Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare

Transkript

1 = KURSPLAN LSK110, LSK230 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m vt 10 Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare KOMMENTARDEL till Inriktningen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare 1. Inledning Inriktningen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare omfattar grundkursen LSK110 (30hp) och fortsättningskursen LSK230 (30hp). I grundkursen ingår delkurserna: Språk, litteratur och lärande (6 hp), Barnlitteratur och barnkultur (9 hp), Språket som resurs (7,5 hp) samt Textproduktion och textanalys (7,5 hp). Fortsättningskursen omfattar delkurserna: Läs och skrivinlärning och läs och skrivutveckling (15 hp) och Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15 hp). Den högskoleförlagda delen (HFU) i kurserna omfattar 75% (dvs. 22,5 hp av 30 hp) och den verksamhetsförlagda delen utgör 25% (dvs. 7,5 hp av 30 hp). De olika delkurserna består alltså av både verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och högskoleförlagd utbildning (HFU) som samverkar och tillsammans syftar till att bygga ett kunskapsblock. 2. Förklaring av centrala begrepp När det gäller inriktningen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare är begreppen språkmedvetenhet och språkutveckling centrala. Språkmedvetenhet innefattar såväl en kunskap om språkets struktur som en färdighet att idiomatiskt använda språket i skiftande kommunikationssituationer. Språkmedvetenhet blir på så sätt en utgångspunkt för ett livslångt arbete med egen språkutveckling och med att skapa stimulerande arbetssätt i skolan för att stimulera eleverna till språkutveckling. Detta tvådelade fokus dels på egen språkutveckling, dels på elevers språkutveckling genomsyrar framför allt språkkurserna i inriktningen. Grundkursen är i huvudsak inriktad mot den blivande lärarens egen språkkunskap och språkfärdighet medan fortsättningskursen utgår från att dessa kunskaper skall användas för att arbeta med de blivande elevernas språkutveckling. I inriktningen problematiseras olika sätt att se på kulturbegreppet, utifrån antropologiska och estetiska perspektiv: Skolans kultur och skolan som skapare av Sidan N av R =

2 kultur bildar den fond mot vilken olika estetiska uttrycksformer som skönlitteratur, film, teater och moderna medieberättelser studeras. Erfarenhetspedagogik och estetiska läroprocesser är två centrala begrepp: att som lärare känna till och i sin undervisning utgå från elevernas olika kulturella erfarenheter i syfte att vidga och fördjupa dessa och att i bearbetningen av elevernas litteratur och kulturupplevelser inte enbart använda sig av ett språk utan kombinera olika estetiska uttrycksformer. I inriktningen tillämpas alltså det vidgade textbegrepp som används i skolas kursplaner för ämnet svenska. = 3. Professionsperspektiv på kursens innehåll I inriktningen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare skall de studerande tillägna sig sådana kunskaper och färdigheter att de kan omsätta dem i sin framtida profession som lärare i svenska framför allt i åldersgruppen F 6. De studerande skall också ha en sådan kunskapsbas att de kan utveckla och fortbilda sig inom ämnet och ha en beredskap att utveckla ny kunskap inom sin profession. Innehållet i kurserna behandlar olika organisations och undervisningsformer i skolan, framför allt de som gäller åldersgruppen F 6. Utgångspunkten är de styrdokument som reglerar undervisningen, grundskoleförordning, läroplaner och kursplaner. Kursernas innehåll är utformat så att de skall ge de lärarstuderande sådana insikter, kunskaper och färdigheter att de i sitt framtida lärararbete kommer att stimulera sina elever till ökad social, kognitiv och språklig medvetenhet och färdighet samt allmänt ökad kunskapsutveckling, ett krav som kommunikationssamhället ställer. Inriktningen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare har inomvetenskapligt tre tyngdpunkter. En del är den skolförankrade forskningen om barns kunskapsutveckling också knuten till deras språkutveckling. Anknytningen till språkvetenskaplig forskning bildar en annan tyngdpunkt. Den tredje punkten är egna färdigheter i textanalys och texttolkning samt den litteraturpedagogiska forskning som bildar en bas för att introducera skönlitteratur och fördjupa elevers läsintresse. I inriktningens första delkurs på grundkursen, Språk, litteratur och lärande, fokuseras denna tredelning tydligt och visar på hur detta bildar en enhet i skolämnet svenska. Det tredelade perspektivet fortsätter genom hela inriktningen uppdelat på de olika delkurserna. I kurserna Språket som resurs och Textproduktion och textanalys får de studerande kunskap om svenska språkets struktur fonologiskt, morfologiskt, syntaktiskt och lexikalt samt kunskap om textstrukturer, texttyper och textproduktion, allt som bas för att förstå den läs och skrivinlärnings och utvecklingsprocess som de blivande eleverna genomgår parallellt med sin egen språkutveckling. I de litteraturvetenskapliga kurserna Barnlitteratur och barnkultur och Sagor och skönlitteratur, myter och medier ges teoretiska utgångspunkter och begrepp för att analysera, självständigt ta ställning till och i skrift formulera sig kring olika typer av texter för barn. Ur ett historiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv uppmärksammas särskilt konstruktionen av genus och av det västerländska barnboksbarnet. Vidare studeras berättelsens och berättandets olika konstnärliga uttrycksformer och funktioner såväl tvärkulturellt som tvärvetenskapligt. I synnerhet uppmärksammas berättelsens roll för identitetsbildning och språkets utveckling. Sidan O av R =

