inom hälso- och sjukvård

Transkript

1 Utbildningsuppdraget inom hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården är en lärandemiljö för utbildning alltifrån gymnasieskolans omvårdnadsprogram till läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Information Personalutskottet 21 januari 2015

2 Hälso- och sjukvårdens utbildningsuppdrag tillhandahålla kliniska utbildningsplatser/platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för grund- och vidareutbildning av tillräcklig omfattning och kvalitet. tillhandahålla utbildningstjänster AT, ST. PTP regleras i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och nationella överenskommelser mellan staten och landstingen/regionerna omfattar all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård, oavsett i vilken regi den utförs. förutsätter samverkan mellan hälso- och sjukvården och lärosäten/utbildningsanordnare om utbildningsmål, kvalitetskrav på innehåll, handledning och examinationer och syftar till att såväl den kliniska som den teoretiska utbildningen ska hålla en hög kvalitet.

3 Avtal och överenskommelser i VGR Regionalt samarbetsavtal VGR Göteborgs Universitet, i enlighet med nationella samarbetsavtalen om läkarutbildningen och medicinsk forskning (ALF) resp. om tandläkarutbildningen och odontologisk forskning (TUA) Avtal gällande regional samverkan (RGS) avseende den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på grundnivå och avancerad nivå. Utgår från den sk principöverenskommelsen från 2001 Psykologprogrammet finns regionala avtal om VFU, PTP och letter of intent avs forskning Socionomprogrammet finns letter of intent mellan SU och inst för socialt arbete Gymnasieskola, Komvux, YH-utbildningar, Vård- och omsorgscollege, lokala avtal/överenskommelser, ingen medverkan från regional nivå

4 Samverkansorganisationer RGS Hälso-SAM Repr.: GU, HV, HB HS, VGR Repr.: GU, VGR Lokal Samverkans grupp (LOS) Fyrbodal Repr.: HV, VGR Lokal Samverkans grupp (LOS) Sjuhärad Repr.: HB, VGR Lokal Samverkans grupp (LOS) Skaraborg Repr.: HS, VGR Lokal Samverkans grupp (LOS) Göteborg Vård-SAM Repr.: GU, VGR Medi-SAM Repr.: GU, VGR Odont-SAM Repr.: GU, VGR

5 Samverkansorganisation Regional samverkan RGS-avtal ROG-grupp Samordning-VGR Studierektorer VFU-samordnare LIS-grupp Samordning-Lärosäten RGS - styrgrupp Ordf. och vice ordf. från vardera LOS. Två repr. från central ledning i VGR Omfattar följande 10 utbildningar/program: Arbetsterapeut- Audionom- Barnmorske- Biomedicinska analytiker- Dietist- Röntgensjuksköterske- Sjukgymnast- Sjuksköterske- Specialistsjuksköterske- Socialpsykiatrisk vård LOS Fyrbodal Högskolan Väst NU-sjukvården Kungälvs sjukhus PV Fyrbodal LOS Sjuhärad Högskolan i Borås SÄS Alingsås lasarett PV Södra Älvsborg LOS Skaraborg Högskolan i Skövde SkaS PV Skaraborg LOS Göteborg (Vård-SAM) Göteborgs universitet SU, Kungälvs- o Frölunda, Angered sjukhus PV Gbg o S:a Bohuslän Habilitering & Hälsa Projekt 5:e LOS Göteborgs universitet VGR repr från resp LOS

6

7 De 6 kärnkompetensernas progression i förhållande till dagens utbildningsstruktur för högskoleutbildning (Bologna processen juli 2007) GRUNDNIVÅ -Yrkesexamen = poäng kan variera - Kandidatexamen = 180 Högskolepoäng AVANCERAD NIVÅ Examen specialistsjuksköterska Magisterexamen 60 högskolepoäng Masterexamen 60 högskolepoäng FORSKARNIVÅ Licentiatexamen 120 högskolepoäng Doktorsexamen 120 högskolepoäng (240 hp) Ref: IOM, 2003, QSEN, 2007 Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaderad vård Förbättringskunskap för kval.utveckl. Säker vård Informatik ÅR Totalt: 4 år Högskolereformen 2007 på forskarnivå Bologna processen = totalt 5 år

