Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja"

Transkript

1 Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja

2 Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2 Hur vanlig är sjukdomen?...2 Vem insjuknar i Parkinsons sjukdom?...2 Vården av Parkinsons sjukdom...3 Motion...3 Psykisk stimulans...3 Kost...4 Medicinering...4 Kirurgisk behandling...7 Pace-maker för hjärnan...7 Nervskärning...7 Informationsteknik inom vården...8

3 Inledning En av de intressantaste sjukdomen inom neurologin är Parkinsons sjukdom. Vad orsakas Parkinsons sjukdom av? Vilka är dess symptom och vem drabbas av denna sjukdom? Inom Parkinson ska också vårdande vården beaktas. Hur skall sjukskötaren kunna lindra en patient som lider av Parkinson? Symptom De vanligaste symptomen i Parkinsons sjukdom är skakningar (tremor), muskelstelhet (rigiditet), långsamma rörelser samt balansstörningar. De här är inte de enda symptomen. Dessutom kan symptomen vara individuella för varje människa. En del patienter behöver inte alls ha tremor, utan istället känner de muskelsvaghet. Symptomen vid Parkinsons sjukdom dyker inte upp under en natt. Först kan man börja känna skakningar eller muskelsvaghet i högra handen. Sedan efter till exempel ett halvt år kan den sprida till det högra benet. En del har symptom endast i de övre extremiteterna eller på andra sidan av kroppen. För en del kan skakningar också förekomma i hakan och tungan. En patient med Parkinsons sjukdom kan endera lida av symmetriska eller osymmetriska symptom. Oftast handlar det dock om osymmetriska symptom. Ifall patienten dock lider av symmetriska symptom, skall läkaren undersöka honom noggrant. I sådana fall lider patienten samtidigt av skakningar i vila, muskelstelhet, långsamhet och balansproblem. Dessutom kan patienten lida av svettningar, lågt blodtryck (RR), ökad känslighet, depressiva symptom osv. Nervcellernas förstörelse Vad är det i så fall som händer i hjärnan? Det som orsakar Parkinsons sjukdom är att nervcellerna i hjärnan dör i mycket snabb takt. Nervcellernas uppgift i hjärnan är att bilda dopamin. Nervceller förstörs också hos friska människor, men dock på grund av åldern. Förstörelse av nervceller i Parkinsons sjukdom sker endast tidigare och snabbare. Nervcellerna förstörs i den svarta substansen, vars uppgift är att reglera rörelserna, balansen och hållningen. Med hjälp av signalsubstansen dopamin förs signalerna från cell till cell. Processen sker inte under en minut, utan kan ta flera år. Detta betyder att symptomen inte

4 heller märks genast. Parkinsons sjukdom kan inte botas, men dess symptom kan kontrolleras med läkemedel. Sjukdomsförloppet Man har ännu inte hittat något man skulle kunna bota Parkinsons sjukdom mot. Denna sjukdom uppkommer långsamt. Sjukdomen framskrider olika hos olika personer. Vissa patienter kan ha försämrad motorik som kan uppkomma redan inom några år medan andra kan ha mycket lindrigare symptom som uppkommer först efter ca tio år. De som insjuknar i Parkinsons sjukdom har symptom som ligger mellan dessa. Diagnos Man diagnostiserar alltid sjukdomen genom en neurologisk undersökning och intervju. Men man kan inte diagnostisera Parkinsons sjukdom med blodprov eller röntgen- eller magnetundersökning. Det är mycket viktigt att diagnostiseringen görs rätt eftersom detta är en kronisk sjukdom som har en fortsatt medicinering. Men det är inte heller alltid lätt att utföra denna diagnos. Och det är inte heller bråttom med att börja denna medicinering. Det är också vanligt att neurologen gör en undersökning av hjärnan så att han kan utesluta andra sjukdomar som är mer sällsynta. Hur vanlig är sjukdomen? Parkinsons sjukdom är en rätt vanlig sjukdom, eftersom 1-2 personer av tusen insjuknar i den. Av de människor som är över 70 år är det redan 1-2 personer av hundra som insjuknar. Det finns uppskattningsvis ungefär personer i Finland som har Parkinsons sjukdom, och årligen insjuknar ungefär 750 personer. Att få sjukdomen före man fyllt 30 år är ganska ovanligt och de flesta som insjuknar brukar vara mellan 50 och 70 år. Män brukar drabbas oftare än kvinnor. Vem insjuknar i Parkinsons sjukdom? Man vet inte ännu vad det är som orsakar Parkinsons sjukdom. Fastän det har gjorts många vetenskapliga undersökningar har man ännu inte kommit fram till någon förklaring varför

