Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa

Transkript

1 Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa Idrott och hälsa i ett didaktiskt perspektiv 1/Idrottspedagogik 1 Jan Mustell 26/ Didaktik som vetenskap och praxis Didaktiken behandlar skolans mål och undervisningens innehåll, undervisningens organisation och undervisningens utvärdering och styrning Didaktiska frågorna - Vad? Hur? Varför? Allmändidaktik och ämnesdidaktik Pedagogik Didaktik Metodik Lärarkompetens 1. Vilka är mina alternativ? Reflektion Vetskap om alternativ Generell fråga Prövad och generaliserbar kunskap 2. Hur skall jag göra i denna situation? Varje situation är unik specifik kunskap Lite tid till reflektion Erfarenhet Prövad och generaliserbar kunskap A. Vetenskap, ämneskunskap, didaktik B. Beprövad erfarenhet, metodik (VFU) Didaktisk kompetens Praktisk vetenskaplighet En förmåga att både generalisera/ perspektivera undervisningsinnehåll och form och att handla i den konkreta situationen Didaktik betyder konsten att undervisa (Comenius, 1632) Didaktisk rationalitet och lärares kompetensnivåer K 3 - Reflektera kring ämnet och konstruera didaktisk teori K 2 - Utveckla lokala kursplaner och planera undervisningen K 1 - Genomföra undervisning (leda och möta eleverna) Didaktisk reflektion Idrottsläraren som en reflekterande praktiker: Främjar lärandet (ämnesmässigt och pedagogiskt) Ger möjlighet att diskutera förhållandet mellan den planerade och realiserade praktiken Olika former: föregipande reflektion, reflektion i handling och uppsummerande reflektion Efter Dale (1993) 1

2 Reflekterade rutiner Klafkis allmändidaktiska teori Didaktisk teori Undervisningsbilder Eget didaktiskt koncept Didaktisk-metodisk handlingskompetens Handlingsrepertoar Reflekterad erfarenhet Nedanstående aspekter är beroende av varandra: Elevens, gruppens och miljöns förutsättningar för lärande Undervisningens syfte och mål Undervisningens innehåll Undervisningens metoder (organisation och genomförande) Undervisningens medier (medel) Styrning av undervisningspraktiska handlingar Jank & Meyer (1991) Allmändidaktisk grund Värdegrunden Människosyn, syn på samhället och världen Synen på kunskap Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet Synen på lärande Kognitiva teorier, sociokulturellt lärande Lärarens roll i lärprocessen Innehållet är aldrig givet ständiga valsituationer Bedömning/betyg styr lärandet Lärarens arbete sker alltid mellan intentioner/ambitioner och ramar/betingelser Vad är specifikt för skolämnet idrott & hälsa? Ämnets historia och traditioner Ämnets behov av legitimering Relationen till föreningsidrotten Fysiska aktiviteten och rörelse Kroppen i fokus Genusperspektiv Hälsoperspektivet Varför undervisa i idrott och hälsa? Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild, utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa, utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som dör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa, utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemensak, Kursplan för grundskolan, idrott och hälsa (2000). Mål att sträva mot. utvecklar förmågan att lekar, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra, utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållande som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor, utvecklar förmågan att organisera och led aktiviteter, får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer, utvecklar kunskaper om handlande i nöd- och katastrofsituationer. Kursplan för grundskolan, idrott och hälsa (2000). Mål att sträva mot. 2