8 Definitioner Medicinsk utbildning läkare, sjuksköterska, RTG sjuksköterska, Barnmorska och biomedicinsk analytiker. Paramedicin Paramedicin är en del av sjukvården som arbetar med behandlingar som inte räknas som rent medicinska. Några exempel på yrkesgrupper inom paramedicinen är sjukgymnaster, dietist, arbetsterapeuter, kiropraktorer och logopeder (ej läkare och sjuksköterskor). Enheter inom sjukvården som arbetar med icke rent medicinska behandlingar, bestående av sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, kuratorer och dietister. (Medicinsk ordbok) Inte någon medicinsk utbildning, men ändå arbetar med patienter på sjukhus. English: A paramedic is a medical professional, usually a member of the emergency medical service, who responds to medical and trauma emergencies (Wikimedia Commons) Medellånga vårdutbildningar??? Akademiska Vårdutbildningar Alla vårdutbildningar som följer Bologna överenskommelsen = tre-årig akademisk grundutbildning - kandidatexamen. Fördjupning på avancerad nivå magister/masternivå. Ger både en akademisk examen och en yrkesutbildning. Ej läkarutbildning (följer annan studiegång) 8

9 Gymnasial vårdutbildning Omvårdnadsprogrammet (3-årigt gymnasium) Syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. KomVux ex Folkuniversitetet, Kommunal vuxenutbildning, Vuxenskolan ABF, Lärcentrum, Studium m.fl. Yrkeshögskola (YH-utbildning) Yrkeshögskolan (Yh-utbildning) eller Kvalificerad Yrkesutbildning (Ky-utbildning) som det hette tidigare, är en eftergymnasial utbildningsform som är framtagen tillsammans med företag/arbetsmarknad. Yrkeshögskolan är behovsanpassad, innehåll och inriktning ändras över tid. Nya utbildningar startar i takt med att arbetsmarknaden förändras 9

10 Utbildningsuppdraget för läkare Grundutbildning - 11 terminer, leder till läkarexamen VIL-platser (verksamhetsintegrerat lärande) - under läkarutbildningens alla terminer, Från enstaka dagar (TYK) i termin 1 till hela kurser längre fram i utbildningen AT-utbildning - minst 18 mån, styrs av socialstyrelsens föreskrifter, leder till legitimation Visstidsanställd som AT-läkare på sjukhusen i VGR ST-utbildning - minst 60 månader, styrs av socialstyrelsens målbeskrivningar, leder till specialistlegitimation. Tillsvidareanställd som ST-läkare, inom primärvården också hos privata vårdgivare

11 Utbildningsuppdraget för tandläkare och tandhygienister Grundutbildning Klinisk praktik på utbildningsklinik på odontologen samt verksamhetsförlagd utbildning på särskilda utbildningskliniker inom Folktandvården ST-utbildning för tandläkare minst 3 år, styrs av socialstyrelsens föreskrifter leder till specialistbevis. Två års erfarenhet som allmäntandläkare Finns nationellt finansierade platser och regionalt finansierade platser Tandsköterskor YH-utbildning, minst 1 ½ år

12 Utbildningsuppdraget för psykologer Grundutbildning - 10 terminer, leder till psykologexamen Verksamhetsförlagd utbildning i 15 veckor PTP-tjänstgöring (praktisk tjänstgöring som psykolog) leder till legitimation Anställning som PTP-psykolog i ett år under handledning

13 Krav på den verksamhetsförlagda utbildningen Hälso- och sjukvårdens ansvar respektive utbildningsanordnarnas ansvar Studierektorsorganisationen, roll och uppgifter Handledning Handledarutbildning Examination

14 Varför är utbildningsuppdraget så viktigt? Jo, ingen produktion utan reproduktion! Utbildningsuppdraget och den verksamhetsförlagda utbildningen är en förutsättning för att säkra vår kompetensförsörjning! En unik möjlighet vi har studenterna hos oss under utbildningstiden!

15 Utbildningsuppdraget - utmaningar Obalans mellan tillgång på VFU-platser och efterfrågan - utökat antal utbildningsplatser - verksamhetsförändringar i vården Utbildningsträngsel Vårdproduktionsuppdraget prioriteras Utbildningsuppdraget är otydligt Finansiering Samverkan

16 Frågor för samverkan Samverkan kring: Utbildningsvolymer (kvantitet) Utbildningsinnehåll (kvalitet) Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Forskning

17 Forum för samverkan med lärosäten Samverkan inom ramen för nationella och regionala avtal - ALF och RGS med uppbyggda samverkansforum. Framför allt diskuteras kvalitetsfrågor och volym vad gäller verksamhetsförlagd utbildning, inte utbildningskapacitet i stort eftersom det är en nationella styrning av antalet platser på läkarprogram, tandläkarprogram och sjuksköterskeprogram. Övrig avnämarsamverkan d v s lärosätena bjuder in avnämarföreträdare till programråd, utbildningsråd mm för att diskutera främst utbildningsinnehåll. Detta styrs av lärosätenas nationella uppdrag att ha samverkan med omkringliggande samhället och få avnämarsynpunkter. Dialogforum där företrädare för lärosätets ledning och förvaltningsledning träffas för att diskutera gemensamma utvecklingsfrågor. Företrädare för VGR väljs in högskolornas styrelser eller fakultetsnämnder.