5 man insjuknar i Parkinsons sjukdom. Man har provat att undersöka olika miljöfaktorer men inget direkt har kunnat bevisas. Man kan inte heller bevisa att Parkinsons sjukdom skulle ha någonting med ärftligheten att göra, som skulle följa något känt mönster. Därför är det osannolikt att de som har Parkinsons sjukdom skulle föra vidare det till sina barn. Vården av Parkinsons sjukdom Tills vidare är Parkinsons sjukdom en obotlig sjukdom. Man kan dock påverka sjukdomsförloppet genom sina levnadsvanor. Motion Aktiv motion är en grundförutsättning för upprätthållandet av funktionsförmågan för alla människor. Speciellt viktigt är det för personer med Parkinsons sjukdom. Regelbunden motion och avslappnings- och tänjningsövningar är bra att utföra dagligen.vardagsmotionen, som att dammsuga, shoppa eller gymnastisera är viktig. I början av sjukdomen är det ofta tillräckligt med daglig motion, men i ett senare skede kan man förutom gymnastik- och tänjningsprogram vara i behov av fysioterapibehandling. Med fysioterapi kan man lindra muskelstelhet och smärta och förbättra utförandet av dagliga sysslor. Att simma, bassängträning och stavgång passar de flesta. Att delta i gruppgymnastik är mycket bra. Grupperna träffas oftast regelbundet veckovis. Att komma ut och träffa andra personer piggar upp, vilket i sin tur också förbättrar funktionsförmågan. Många Parkinsonklubbar har gymnastikgrupper och andra gruppaktiviteter. Psykisk stimulans Minst lika viktigt som att träna kroppen är det att träna hjärnan och att bibehålla sina sociala aktiviteter. Det gäller att ägna sig åt allt som gör en glad och som man finner tillfredsställelse i. Exempel på detta är: Spela schack, lösa korsord, lösa gåtor, läsa, lyssna på talböcker, spela sällskapsspel ( Alfapet, Trivial Pursuit, Memory, Schack, Bridge mm), titta på TV (t.ex. olika slags frågesportsprogram), lyssna på radio, gå på bio, teater, konserter, utställningar... Att umgås med släkt och vänner, delta i studiecirklar och att engagera sig i föreningsliv är också stimulerande aktiviteter.

6 Men hjärnan behöver även vila. Tillräcklig sömn och avslappningsövningar gör gott och känns vitaliserande. Kost Skall man äta på något särskilt sätt vid Parkinsons sjukdom? Rent allmänt är mag- och tarmrörelserna hos parkinsonsjuka svagare och långsammare. Magsäcken kan öppna sig mer sällan. Medicinen L-dopa som tas upp först i tolvfingertarmen är dels beroende av att magmunnen öppnar sig, dels att det inte finns konkurrerande aminosyror i form av proteinrik mat i magsäcken. Därför är det bra att ge medicinen, speciellt L-dopa preparat, ca 30 minuter innan man äter. Somliga föredrar att inta den mer proteinrika födan på kvällen. Viktigast är dock att man äter en näringsriktig, varierad och väl sammansatt kost med mycket fibrer. Det är bra om man pratar med en dietist och får tips. Medicinering Eftersom ingen vet varför nervcellerna som producerar dopamin dör går det ännu bara att behandla symtomen. Doseringen av medicinerna är mycket individuell och måste utprovas väldigt noggrant. Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på om det finns för mycket eller för lite dopamin i hjärnan. Det kallas on-off-symtom. Vid on-symtom blir personen överrörlig och har mycket svårt att kontrollera sina rörelser. När mängden dopamin sedan sjunker går personen över till off-läge och blir väldigt stela. Personer som insjuknar i Parkinsons sjukdom kommer troligtvis att hela resten av sitt liv vara beroende av medicinering. Regelbunden medicinering är en av grundpelarna i vården. Sjukdomssymtomen kan idag mycket effektivt lindras. Genom medicineringen ersätter man dopaminbristen som uppstått i hjärnan. I början av sjukdomen kan man ofta använda en kombination av olika läkemedel. Antalet läkemedel berättar i sig inget om sjukdomens stadium. Man påbörjar medicineringen med små doser och ökar småningom doseringen. Medicineringen är alltid individuell och kan variera mycket från person till person. Ibland har medicinerna biverkningar, som kan vara svåra. Medicineringen av personer med Parkinsons sjukdom kräver därför särskild noggrannhet och uppföljning av en kunnig läkare.

