rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 3 jun 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 3 jun 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :14: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n denna tll oss av msstag. Därför får n tllbaka den nu (vlket kallas för att v begär kompletterng), och n kan fortsätta jobba med er rapport som n tänkt! :19: Oj, vlken bra rapport n har skckat n tll oss, det har vart ett nöje att läsa den. Det ser ut som om barnens fantas och kreatvtet har flödat ert Grön Flagg-arbete. Det är fantastskt att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer. När barnens ntresse är fångat, så kommer lärandeprocessen av sg självt. Bra jobbat! Vad kul att n vll nsprera andra förskolor tll att arbeta mot en hållbar utvecklng och att n har fått ett mljöstpendum. Gratts tll det! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har planer på att ev. nföra tydlgare Grön Flagg råd med de större barnen, för att verklgen följa och lyssna på deras reflektoner och upplevelser krng olka aktvteter. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Bland de mnsta barnen, som arbetar med vattnets kretslopp, har v försökt att utgå från deras ntresse då v gått vdare med arbetet efter hand. V har fått pröva på att erbjuda olka aktvteter för att se vad de har fastnat för och vlket som nte fångade deras ntresse utan var fel ngång från oss pedagoger... Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp Öka vår förståelse för vattnets kretslopp. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Idag påbörjar v vårt tema- Vattnets kretslopp, genom att på olka sätt undersöka vatten olka former. V kommer att droppa vattendroppar på ett plexglas med färgat papper under, som barnen får känna, smaka och lukta på alltså använda sg av sna snnen Efter ett tag lägger v även på sbtar på plexglaset och ser hur barnen reagerar på detta Hur gck det Barnen kände, smakade och luktade på vattnet och upptäckte snabbt att det gck

3 att plaska med Då v även la på sbtar form av stavar, tog smaksnnet över ganska snart Idag fortsätter vårt mljöarbete krng Vattnets kretslopp som v påbörjade förra veckan. Då fck barnen undersöka vatten med alla sna snnen, och nu ska barnen få måla vars en vattendroppe gps. V ska på olka sätt konstruera vattnets kretslopp, för att de ska få en första nskt krng vattnets betydelse. Barnen målade sna vattendroppar med olka blå nyanser. Det verkade som att det var första gången för några av barnen som de kom kontakt med flytande färg, och någon vlle gärna smaka på den först Detta är helt enlghet med teorer krng små barns lärande, att man första hand vll utforska nya saker med munnen Idag ska v leta vatten på förskolan Var fnns det vatten nomhus vad använder v vatten tll Här försöker v ytterlgare öppna upp barnens tankar krng vår vattenanvändnng...barnen började gå runt på avdelnngen och leta vatten på olka ställe. I början såg de frågande på oss och tycktes undra vad v menade med att leta efter vatten nomhus, men tll slut kom de gång och pekade ut många ställen med vatten: Kranarna, toaletten, vattenbordet, avloppet och avloppsrören. Vårt syfte är att barnen ska bl uppmärksamma på hur mycket v använder vatten tll och att detta är en lvsnödvändghet för allt levande på jorden.även om denna nskt kanske nte kommer förrän långt senare Huvudsaken är att v väcker lusten för lärandet V tar med oss förstorngsglas på vår promenad, och letar vatten utomhus V hoppas på en regng dag, annat fall går v tll en bäck Så här blev det: Tyvärr var detta nte en regng dag, men v besökte bäcken stället. I bäcken var det nte mycket vatten men stället sjöng v en sång om vattendroppar. På vägen tll och från bäcken undersökte barnen sn omgvnng med hjälp av förstorngsglas. De httade svampar, daggdroppar och klöverblommor med vatten. Detta upptäckte barnen då de vände på blomman och vattnet rann ut. Eftersom barnen vsar ntresse för skapande med färg, kopplar v hop detta med vårt vattentema. V erbjuder barnen olka sorters färg som vattenfärg och flaskfärg, för att se vad de väljer att arbeta med Så här blev det: Barnen valde först att måla med enbart vatten för att sedan övergå tll flaskfärgen. Kanske beror detta på att det blr mer