Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom. i primärvård.
|
|
- Pernilla Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 C A S E I n f o r m a t i o n o m P a r k i n s o n s s j u k d o m. N r 9 Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom i primärvård.
2 Parkinsons sjukdom i primärvården. Parkinsons sjukdom är en kronisk sjukdom som inte sällan är handikappande. Prevalensen i en svensk befolkning är ungefär 1% hos patienter över 65 år vilket innebär att en svensk allmänläkare med ansvar för i genomsnitt 1500 patienter har knappt 10 Parkinsonpatienter inom sitt ansvarsområde. Handhavandet av parkinsonpatienter mellan neurologkliniker och primärvård varierar mycket över landet, naturligtvis mycket beroende på tätheten av neurologspecialister. I den nuvarande debatten har dessutom gränserna mellan olika typer av sjukvård diskuterats och i framtiden kommer kanske många olika organisatoriska lösningar. Under alla förhållanden kommer allmänläkare, i synnerhet de som också har ansvar för äldreboenden, ofta i kontakt med patienter med parkinsonism. Det är då viktigt att ställa sig frågan: Vilka symtom skall jag vara uppmärksam på och hur skall jag kunna åtgärda dem? Vilotremor (3-6Hz) är det vanligaste debutsymtomet vid idiopatisk Parkinsons sjukdom. Hypokinesi som medför gångsvårigheter eller mikrografi kan också vara första symtom. Vanligen är symtomen ensidiga. Mer uttalade symtom bör ge misstanke om annan diagnos (se nedan). Dessa kan avslöjas genom noggrann klinisk undersökning med tecken på affektion av ögonrörelser, cerebellära funktioner och pyramidbanor. Parkinsons sjukdom är en klinisk diagnos och det är viktigt för en allmänläkare att vara alert på symtom som patienten själv kanske inte kommunicerar spontant. Anhöriga kan ofta vara värdefulla uppgiftslämnare. Ökad tröghet eller svårigheter i ADLfunktioner kan också vara viktiga ledtrådar. Differentialdiagnoser till Parkinsons sjukdom är framför allt parkinsonism till följd av cerebrovaskulär sjukdom samt läkemedels-(neuroleptika) inducerad parkinsonism men också sjukdomar av s k Parkinson-plus karaktär: Multipel systematrofi, corticobasaldegeneration, progressiv supranukleär pares (PSP) samt diffus Levybodysjukdom. Den sista gruppen kan ofta diagnosticeras efter att man inte erhållit förväntat svar på behandling (se nedan) mot misstänkt Parkinsons sjukdom. Om patientens enda symtom är tremor är självfallet andra tremortillstånd, framför allt essentiell tremor också möjliga alternativ. Ett enkel och praktiskt test för att skilja dessa tillstånd åt är det s.k dricktestet: Parkinsonpatientens vilotremor stillas när han/hon fattar glaset och för det till munnen. Symptom vid olika tremortillstånd Parkinsonistisk tremor Essentiell tremor Vilotremor Kan uppträda vid statisk Dämpas vid aktivitet aktivitet Ofta ensidig debut Kan dämpas av alkohol Cerebellär tremor Intentionstremor Associerade neurologiska symtom Övriga tremortillstånd Thyreotoxikos Läkemedel: neuroleptika Initial behandling Om diagnosen är klar med typiska symptomen som parkinsonistisk gång, nedsatt mimik, stelhet, hypokinesi, kugghjulsfenomen och tremor finns inget skäl att vänta med behandling. Som en start på behandling är grundbulten L-DOPA (Madopark, Sinemet) i synnerhet hos äldre patienter. Om det kliniska svaret är som förväntat kan patienter säkert i flertalet fall handhas av allmänmedicinare. Under lång tid kan patienten ha en sjukdomsbild som visserligen kan kräva högre dos men som ändå i stort är fri från biverkningar. Hos yngre patienter (före ca 65 år) bör man överväga att starta med dopaminagonister: bromokriptin (Pravidel), cabergolin (Cabaser), ropinirol (Requip) eller pramipexol (Sifrol). Ett ytterligare alternativ kan vara selegilin (Eldepryl), som monoterapi eller som tidigt tillägg till L-dopa. Orsaken till att man rekommenderar att använda dopaminagonister till yngre patienter är i första hand att komplikationer med on-off fenomen och hyperkinesier riskerar att komma efter ett antal års L-DOPA behandling. Dessa patienter bör därför kanske skötas av eller i samarbete med neurolog.