3 Teoretiska och didaktiska kunskaper liksom erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen skapar utgångspunkter för att bereda en kunskaps och språkstimulerande arbetsmiljö och ge redskap för språkstimulerande arbetssätt anpassade till elever med olika förutsättningar och i olika åldrar. 4. Genus och värdegrundsperspektiv Genus och värdegrundsperspektiven finns närvarande från textval och textanalys till didaktiska reflektioner kring olika former för medvetet och medvetandegörande språkoch textarbete i dagens skola. I kurslitteratur och kursinnehåll uppmärksammas samhällets, skolans och lärares bemötande av elever med skilda förutsättningar. Genom språkliga och litterära analyser registrerar och dokumenterar de studerande språkliga tekniker för att föra fram också dolda budskap i texter. Detta syftar till att ge de studerande en medveten hållning i det egna klassrummet. Såväl urvalet av texter i olika form (se litteraturlistan) som bearbetningen av dessa sker alltså utifrån ett medvetet genus och mångkulturperspektiv. Olika tiders och samhällens konstruktion av genus diskuteras till exempel under läsningen av barnlitteratur. Undersökningar om flickors och pojkars läsvanor och läsintressen ingår i kurslitteraturen. Skapelseberättelser, myter och sagor från=çäáâ~=íáçéê=çåü=ä åçéê=ä ëéë=çåü=à ãñ êë= î~ç=ö ääéê=âìäíìêéää~=äáâüéíéê=çåü=ëâáääå~çéêk= 5. IKT Informations och kommunikationsteknologi Nya medier har i alla tider påverkat språket. Inte minst idag när produktionskedjan från skribent till producerad text är kortare än någonsin blir detta tydligt. Fler människor än någonsin är också aktiva skribenter och påverkar därmed språkets utformning. Kunskap om detta ingår i utbildningen för de blivande lärarna. De studerande kommer inom kursen att hantera nätburen information och själva producera texter på nätet. De använder och gör sig förtrogna med skrivstödsprogram som stavningskontroll, avstavningsprogram och grammatikprogram. De får också kännedom om mer passivt skrivstöd i form av elektroniska ordböcker och korrekturläsningshjälpmedel. Men kunskap om digitala redskap inriktas också på att söka information och värdera information i mer kunskapsackumulerande uppgifter och att använda datorprogram som pedagogiska hjälpmedel i läs och skrivutvecklingen. Genom att berättelser behandlas medieöverskridande, från sådana som har sina rötter i en muntlig berättartradition till noveller och romaner, filmer och dataspel, ger inriktningen studenten verktyg för att välja ut, analysera och använda sig av flera olika uttrycksformer i sin egen undervisning. 6. Integration I delkurserna under inriktningen integreras ämnesteori och ämnesdidaktik med verksamhetsförlag utbildning (VFU). Samspelet mellan högskoleförlagd utbildning (HFU) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag i lärarutbildningen. De kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de studerande utvecklar under de Sidan P av R =

