Strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård. Informationsmaterial

Transkript

1 Strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård Informationsmaterial

2 Varför fokus på kompetensförsörjning? Västra Götalandsregionen är en av landets största arbetsgivare. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är en strategisk fråga för framtiden Alla förvaltningar ska jobba med kompetensförsörjningsverktyget och har ansvar för den korta och medellånga kompetensförsörjningen Är ett av sex strategiområden i den regiongemensamma utvecklingen av hälso- och sjukvården

3 Systematiskt arbete med kompetensförsörjning Budgetuppdrag 2009 resulterade i ett systematiskt arbete som utgår från Ledningssystem för kompetensförsörjning (SS ): Alla förvaltningar gör årliga kompetensförsörjningsplaner som omfattar alla yrkesgrupper, tidshorisont 5 8 år IT-stöd i arbetet, Cognos Planning, och gemensam databas, tillgänglig för alla Underlag för åtgärder lokalt och regionalt Ingår i årshjulet, integreras i budget- och uppföljningsprocessen

4 Förbättringsområden: Ökad tydlighet vad gäller ansvarsfördelning och finansiering av kompetensförsörjning Att i förvaltningarna översätta förändrade uppdrag till kompetensbehov Att utveckla arbetet med att säkerställa kompetensförsörjningen för hela det hälsooch sjukvårdssystem som VGR finansierar, dvs. inklusive de privata utförarna Att på ett tydlig och konkret sätt årligen redovisa/beskriva de största obalanserna i en översiktlig rapport (inkl. åtgärder) till koncernledning och politik

5 Regiongemensamt arbete kring kompetensförsörjning Uppdrag från koncernledningsgrupp hälso & sjukvård. Arbete under åtta veckor våren Syftet - att ta fram en konkret strategi och handlingsplan för det fortsatta regiongemensamma arbetet med kompetensförsörjning. Vad som behöver göras, när och av vem.

6 Kompetensförsörjning av hälso- och sjukvården Arbetet resulterade i en rapport: 1. Arbetet med kompetensförsörjning nuläge 2. Kompetensobalanser 3. Förändringar, trender, nya yrken och kompetenser 4. Förslag på strategi & handlingsplan med ett antal konkreta åtgärder

7 1. Arbetet med kompetensförsörjning - nuläget

8 Kompetensförsörjning vem ansvarar för vad? Regionstyrelsen beslutar om övergripande strategiska arbetsgivarfrågor Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) bereder ärenden kring inriktning, samordning och utveckling av utbildning och forskning (ALF-TUA- och RGS-avtal) Personalutskottet (PU) initierar och bereder ärenden och beslutar om riktlinjer och användning av det personalpolitiska anslaget. Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) finansierar kompetensförsörjning inom ramen för vårdöverenskommelserna Förvaltningarnas styrelser ansvarar frågor kring bemanning och personalförsörjning på kort och medellång sikt för samtliga yrkeskategorier Sektorsråden medverkar i den regionala kompetensförsörjningsplaneringen

9 2. Kompetensobalanser

10

11 Kompetensobalanser, definitioner: God balans: Tillgången möter efterfrågan Det är möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheter oberoende av inhyrd personal Knapp balans: Tillgången motsvarar knappt efterfrågan Det är ofta, men inte alltid, möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheter använder inhyrd personal emellanåt Tydlig obalans: Tillgången är lägre än efterfrågan Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheter använder inhyrd personal löpande

12 Tydliga obalanser Sjukhusen har störst obalanser inom 6 läkarspecialiteter (psykiatri, bild- och funktionsmedicin, neuropediatrik, obstetrik och gynekologi, patologi och ögonsjukdomar), för specialistsjuksköterskor inom psykiatri, operation, barn och ungdom, röntgensjuksköterskor och medicinska sekreterare Primärvården har störst obalanser för allmänläkare, psykologer utanför storstad och medicinska sekreterare Folktandvården har störst obalanser för specialisttandläkare i mindre städer samt tandhygienister och tandsköterskor Habilitering och hälsa har störst obalanser för specialistutbildade läkare, psykologer, medicinska sekreterare, syn- och hörselpedagoger och audionomer

13 Läkare de 6 specialiteter med störst obalanser vid sjukhusen - Avser ej semesterperioden Baserat på Cognos planning och samtal inom HR nätverk Maj 2013 Yrkesgrupper GBG-regionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Psykiatri Bild- & funktionsmedicin Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Obstetrik och gynekologi Klinisk patologi Ögonsjukdomar Not: Grå färg: verksamhet drivs ej i egen regi Åtgärder beskrivs i kompetensförsörjningsplaner som tas fram av förvaltningar, HR strategiska, HSA och sektorsråd

