KOMMENTARDEL till Inriktningen Idrott och hälsa

Transkript

1 KURSPLAN LID110 och LID210 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 KOMMENTARDEL till Inriktningen Idrott och hälsa 1. Inledning Inriktning Idrott och hälsa består av två kursplaner, LID110 och LID210, som vardera innehåller fyra delkurser omfattande 7,5 högskolepoäng. Inriktningen syftar till att förbereda studenterna för yrkesprofessionen som lärare i ämnet Idrott och hälsa i skolan och att därmed skapa en god grund inför uppdraget att arbeta professionellt inom kunskapsfältet. Inom ramen för inriktningen skall de studerande förvärva insikter om det idrottsvetenskapliga fältets centrala begrepp och förklaringsmodeller, dess kunskapsteori och dess olika studieobjekt. Vidare skall de uppnå en grundläggande didaktisk kunskap och handlingskompetens, som innebär att val av innehåll och arbetsformer i verksamheten görs på ett medvetet sätt i relation till skolans mål och förutsättningar. De skall vidare under utbildningen utveckla sin förmåga att analysera och kommunicera sina tankar om val av innehåll och arbetssätt. Detta innefattar ett analytiskt, kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Ett professionsperspektiv, ett genusperspektiv liksom ett internationellt perspektiv ingår genomgående i utbildningen. Den enskilde studenten har ett stort ansvar såväl för sina egna studier som för utformningen av sin utbildning. 2. Förklaring av centrala begrepp Idrottsvetenskap Idrottsvetenskap skall förstås som den vetenskap som studerar företeelsen idrott analogt med begreppen samhällsvetenskap, naturvetenskap, musikvetenskap osv. Den idrottsvetenskapliga utbildningen baseras därför i huvudsak på idrottsvetenskaplig forskning och kunskap, dvs forskning på idrott som fenomen, men även på kunskap från andra vetenskaper och forskningsområden. Idrottsvetenskap är således av tvärvetenskaplig och transdisciplinär karaktär och undervisningens kunskapsbas är hämtad från olika vetenskapliga perspektiv (företrädesvis humanistiska, medicinska och samhällsvetenskapliga). Ett exempel på ett idrottsvetenskapligt studieobjekt är skolämnet Idrott och hälsa. Idrott Enligt RFs skrift Idrotten vill är idrott fysisk aktivitet som vi utför för att kunna Sidan 1 av 6

