteriserar en frisk arbetsplats, var de tre viktigaste: meningsfulla arbetsuppgifter, stöd från arbetsledning/närmsta chef och från arbetskamrater. Detta överensstämmer med pilotstudier gjorda i sju företag. Dessa studier påvisar vikten av att man ställer upp för varandra, har roligt tillsammans, ger plats för olikheter. Man talar även här om vikten av att ledaren ger vägledning och stöd. Ännu en viktig friskfaktor var meningsfullhet och stolthet över det arbete man utfört. 1

5 Bakgrund Det är inte alldeles ovanligt att läsa om faktorer som bidrar till att man har en hög sjukfrånvaro på en arbetsplats. Vårt intresse är istället att se vad man på utvald arbetsplats tror karakteriserar en arbetsplats med upplevd frisk personal. Vad motiverar dom anställda att gå till arbetet? Känner de arbetsglädje eller är det plikten, kraven som gör att siffrorna tyder på låg frånvaro? Vilka faktorer på arbetet och i deras sociala liv skapar hälsa? Företaget som valts för vårt projektet är ett företag som funnits under 21 år. Företaget profilerar sig som totalleverantörer av IT system med bred kunskap inom data, ekonomi och organisation och deras tjänster skall kunna skapa effektiva lösningar för kunderna. De erbjuder det som kunden behöver gällande data utrustning, service samt utbildning. De kan även vara en konsult och support mot företagen. De är 14 anställda och de har sitt huvudkontor i Skara med filial i Vänersborg. Bosse Angelöw skriver att en framgångsrik arbetsplats med välmående medarbetare kräver en ledare med god kunskap om arbetsglädjens olika delar, kunskap om hur människor fungerar och reagerar både vid hög respektive låg arbetslust, när arbetsglädjen lyser med sin frånvaro (1). Chefen kan om han/hon fastnar i ett ohälsosamt arbetssätt skapa en negativ prägel på gruppen och organisationen (2). Där ledaren istället kan skapa medansvar och delaktighet hos sina medarbetare skapas stora förutsättningar för att främja hälsa hos sin personal. En ledare bör uppmuntra och stödja sina medarbetare, på så sätt kan ledarskapet bli framgångsrikt och konstruktivt. Detta resulterar bland annat till positiva förväntningar som ger motivation, arbetsglädje och bidrar till bra arbetsinsatser. Ledaren bör ge tillfälle till samtal, hjälpa till och ge stöd vid svårigheter i arbetet. Tydlig och bra information angående verksamheten, dess mål och behov ger delaktighet och förståelse. Man bör som ledare inte bara uppmärksamma fel och brister och sällan tala om när saker och ting fungerar bra i det dagliga arbetet. Utan ledaren bör ge feed back till personalen då de gör ett gott arbete, detta är mycket viktigt. Ett positivt arbetsklimat främjar engagemanget i arbetet och sammanhållningen i gruppen (2). I ett arbete under en specialutbildning i organisationsmedicin lett av Johnny Johnsson kom man fram till fyra friskfaktorer. Man fick fram dessa faktorer genom att titta på de arbetstagare som inte hade varit sjukskrivna alls under två år under förutsättning att de hade varit anställda i tre år. De fyra faktorerna var: Medveten organisation med tydliga mål Kreativ miljö Konsultativt ledarskap Öppet arbetsklimat. Om dessa fyra faktorer förekom fanns det en högre frekvens av långtidsfriska medarbetare och ledare (3). Vad står då hälsa och en frisk arbetsplats för? Hälsa kan definieras på olika sätt. Världshälsoorganisationen WHO:s definition är att hälsa innebär frånvaro av sjukdom och en känsla av välbefinnande. De som eventuellt har kunnat leva upp till WHO: s definition, kan det bero på att, hälsa inte är ett tillstånd utan en ständigt skiftande process (4). Med hälsa kan man åsyfta såväl fysisk som mental, emotionell, social eller spirituell hälsa (5). 2

6 Johnsson med flera betonar att hälsa är subjektiv, att hälsa är en upplevelse. Hälsa är en upplevelse av välbefinnande, ett tillstånd då man finner mening med livet och då det är i balans. På samma sätt benämner de hälsa i arbetslivet som ett tillstånd av välbefinnande. Att man har en arbetsförmåga som - om den används - ger arbetet och livet en mening. Man trivs med tillvaron och sig själv (3). Hälsan är en förutsättning för ett sunt arbetsliv och inte bara en följd av något. Ett hälsomedvetet ledarskap och företag ger en modern organisation med medvetna, kreativa och produktiva medarbetare. En välmående personal är en av de viktigaste resurserna (6). I Folkhälsopolitisk rapport 2005 konstaterar Folkhälsoinstitutet