färg på pappret med flaskfärgen än med vattenfärgen. Idag har v vattenlek nomhus, där barnen får testa olka saker som: blåsa på flrtkulor, prova vattenhjul och ösa/mäta med olka mått. Så här blev det: Barnen undersökte och expermenterade med vattnet och olka former och mått som v plockat fram. Det syntes att detta var uppskattat av barnen och de höll på en lång stund. Eftersom barnen har vsat stort ntresse för vattenlek, ska v denna gång enbart ställa fram materalet utan vatten, för att se vad barnen väljer att göra V ska försöka spela n detta med hjälp av Ipaden, för att nte barnen ska bl hämmade sna val på grund av vår närvaro. Självklart sker detta under uppskt men syftet är att v ska få syn på hur mljö och tdgare erfarenheter påverkar barnens agerande Så här blev det: V ställde fram samma materal som v brukar använda vd vattenlek, och rggade Ipaden så att barnens val av handlande kunde bl dokumenterat utan att v pedagoger "störde" barnens handlande. De flesta barnen gck drekt fram och började leka med sakerna, men det dröjde länge nnan någon hämtade vatten. Man såg även tydlgt hur något av barnen lekte "vattenlek" genom att låtsas hälla från en behållare tll nästa...utan rktgt vatten.. Efter ett tag satte v fram några brngare med vatten bredvd, och efter ett ltet tag upptäckte något barn detta och hällde upp lådan. Leken med vattnet pågck ett tag och hela tden "bjöd" barnen n oss pedagoger leken genom att bjuda på låtsaskaffe och lknande. V kommer att prova samma sak gen nom kort, för att se om barnen snabbare tar egna ntatv nästa gång med att hämta vatten fast detta nte kommer från oss pedagoger? V gör om samma sak som förra veckan för att se om barnen själv tar ntatv tll att hämta vatten denna gång, och ltar på sn egen förmåga Så här blev det: Barnen gck nästan drekt bort tll vattenleksakerna då de upptäckte att de var framme. Det var ungefär lka stort ntresse som förra gången, men de höll nte på specellt länge. Har v haft denna leken för ofta och behöver v utmana dem på något nytt sätt? Detta tar v med oss tll nästa vecka då de stället ska få undersöka vattnets egenskaper med hela kroppen... Idag erbjuder v vattenlek med hela kroppen, eftersom v än så länge enbart har undersökt vattnet med våra olka snnen. Så här blev det : De flesta barnen vlle drekt hoppa bassängen och de badade nästan en hel tmme. Några valde att stta bredvd och stället leka med vatten en mndre balja. I början var det ganska stllsamma aktvteter bassängen, men mot slutet var det några som la sg ner på magen också. Ny termn och nya utmanngar med vårt mljöarbete. V försöker ännu mer utveckla barnens delaktghet och nflytande, och ska genom det barnen vsar ntresse för vdarutveckla arbetet krng vattnets kretslopp. Äntlgen har snön kommt, och v ser genast vad barnen ntresserar sg för...nämlgen vattnet ny form det vll säga vntervatten... V tog n snö på avdelnngen och lät barnen bekanta sg med den genom alla våra snnen. Ganska snart fck vhöra att den var kall. Barnen hämtade även djur, dockor och blar som fck vara en del utforskandet av snön. Dagen därpå upptäckte något barn plötslgt att det fanns vatten, smutsgt vatten vattenbordet där snön hade funnts. V hämtade dokumentatonen från då de lekte med snön och försökte väcka deras funderngar krng vad som hade skett? Vattnet var så smutsgt att de knappt vlle stoppa ner fngret det... Tllsammans med barnen körde v ut bordet med vattnet utomhus, med förhoppnng om att det skulle frysa, vlket även hände. Någon dag efter plockades bordet återgen n, och barnen fck undersöka vattnet ny form ytterlgare en gång. Någon av de yngsta barnen försökte fylla en kopp med vattnet...men tycktes lka förvånad varje gång han tttade koppen och den var tom...genom att barnen om och om gen få lov att utforska vattnets olka former hoppas och tror v att de kommer fortsätta att undersöka vattnets olka egenskaper, och kanske komma på saker som nte ännu är påkommt... Nu var det äntlgen dags att få besöka vattnet dess naturlga form, så dag har barnen gått bäcken med sna gummstövlar...de kände på vattnet, såg hur löven flöt med strömmen och provade om olka naturmateral flöt eller sjönk... Väl hemma på gården gen ser v att barnen några dagar senare provar det som de vart med