7 Det finns flera olika läkemedel som med god effekt lindrar symtomen under många år. Kirurgiska metoder i form av elektrostimulering är en av behandlingsmetoderna. Vanligaste läkemedlet är levodopa. Andra läkemedel är dopaminhärmare och dopamin-förstärkare. Senast i raden är läkemedlet Stalevo och det pumpbaserade preparatet Duodopa. 1) Levodopa Grundstenen i medicineringen är levodopa (Kardopal, Madopar, Sinemet ), som är den viktigaste och mest effektiva av Parkinson-medicinerna. Levodopa är ett förstadium av dopamin och förvandlas i hjärnan till dopamin. Behandlingen påbörjas inte alltid med levodopa och ofta används andra mediciner i synnerhet hos yngre personer, som vid stora levodopa-doser och under lång tids användning kan få ofrivilliga rörelser (dyskinesier). Äldre personer kan få försämrad orienteringsförmåga och hallucinationer av en kombination av flere mediciner och då kan det vara skäl att endast använda levodopa. Medicineringen påbörjas med små doser som stegvis höjs, tills man funnit bästa nivå för varje enskild person. För att undvika biverkningar kan det vara av fördel att tolerera en viss grad av Parkinson-symtom och inte sträva till att vara helt symtomfri. Levodopa börjar verka efter att man använt läkemedlet ett par veckor, men ibland kan det ta upp till ett par månader innan man uppnått bästa effekt. För att uppnå en jämn verkan doseras medicinen vanligtvis tre eller fyra gånger per dag. Tiden mellan doserna kan fås längre genom att använda långtidsverkande (depot) levodopa. 2) Dopaminhärmare (dopaminagonister) Dopaminagonisterna bromokriptin (Parlodel ), cabergolin (Cabaser ), pergolid (Permax ) och pramipexol (Sifrol ) påverkar dopaminreceptorerna i nervcellerna. Hos alla personer med Parkinsons sjukdom är inte dopaminagonisterna lika effektiva som levodopa och biverkningar kan lättare uppstå. Även äldre personer, som tål medicinen, kan ordineras en dopaminagonist. Medicineringen kan påbörjas med en dopaminagonist och då kan levodopabehandlingen framskjutas. Ofta används dopaminagonisterna vid sidan av levodopa