att den psykiska ohälsan ökar och att stressen i arbetslivet är en starkt bidragande orsak (7). De viktigaste orsakerna till den ökande sjukfrånvaron är enligt rapporten en bristande anpassning mellan arbetsmarknadens krav och människors förutsättningar. Ökade krav på produktivitet, ett högre arbetstempo och allmänt ökade kvalifikationskrav leder till att fler inte får plats i arbetslivet samtidigt som det saknas lämpliga alternativa jobb (7). Syfte För att skapa friskare arbetsplatser är det viktigt att uppmärksamma vad de anställda upplever fungerar bra och vilka faktorer som har en avgörande betydelse. Vårt syfte med det här projektarbetet har varit att undersöka vad de anställda anser karakteriserar en frisk arbetsplats. Studiegrupper Alla medarbetare vid företaget blev erbjudna hälsokontroll och i samband med det även att medverka i vår intervju. Två av de 14 anställda avböjde hälsokontroll och uteblev därmed från intervjun. De två chefer som finns vid företaget, deras svar är medräknade i resultatet. Totalt medverkande blev 12 personer varav nio arbetar heltid, tre arbetar deltid. Sex personer har hemmavarande barn, 10 personer är gifta/sambo och två personer ensamstående. Metod Inför den planerade hälsokontrollen fick personerna fylla i ett frågeformulär med frågor som berör livsstil, hälsa, arbetsmiljöfaktorer och arbetsuppgifter. Hälsokontrollerna genomfördes av en kollega på Kinnekullehälsan i Skara och hon fick 100 % svar på samtliga frågor i formuläret. En sammanställning togs ut av de inlagda svaren. En tid efter hälsokontrollen gjordes en intervju. Det var en kvalitativ intervju med strukturerade frågor. Intervjuerna utfördes på företaget i ett stängt rum avskilt från övriga medarbetare. Varje intervju tog mellan min. Fyra intervjuer gjordes av Josefina Larsson och de övriga åtta gjordes av Elisabeth Ivarsson. Intervjuerna genomfördes på likvärdiga sätt där vi höll oss till intervjuformuläret. Kommentarer skrevs ner vilka återges i resultat delen. Innan intervjun avslutades återgavs svaren för att se att dessa var överensstämmande. 3

7 Frågor i intervjun gällande vad som karakteriserar den friska arbetsplatsen. 1. Vad karakteriserar en frisk arbetsplats? 2. Vilka är de viktigaste förutsättningarna för arbetsglädje? 3. Vilka faktorer på din arbetsplats ger arbetsglädje? Gradera den viktigaste först med 1, 2, 3 osv.. Stöd från arbetsledning/närmsta chef Stöd från arbetskamrater Bra, meningsfulla arbetsuppgifter Lön Bra arbetstider Förekomst av samvaro/umgänge utanför arbetet/personalfester Regelbunden information som rör företaget och dess verksamhet Möjlighet till utbildning/kompetensökning Företagets bidrag till friskvård och andra förmåner Att det inte förekommer någon särbehandling 4. Vad gör du för att hålla dig frisk? 5. Förekommer det att du går till arbetet trots att du har symtom som du borde ha stannat hemma för? 6. Om du blir sjuk, brukar du byta skift, ta semester eller kompledighet? 7. Vilka är de viktigaste källorna till livsglädje för dig? Kopior togs på intervjusvaren och författarna läste var för sig igenom materialet och sammanförde likvärdiga svar till grupper och fick på så sätt fram vårt resultat. Resultat Friskfaktorer på arbetet När författarna var för sig läst intervjumaterialet framkom att det som de flesta uppgett karakteriserar en frisk arbetsplats är att det är högt till tak och att arbetsplatsen präglas av en glad, nöjd och positiv personal. Som någon sa Förmodligen är vi glada innan vi kommer till jobbet. Att det är en god gemenskap med arbetskamraterna, att man har roligt och kan skratta tillsammans men samtidigt att synpunkter/åsikter kan framföras och att dessa tas emot väl utan att man ska känna sig obekväm. Trivsel med arbetskamraterna anses vara mycket viktigt och några har framhållit vikten av att det inte förekommer olösta konflikter och/eller revirtänkande. Som någon sa att Om det inte skulle vara så, så överskuggar det att man egentligen trivs med arbetsuppgifterna. Många anger arbetsuppgifterna till att ha en stor del till att en frisk arbetsplats skapas, att arbetet inte bara utgör en källa till försörjning utan att 4