4 högskoleförlagda delarna av utbildningen ger verktyg för observation, deltagande och genomförande under de verksamhetsförlagda delarna, och på så vis stödjer de en erfarenhetsbaserad kunskapsutveckling. Studenternas ges också möjlighet att delge varandra och reflektera kring sina olika erfarenheter, de olika miljöer och möjligheter som de mött under VFU och hur de praktiskt kunnat tillämpa ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper. Omvänt stärker de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen studenternas förmåga att identifiera vilka kunskaper som behöver utvecklas inom de högskoleförlagda delarna och därigenom stöds en teoretisk kunskapsupphämtning, och ett behov av att utveckla ny kunskap kan uppstå. 7. Progression Inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare finns en progression mellan delkurserna såväl när det gäller språkvetenskapligt, litterärt och ämnesdidaktiskt stoff i den högskoleförlagda utbildningen som inom den verksamhetsförlagda utbildningen. För den verksamhetsförlagda utbildningen innebär det att de studerande går från att studera utvalda delar av skolverksamheten och genomföra textarbete i mindre grupper till att i ökad grad själva planera, genomföra och utvärdera undervisning i särskilt utvalda moment i skolan. Inriktningens VFU uppgifter speglar denna progression. I de högskoleförlagda ämnesteoretiska avsnitten ingår sådan vetenskapligt förankrad kunskap som är särskilt relevant för lärarprofessionen. Strukturen av detta innehåll följer en tydlig progression i och mellan delkurserna och i kurslitteraturen. Tydligast är progressionen mellan grundkurs och fortsättningskurs men också ordningsföljden när det gäller delkurserna speglar denna progression. Grundkursen har också fler delkurser än fortsättningskursen och även detta är ett led i det progressiva tänkandet då fortsättningskursen i högre grad är inriktad på analyser och synteser. Detta synsätt genomsyrar också examinationen. Progressionen i kurslitteraturen avspeglar den progression som inriktningens olika delkurser bygger på. Detta innebär att kurslitteraturen i inriktningens senare delkurser bygger på innehållet i tidigare läst litteratur och att komplexiteten ökar efter hand. Huvudsakligen i grundkursen anknyts till det samhällsuppdrag som utgör fokus i AUO1, genom att de studerande här får insikter i de samhälleliga ramar som är fastslagna i lagstiftning och olika styrdokument för svenska, de tidigare åldrarna. Det didaktiska uppdraget, som lyfter fram läraruppdragets kärnområden: att lära, leda och fostra står i fokus för AUO 2 och ingår som viktiga och självklara moment i hela inriktningen. Likaså knyter inriktningen an till målen för lärarexamen genom att i hela inriktningen sikta mot utökad kunskap och förståelse, högre grad av färdighet och förmåga för att nå en god värderingsförmåga och ett relevant förhållningssätt såväl till kunskaper som till arbetsmetoder i skolan. Genom hela inriktningen tränas de studerandes eget skrivande systematiskt och medvetet för att förbereda för examensarbetet inom AUO 3 samt för att i ökande grad skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till den kommande yrkesverksamheten. Varje delkurs inom inriktningen utvärderas och de resultat som framkommer görs till Sidan Q av R =

5 föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle tas resultatet av utvärderingen till vara och ligger till grund för utveckling av de kurser som ingår i inriktningen. Sidan R av R =