2 prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott är således ett brett begrepp som inrymmer fysisk aktivitet som man ägnar sig åt i syfte att må bra, få bättre prestationsförmåga, ha roligt, lära sig olika motoriska färdigheter eller för att nå tävlingsframgång. All idrott är fysisk aktivitet men all fysisk aktivitet är inte idrott. Vår definition av idrott är en socialt formad verksamhet, en särskilt arrangerad övning av kroppen, som individen medvetet iscensätter med syftet att bibehålla eller förbättra hälsa och prestationsförmåga, att uppnå tävlingsresultat eller att genom kroppsövning få rekreation och/eller estetiska upplevelser. Idrott och hälsa Inriktningens fokus står att finna i kunskapsfältet idrottsvetenskap med särskild betoning på skolämnet Idrott och hälsa. Skolämnet har historiskt sett bytt namn ett antal gånger från gymnastik till gymnastik med lek och idrott, till idrott och fr o m 1994 till Idrott och hälsa. Ämnet Idrott och hälsa innehåller idrottsliga aspekter och kopplingar till samhällets idrottsliga kulturutbud, men skolämnet är samtidigt distinkt skiljt från idrott som föreningsidrott. Skolämnet syftar till fysisk bildning/kroppsförståelse och omfattar kunskap om, i och genom idrott och hälsa. 3. Professionsaspekter av kursens innehåll I enlighet med vad som specificerades ovan syftar utbildningen till att successivt utveckla de studerandes yrkeskompetens till att kunna bli en professionell lärare inom kunskapsfältet. Utbildningen syftar således till att ge de studerande handlingskompetens inom det idrottsvetenskapliga fältet och med särskilt fokus på att utveckla yrkeskompetensen som lärare i ämnet Idrott och hälsa. Handlingskompetens kan förstås som förmågan att handla mot bakgrund av erfarenhet, insikt och kunskap inom kunskapsfältet Idrott och hälsa. De studerande skall utveckla sådana kunskaper under inriktningen att de kan självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, dokumentera, utvärdera, bedöma och utveckla undervisning inom skolämnet Idrott och hälsa. Ämnesdidaktik och ämnesteoretiska kunskaper är kontinuerligt invävda i varandra och legitimitetsfrågor, selektionsfrågor och metodiska frågor är ständigt närvarande i processen att utveckla de blivande lärarnas professionella kompetens. Utbildningens mål är att utbilda professionella lärare som är engagerade, motiverade och kunniga i att utveckla elevernas kompetens, så att dessa på ett tillfredsställande sätt kan delta i samhällets rörelsekultur. Lärarna måste då vara kapabla att göra genomtänkta val kring undervisningens vad, hur och varförfrågor. Undervisningskompetens i ämnet betraktas som baserad på och intimt förknippad med närliggande kompetensområden som ämneskompetens, samhällelig kompetens och vetenskaplig kompetens. Man kan uttrycka det som att undervisningskompetensen, där det didaktiska kunnandet står i centrum, har vetenskapliga, samhälleliga och idrottsliga komponenter. Bedömning och reflektion över undervisningens praktik och didaktik utgör därför betydelsefulla inslag i en kvalificerad utbildning. Ett inriktningsmål är således att utbilda medvetna och reflekterande lärare som inte bara betraktar sig själva som tjänstemän, utan som verkligen reflekterar kring och analyserar undervisningens skeenden och kan göra Sidan 2 av 6

3 medvetna didaktiska val i förhållande till sin analys av de olika undervisningssituationerna. 4. Genus och värdegrundsperspektiv Centralt i inriktningen är skolans värdegrund som poängterar alla människors lika värde, individens frihet och solidaritet med svaga och utsatta, dvs det fundament av demokratiska värden som samhället vilar på. Detta visar sig i synnerhet i inriktningens första delkurs, Idrottsvetenskap ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv men också i de olika didaktiskt inriktade delkurserna, där såväl nationella styrdokument som lokala arbetsplaner studeras och analyseras. Enligt styrdokumenten viktiga ideal som en skola för alla diskuteras och relateras till skolämnet Idrott och hälsa. Härav följer att värdegrund, genusfrågor liksom etnicitet blir centrala frågor i inriktningen. Att skaffa sig en bild av vad en skola för alla kan betyda, innebär framför allt att skaffa sig sådana didaktiska redskap att man kan organisera en undervisning som beaktar likabehandling och likvärdighet. En central fråga gällande likabehandling är vad begreppet står för. Det handlar varken om att alla barn och unga ska bli lika eller behandlas lika, utan snarare om att de ska ha lika villkor i undervisningen vilket för övrigt kan motivera att elever behandlas olika. Frågor som dessa problematiseras och behandlas i inriktningen. 5. IKT IKT är standard i all kommunikation och information mellan de parter som är involverade i utbildningen. Merparten av den lärarledda undervisningen och studenternas redovisningar görs med stöd av presentationsprogram. Lektioner och examinationer filmas ofta för efterföljande analys, feedback och utvärdering. Andelen kursmaterial i digital form ökar ständigt i främst de mer färdighetsinriktade momenten. Användandet av IKT i utbildningen sker med stegrad progression, dvs studenterna blir allt skickligare under studiernas gång på att använda IKT som hjälpmedel i det egna lärandet och att kunna tillämpa detta i lärandet av andra. 6. Integration Skolan som samhällelig institution för lärande problematiseras och diskuteras och ämnet Idrott och hälsas roll för barns utveckling och i förhållande till skolans uppdrag att utveckla eleverna till goda samhällsmedborgare analyseras. Idrott som kulturfenomen och fritidssysselsättning, den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande liksom hälsa som begrepp problematiseras och studeras. Fokus riktas mot de centrala delarna i skolämnet, dvs den fysiska aktiviteten i centrum och ett tydligt hälsoperspektiv på ämnet. Att ge en entydig bild av vad hälsa är låter sig inte göras. I inriktningen problematiseras därför frågan om det går att särskilja idrott och hälsa eller om hälsa är något vi kan uppnå genom god idrottsundervisning. Fysiska aktiviteter kan exempelvis vara medlet och hälsan målet. Man kan emellertid också betrakta hälsa som ett kunskapsobjekt i ämnet Idrott och hälsa och frågan blir då vilket Sidan 3 av 6