8 arbetet upplevs betydelsefullt. Hur kontakten är med chefen tros avgöra hur välmående ett företag är, de flesta anser att det är tryggt och positivt om n nära kontakt med sin chef finns. Ett fåtal nämnde den fysiska arbetsmiljön som viktig. Ju bättre saker desto större chans att man tycker det okej att vara här, viktigt med en bra fysisk arbetsmiljö. De viktigaste förutsättningarna för arbetsglädje var liktydiga med vad de uppgav karakteriserade en frisk arbetsplats men några andra förutsättningar framkom hos ett flertal. Känslan av att känna sig behövd både av arbetskamrater och att kunderna uppskattade deras arbete gav en ökad arbetsglädje. Uppskattning, respekt för varandra det är grunden, sedan kommer det andra med automatik. Resultatet av deras arbete upplevdes vara viktigt. Att ett resultat kan ses efter åtta timmars arbete. Är det ett positivt resultat ger det någonting, det känns meningsfullt det man håller på med. Det byggs på tills nästa dag. Är det sedan mindre jobb börjar man fundera på vad man håller på med. För vissa var inte pengar det viktigaste utan som någon sa Det är inte så viktigt med pengar, utan mer att allt skall flyta, stämma. Allt från att klockeländet sätter igång på morgonen till arbetsdagen, till att det inte är slut på bröd i brödburken. De faktorer som tydligast kunde urskiljas vara de viktigaste på arbetsplatsen för att man skulle känna arbetsglädje var Bra meningsfulla arbetsuppgifter, måste vara med annars blir det tråkigt. Stöd från arbetsledning/närmsta chef man kan inte leva för sig själv, man kan inte köra sitt egna race viktigt att man får förtroende, uppskattning, feedback, uppbackning på det man gör. Stöd från arbetskamrater, viktigt att vi respekterar varandra för det vi gör, stöttar och hjälper varandra, arbetsrelaterat, stöd i olika uppgifter, någon att bolla med. Lön, trots allt ganska viktigt, bra lön skall man ha, det leder till en bra fritid. Dålig lön leder till att allt kretsar kring jobbet. Jobbet blir mer centralpunkten i livet vid dålig lön. Bra arbetstider, 8-17, stämmer med fritiden för mig personligen viktigt. Att det inte förekommer någon särbehandling, viktigt med en öppen dialog, en förutsättning, alla är lika viktiga. Vad håller de anställda friska På frågan gällande vad de gör för att hålla sig friska uppger några att de motionerar i form av stavgång/promenader, gym, löpning, cykling, golf samt innebandy. Det finns några bland de intervjuade som uppger att de inte motionerar alls och som några sa ingen motion, är frisk, varken sköter eller missköter mig, Orkar inte med då man skall dra in pengar då är det svårt att hinna med detta. Familjen behöver sitt. Jag anser att jag inte har tid för egentid. Balans i livet mellan arbete, familj och fritid är för ett flertal viktigt och som några nämnde att har jag balans i livet så håller jag mig frisk, jag försöker få en regelbundenhet i vardagen, gillar trädgårdsarbete, mår bra när jag får jobba i trädgården. En god och regelbunden kosthållning är målet för många, äta bra mat så gott det går, försöker ha en bra kosthållning men äter för mycket. Någon nämnde God sömn, att man sover gott leder till att man håller sig frisk. Någon/några nämnde att de är noga med att dricka mycket vatten samt att de tänker på att ha en god handhygien och därmed undvika smitta. 5

9 Sjuknärvaro, byte av karensdag På frågan om de går till arbetet trots att de har symtom är det många som svarat att de gör det. Åtta personer svarar spontant ja och tre personer anger att det förekommer ibland. Endast en person uppger att hon/han är hemma vid symtom. Som kommentar till svaren kan nämnas nja, känner inte efter men har respekt för att jag inte går hit och smittar, förekommer mycket sällan, kan vara riktigt förkyld men går inte vid feber, inte så hög feber så går det bra, blir jag för dålig går jag hem, ingen tvingar mig att arbeta vid sjukdom, jag sätter gränserna, arbetar istället på kontoret och avbokar eventuella besök hos kunden. På vår följdfråga om de brukar ta semester eller kompledigt istället för karensdag svarar 11 av 12 att dom inte brukar det. Någon kan styra sin arbetstid, någon uttrycker förvånat nej, är det tillåtet? Källor till livsglädje De viktigaste källorna till livsglädje var socialt umgänge. Trevligt umgänge, socialt umgänge, att få skratta, familjen, barnen, umgås med vänner, att få skratta, vara frisk, och ha ett meningsfullt arbete, frånvaro av problem, träning samt aktiv fritid, när livet flyter på och man inte har så mycket bekymmer, ha det gott ställt och att kunna unna sig saker. Friskvård via företaget Ingen av de 12 intervjuade angav företagets bidrag till friskvård och andra förmåner bland de fem