18 Samverkan med utbildningsanordnare inom hälso- och sjukvård Universitet och högskolor Yrkeshögskolor Gymnasieskolor, Komvux, Vård- o omsorgscollege

19 Samverkan - utmaningar Statlig styrning regleringsbrev mm Utbildningsvägarna ser olika ut läkarna har ett eget spår Reguljär antagning vi förfogar inte över vilka av våra anställda som kommer in på utbildningarna Konkurrens mellan lärosätena om studenterna Kompetensbrist inom lärosätena - t ex tandhygienist, röntgensjuksköterska. VGR måste bidra till kompetensförsörjningen genom att låta anställda disputera Ingen har i dagsläget överblicken över det samlade kompetensförsörjningsbehovet för sektorn hälso-och sjukvård. Många VGR-företrädare på olika nivåer i olika samverkansforum

20 Önskat läge samverkan med lärosäten och påverkan YH-utbildning Ett strategiskt samverkansforum på VGRnivå med alla lärosäten inom VG kring volymfrågor, framtida inriktning mm OBS! Sektorsperspektivet Kontinuitet för de utbildningar som ges inom ramen för YH. Långsiktiga kompetensförsörjningsbehov av tex medicinsk sekreterare och tandsköterska måste tillgodoses på annat sätt

21 Appendix 21

22 Samordnad och stärkt interaktion med utbildningsanordnare Preliminära aktiviteter Identifiera vilka högskolor, YH-utbildningar, gymnasieskolor, etc. där VGR behöver öka sin påverkan på utbildningar Inventera vilka personer som företräder VGR i olika nätverk, forum samt med vilket uppdrag och mandat Ta fram ett lämpligt årshjul för interaktionen med utbildningsanordnare Definiera en process för hur VGR ska sammanställa önskade förändringar i utbildningarnas innehåll Definiera hur VGR skall sammanställa en överblick av de obalanser som vi har och ser för de kommande 5-8 åren Säkerställ att koncernledning hälso- och sjukvård får en överblick av obalanser en gång per år, prioriterar och beslutar om önskvärda åtgärder Definiera vem/vilka som bör företräda VGR i relation till de olika utbildningsanordnarna Status Målsättning För att som en stor region med omfattande rekryteringsbehov kunna påverka utbildningssystemet baserat på de behov som finns är det viktigt att arbetet sker på ett samordnat sätt. Detta är extra viktigt eftersom det för vissa yrken råder obalans inom flera förvaltningar. Regionen bör löpande (exempelvis en gång per år) ta fram en översikt av de yrken och kompetenser där det råder brist, prioritera åtgärder genom koncernledning för hälso- och sjukvård och sedan som region föra samtal med utbildningsanordnare om kvantitet och innehåll per utbildningsprogram. Vad görs idag? Fyra olika former av samverkan med lärosäten Samverkan inom ramen för nationella och regionala avtal - ALF och RGS med uppbyggda samverkansforum. Hälso-SAM med beredningsgrupperna MediSAM, OdontSAM och VårdSAM och RGS med lokala LOS-grupper. Framför allt diskuteras kvalitetsfrågor och volym vad gäller verksamhetsförlagd utbildning, inte utbildningskapacitet i stort eftersom det är en nationella styrning av antalet platser på läkarprogram, tandläkarprogram och sjuksköterskeprogram. Övrig avnämarsamverkan d v s lärosätena bjuder in avnämarföreträdare till programråd, utbildningsråd mm för att diskutera främst utbildningsinnehåll. Detta styrs av lärosätenas nationella uppdrag att ha samverkan med omkringliggande samhället och få avnämarsynpunkter. Dialogforum där företrädare för lärosätets ledning och förvaltningsledning träffas för att diskutera gemensamma utvecklingsfrågor. Ett resultat av ett sådant samarbete är t ex NUakademin Företrädare för VGR väljs in högskolornas styrelser eller fakultetsnämnder.