4 innehåll man skall välja och hur ska man gå tillväga? Ett sätt att förhålla sig till hälsa i ämnet kan vara att bedriva hälsosam undervisning som får eleverna att känna lust för idrott och fysisk aktivitet. Frågor av detta slag problematiseras och behandlas i inriktningen. Möjligheterna för alla elever att delta, utveckla kunskap och uppleva rörelseglädje på egna villkor och efter bästa förmåga är vidare centrala frågeställningar liksom pojkars och flickors lika rätt och eventuella särbehov. Vidare diskuteras och problematiseras mångkulturalitet och etnicitet i förhållande till möjligheterna för alla att vara fysiskt aktiva, liksom att hälsan är ojämnt fördelad. Fysiska aktiviteter som integrationsmedel behandlas också. Idrottsvetenskap är ett mångvetenskapligt forskningsområde med en teoribildning hämtad från såväl samhällsvetenskaper, naturvetenskaper, medicin som humaniora. Det medför att Idrott och hälsa innefattar en mängd olika perspektiv som fokuserar olika aspekter på individers utveckling och lärande i skola och samhälle. Barns och ungdomars utveckling socialt, emotionellt, fysiskt och psykiskt är exempelvis ett inledande tema i inriktningen. Under utbildningen integreras forskning med erfarenhetsbaserad kunskap och kopplas till arbetet som lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga kursers VFU inslag bildar utgångspunkt för att kunna problematisera de praxisbaserade erfarenheterna studenterna har från egen skolgång och som de skaffar sig under utbildningen. Högskolebaserad undervisning och VFU varvas och kopplas genomgående till varandra och utgör grund för den didaktiska kompetens som successivt utvecklas under utbildningen. Särskilt tydligt blir detta i delkurserna Idrottsvetenskap ur ett didaktiskt perspektiv, där VFU, föreläsningar, seminarier och annan högskoleförlagd undervisning varvas kontinuerligt. VFU erfarenheter diskuteras och bearbetas genomgående under inriktningen. Bedömning och betygssättning i skolan behandlas framför allt under den andra inriktningsterminen, då olika betygssystem analyseras och studenterna tränas i att utforma betygskriterier för skolämnet Idrott och hälsa. I samband med detta problematiseras även bedömningsförfarandet vad gäller studenternas egna prestationer under inriktningsstudierna. 7. Progression Professionen Utbildningen i Idrott och hälsa inleds med att studenterna skall lära sig själva, för att sedan gå vidare till att lära andra och att slutligen lära sig att lära andra. Inom utbildningens olika perspektiv, t ex inom didaktik och humanbiologi, finns olika måldokument framtagna som innehåller specificeringar vad gäller progressionen under utbildningens gång. Där anges målbeskrivningar, betygskriterier och hur innehåll och progression utvecklas från termin till termin. VFU Inriktningen består av 10 veckor VFU eller direkt VFU relaterad verksamhet, fördelade på två terminer och ingående i de didaktiskt inriktade delkurserna. Under LID110 genomför studenterna tre hela VFU veckor på skolor samt ett antal Sidan 4 av 6