viktigaste faktorerna. Absolut viktigt med exempelvis gemensamma aktiviteter och med exempel fritt inträde till badhuset känns inte så jätteviktigt, friskvård kan man skaffa sig själv, är ingen friskvårdsmänniska, därför lågt rangordnat. Någon annan nämnde har inga skavanker, skillnad om man kommer till en punkt där man får problem exempelvis med rygg eller nacke. Utbildning och kompetenshöjning Möjlighet till utbildning och kompetensökning ansågs inte vara bland de fem främsta faktorerna till upplevd arbetsglädje. Det finns möjlighet till utbildning, mycket ligger på teknikersidan men man kan alltid önska, förr eller senare kör man fast, man vill komma vidare för att må bra själv, var tredje fredag har vi internutbildning exempelvis av leverantör, har man hållit på ett tag så ledsnar man på det, man kör fast. Då måste man ta ett steg vidare, man flyttar sig framåt, exempelvis genom utbildning, det är en väg. Samvaro med arbetskamrater utanför arbetstiden Endast en person av de 12 intervjuade ansåg att förekomst av samvaro/umgänge utanför arbetet/personalfester var en viktig faktor till arbetsglädje. Några uttryckte sig tycker inte att det är så viktigt men roligt när det arrangeras något, jag uppskattar det. Man umgås ju då på ett annat plan, aktiviteter utanför arbetet är jag dålig på att vara med på, hinner inte därför ej heller viktigt, det har vi, ploppar upp emellanåt såsom exempelvis sommaraktiviteten som brukar göras. 6

10 Företagsinformation Tre av 12 skattar regelbunden information som rör företaget och dess verksamhet bland de fem viktigaste faktorerna när det gäller att skapa arbetsglädje. Bland kommentarerna framkommer att informationen sker regelbundet var tredje fredag. Några kommenterar frågan med jag har tidigare erfarenhet av att det inte fungerat, det blev bra stämning med personalen men dålig från ledningen. Blev en vi - dom känsla viktigt att blir uppdaterad vad som gäller, fungerar bra på vårt företag. Sammanställning av frågeformuläret Sammanställningen av frågeformuläret visade att 10 av 12 anser sig fullt friska. Sett till hela livssituationen skattas den genomsnittligt för hela gruppen till 4,9 på en skala från 1 till 6. 1 är mycket otillfredsställande och 6 är mycket tillfredsställande, vilket talar för att de flesta är nöjda med sin tillvaro. Det som lyfts fram främst när det gäller exponeringen i den fysiska arbetsmiljön är arbete vid bildskärm och stillasittande arbete. Enkätsvaren visar att 11 av 12 personer har ett stillasittande arbete och 12 av 12, samtliga, har bildskärmsarbete och 10 av 12 personer upplever stress i arbetet. Få uppger buller/störande ljud, besvärande klimatförhållanden, tunga lyft/större muskelansträngningar, upprepade monotona arbetsrörelser och smärtsamma/tröttsamma arbetsställningar. Samtliga trivs med sitt arbete och arbetsuppgifter och samtliga tycker att samarbete och gemenskap fungerar bra. På frågan om det förkommer mobbing/kränkande särbehandling svarar de flesta nej sällan, nej aldrig. Trygghet och kompetens, här upplever åtta av 10 att de absolut eller ibland får veta av närmsta chef att de gör ett bra arbete. Två av 10 upplever att de sällan får veta att de gör ett bra arbete. Två chefer har avstått att svara på frågan.11 av 12 personer upplever att de har utbildning och yrkeserfarenhet som svarar upp mot kraven i arbetet. Det finns en viss oro över att arbetssituationen ska förändras mest relaterad till den allmänna konjunkturen. Samtliga anser att de kan bestämma hur deras arbetsuppgifter ska utföras, helt eller delvis och de flesta anser att de har tillräckligt med tid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Några upplever stress i privatlivet. Enkätsvaren visar att sju av 12 personer har besvär från axlar, skuldror nacke eller rygg och tre av 12 personer har andra led eller muskelbesvär. Fem av 12 personer har sömnbesvär, oro, nedstämdhet eller depression. Fem av 12 personer uppger att de aldrig eller endast ibland motionerar, fyra av 12 personer motionerar regelbundet en- två ggr/vecka och tre av 12 personermotionerar regelbundet minst tre ggr/vecka vilket innebär att 58 % motionerar regelbundet. 7