14 Baserat på Cognos planning och samtal inom HR nätverk Sjukhus Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor - Avser ej semesterperioden Maj 2013 Yrkesgrupper GBG-regionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Idag 5 år Idag 5 år Idag 5 år Idag 5 år Grundutb. sjuksköterska Anestesisjuksköterska Intensivvårssjuksköterska Operationssjuksköterska Ambulanssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Barnsjuksköterska Onkologisjuksköterska Ögonsjuksköterska Barnmorska Röntgensjuksköterska Not: Åtgärder beskrivs i kompetensförsörjningsplaner som tas fram av förvaltningar, HR strategiska, HSA och sektorsråd

15 Sjukhus Övriga yrkesgrupper - Avser ej semesterperioden Baserat på Cognos planning och samtal inom HR nätverk Maj 2013 Yrkesgrupper GBG-regionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Undersköterska Psykolog Psykoterapeut Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Kurator Övrig rehabpersonal Biomedicinska analytiker Administratör vård Verksamhetschefer 1a linjens chefer Not: Åtgärder beskrivs i kompetensförsörjningsplaner som tas fram av förvaltningar, HR strategiska, HSA och sektorsråd

16 Yrkesgrupper Undersköterska Psykolog Psykoterapeut Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Kurator Primärvård - Avser ej semesterperioden Övrig rehabpersonal Administratör vård Biomedicinsk analytiker Distriktssköterska Sjuksköterska Verksamhetschef Distriktsläkare GBG-regionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Not: Åtgärder beskrivs i kompetensförsörjningsplaner som tas fram av förvaltningar, HR strategiska, HSA och sektorsråd Baserat på Cognos planning och samtal inom HR nätverk Maj 2013

17 Tandvård - Avser ej semesterperioden Baserat på Cognos planning och samtal inom HR nätverk Maj 2013 Yrkesgrupper Storstadsområde = zon 3 Städer och större orter = zon 2 Landsbygd = zon 1 Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Tandläkare, allmäntandvård Sp. Pedodonti Sp. Ortodonti Sp. Paradontologi Sp. Oral kirurgi Sp. Endodonti Sp. Oral protetik Sp. Odontologisk radiologi Sp. Bettfysiologi Sjukhustandläkare Tandläkare - ST Tandsköterska Tandhygienist Tandtekniker Administratör vård Klinikchef Not: Grå färg: verksamhet finns ej i landsbygd Åtgärder beskrivs i kompetensförsörjningsplaner som tas fram av förvaltningar, HR strategiska, HSA och sektorsråd

18 Folktandvården använder 3 zoner i arbetet med kompetensförsörjning Zon 1 = Landsbygd Zon 2 = Städer & större orter Övriga Zon 3 = Storstadsområde 18

19 Habilitering och hälsa - Avser ej semesterperioden Yrkesgrupper Barnsjuksköterska Undersköterska Psykolog Psykoterapeut Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Kurator Skrivtolk Syn- och hörselpedagog Audionomer Administratör vård Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Alla chefsnivåer GBG-regionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Not: Åtgärder beskrivs i kompetensförsörjningsplaner som tas fram av förvaltningar, HR strategiska, HSA och sektorsråd Baserat på Cognos planning och samtal inom HR nätverk Maj 2013

20 3.Förändringar, trender, nya yrken och kompetenser

21 Allt fler nyexaminerade studenter från högskolorna i Västra Götalandsregionen inom hälso- och sjukvård - väljer att bosätta sig i Göteborgsområdet 2 år efter examen Studenter vid högskolan Väst, högskolan i Skövde och högskolan i Borås väljer i allt högre utsträckning att bosätta sig i Göteborgsområdet Not: Examenstidpunkt för läkare är i statistiken när de är färdiga med sin grundutbildning