8 och då kan man ha en lägre dos av levodopa eller som tilläggsmedicin då levodopas effekt inte räcker. 3) Dopaförstärkare, selegilin Selegilin (Eldepryl, Selegilin ) minskar nedbrytningshastigheten av dopamin genom att förhindra MAO-B enzymet att nedbryta dopamin. Selegilin kan användas som en första medicin för att uppskjuta introduktionen av levodopa till ett senare skede. Läkemedlet kan även användas som tilläggsmedicin i ett senare skede av sjukdomen för att förstärka levodopas effekt och kunna sänka intaget av levodopa. Det är skäl att ta selegilin på morgonen för att undvika sömnproblem. Selegilin kan förorsaka blodtrycksfall, som upplevs som svindel då man reser sig upprätt. 4) COMT-hämmare COMT-hämmare, bl.a. entacapone (Comtess ), förhindrar som namnet säger enzymet vid namnet COMT at t verka i bl.a. levern, tarmen och njurarna. COMT-enzymet bryter ned levodopa. Då man förhindrar enzymet att verka, kan levodopa i blodet verka längre och doseringen av levodopa kan minskas. Tillsvidare har man mest erfarenheter av att använda COMT-hämmare vid on-off symtom hos personer som haft sjukdomen en längre tid. Erfarenheterna av COMT-hämmare i andra situationer blir allt större hela tiden. Medicinen används alltid tillsammans med levodopa, eftersom den uttryckligen förstärker levodopas effekt. Ensamt använt har läkemedlet ingen effekt. I vissa fall kan diarré och magsmärtor uppstå. 5) Antikolinergika Antikolinergika läkemedel, såsom biperidin (Akineton, Ipsatol ) och orfenadrin (Norflex ) är gamla parkinsonpreparat, som främst används vid lindriga symtom i början av sjukdomen eller för att lindra skakningar och salivutsöndring. Läkemedlet kan lindra skakningar men har liten effekt då det gäller muskelstelhet eller långsamhet. Antikolinergika kan ofta lämnas bort då man startar medicineringen med

9 levodopa. Hos äldre personer kan antikolinergika försvaga minnet och förorsaka problem vid urinering. 6) Amantadin Amantadin (Atarin ) motsvarar till sin effekt de antikolinergiska läkemedlen. Amantadin kan användas som ett första läkemedel främst hos äldre personer eller för att förbättra levodopas effekt. Ensamt använt förorsakar amantadin sällan biverkningar. Kirurgisk behandling Kirurgisk behandling ( pallidotomi, thalamotomi, elektrostimulering) kan komma ifråga, ifall man inte uppnår önskade resultat med medicinering. Kirurgisk behandling görs endast undantagsvis och är inte ett bra alternativ för alla. Fortfarande på försöksstadiet finns också metoder där man inplanterar olika dopaminproducerande celler i hjärnan. Pace-maker för hjärnan En metod att försöka dämpa mycket svåra skakningar och ofrivilliga överrörelser är att använda en neuropacemaker. Pacemakern styr elektroder som är inopererade direkt i hjärnan, vilka i sin tur ger hjärnan impulser så att darrningarna upphör. Man kan på så vis komma åt vissa parkinsonsymtom, främst de ofrivilliga skakningarna. Man stimulerar thalamus elektriskt. Nervskärning Ibland kan även ett litet ingrepp i rätt område av hjärnan vara till hjälp för vissa parkinsonpatienter, särskilt om medicinerna inte hjälper på ett tillfredsställande sätt. Vid mycket starka ofrivilliga rörelser är ett alternativ att genomgå en operation där vissa nerver i ett område i hjärnan som heter pallidum skärs av. Resultatet brukar bli bra i de flesta av fallen med tanke på de ofrivilliga rörelserna.

10 Informationsteknik inom vården Informationsteknik behövs för samarbete mellan olika vårdinrättningar. Utan utbyte av informationen klarar sig hälsovården inte. För att kundbetjäningen och skötseln av uppgifterna skall fungera bättre skall man följa de senaste anvisningarna av informationstekniken. Informationstekniken skall både kunna motsvara patienternas och vårdinrättningarnas behov. Datorer är också bra för insamling av hälso- och sjukjournaler. Många olika personalgrupper behöver och producerar uppgifter om patienten via datorn. På detta vis har alla personalgrupper tillgång till patientuppgifterna. Exempel på personalgrupper kan vara sjukskötare, läkare, fysioterapeut, fysiker och kemister. Om det finns tid och resurser ordnas det skolning om informationsteknik för dessa arbetstagare. Sjukhuskommunalförbundet och hälsocentralskommunen bär själva ansvar att de får och lär sig den senaste informationstekniken. Målen för informationstekniken är att den tas effektivt i bruk, få säker information och snabbare informationsutbyte samt att tillgodogöra sig informationen. Informationstekniken behövs också i beställning av tekniska redskap samt material och mediciner. Varje dag uppstår det en stor mängd sjukjournaluppgifter och arkivlokalerna fylls snabbt. Dessutom är det besvärligt att plocka fram uppgifterna i vårdsituationen. Därför är användningen av informationsteknik nödvändig. Dessutom är det billigt att spara information på datorn. Förvaltnings- och ekonomipersonalen behöver också information om hur systemet fungerar inom hälsovården. Nytt inom hälsovårdsbranschen är också dataexperterna. Avslutning Parkinsons sjukdom är en rätt vanlig sjukdom. Det finns ingen botning till sjukdomen, men med hjälp av ovanstående mediciner kan man lindra symptomen. Informationstekniken är också betydande för patienter som lider av Parkinsons sjukdom. I nätet kan patienterna hitta råd om hur man kan leva med Parkinsons sjukdom.