3 Komplikationer. Efter en längre tids sjukdom uppstår ofta en fluktuerande symtombild med både under- och överrörlighet. Det kan ibland komma i kombination med hyperkinetiska rörelser som ofta är plågsamma för patienten. Det är då viktigt att minimera antalet perioder under dygnet när medicinering har otillräcklig effekt. Detta kan korrigeras med tätare doseringar eller med depåpreparat av L-dopa om patienten redan har L-dopabehandling. Dopaminagonister utgör ett tilläggsalternativ vid otillräcklig L-dopa- effekt eller så kan också entakapon (Comtess), en COMT-hämmare bli aktuell som förstärkande behandling. Dess verkan är att minska nedbrytningen av L-dopa. Initialt kan man då behöva nedjustera L-dopa medicineringen.
4 Att tänka på: Trötthet är det vanligaste symtomet hos parkinsonpatienter. 60% rapporterar detta, dubbelt så vanligt som i motsvarande åldersgrupp. Både sjukdomen i sig och läkemedel kan orsaka rörelsestörningar som försvårar normal sömn. I dessa fall kan långverkande levodopa till natten eller kortverkande i samband med uppvaknande hjälpa. Även cabergolin till natten har visats minska risken för sömnstörningar. Vid hallucinationer eller svårigheter att somna bör man minska dosen av levodopa till kvällen och, om det är aktuellt, sätta ut selegilin. Eftersom sömnstörningar kan ge en omfattande påverkan på det dagliga livet är det värt en hel del ansträngning att finna förbättringar för patientens vidkommande. Demens förekommer i ökad utsträckning hos parkinsonpatienter. Moderna demensutvecklingsdämpande läkemedel, som donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) eller galantamin (Reminyl) kan då prövas. Dess effekt är dock inte säker för alla patienter och man kan räkna med att effekten är övergående på samma sätt som hos Alzheimer-patienter. Depression förekommer hos upp till hälften av patienterna och korrelerar ofta med on-off periodernas motoriska växlingar. I off-perioder kan också nedsatt kognitiv förmåga framträda. Förutom klassisk endogen depression finns också episodisk förstämning (för detaljer se CASE nr 7) ofta endast i ett par dagar. Depressionsbilden vid Parkinsons sjukdom präglas också i mindre grad av skuldkänslor och sjävdestruktivitet. Det gäller även att överväga om kroppsliga symtom (t ex aptitstörning, obstipation eller sömnstörning) orsakas av depression eller av grundsjukdomen. Om depression i sig skulle vara en markör för utvecklande av Parkinsons sjukdom har diskuterats. Sjukdomen kan också leda till förändringar i personlighetsdragen som inåtvändhet, minskad flexibilitet och ökad osäkerhet. Sexuell dysfunktion till följd av påverkan av autonoma funktioner är inte ovanligt. Nedsatt rörlighet kan naturligtvis bidra negativt. Parkinsonpatienter kan också vittna om ängslan för nedsatt attraktionskraft på partner. Erektil dysfunktion kan behandlas med sildenafil (Viagra) eller tadenafil (Cialis). Smärta är vanlig hos parkinsonpatienter. Frekvensen har angetts till 50-70%, vanligare hos kvinnor. Den motoriska störningen med ökad stelhet innebär ett förändrat muskelarbete, ofta statisk belastning med träningsvärksliknande besvär som följd. Hyperkinesier kan ha samma effekt. Inaktivitet i vissa muskelgrupper kan leda till atrofi med ökad risk för skador i senor och muskler. Sömnrubbningar kan sänka smärttröskeln och om det uppstår påverkan på halten av andra signalsubstanser i CNS än dopamin, t ex sänkning av serotonin, kan detta också i hög grad modifiera smärtupplevelsen. En besvärlig, primärt central smärta finns också vid Parkinsons sjukdom. Den kännetecknas av en brännande känsla, klåda och myrkrypningar. Denna smärttyp kan debutera före de klassiska parkinsonsymptomen. Optimering av dopaminmedicinering, SSRI-preparat eller diklofenak kan testas i första hand. Vid muskulära smärtor är sjukgymnastik (se nedan) grundbulten. Träning somt passiva övningar kan hjälpa till att motverka mekanismerna bakom smärtan. NSAID-preparat har ofta god effekt på smärta med inflammatorisk bakgrund men äldre patienter har ökad risk för allvarliga gastrointestinala biverkningar och riskerar därtill att få vätskeretention, njurfunktionsnedsättning och hjärtsvikt. Tramadol kan utlösa förvirring. Istället rekommenderas kodein men beakta dock risken för förstoppning. Interaktion med selegilin kan utgöra en begränsning. Vid neurogen smärta, eventuellt en konsekvens av sjukdomsprocessen i CNS kan försöksvis behandling med tricykliska antidepressiva eller gabapentin (Neurontin) prövas. Det är viktigt att följa och fortlöpande utvärdera smärtproblematiken. Mag-tarmproblematik till följd av störd autonom funktion och ledande till försämrad motorik är inte ovanligt. Det leder till dyspeptiska besvär som illamående och sväljningsbesvär och ibland kan det också resultera i näringsbrist och avmagring. Tarmstimulerande medicin som Importal eller Laktulos kan vara värda att pröva. Primperan blockerar dopamin och ska inte ges. Ortostatisk hypotension med falltendens är en annan manifestation av autonom dysfunktion. Den kan förvärras av läkemedel som antidpressiva, neuroleptika och antiparkinsonmedel. En mer omfattande beskrivning av symptomen finns beskrivet av Björn Holmberg i CASE nr 6. Vid tidig debut av autonom dysfunktion bör MSA övervägas (se ovan).