11 Diskussion En ökad regelbunden motion hos de anställda vid företaget skulle kunna resultera i en minskning av de upplevda besvären från axlar, skuldror nacke eller rygg som sju av 12 upplever. Författarna tror att en ökning av motionen/fysiska aktiviteten skulle kunna leda till minskade sömnbesvär, oro, nedstämdhet och/eller depression. Ytterligare en fundering är om den upplevda stressen på arbetet leder till ovan nämnda besvär. Ett sätt att bli på bättre humör och känna sig gladare är genom fysisk aktivitet. 30 min promenad om dagen har visat att man kan bli lyckligare. Motionen kan bland annat leda till att man blir på bättre humör och får distans till upplevda problem. Även att man blir mer stresstålig. Motionen kan även påverka självförtroendet och självbilden så att den ökar. Drivkraften för många motionärer är just den känslan av välbefinnande de upplever efter ett motionspass (1). Professor Björn Ekboms studier omnämns av Johnson m fl. som ett exempel på att regelbunden motion 30 min/dag räcker till för att motverka överrisk för sjukdom på grund av inaktivitet (3). En reflektion omkring friskvård via arbetet är att ingen av de intervjuade skattade företagets bidrag till friskvård eller andra förmåner bland de fem viktigaste faktorerna för att skapa arbetsglädje. Författarna kan därför inte undgå att tänka vad ett mer regelbundet utnyttjande av friskvård skulle kunna leda till, exempelvis mindre fysiska och psykiska besvär som de angett i enkätsvaren. Kanske behöver företagsledningen utveckla och beskriva friskvård som något mer än bidrag till motion, såsom att vid behov stödja och bidra till exempelvis viktminskning. Att man som B. Angelöw skriver att det är bra med friskvårdssatsningar men det får inte bli den enda åtgärden som görs i företaget. Många olika strategier är viktiga för att skapa en friskare arbetsplats. Friskvård kan enligt Angelöw handla om aktiviteter som kan leda till förändringar i enskilda individers livsstil såsom fysisk aktivitet/motion, rökning, droger, alkohol, avslappning kost etc. Fokus behöver inte bara bli på fysisk motion utan även på olika aktiviteter (2). Johnsson, företagsläkare på Stora Enso, menar att varje krona de satsade på personalen betalades tillbaka fem gånger om i form av lojalitet, effektivitet, arbetsglädje och minskad sjukfrånvaro (3). Den bransch som företaget representerar kräver fortbildning kontinuerligt för att hela tiden vara uppdaterad inom det nya. Det framkom att för vissa, särskilt tekniker, är det av stor vikt med utbildning och de anser sig nöjda med den utbildning som företaget ger sina anställda. Författarnas uppfattning är att det oftast är det som saknas hos många företag då man anser att man inte har råd att fortbilda i den mån personalen önskar. Här förekom dock regelbundet internutbildningar med leverantörer som kom och uppdaterade de anställda med det senaste som leverantören hade. Detta överensstämmer med de svar som framkom i enkätsvaren där 11 av 12 personer ansåg att deras utbildning och yrkeserfarenhet motsvarar de kraven som ställs på dom i deras arbete. Detta nämns i Abrahamsson med flera, att arbetsuppgifterna skall ge möjlighet till kontinuerlig utveckling och nya utmaningar där erfarenheter och kunskaper tas tillvara (4). I ett personalekonomiskt synsätt ser man personalen som en tillgång, där det lönar sig att vårda den. Att man exempelvis utbildar sin personal för att bibehålla samt vidareutveckla deras kunskap i arbetet. Organisationen kan på så sätt minska bland annat personalomsättningen och sjukfrånvaron, vilket kan leda till ett positivt ekonomiskt resultat, genom att underhålla sin personal på rätt sätt. Det är viktigt med kompetensutveckling och att detta ges till alla anställda. Att man ger de anställda möjlighet att gå kurser, annan fortbildning eller andra sätt att få sin personal att utvecklas (2). Hultberg m.fl. skriver i sin 8

12 ISM rapport 3 att man bör sträva efter en överensstämmelse mellan arbetets krav och individens kompetens. Det bör även ges möjligheter till kontroll och inflytande över sin arbetssituation. Skapa förutsättningar så att medarbetarna kan påverka vad som skall göras, hur det skall utföras samt ges möjlighet att lära sig saker och utvecklas i arbetet (7). Historiskt sett gick tiden åt till att få ihop till födan, något att leva av. Det är idag inte den stora meningskällan utan nu tenderar nästa steg till att bli att tillfredställa behovet av att ha någon att leva med. En ny meningskälla där relationer blir viktiga, där behovet av att bli sedd, behövd och efterfrågad ger meningsfullhet. Sista steget som A. Hansson nämner är vikten av att ha något att leva för. Här omnämns både