5 auskultationer, studiebesök samt enstaka VFU dagar. Dessutom förekommer seminarier, föreläsningar och gruppuppgifter relaterade till VFU. Under LID210 är VFU veckorna utlagda som 1+2 veckor som sammanflätas med föreläsningar och didaktikundervisning, där aktuella problemställningar relaterade till VFUn bearbetas. Under hela inriktningen integreras ämnesdidaktik, ämnesteori och VFU med avsikten att bygga broar mellan teori och praktik respektive mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Hållbar utveckling Det finns även ett kulturellt perspektiv på idrott och fysisk aktivitet som är viktigt att lyfta fram inom inriktningen. Människors helhetsupplevelse av idrott samt balansen mellan prestation/njutning och hållbar utveckling utgör ytterligare dimensioner som problematiseras inom inriktning Idrott och hälsa. Hållbar utveckling handlar om ansvar och solidaritet mellan generationer och när det gäller dessa tankar märks tydligt individens delaktighet och ansvar. En innebörd av undervisning för hållbar utveckling riktar därför fokus mot individens hållbarhet, där självkänsla, hälsa och gemenskap med andra människor ingår. Tillit till den egna förmågan att lära och till själva lärandet utgör startpunkt för undervisning om hållbar utveckling och detta är något som problematiseras inom inriktningen framför allt vad gäller inriktningens friluftslivsmoment. I en identitetsstärkande undervisning inom hälsoområdet bidrar lärare till att utveckla elevers förmåga att se till sitt eget lärande och aktivt ta del i detta, så att de kan fungera i ett föränderligt samhälle. Ett sådant perspektiv skall genomsyra undervisningen inom inriktningen. Internationalisering GU ingår i olika nätverk och har även bilaterala samarbetsavtal med ett flertal utländska universitet, vilket möjliggör för både studenter och personal ett omfattande internationellt utbyte i olika former och på olika nivåer. Under utbildningen uppmuntras studenterna att studera utomlands. Dock innefattar uppmaningen att man först skaffar sig en ämnesmässig grund att stå på vid GU innan man beger sig utomlands; optimalt är att man väljer utlandsstudier under någon av specialiseringsterminerna. Kurslitteratur Progressionen med avseende på kurslitteraturen kan sägas bestå av dels de olika perspektiven på idrottsvetenskap, dels de analysverktyg studenterna skall förvärva insikt om för att kunna möta behov av att individualisera undervisningen i största möjliga utsträckning. Dessutom tillförs successivt alltmer utländsk litteratur och litteratur som utvecklas från grundläggande till alltmer specialiserad dito inom respektive idrottsvetenskapliga perspektiv. Programutbildning Inriktningens två terminer utgör tillsammans en grund för att kunna undervisa i skolämnet Idrott och hälsa. Det är emellertid möjligt och önskvärt att sedan bygga på denna grund med fördjupade kunskaper inom idrottsvetenskap, exempelvis genom att välja specialiseringskurser i Idrott och hälsa eller att välja specialise Sidan 5 av 6

6 ringar mot friluftsliv eller Friluftsliv, natur och miljö. Det är önskvärt att dessa specialiseringar genomförs efter två genomförda AUO terminer och att det därmed finns möjlighet att inom ramen för en specialiseringskurs genomföra ett integrerat examensarbete. Utvärdering Varje kurs utvärderas, såväl muntligt som skriftligt och dessa utvärderingar är vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som framför allt för utveckling och planering av kommande kurser. Varje delkursansvarig lärare har ansvar för att delkursen utvärderas och att sammanställningar inlämnas till studierektor. Dessa sammanställningar diskuteras och ligger till grund för förändringar och justeringar av fortsatta kurser vid Idrottshögskolan. Sidan 6 av 6