22 Ett antal trender i vår omvärld leder till nya behov av yrken och kompetenser arbetet bör ske systematiskt och samordnat i regionen Exempel på trender Exempel - nya kompetensbehov Hur ska arbetet drivas? - Behovet av vård av de äldre kommer att öka på grund av den demografiska utvecklingen med ökad medellivslängd och fler sköra äldre - Sjukligheten hos de allra äldsta kommer att öka eftersom fler överlever sina sjukdomar och lever längre med sina kroniska sjukdomar - Den teknologiska utvecklingen inom hälso- och sjukvård har varit omfattande och förväntas även bli så i framtiden - Globaliseringen ställer nya krav på kunskaper om kultur - Utökad geriatrisk kompetens och vård av sköra äldre - Kompetens om läkemedelsinteraktioner - Verksamhetsnära och kombinerad kompetens av omvårdnad och teknik - Systemvetenskaplig kompetens inom IS/IT - Pedagogisk kompetens - Kompetens att lotsa patienter - Kulturkompetens - Kompetens inom processledning - Utökad kompetens inom hygien- och antibiotika - Bioinformatiker - Cyklotroningenjörer och radiokemister - Behovet av nya kompetenser identifieras oftast i förvaltningarna men den regionala samordningen är svag - VGR bör arbeta systematiskt i regionala nätverk med utveckling och ordnat införande av nya yrken och kompetenser Källa: Workshop kompetensförsörjning SU 2012

23 Vid varje förvaltning finns många exempel där uppgiftsväxling har skett detta arbete bör ske systematiskt i regionen genom att dela framgångsrika exempel Exempel på uppgiftsväxlingar Sjukgymnast- och arbetsterapiassistent kan ersätta sjukgymnaster och arbetsterapeuter i vissa delar. Specialistsjukgymnaster kan ersätta läkare om de får kompetens att utföra tidiga bedömningar för att sortera patienter. BMA kan överta vissa läkaruppgifter inom kardiologi, patologi och radiologi. Undersköterskor kan assistera vid lättare kliniska operationer. Sjuksköterskor kan ersätta läkare vid mottagningar. Specialutbildade sjuksköterskor kan ersätta läkare vid hjärtsviktsbehandling. Sjuksköterskor kan ringa till patient och följa upp knäplastikoperation. Inom Närhälsan har en Triage-handbok använts under flera år för att styra patienter till rätt vårdgivare. Inom Närhälsan har även specialistutbildade sjuksköterskor sedan länge haft egna mottagning för exempelvis diabetes och astma/kol. Attityder hos patienter, politiker och vårdgrannar behöver beaktas och arbetas med eftersom det ofta finns en förväntan på att träffa en läkare när det egentligen kan vara bättre med en annan yrkesgrupp. Källa: Workshop kompetensförsörjning SU 2012; Triage-handbok inom primärvård; Intervjuer

24 4. Strategi och handlingsplan med ett antal konkreta åtgärder

25

26 Kompetensförsörjningsstrategin fyra tema VGR styr den del av kompetensförsörjningen som vi själva har mandat att bestämma över VGR samverkar med utbildningssystemet för att påverka utbildningarnas innehåll och kvantitet VGR samordnar arbetet med att definiera hälso- och sjukvårdssystemets totala kompetensförsörjningsbehov, för såväl verksamheter i egen regi som privata utförare VGR utvecklar verksamheter i egen regi för att alltid ha rätt kompetenser för att fullgöra sitt uppdrag med högsta kvalitet och effektivitet

27 Handlingsplan, kompetensförsörjning Läkarförsörjning Nya yrken och kompetenser Specialistsjuksköterskor Utvecklad arbetsgivarroll Utbildning och kompetensförsörjning Samverkan med utbildningsanordnare Kompetensförsörjning Fortsätt bildspelet

28 Läkarförsörjning Principer för ST-styrning: styra ST- tjänster vad gäller volymer per specialitet och placering geografi/förvaltning för att bättre kompetensförsörja vården. Konsekvenser av ny läkarutbildning: Analys och handlingsplan för att möta en förändrad grundutbildning Plan för fortsatt avveckling av antalet hyrläkare: Plan för att VGR specialitet för specialitet gör sig oberoende av inhyrda läkare för basuppdraget. Utvecklad utlandsrekrytering och samordnad och förbättrad introduktion: Samordnad utlandsrekrytering och förstärkt introduktion inom VGR som är anpassad till respektive målgrupp. Tillbaka

29 Nya yrken och kompetenser Samordnat arbetssätt - nya yrken och kompetenser: Hur kan VGR arbeta systematiskt i regionala nätverk med utveckling och ordnat införande av nya yrken och kompetenser? Uppdraget ska resultera i en analys och en internationell kartläggning av roller, arbetsfördelningar och kompetenser inom hälso- och sjukvården. Systematik i uppgiftsväxlingen : Det finns många goda exempel på när en yrkeskategori tagit över uppgifter som tidigare utförts av en annan yrkeskategori. Genom att uppnå ökad systematik kring detta arbete på regionövergripande nivå kan goda exempel spridas och utvecklas. Tillbaka