5 Rehabilitering. Sjukgymnastisk behandling är en mycket väsentlig del i behandlingen av patienter med Parkinsons sjukdom. Behandlingen inriktas på den del av symtomatologin som dominerar. Det kan röra sig om mobilisering av patientens stela motoriska tillstånd, samt sekundära ledstelheten. Sjukdom kan åtföljas av muskuloskeletal smärta varför daglig träning är viktig, gärna som en del i annan aktivitet. Balansträning är också värdefull eftersom den posturala förmågan ofta är nedsatt. Eftersom detta ofta är mycket begränsande för patienten är dessa övningar mycket viktiga. Att öka bålens stabilitet genom gångoch styrketräning är därför av stor betydelse för många. Hjälpmedel. Detta är vanligen arbetsterapeutens område men det är väsentligt för allmänläkaren att vara orienterad. Stols- och toalettstolsanpassning, hjälpmedel för vardagssysslor som påklädning, hygien och måltider är tänkbara åtgärder liksom bostadsanpassning med tröskelelimination, justering av höjd av arbetsytor och liknande åtgärder. Talträning. I framskriden sjukdom kan svagare röst, minskad artikulation och sluddrigare tal uppträda. Stamning och upphakning av tal kan också förekomma. Talteknik med hjälp av logoped med anpassning av talhastighet och andning kan bli aktuell. Är sväljning också ett bekymmer kan träning av hållning och sväljteknik vara värdefullt. Farmakologiska aspekter. Patienter i denna ålder har ofta andra sjukdomar samtidigt. Det innebär också annan, samtidig medicinering och det är därför mycket viktigt att känna till vilka mediciner som skulle kunna försämra parkinsontillståndet. Alla typer av kolinerg medicin samt TCAD (tricykliskt antidepressiva) riskerar utlösa konfusion, blodtrycksfall, förstoppning eller urinretention. Mediciner som blockerar dopaminreceptorn (neuroleptika, fentiaziner samt metoklopramid) förvärrar symptombilden. Om patienten besväras av ortostatism bör man tänka på att sätta ut selegelin då det kan medföra denna biverkan. Tänk också på möjlig interaktion med tramadol. Biverkningar kan också uppträda vid behandling med Petidin och SSRI-preparat som ju är vanligt (mani, atatxi, hypertension). Sammanfattning. Parkinsons sjukdom är kronisk och sträcker sig över flera år, ofta decennier. Utöver skilda manifestationer av sjukdomen i sig samt läkemedelsbiverkningar finns det givetvis möjligheter att patienten utvecklar andra sjukdomar. Allmänläkaren, som ofta har den bästa bakgrundskunskapen om patientens sociala förhållanden och tidigare sjukdomar, kan med goda kunskaper om sjukdomen skapa förutsättningar för god vård och behandling. Ibland krävs konsultation av neurolog och samarbete med andra professioner. Råd, stöd och empati är givetvis alltid närvarande. Rickard Ekesbo Dalby vårdcentral
6 Litteratur, Parkinsons sjukdom Neurologi, S-M Aquilonius och J Fagius, Liber Läkemedelsboken Tips på Internetadresser: Patientföreningar: Kongresser: Cabaser (cabergolin) vid Parkinsons sjukdom. Cabaser är en selektiv dopaminagonist som introducerades på den svenska marknaden under våren Genom sin långa halveringstid skiljer Cabaser sig från tidigare dopaminagonister och kan därmed erbjuda nya möjligheter för patienter med besvär även nattetid t.ex. eftersom effekten varar under 24 timmar.* Cabaser är enkelt att inta eftersom det doseras endast en gång om dagen. Indikationer Cabaser är godkänt för behandling av Parkinsons sjukdom, som kombinationsbehandling till L-dopa eller som monoterapi vid nydiagnostiserad sjukdom. Tabletter finns à 1, 2 och 4 mg. För ytterligare information se *Fariello RG, Drugs 1998;55 suppl.1s CASE ges ut av: Pfizer AB Ansvarig utgivare: Eva Holmberg Medarbetare detta nummer: Rickard Ekesbo Produktion: DM Konsult AB Adress: Box 501, Täby Tel: Hemsida: Bilder: Jan Nordén, Getty Images M-PRO-04-CAB-020-EH6
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merMorbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Läs merParkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad
Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919
Läs merBehandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Läs merHur känner man igen att det är Parkinson?
Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till
Läs merAtt leva med. Parkinsons sjukdom
Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merSammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression
Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merDagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.
Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merParkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja
Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merFalldiskussion 1. Navigate PD 1
Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill
Läs merKommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012
Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merPARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET
PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET Man har alltsedan James Parkinson år 1817 beskrev Parkinsons sjukdom kännt till att trötthet hör till symtomen vid Parkinsons sjukdom. Han fäste sig vid de typiska sömnstörningarna
Läs merDetta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen
Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin
Läs merParkinsons sjukdom. Specialist i neurologi
Parkinsons sjukdom Maria Lüttgen Specialist i neurologi Parkinsons sjukdom Beskrevs första gången av en engelsk läkare, James Parkinson 1817, An Essay on the Shaking Palsy. Senare beskrev den berömde franske
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merRehabilitering vid Parkinsons sjukdom
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Rehabkliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merPATIENTFALLBESKRIVNINGAR
PATIENTFALLBESKRIVNINGAR ERIK SVENSSON (Född 1957) Erik Svensson föddes 1957. Hans fru, Eva, är lika gammal. Tillsammans äger och driver de en bensinstation och bor i en 3rumslägenhet i en liten stad.
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter. selegilin
Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merLevodopa höjer homocystein i plasma. Behöver vi ge tillskott med vitaminerna B12 och folsyra?
C A S E I n f o r m a t i o n o m P a r k i n s o n s s j u k d o m. N r 1 0 Folat Metionin Levodopa Vitamin B12 Metyl-Folat Homocystein Metyldopa Levodopa höjer homocystein i plasma. Behöver vi ge tillskott
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merPramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs mer12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD
58 REKLISTAN 2015 www.vgregion.se/vardgivarstod MIGRÄN Analgetika/COX-hämmare Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning Andrahandsval ibuprofen, tablett, kapsel,
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merBemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.
Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke. Ni som arbetar inom vården träffar ju dagligen personer som har drabbats av neurologisk sjukdom Eftersom jag har stor kännedom om parkinson,
Läs merParkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman
Parkinsonskolan Del 1 Sammanställd av Anders Borgman 2 Parkinsons sjukdom Diagnosen Parkinsons sjukdom (PS) kan inte fastställas genom exempelvis ett blodprov eller genom en röntgen av hjärnan etc. Med
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin
Läs merAtt leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Neurologi Huvudvärk Migrän Se Läkemedelsboken för spänningshuvudvärk m.fl. Anfallsbehandling paracetamol* acetylsalicylsyra naproxen* sumatriptan* metoklopramid*
Läs merNu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova
APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider
Läs merNeurologi. Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom 1 PARKINSONS SJUKDOM. Kardinalsymtom. Parkinsonpatient. Farmakologisk behandling
PARKINSONS SJUKDOM Neurologi Kardinalsymtom Parkinson MS CP Epilepsi Hypokinesi Tremor Rigiditet Margit Gabrielson Parkinsons sjukdom Prevalens: 100-200/100.000 inv Debutålder: 55-60år kvinnor=män Symtom:
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 1072/2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 SÖKANDE Smerud Medical Research International AS Drammensveien 41 N-0271 Oslo Norge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merHUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig
Läs merSifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga.
Fall 1: Krister Krister, 48 år, kommer till vårdcentralen då han upplever att han de senaste 6 månaderna känt sig trött och fått allt svårare att koncentrera sig. Han tycker också att minnet blivit sämre.
Läs merParkinsons sjukdom. Patofysiologi
Parkinsons sjukdom Ref: Håkan Widners föreläsning 30 mars 2006, Gun Lindahls text från intranätet 000518. (Se neurologens hemsida: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=237305 Patofysiologi Parkinsons
Läs merBefintliga och nya mediciner för Parkinson s sjukdom
Befintliga och nya mediciner för Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse Docent, Överläkare Teamledare Parkinsonteamet SUS, VO Neurologi och Rehabilitering Neurologiska Kliniken Konferens Parkinson Skåne
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merRiktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merEn vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merAripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merÅngest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom
Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merJanssen-Cilag AB. Viktig information om ditt nya läkemedel
Janssen-Cilag AB Viktig information om ditt nya läkemedel Viktig behandlingsinformation PRILIGY används för behandling av för tidig utlösning eller prematur ejakulation (PE) hos män som är mellan 18 och
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett
Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merRestless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer
Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,
Läs merwww.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.
VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merBilaga Läkemedelsbehandling
Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,
Läs merSkakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus
Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merDopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS
Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merDemenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Läs mer