projekt, människor eller mål med livet som drivkrafter för oss (8). Intervjuerna visade att det var viktigt för de anställda med sociala relationer, att umgås med vänner som ett sätt att dels hålla sig friska och att den sociala relationen utgjorde en källa till livsglädje för dom. Arbetskamraternas sociala gemenskap var viktig på arbetet men det utgjorde ingen stor betydelse enligt vår tolkning till att höja arbetsglädjen genom att regelbundet träffas vid sidan om arbetet. B. Angelöw skriver att de sociala relationerna utgör en huvudsaklig orsak till att människan upplever lycka. Att relationerna är en viktig källa för upplevd glädje. Tillfredställelsen i relationerna till sina respektive, sina föräldrar, sina barn samt i sin vänskapsrelation, är kvaliteten exempelvis ömhet, tillgivenhet, kärlek, uppmuntran och förtrolighet. I en depression har man sett att dessa relationer är speciellt viktiga (1). Johnson med flera framhåller att harmoni står för att människor känner sig motiverade och att motivationen växer när omständigheterna är de rätta. Det sociala nätverket genom att man bland annat tar hand om sig själv genom att umgås med familj, goda vänner med mera utgör en viktig del. Kommunikationen med andra är livsviktig. Det sociala nätverket kan utgöras av både umgänget i arbetet, på fritiden samt genom friskvården (3). De intervjuade upplevde inte något stort behov av umgänge med arbetskamraterna utanför jobbet. Författarna funderar på om anledningen till detta är att de har ett arbete där de har gemensamma luncher, fikastunder och på så sätt får tillfälle att umgås och vårda den sociala relationen med arbetskamraterna. Någon av de intervjuade påtalade att livsglädje kunde upplevas genom att han/hon upplevde att det inte fanns några problem, att allt flöt på. Sett till enkätsvaren så upplever, som tidigare nämnts, knappt hälften oro, depression, sömnbesvär eller nedstämdhet. De har även svarat att stress förekommer såväl i arbetet som i privatlivet. En fundering från författarna är om individerna har svårt att hantera stressen vilket kan leda till dålig sömn med mer känslighet för att drabbas av nedstämdhet/depression. Har de svårt att varva ner och koppla av, få vila? Vila kan ju ses i betydelsen av att man vilar från det man annars alltid gör. Att man har stunder av återhämtning och reflektion. Askungeprincipen kan återspegla både i psykiska som fysiska processer. Att de sköraste trådarna och mest centrala processerna alltid belastas. Liksom Askungen, som är först upp på morgonen sedan sist i säng. För att få en god återhämtning måste man uppnå en total avkoppling (3). En intressant fråga som kunde ställts vid vår intervju är frågan vad de anställda gör när de vilar? Är det olika aktiviteter som man tror ger vila och isåfall får man den totala avkopplingen som vi människor behöver för att vara i balans och som ger mer motståndskraft mot stress, belastning av olika slag? Ett flertal av de intervjuade uppgav att de kände en meningsfullhet i sitt arbete samt att de hade de resurser som behövdes för att kunna utföra ett bra arbete. Om ens egna resurser inte var tillräckliga upplevde ett flertal ändå bra stöd från arbetsledning och arbetskamrater till att klara av de krav som arbetet krävde. Denna information stämmer bra överens med enkätsvaren där 11 av 12 peroner uttryckte att de hade rätt utbildning och yrkeserfarenhet i 9

13 förhållande till de krav som ställs i arbetet. Författarnas reflektion är att behovet av kunskap och arbetstillfredsställelse inte var mättat utan man ville utvecklas vidare. De anställda önskade se ett resultat av sina åtta timmars arbete. Detta överensstämmer med litteratur i området som nämner meningsfullhet och stolthet över det arbete man utfört, som en viktig friskfaktor i arbetsgruppen (4). En meningsfull känsla på arbetsplatsen kan upplevas genom arbetskamraterna, en yrkesstolthet, en tilltalande fysisk arbetsmiljö, egen utveckling och andra positiva upplevelser i vardagen (8). Gällande den fysiska arbetsmiljön så är det även här en brist i vårt frågeformulär. Borde vi kanske haft med en konkret fråga om den fysiska arbetsmiljön. Någon nämnde den fysiska arbetsmiljön som inte så viktig utan mer att det var högt till tak och bra gemenskap som var viktig. Dock framkom att de hade en god fysisk arbetsmiljö som var modern och tilltalande och därför kanske den inte var så viktig att lyfta fram för den fanns redan där. Hade man haft en mer torftig miljö med gammal omodern interiör så kanske fler saknat en fråga omkring denna faktor som säkert ej är helt obetydlig för att man skall trivas. Författarnas resultat visade att flertalet av de anställda har ett självständigt arbete med stort egenansvar. Denna frihet gör att en stor del av arbetsgruppen upplever sin arbetssituation/arbetsuppgift som meningsfull och bra. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som god. De upplevde ett bra stöd från chefer och arbetskamrater då deras egna kompetens ej var tillräcklig samt då behov av att bolla saker med kollegor fanns. Även uppmuntran från närmsta chef, dvs. feed back var vanligt förekommande. Vi har noterat att en del av de anställda även var bra på att se över/bedöma sitt resultat av utfört arbete. Detta överensstämmer med resultaten i ISM rapporten 3 där man skriver att rimliga krav, egenkontroll och socialt stöd är viktiga delar i en god psykosocial arbetsmiljö. Likaså att få belöning/erkänsla för det arbetet som utförs. Det är också viktigt att arbetet känns meningsfullt, hanterbart och begripligt (7). Detta kan sammanfattas i följande rubriker. Socialt stöd: Möjlighet att ha kontakt och gemenskap med andra människor och stöd från chefer när arbetet känns besvärligt. Mening i arbetet: Möjlighet att uppleva sin arbetssituation som meningsfull och angelägen. En viktig chefsuppgift är att motivera och inspirera sina medarbetare att uppnå gemensamma högre mål och värden. Förutsägbarhet: Tillgång till feedback, att målformuleringen för arbetet är tydlig och känd för alla, likaså en tydlighet i yrkesrollen. Belöning: Möjlighet att göra en god arbetsinsats och se resultat, få erkänsla, ersättning och respekt för gjorda insatser och att kunna utvecklas (7). 10

14 Ett bra arbete utvecklar individens KASAM (Känsla av sammanhang) (9) Begriplighet I vilken utsträckning man upplever att all information och alla intryck är någorlunda förnuftsmässigt gripbara, strukturerade och förutsägbara. Hanterbarhet Bygger på att man upplever att det finns resurser till ens förfogande och möjlighet att agera utifrån dom krav som ställs. Meningsfullhet En stark känslomässig grund som lockar fram till ett engagemang, energi och livsglädje. Hälsa kan definieras som att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och förverkliga vitala mål. En resurs, för att hantera de dagliga påfrestningar vi ställs inför både i arbetet och privat. Ett överskott för att göra något av de visioner och mål vi har för egen del, på arbetsplatsen eller organisationen i stort. Ett hälsofrämjande arbete bör ha ambitionen att omfatta samtliga organisatoriska nivåer, såväl individ som grupp och organisation. Exempel på viktiga delar i det hälsofrämjande arbetet är strategisk ledning och styrdokument, organisationskultur och ledarskap, organisation och bemanning, hälsofrämjande aktiviteter för personalen samt tillgång till företagshälsovård (7). Författarnas bedömning är att företaget verkar ha en godartad sjuknärvaro där man upplever att man trots lättare symtom ändå kan utföra en del av sitt ordinarie arbete. Om många har det tankesättet och att det är accepterat på företaget kan det resultera i att man upplever att företagets medarbetare är friska då sjukskrivningsstatistiken kommer att vara lägre. Tre av 12 uppger att de haft kortare sjukskrivning senaste året. Relaterat till deras angivna sjukfrånvaro på mellan 3-4 % (ökat något senaste tiden innan intervjun) så bör det vara 11

15 ungefär samma personer som varit hemma och står för den siffran. Johnsson med flera nämner detta med skadlig och godartad sjuknärvaro. Med skadlig sjuknärvaro menas då sjukdom blir en risk för sig själv, sina arbetskamrater eller för verksamheten. Den godartade sjuknärvaron beskrivs då en medarbetare upplever att han/hon kan gå till jobbet för att arbetsförmågan inte bedömts vara sänkt.det finns en upplevelse av att snabbare bli frisk vid vistelse bland sina kamrater eller då man är i rörelse. Arbetsförmågan kanske inte är 100 % men det accepteras av medarbetarna. Vidare omnämns att den sjuke läker nästan alltid sämst i sängen.att de flesta sjukdomar och tillstånd med ohälsa läker mycket bättre om personen trivs, är aktiv och får stimulans av andra (3). Liukkonen nämner tre sorters sjukfrånvaro, ersatt sjukfrånvaro, dold sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Den ersatta sjuknärvaron är då man