30 Specialistsjuksköterskor Metoder/upplägg för specialist- och vidareutbildning av sjuksköterskor: Det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom flera områden. Under 2013 har utbildningstjänster, där studier varvas med klinisk tjänstgöring, inrättas. Satsningen ska fortsätta fram till och med Uppdraget innebär att överväga nya upplägg för specialistutbildning och vidareutbildning samt definiera hur specialist- och vidareutbildning kan bli en del av individens utvecklingsplan med målet att vara en attraktiv arbetsgivare för sjuksköterskor Tillbaka

31 Utvecklad arbetsgivarroll Praktikplatser för unga: VGR behöver i ökad omfattning stimulera ungas intresse för studier och eventuell vårdutbildning i framtiden, inte minst genom fler praktikplatser. Fler lösningar kompetensförsörjning av landsbygden: Uppdraget innebär att utreda vilka ytterligare lösningar som är tänkbara för att säkerställa kompetensförsörjningen av landsbygden. Tillbaka

32 Utbildning och kompetensförsörjning Utreda behov av stärkt utbildningskompetens: Uppdraget innebär att utreda om ett sammanhållet upplägg för vidareutbildning och fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal bör införas och i så fall hur samt vilka resurskrav det innebär. Uppskattning utbildningsvolymer för hela territoriet Västra Götaland: Uppdraget innebär att ta fram en modell för uppskattning av nödvändiga utbildningsvolymer för att använda i diskussioner med företrädare för utbildningssystemet. Tillbaka

33 Samverkan med utbildningsanordnare Stärkt och samordnad interaktion med utbildningsanordnare: Uppdraget ska resultera i en årlig översikt av de yrken och kompetenser där det råder brist. Utifrån underlaget ska VGR kunna föra samtal med utbildningsanordnare om kvantitet och innehåll per utbildningsprogram. Nyttja folkhögskolornas kapacitet: Uppdraget innebär att utreda om det finns flera sätt att nyttja folkhögskolornas kompetens. Kapacitetsstyrning av utbildningsuppdraget: Uppdraget innebär att tydliggöra utbildningsuppdraget och kapacitetsstyra den verksamhetsförlagda utbildningen så att elever/studenter får en god bild av VGR: Tillbaka

34 Ytterligare förbättringsområden Rutiner för övergång från ägarfinansiering Flerårig verksamhetsplan med kompetensförsörjningsplan Mångfald integrerat i kompetensförsörjningsplaner Förtydliga tillämpningen av regelverket för bisysslor Kvalitetssäkra arbetet med Cognos Planning Tillbaka

35 Nu fortsätter arbetet! Projektet Genomförande av strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom Västra Götalandsregionen är en del av det regiongemensamma utvecklingsarbetet för hälso- och sjukvården och en fortsättning av tidigare arbete kring kompetensförsörjning.

36 Projektorganisation Strategisk styrgrupp Karin Odhnoff, ordf. och projektägare Koncernledning hälso- och sjukvård Operativ styrgrupp Karin Odhnoff Lars Grip Marie-Louise Gefvert Thomas Wallén Eva Lundh Kerstin Hinz Projektgrupp Marga Brisman Hans Holmberg Maria Arup Kerstin Hinz ST styrning Hans Holmberg Annica Ravn-Fischer Jörgen Thorn Mogens Bove MM MM Kerstin Hinz Gemensamma referensgrupper RS MBL MM MM Gemensam expertstöd HR-strategiska MM MM Nya yrken Marga Brisman HSA HR MM MM Kerstin Hinz Expertstöd Referens Referens Expertstöd MM MM Peter Lönnroth Johan Ström MM MM MM MM MM=kompetens-/resursbehov

37 Övergripande tidplan Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Information 27/1 Regionstyrelsens MBL grupp Information 14/4 Regionstyrelsens MBL grupp Information 18/8 Regionstyrelsens MBL grupp Information 29/9 Regionstyrelsens MBL grupp Information? Regionstyrelsens MBL grupp Beslut Styrgrupp 17/2 KL HoS 28/2 Avrapportering Styrgrupp 17/3 KL HoS 2/4 Avrapportering Styrgrupp 26/5 KL HoS 12/6 Avrapportering Styrgrupp 1/9 KL HoS 18/9 Avrapportering Styrgrupp 24/11 KL HoS 11/12 Workshop med fackliga representanter Aktiviteter som pågår i linjen Delprojekten Etablera delprojekt Planera & verifiera Genomföra Avsluta Etablera i linjen Beredning Projekt Effekthemtagning och utveckling i linjen

38 Strategiska forum Personalutskottet Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdnämnderna Ägarutskott Sektorsråden Förvaltningarnas styrelser