om vd bäcken; de samlas vd baljan som är full av vatten och lägger ner olka föremål den. De verkar vara djupt fokuserade. Nästa gång v går ut ser v tll att det fnns vatten baljan gen och då vll barnen gärna ta fram leksaksbåtarna. Någon av barnen har kanske sett hur de större leker med båtarna vattnet och vll göra lkadant. Under våren kom det ett par rktgt varma dagar och då tog v tllfället akt och lät barnen använda vatten med hela kroppen utomhus. De blandade med sand och jord för att baka eller laga mat. De hällde, drällde och geggade med spannar, spadar och olka byttor. Den här leken kommer tllbaka ofta, ofta. Barnens ntresse är tydlgt och aktvteten blandas med glada utrop och andra verbala uttryck. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har de yngsta barnen, 1-2 årngarna, vår grupp och därför var valet av vattnets kretslopp ganska självklart för oss. V har valt detta med tanke krng barnens stora ntresse av vatten olka former och känner att v på detta sätt har gett dem nflytande processen eftersom v utgått från deras ntresse. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Kretslopp Få mer förståelse krng sopsorterng och återvnnng. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började med en tur tll skogen. När v var där httade barnen och v en hög med "skräp" som v lagt dt smyg. Alla samlades krng det och pedagogen frågade barnen: Vad är detta som lgger här? Ska det vara skogen? Vad ska v göra med det? Några av barnen sa: "Det är skräp." "Djuren kan skada sg om de äter detta." "V måste ta hem det tll dags och slänga det soptunnan." Så v samlade upp skräpet och tog det hem för att undersöka det närmare. Dagen efter samlngen hade en väska upphttats på förskolan. V öppnade den tllsammans och vad fanns nut. Jo två reskamrater, Uggla och Brum. De var ute på en resa genom olka länder. De skulle besöka länder av olka materal som metall och kartong. De hade skrvt ett brev där de bland annat undrade om v vlle följa med och lära oss mer om de olka materalen. V skulle också få lära oss hur man återvnner dessa för att skona vår mljö. V vlle gärna följa med på resan som kommer att ske framöver. Sen hällde v upp skräpet som v httat skogen på golvet samlngen för att ttta närmare på vlka materal det var gjort av. V frågade barnen vad det var gjort av. Någon sa pzzakartong och färgflaska, Där fanns olka slags materal skräpet och helt plötslgt flög Uggla fram och landade på något glansgt. Vad var det, undrade han. V tttade, luktade och kände på det blänkande materalet. Det är metall sa Uggla. Var kommer det från, undrade v sen. Då fck barnen och v se en flm från en gruva långt ner där de borrade fram malm som skulle bl metall. Aha, det är där det kommer från. Kan v nte göra något rolgt av metall, alla tllsammans. Ja, en mobl av metallfole att hänga taket. Barnen fck en ståltråd och fole att skrynkla hop och trä på tråden. De glänste ljuset när de hängde uppe. V fortsatte med att veckan därpå undersöka metallburkar. Hur känns, luktar och ser de ut? Barnen fck undersöka dem och kom fram tll att de var hårda och blänkte. Sedan tog v fram stora magneter och barnen fck prova om de fastnade på burkarna. V hade även metallkapsyler som barnen fck prova magneterna på. Det syntes på barnen att de blev fascnerade av hur de kunde fastna. De slängde kapsyler och fångade dem med magneterna. Rolgt! Sedan gck alla barnen runt och undersökte med hjälp av magneterna på förskolan var det fanns metall där magneterna fastnade. De httade många olka ställen: Kylskåp, stolar, dörrlås, fläktskåp bland annat. V tttade på flm om vad man kan tllverka av metall. Denna gång var det en spännande flm om bltllverknng. V gck tll återvnnngsstatonen och tttade på alla contanerna som fanns. Där var blder på dem så barnen kunde se vad som skulle vara vlken contaner. Sedan hjälptes v åt att kasta medhavd metall rätt contaner. Veckan efter pratade v om var burkarna ska ta vägen när de används. V tttade på blder från när v besökt återvnnngsstatonen och kastat metallavfall. Barnen kunde återkoppla tll tdgare tllfällen. Det var där v skulle slänga burkarna. Barnen gjorde sedan robotar av burkar, metalltråd, magneter med mera. För att avrunda metallbten på temat tog v fram de burkar v hade och