är borta från arbetet och får sjukersättning. Dold sjukfrånvaro är den frånvaro som inte syns i frånvarostatistiken som ersatt sjukfrånvaro gör. Att personen istället tagit semester istället för att ha sjukskrivit sig, använt kompensationsledigt eller tagit någon annan form av ledighet som döljer sjukfrånvaron. Med sjuknärvaro menas att man arbetar trots att man är sjuk och egentligen borde vara hemma och sjukskriven. Hon nämner att dessa tre former finns på alla arbetsplatser (10). Författarnas studie visar att ersatt sjukfrånvaro samt sjuknärvaro förekommer men ej dold. Konsekvensen av sjuknärvaro blir att hela arbetsgruppen får arbeta hårdare och hjälpa den som har nedsatt arbetsförmåga. För den sjuke blir det en risk att han/hon går för länge med symtom vilket kan leda till vård och rehabilitering. Liukkonen menar att främsta motivet till att semester ersätter sjukfrånvaron är den ekonomiska förlusten vid karensdagen. Utmattning och långtidssjukskrivning kan dock bli resultatet om arbetsledaren tillåter att personalen att byta ut karensdagen (10). Författarna tror att en person kan trivas bättre i sitt arbete trots både psykiska och fysiska besvär då han/hon har en god psykosocial arbetsmiljö där man trivs med arbetet, arbetskamraterna och arbetsledningen än om personen arbetat på en arbetsplats med helt andra förhållanden. Besvär/symtom/sjukdom behöver alltså inte leda till en högre sjukfrånvaro om arbetsförhållandena och trivseln är hög. Vårt resultat har ändå påvisat att trots att vissa ändå uppgav symtom/besvär så karakteriserar företag inte en sjuk arbetsplats utan en frisk sådan med god psykosocial arbetsmiljö. Kanske är det så att trots att ett företag har vissa medarbetare med både fysiska och psykiska besvär så kommer de ändå till jobbet av den anledningen att de trivs med arbetsuppgifterna och arbetskamraterna. Är det så att en sjuk arbetsplats med avsaknad av friskfaktorer resulterar i en hög sjukfrånvaro trots frisk personal. Ytterligare en uppmuntran till företagsledningar att det lönar sig att arbeta med olika friskfaktorer på arbetet för att hålla arbetsplatsen frisk och därmed en frisk personal trots vissa symtom och besvär hos dom. I arbetsmiljölagen står att läsa att arbetsgivaren skall förebygga ohälsa, förebygga olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall även sträva efter att arbetsmiljön ska ge ett positivt utbyte med ett rikt arbetsinnehåll, gemenskap, arbetstillfredsställelse och personlig utveckling (11). Vår reflektion är att företaget lever upp till detta på ett mycket bra sätt. 12

16 Slutsats I intervjun angavs av de flesta att det som karakteriserade en frisk arbetsplats var arbetsuppgifterna, de positiva arbetskamraterna som man kan skratta och ha roligt tillsammans med, att det är högt till tak som flera nämnde som viktiga. Vid en rangordning av faktorer som karakteriserar en frisk arbetsplats, var de tre viktigaste: meningsfulla arbetsuppgifter, stöd från arbetsledning/närmsta chef och från arbetskamrater. Detta är i överensstämmelse med en sammanfattning av pilotstudier i sju företag där man kommit fram till vikten av att man ställer upp för varandra, har roligt tillsammans, ger plats för olikheter. Man talar även här om vikten av ledaren som ger vägledning och stöd. Meningsfullhet och stolthet över det arbete man utfört visar sig också vara en viktig friskfaktor i arbetsgruppen (4). 13

17 Referenser 1. Angelöw. B. Arbetsglädje - att skapa större arbetslust. Danmark: Författaren och studentlitteratur; Angelöw. B. Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur; Johnsson J, Lugn A, Rexed B. Långtidsfrisk. Stockholm: Ekerlids Förlag; Abrahamsson K, Bradley G, Brytting T, Eriksson T, Forslin J, Miller M, Söderlund B, Troolestad C. Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Prevent; Menckel E, Österblom L. Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Stockholm: Arbetslivsinsstitutet; Prevent. Hälsofrämjande som affärsstrategi. Stockholm: Prevent; ISM-rapport 3, Vägledning för att skapa goda psykosociala arbetsförhållanden i arbeten med klienter och patienter 8. Hansson. A. Hälsopromotion i arbetslivet. 9. Antonovsky. A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur; Liukkonen. P. Hälsobokslut; förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor- Oy Fram Ab, Vasa, Finland; Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen. Danagårds Grafiska Ödeshög;