23 Utbildningsuppdrag och kompetensförsörjning - ansvarsfördelning PU: Bereder ärenden om långsiktig övergripande kompetensförsörjning för den egna verksamheten HSU: Bereder ärenden om inriktning, samordning och utveckling av FoUU inom hälsoområdet. I samverkan med universitet och högskolor uppfylla åtaganden enligt ALF, TUA - och RGSavtalen Sektorsråden: Verka för ett väl fungerande samarbete mellan specialiteterna kring läkarutbildningen i alla dess led Utförarstyrelserna: Fullgöra ansvaret för strategisk kompetensförsörjning i verksamheten för samtliga yrkeskategorier på kort och medellång sikt och tillse att detta är integrerat i planering och ledning av verksamhet och utvecklingsarbete och beställarnämnderna

24 Principöverenskommelse mellan Lf och Utb.Dep om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar utbildningarna i fråga bäst genomförs och utvecklas under ett statligt huvudmannaskap men i ett nära samarbete med landstingen. ense om vikten av o samverkan mellan högskola och vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken. o en fortsatt och utvecklad samverkan mellan landsting och högskola i utbildningsfrågor Ekonomisk reglering, reducerat statsbidrag Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna övergår till staten

25 Vårdens Utbildningsuppdrag från Principöverenskommelsen 6 En väl fungerande klinisk praktik är av grundläggande betydelse för en bra vårdhögskoleutbildning. Vid ett statligt huvudmannaskap är högskolan beroende av att landstingen även fortsättningsvis tillhandahåller praktikplatser i sin verksamhet. Inriktningen är att landstingen skall erbjuda minst det antal praktikplatser med inriktning mot landstingskommunal verksamhet som högskolan disponerar vid övertagandet och att genom ytterligare praktikplatser tillgodose framtida behov. Parterna är ense om vikten av samverkan mellan högskola och vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken.

26 Samverkan övriga utbildningsanordnare 29 gymnasier med utbildning vård och omsorg Lokal samverkan kring APU, LIA 3 komvux med vård- och omsorgsinriktning 13 yrkeshögskolor med inriktning hälso- och sjukvård Vård- och omsorgscollege Lokal representation i styrelser Regional och lokal representation i samverkansforum

27 Yrkeshögskolan (regleras i yrkeshögskoleförordningen ) Yrkeshögskolan ska erbjuda kvalificerade utbildningar som är skräddarsydda utifrån arbetslivets behov. De kan bedrivas av både privata och offentliga utbildningsanordnare. Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att besluta vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Den som vill ansöka om att bedriva en yrkeshögskoleutbildning ska skicka in en ansökan. Arbetslivets engagemang och efterfrågan av den kompetens utbildningen leder till är centralt för en yrkeshögskoleutbildning. För varje utbildning ska finnas en ledningsgrupp Förutsättningar (enligt förordningen 3) För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs att utbildningen a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), eller b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, c) har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering

28 Orter där det finns YH-utbildningar Borås Göteborg Härryda Lysekil Mölndal Skövde Trollhättan Uddevalla Vänersborg

29 YH utbildningar med vård- och omsorgsinriktning Medicinsk sekreterare Tandsköterska Vårdadministratör Apotekstekniker Behandlingspedagog med psykiatrisk och etnokulturell profil Instrument och steriltekniker Medicinsk Fotterapeut Pedagogisk vägledare vid funktionshinder Specialistundersköterska Palliativ Vård och Omsorg Specialistutbildad undersköterska inom demens och äldrepsykiatri Specialistutbildad undersköterska inom vård och omsorg om äldre Tandsköterskeutbildning Omvårdnadspersonal med specialkompetens inom demensvård Aktiveringspedagog inom LSS - grav kognitiv funktionsnedsättning Aktiveringspedagog med inriktning rehabilitering Demensspecialiserad undersköterska Specialistutbildad undersköterska stroke, demens, psykogeriatrik Kvalificerad habiliteringspersonal Socialpsykiatri och psykiatrisk rehabilitering Hälso- och sjukvårdsadministration

30 Vad är vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. VO-College ska ge den studerande en modern utbildning med hög kvalitet inom både teori och praktik. Den studerande ska också ha stort inflytande över det egna lärandet. Både nya studerande och redan anställda får utbildning och kompetensutveckling inom VO-College. VO-College är ett skyddat varumärke som får användas när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd. Samverkan i Västra Götaland Inom de fyra kommunalförbunden samt lokalt

31 Certifierade vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen: Ale- Lilla Edet Göteborgs stad Kungälv Stenungsund Tjörn Mölndal Region Skaraborg: Södra Skaraborg (Falköping-Tidaholm) Västra Skaraborg (Skara-Lidköping-Götene-Vara-Grästorp- Essunga) Östra Skaraborg (Hjo-Karlsborg-Skövde-Tibro) Norra Skaraborg (Mariestad-Töreboda-Gullspång)