barnen fck känna, banka och skramla med kapsyler dem. Allt för att få barnen att få en ssta kontakt med metall nnan v går vdare för att undersöka andra materal. Sedan tog v burkarna och gck ner tll återvnnngen för att tllsammans kasta dem. När v precs kommt ner dt, kom en stor lastbl. Han backade tll en av contanerna, öppnade den och kopplade den tll lastblen. Barnen stod helt stlla och bara tttade på detta spännade. Contanern lyftes och tömdes lastblen. Spännande! När han var färdg och kört gck v fram och letade efter metallcontanern. Barnen httade den och v hjälptes åt att kasta alla burkarna. Nästa materal för barnen att bl bekant med är olka slag av papper som tll exempel tdnngar och kartong. V steg n flygplanet och "flög" väg tll papperslandet. Där mötte v Uggla och Brum gen. De hade också rest dt och vlle ta hjälp av oss att undersöka vad som fanns rummet. På golvet låg tdnngar, hushållspapper, rtpapper, kartonger huller om buller. Vad var detta gjort av, undrade de. V började undersöka materalet. Det var nte så glansgt och hårt som metall. Vad kan det vara? Papper, sa någon. Men var kommer det från? För att få svar på detta tttade v alla på en flm om hur man gör papper. Det börjar med en skogsmaskn som sågar träd som sedan går vdare tll ett pappersbruk och blr papper. Aha, men kan v nte göra eget papper? Det måste v prova. Barnen fck rva dagstdnngar remsor och lägga vatten över natten. Dagen efter la barnen remsorna en mxer och en vuxen körde masknen tlls remsorna var en enda pappersgröt. Denna fångade v upp med en nätklädd ram som sedan fck rnna av och hällas upp. När den torkat hade v ett nytt papper att dekorera. Det papper var torrt så tryckte v mönster på det med hjälp av en seller. Det blev fna papperstavlor att sätta upp väggen. Vd ett senare tlffälle tttade på en flm om hur man återvnner papper och kartong och sedan fck barnen måla hus på återvunna mjölkkartonger som v byggde en hel stad av. Efter nyår har barngrupperna ändrats så då har v också ändrat lte på arbetssättet. V fortsätter med återvnnngstemat men gör på ett lte annat vs. Uggla och Brum har v sagt hej då tll och stället har v fått två nya fgurer som ska hjälpa oss med att lära oss mer om återvnnng. De heter Barr och Pnne och är med flmer från UR som lär oss återvnna. Första flmen handlade om hur glas och tdnngar ska återvnnas. Efter flmen la v upp en massa skräp av olka materal på ett bord. Tllsammans undersökte v vlka materal som skräpet var gjort av. Det var många olka materal som kartong, glas, plast och metall. Barnen hade bra koll på vad materalet hette och var man ska gör av det. Det ska återvnnas, sa de. Man får nte slänga det skogen för djuren kan skada sg, berättade de också. När v sorterat materalet gck v ner tll återvnnngsstatonen och hjälptes åt att lämna det rätt contaner. Nästa flm handlade om hav och kretslopp. V fck se hur Barr och Pnne räddade ett papper från att hamna vattnet för att stället slänga det papperskorgen. Efter flmen plockade en vuxen fram olka vätskor och skräp på bordet. Det var

6 bland annat motorolja, målarfärg, mjölk och plastpåsar. Barnen fck fundera på vad som fck hällas vattnet av dessa. Vlka var farlga för fskarna? V tttade på sakerna ett och ett och barnen hade full koll på vad som var farlgt. Mjölk kunde man ju hälla eftersom v kan drcka det, sa barnen. Men nte de andra för de var gftga, kommenterade de. Sen fck de rta och vsa på vad som är fel och rätt att slänga skräp. Inte vattnet var v överens om. Veckan därpå såg v en flm om batterer. Barr och Pnne räddade ett batter från att hamna soptunnan. De måste ju återvnnas för de är gftga, sa de. Efter flmen fck barnen måla låtsasbatterer och göra en batterholk att stoppa dem. Inga batterer skogen, var v alla överens om. Barnen har fått göra monsterdockor av gamla mjölkpaketer som vsar dem att man kan göra nya saker av gamla (återanvända dem). Veckan därpå pratade v om skräp naturen. Hur farlgt det är för djuren. De hade flera barn tankar om. Tll exempel på hur plastpåsar fastnar munnen på djuren. Sedan gck v ut naturen och letade skräp. V htttade mycket som folk hade slängt. När v kom hem sorterade v skräpet och la det återvnnngen. V har gjort ett studebesök på en återvnnngscentral där en nformatör vsade runt och berättade hur man ska sortera och vad som händer med de olka materalen. Barnen frågade mycket och tttade närmare på de olka contanrarna. De tyckte det var mycket som folk hade slängt. Barnen och v har har jobbat med allemansrätten. V tttade på en flm om detta och dskuterade. En annan dag gck v ut och hade en övnng där barnen fck säga om v gjorde rätt eller fel. En vuxen gck skogen och gjorde olka saker som slänga skräp, försöka bryta pnnar och skrämma djur. Barnen protesterade högljutt. Så fck man nte göra. V avslutade temat med en återvnnngsdag där barnen fck bygga båtar av mjölkkartonger, sopsortera och gå en tpsrunda med frågor krng sopor och allemansrätten. Barnen hade full koll på alltng krng detta. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnen får använda alla snnen för att undersöka de olka materalen. De tttar, känner, luktar och lyssnar. Tllsammans pratar v om vad man ska göra med "skräp" v får där hemma. V går tll återvnnngsstatonen många gånger för att skapa en förståelse för var man ska lämna det v får över. V har utgått från hur barn lär och därför försökt att hela tden göra upplevelserna så konkreta som möjlgt. V vll också att det barnen upplever ska lgga nära deras egen vardag så att deras nya erfarenheter och kunskaper ska kunna användas och förankras. Om barnen upplever ett sammanhang av handlande och konsekvenser tror v att nya kunskaper nförlvas bättre. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Kretslopp Undersöka hur matens kretslopp fungerar. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Idag började v med vårt tema Matens kretslopp/resa genom kroppen. V frågade barnen om vad de trodde hände när man åt mat. De flesta vsste att maten kom ner magen efter att v tuggat maten, fröknarna berättade om salven och sedan om matstrupen och magen. Efter det berättade v för barnen att v tänkte rta av dem helfgur och att de sedan skulle få rta olka detaljer på sn kropp det tyckte de verkade kul, fgurerna av deras kroppar lmmades sedan upp på styvt papper, så att de skulle hålla bättre. Veckan därpå fck barnen ttta på sna blder av sna avrtade kroppar, v pratade om v kunde rta dt fler detaljer så att fgurerna lknade oss själva. De kom fram tll att de skulle rta ut ögon, näsa och mun vssa vlle också ha lte hår. De som var lte osäkra tttade på kompsarnas blder och upptäckte snart vad som fattades. Vd tredje tllfället pratade v med barnen om vad som hände om v t.ex. åt en köttbulle vad händer då? Barnen släppte lös sna tankar och funderngar: - Den kommer ner matstrupen - Man tuggar, sen tll magsäcken - Det ramlar ner magen - Det åker ner halsen, matstrupen och sen magsäcken - Mat gör ont magen, gods gör nte ont Efter det läste v en saga om Matens resa genom kroppen. Efter sagan fck barnen ttta på en tecknad bld av hur männskokroppen ser ut nut. V fröknar vsade köttbullens väg genom kroppen. Barnen fck sedan klppa ut blder på en köttbulles väg ner genom matstrupen, magsäcken. Sedan fck de klstra upp blderna på sn egen kropp papper. Alla fxade detta galant! I sagan som v läste fanns även vtamner, kolhydrater, protener och fett blder, dessa målades, klpptes o klstrades fast runt blden på magsäcken. V pratade om att vtamnerna blr v pgga och glada av, kolhydraterna blr v snabba och orkar leka av, protenerna blr v stora och starka av och fett gör att v nte fryser. Barnen tyckte fgurerna var rolga lätta att känna gen. Fjärde tllfället fortsatte resan genom kroppen och v fortsatte prata om vart maten tar vägen när den väl kommt ner magsäcken, barnens tankar krng detta var: - Den åker ner halsen - Där blr den gegga! Vad händer sedan då? Undrar v fröknar vdare - Man bajsar ut den! - Sen fser man den! - Bajskorvar! Fröknarna håller med barnens resonemang och berättar att maten fortsätter ut tarmarna. V tttar gen tllsammans på den tecknade blden av hur

8 männskokroppen ser ut nut. V förklarar och vsar hur maten vandrar genom matstrupen, ner magsäcken, vdare ut genom tarmarna och tllslut bajsas den ut. Fröknarna frågar barnen: Vet n hur långa våra tarmar hade vart om man kunde sträcka ut dem? Barnen gssar och vsar hur lång de tror med hjälp av sna armar. V vuxna har förberett en tråd för att vsa 6 meter + 1 meter. Barnen tycker att det är jättelångt! Snöret sträcks ju över hela rummet! Barnen får fortsätta arbeta med sna egna fgurer där de får klstra n en bld på tarmarna. De funderar själva ut var kroppen tarmarna bör fnnas, för nu vet de ju att maten vandrar genom matstrupen, ner magsäcken, vdare genom tarmarna och sedan bajsas den ut. Det Femte tllfället spenderade v skogen där v gck på BAJSJAKT V httade rådjursspllnng, rävbajs och hästbajs massor. V hjälptes åt att lägga våra fynd en röd spann Som v sedan grävde ner. Tll våren ska v gräva upp den gen för att se vad som hänt! Barnens funderngar krng vad som kom att hända var: - Maskarna äter upp bajset - Det blr mer bajs Tanken med att gräva ned bajsen är ett sätt att vsa matens kretslopp naturen som v alla är en del av. Bajsjakten fortsatte på förskolan Där barnen får prova på spelet Leta bajs från Myror brallan. Vd det sjätte tllfället repeterade v vad v gjort med våra Kroppar. Sedan frågade v barnen vad de gllade att äta för mat? Svaren blev potats, glass, pannkakor, köttbullar, makaroner, köttfärs Därefter pratade v om vad som är nyttgt samt onyttgt att äta. Barnen kom fram tll en massa nyttg och onyttg mat. På nyttgt lstan hamnade: - Morot, gurka - Man kan äta grönsaker det är nyttgt - köttfärs är nyttgt - potats är nyttgt - rs - broccol - spagett o köttfärssås - äpple o päron - frukt är nyttgt På den onyttga lstan hamnade: - Gods - Där är socker det - man ska bara ha gods på lördagar - jag äter gods hos morbror - Glass - Gods - Choklad - o`boy, - fka- det är socker det - saft Som avslutnng fck barnen ttta tdnngar efter nyttg och onyttg mat att klppa ut och klstra upp på ett collage. Temagrupperna har ändrats och Björnberget består nu av barn som arbetat med olka kretsloppsteman. V har därför valt att under vårtermnen arbeta och sammanbnda de två olka kretsloppen så att alla barn kan känna gen sg nom sna delar. V kommer alltså att arbeta både med Matens Kretslopp och återvnnng och sopsorterng. Vårt mål är också att vara mer lyhörda för vad barnen vll göra och är ntresserade av, och på det sättet göra dem mera delaktga valet av aktvteter som erbjuds krng projektet (alltså genom arbetssättet pedagogsk dokumentaton) Vd tllfälle 7 pratade v om frukter och grönt. Idag på samlngen presenterade v en stor skål med dverse frukter, grönsaker och rotsaker. De flesta barnen kände gen varorna och kunde benämna dem vd namn. Det fanns äpplen, apelsner, bananer, päron, vndruvor, lök, tomat, gurka, potats, morötter och rödbetor. V frågade barnen om de vsste hur de olka matvarorna växte, ovan eller under jord, på träd eller buskar. V frågade också om de vsste vart man kunde odla de olka varorna. Vssa varor kände de gen och vsste att man kunde odla hemma trädgården eller sna växthus andra vsste de lte mndre om. V berättade om de exotska frukterna, att de behövde mycket värme och att de växte varmare länder långt borta. V tttade på jordgloben och vsade på den stora skolkartan vart v bor och var de exotska växterna växer. Tllfälle 8 handlade om TRANSPORTER. Idag på samlngen pratade v om olka lvsmedel v har här på förskolan, var kommer de egentlgen från och hur kommer de egentlgen ht tll oss, SÅ VI KAN FÅ VÅR MAT?? Det blev ett ltet skådespel med att en personal som rngde och beställde varor, tll en annan personal som befann sg en bt bort från barnen. Den ena personalen frågade barnen vad de önskade för frukter och grönsaker. Sedan tog hon telefonen och beställde varorna. En konversaton nfann sg om transporter. V pratade om vad man kunde transportera varorna med samt hur lång td det tog. T.ex att med båten från Sydamerka hade v rullat ut blå flt som symbolserade havet. Samtdgt vsade v på kartan var v befann oss. V försökte förvlla barnen lte med potats och morötter men de flesta kom håg att dessa varor fanns Sverge och behövde nte transporteras så långt. Vd tllfälle 9 pratade v om Mjölet V tttade på en flm tllsammans med barnen om hur man framställer vetemjöl! Barnen fck se när bonden skördade vetet, när det tröskades och maldes en stor kvarn. V hade också förberett och vsade barnen hur våra olka sädeslag ser ut verklgheten. Barnen tyckte det var spännande med de stora masknerna som användes, specellt traktorn och skördetröskan. V pratade om att mjölet behövdes för att baka bröd, bullar och kakor. Dagen efter hjälptes v åt att baka goda bullar som v sedan bjöd föräldrarna på vd vårt frukost-dropn. Tllfälle 10 handlade om att Sortera/återvnna. Idag plockade v fram förskolans sopor, och barnen fck hjälpas åt att sortera dessa förskolans olka återvnnngskärl. Barnen var jätteduktga och kände gen de flesta materal, plast, papper, glas och metall. Därefter traskade v ner tll återvnnngsstatonen och lade det respektve contaner. Precs när v kom dt, så kom den stora lastblen som skulle tömma plasten och köra den tll Merab. Det tyckte barnen var spännande. Runt contanrarna var det ganska skräpgt tyckte barnen, så v hjälptes åt att plocka upp dverse skräp och sorterade ner det rätt contaner. Under tllfälle 11 dskuterade v Djuren på gården! Mjölk/grädde/smör/ost Idag pratade v om vart mjölken kommer från och vad kan man göra av mjölken! Barnen vsste att mjölken kom från korna, några påpekade att det var från mammakorna som mjölken kom. Några av barnen berättade också att bebskorna också drcker mjölk. Vad man kunde göra av mjölken var lte svårt för barnen att tänka ut. Drcka den vsste de ju. V lät barnen smaka på olka mjölkprodukter och då kände de gen dem drekt! Mjölk, grädde, smör, fl, ost och glass provade de och alla kände gen smakerna! Sedan berättade v att v skulle prova göra egen grädde och eget smör av vår grädde. Grädden hälldes en petflaska och barnen fck skaka, skaka, skaka De fck LYSSNA, TITTA, KÄNNA och tll slut SMAKA. Först blev grädden tll vspgrädde som barnen fck smaka. Sedan fortsatte v att skaka, skaka, skaka och dåå blev det tllslut smör! JÄTTESPÄNNANDE verkade barnen tycka det var! Och fascnerade över att det bldats en smörklump av grädden och kvar fanns bara lte vtfärgat vatten: -Vassle! Tllfälle 12, v återkopplar tll tllfället höstas och tttar på bajset som v grävde ned, samt planterar! Idag gck v bort tll Maggans trädgård för att kolla vad som hänt med bajset v grävde ner höstas. De flesta av barnen kom håg att v vart på bajsjakt. De kom håg att v httat både hästbajs och rävbajs och att v sedan grävt ner spannen. Barnen fck hjälpas åt att gräva upp spannen och sedan tttade v vad som hade hänt spannen. Barnen var nyfkna och tttade spannen, först sade de att det var bajs spannen. Men när de tttade lte närmare upptäckte de att det nte såg ut som bajs utan som jord. V httade gott om daggmaskar och förklarade att det var de som jobbat med bajsen under vntern och omvandlat den tll jord. V använde därefter det förmultnade bajset och plantjord tll att plantera paprkakärnor. Därefter frågade v barnen om det behövdes något mer än gödsel, jord och frö. Några barn ropade vatten kör. V frågade om det behövdes något mer. Ett barn sade man behöver ta hand om den, den behöver kärlek och vatten. V förklarade att solen behövdes också för att plantan skulle växa. Ett barn berättade att hennes farmor hade fått hästbajs av deras famlj, som hon skulle använda trädgården. V hade en härlg dag med många kloka dskussoner och slutsatser tllsammans med barnen. Tllfälle 13 nnebar planterng av potats och grönsaker vårt grönsaksland. Idag planterade v förskolans grönsaksland. Barnen vll gärna både så fröerna och vattna. V sådde morötter, ärtor och solroser. Det blev fna dskussoner om vad som behövdes och vad som kom att ske efter planterngen. Barnen kom håg att fröerna behövde både vatten och sol för att växa. Vd tllfälle 14 pratade v om djuren på gården som v använde tll kött vår matlagnng. V besökte en gård som födde upp höns, kycklngar och ankor. Barnen fck se och mata djuren. De vsste att v fck ägg från dem. De vsste också att v bland äter kycklng, men det verkade vara svårt för barnen att koppla samman med den söta hönan. V httade äggskal som barnen funderade krng, en pedagog berättade att bland kommer det rovfåglar/rovdjur som äter ägg. Tyvärr var det nga ägg som var kläckta, men v fck erbjudande om att återkomma lte senare då de var kläckta! Tllfälle 15 handlade om Sopsorterng/återvnnng V tttade på flmen Barr och Pnne räddar världen. På flmen fck v veta att man får gärna vara naturen, men man får nte störa och nte förstöra något där. Efteråt pratade v vdare om Allemansrätten, barnen berättade att de vsste att man nte får slänga skräp naturen för det är farlgt för djuren och att man nte får bryta grenar. Tllfälle 16 återkopplade v tll mjölet Idag fck barnen hjälpa tll att baka på förskolan, v pratade var ngredenserna kom från, samtdgt som v tränade på måtten dl, msk och tsk. Rolgt och gott tyckte barnen som gärna vlle både hjälpa tll och smaka. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har försökt göra barnen delaktga genom att tllsammans reflektera över vart maten egentlgen tar vägen... Matens resa genom kroppen och som tll slut omvandlas tll bajs är ett spännande ämne. Hur ser olka bajs ut... det fck barnen uppleva när v tllsammans gck på bajsjakt skogen. Barnen tyckte det var mycket spännande och har vart ntresserade och aktva vd skapandeprocessen. Många av barnen vsade extra stort ntresse för transporter som v pratade om nom grön flagg temat. Det tycktes som att barnen var nyfkna på olka transporter och färdmedel. De lekte ofta att de åkte ht och dt, tll varmare länder och kallare platser. Detta tog personalen fast vd och v pratade och dskuterade med barnen om vlka olka transporter som kunde tänkas användas, vlken väg de färdades samt hur lång td de sg för att komma tll oss. V upplever att barnen har lekt mycket krng transporter och att de leken vsat på att de förstår sammanhangen med hur transporterna används matens kretslopp. Barnen har leken utvecklat stor fantas, där de fått större ordförråd och tllskansat sg nya begrepp. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

9

10 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förmåga att ursklja, uttrycka, undersöka och använda matematska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande.

11 d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V har under hösten utvecklat vårt arbete med pedgogsk dokumentaton som verktyg, och utgår från olka "guldkorn" v får syn på barngruppen. Vssa av dessa "guldkorn" väljer v att arbeta vdare med och ett guldkorn under våren har vart barnens ntresse krng transporter. Detta har gruppen kopplat samman med Grön Flagg arbetet och matens kretslopp på ett konkret sätt. På detta vs blr barnen mer delaktga verksamheten och v utgår från deras ntresse och tdgare erfarenheter då v går vdare. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V har under kommunens kulturvecka fått möjlghet att "ställa ut" vår förskola. Där har v genom text, bld och annat materal vsat hur v jobbar, med vad v jobbar och varför det är så vktgt med Grön flagg och mljöperspektvet. V har såklart vsat upp vår fna flagga och hoppas kunna nsprera andra förskolor vår kommun. Under flera dagar har kommunnvånarna möjlghet att ta del av vår utställnng som fnns uppsatt centralt. V har ansökt och fått kommunens mljöstpendum och därgenom blev v exponerade dagspressen. V ska för våra vnstpengar köpa n sk flakcyklar (med plats för 4 barn och 1 vuxen). V har genom den lokala byaförenngen fått ytterlgare exponerng för vårt arbete efersom v där både skrver och berättar vad v gör men också för att v, genom byabladet, aktvt söker sponsorer för att ha råd med att köpa n två flak-cyklar. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen, både stora och små, vsar ett stort ntresse för allt v erbjuder. Som v vart nne på tdgare försöker v utgå från barnens ntresse och sedan utmana dem vdare sna funderngar för att de ska ha nflytande över verksamheten. detta bdrar säkert tll deras stora ntresse krng de olka kretsloppen. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V känner att det nte var så bra att ha tre olka kretslopp att arbeta med, eftersom detta ledde tll mndre gemensamma reflektoner hela arbetslaget och v tappade den "röda tråden". Dessa funderngar har säkert väckts utfrån vårt pågående utvecklngsarbete med Pedagogsk dokumentaton som redskap. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Att det är vktgt att arbeta med samma mål och tema för att både barn och vuxna ska kunna samtala och reflektera tllsammans, vlket leder tll utvecklng och nya sätt att se på sn omgvnng. c. Utvecklng

12 Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V ska enas om ett gemensamt tema hela huset, men sedan kommer v naturlgtvs arbeta med detta på olka sätt utfrån barnens ntresse och ålder.