3 Idrottslärares olika uppfattningar att legitimera idrottsämnet 1. Att det tillgodoser behov för stunden 2. Dess förhållande till andra ämnen 3. Att det tillgodoser övergripande mål 4. Att det utvecklar vissa fysiska egenskaper 5. Dess karaktär av orienteringsämne 6. Att man lära sig kunskaper och färdigheter som är specifika för ämnet Annerstedt (1991). Idrottslärarna och idrottsämnet Är målet en rörelsebildad person? Har tillägnat sig färdigheter som är nödvändiga för att delta i en mängd olika fysiska aktiviteter Bedriver regelbundet fysisk aktivitet och har förmåga att sköta sin egen träning Har förmåga att värdera olika former av fysisk aktivitet Gör medvetna val att delta i livslånga fysiska aktiviteter (Pangrazi i Raustorp 2000) Vanligt förekommande legitimeringar i debatt och forskning om idrott och hälsa Vad och hur undervisa i idrott och hälsa? Hälsofrämjande Fysisk bildning - specifika kunskaper och färdigheter Kulturellt värde Fysisk träning Rekreation Social träning Hitta fysisk aktivitet (föreningsliv/själv) En skandinavisk modell? (Annerstedt) Idrottskultur- och perspektivmodell (Rønholt) Mer reflekterande och närmare barn- och ungdomars rörelsekultur (Kirk, Gustavsson) Övriga perspektiv på arbetsformer och arbetssätt Först något om lärande Lärande sker i små steg Lärande är att göra det obekanta begripligt med hjälp av tidigare erfarenheter Uppmärksamhet är en del av lärandet Tillit är ofta en förutsättning för lärande Estetik och värden har betydelse! Lärande + fostran = meningsskapande En skandinavisk modell? Mål Skapa bestående intresse för fysisk aktivitet Rörelseglädje, bli ett med sin kropp Främja hälsa och se samband: fysisk aktivitet - hälsa - livsstil Innehåll Brett innehåll (smörgåsbord) Livsstil, miljö- och ekologi kopplas till fysisk aktivitet Skandinaviska idrotter ingår (orientering, friluftsliv, skidåkning, skridskor) Dans och röra sig till musik Friluftsdagar är en del av ämnet Annerstedt (2001) 3

4 Olika sätt att strukturera innehållet Arbetssätt Samundervisning Integration teori och praktik Integration av barn med särskilda behov - ingen nivågruppering Kamratlig atmosfär mellan lärare och elever Elevmedverkan - individualisering Mer lek än tävling, försök viktigare än resultat Samarbete i fokus 1. Utgå ifrån idrottsaktiviteterna 2. Utgå ifrån ämnesområde och/eller miljön 3. Utgå ifrån en idrottskultur- och perspektivmodell 4. Utgå ifrån olika teman 5.?? Annerstedt (2001) En idrottskultur- och perspektivmodell Gymna -stik Dans Drama Lek och rörelse Idrott och hälsa Idrott Natur och friluftsliv Metodiska former Sociala former hur organiserar vi eleverna? Lag- eller klass Grupp Par Enskilt Rønholt 2001 Handlingsformer för undervisaren: Instruktion (muntlig) Förevisning (praktiskt) Samtal/handledning Bedömning (muntligt, skriftligt eller praktiskt) Handleda Indirekt ingripande Stimulera Underlåta Utveckla Resultatinriktad rörelse Erbjuda Utvärdera Variera och utforma rörelsemönster/färdig-heter Instruera Direkt ingripande Instruera Handla Vägleda Processinriktad rörelse Påbjuda Bedöma Öva in rörelsefärdigheter Kretschmer (2002) 4

5 Några inlärningsformer Induktiv eller deduktiv Färdiga lösningar eller pröva sig fram? Formell eller funktionell Tillämpning i verklig miljö eller grunderna först? Del- eller helhet Utgångspunkt i hela rörelser eller delarna? Vanlig variant: Helhet > Delar > Helhet Feedback ett viktigt redskap för läraren för att underlätta lärandet Positiv, rättande eller negativ? Beteende eller prestationsfeedback? Feedback till hela klassen eller till en individ? Feedback under en övning eller efter? Feedback genom frågor och svar Vi tror att läraryrket håller på att skifta från en hur- till en vadkultur, varvid betoningen växlar från undervisning till lärande, från metod till mål och resultat, från hur lärare gör till vad eleverna erfar, från att hinna med läroboken till att utveckla elevernas förmågor och förhållningssätt, från att se förmågor och förhållningssätt som vackra ord i läroplanen till att få insikt i deras beskaffenhet och vägledas av dylika insikter i den professionella gärningen. Carlgren & Martom (2001, s. 23). Lärare av i morgon 5