11 Källförteckning Kuopio, Anne-Maria Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom. Finlands Parkinsonförbund. Sairaalaliitto. Julkaisu 115. Tietotekniikka terveydenhuollossa 1990-luvulla Helsinki.

Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom

Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom Handbok för personer med nydiagnostserad Parkinson sjukdom Anne-Maria Kuopio, LT, neurologi. Översättning: Maria Laaksonen Du har nyligen fått

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

Parkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman

Parkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman Parkinsonskolan Del 1 Sammanställd av Anders Borgman 2 Parkinsons sjukdom Diagnosen Parkinsons sjukdom (PS) kan inte fastställas genom exempelvis ett blodprov eller genom en röntgen av hjärnan etc. Med

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Till dig som fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som fått diagnosen Parkinsons sjukdom Du har fått diagnosen Parkinsons sjukdom. Du har kanske någon i din bekantskapskrets som har sjukdomen. Eller så är det första gången du hör talas om Parkinsons

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi Parkinsons sjukdom Ref: Håkan Widners föreläsning 30 mars 2006, Gun Lindahls text från intranätet 000518. (Se neurologens hemsida: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=237305 Patofysiologi Parkinsons

Läs mer

Patientinformation 2012-01-16

Patientinformation 2012-01-16 Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Fysiatriska avdelningen, tel. (06) 826 4365 Vårdplanerare tel. (06) 826 4782 Avdelning 7, tel. (06) 826 4303 VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET

PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET PARKINSONS SJUKDOM OCH TRÖTTHET Man har alltsedan James Parkinson år 1817 beskrev Parkinsons sjukdom kännt till att trötthet hör till symtomen vid Parkinsons sjukdom. Han fäste sig vid de typiska sömnstörningarna

Läs mer

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 november 2011 1181/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om körhälsa Utfärdad i Helsingfors den 25 november 2011 I enlighet med social-

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Hur mås det? Information om. Parkinsons sjukdom

Hur mås det? Information om. Parkinsons sjukdom Hur mås det? Information om Parkinsons sjukdom Innehåll PROLOG... 3 BAKOM SKRIFTEN... 4 1. BEGYNNANDE SYMTOM NÅGRA EXEMPEL... 5 2. VAD ÄR PARKINSONS SJUKDOM?... 6 3. REAKTIONER PÅ SJUKDOMSBESKEDET... 7

Läs mer

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

BILAGA II INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET ANSVARIG FÖR IMPORT OCH FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS OCH VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE

BILAGA II INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET ANSVARIG FÖR IMPORT OCH FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS OCH VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE BILAGA II INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET ANSVARIG FÖR IMPORT OCH FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS OCH VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE FÖRORDNANDE OCH ANVÄNDNING 4 A. INNEHAVARE AV TILLVERKNINGSTILLSTÅNDET

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter donepezilhydroklorid Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Vad händer i hästens leder?

Vad händer i hästens leder? Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Falldiskussion 1. Navigate PD 1 Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Varmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året.

Varmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året. PARKINSONBLADET Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland Mars 2014 Bladansvarig Inger Celion www.parkinsonforbundet.se Länsföreningar Västra Sverige Mars är den 3:e månaden enligt

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer