Förkortad version Kartläggning av Orustungdomars relation till tobak-, alkohol- och drogfrågor

Transkript

1 Förkortad version Kartläggning av Orustungdomars relation till tobak-, alkohol- och drogfrågor Mars 2003 Kartläggningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Folkhälsorådet, Orust kommun Splitvision Business Anthropology

2 Innehåll 1 Förord Bakgrund Metod Tobak Alkohol Droger Doping Fritid Skola Situationen hemma Förord Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig om sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande; den är direkt vilseledande skriver ungdomsforskare Thomas Ziehe. Det är därför viktigt att göra som Folkhälsorådet på Orust gjort. Lyssna till hur ungdomar själva beskriver sin situation och utifrån det arbeta med att förbättra situationen för ungdomar och deras möte med vuxenvärlden. Tack alla ungdomar som fyllt i enkäten. Tack alla lärare, rektorer och skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera enkäterna och med att möjliggöra genomförandet av fokusgrupperna. Utan Er insats hade denna kartläggning inte varit möjlig att genomföra. Göteborg, den 26 mars 2003 Nancy Aponno och Jonas Modin Splitvision Business Anthropology 11 Rekommendationer...26 Om Splitvision

3 2 Bakgrund På uppdrag av Folkhälsorådet, Orust kommun, Gunilla Sander, har Splitvision Business Anthropology genomfört en kartläggning om tobak-, alkohol- och drogvanor samt fritidsvanor bland Orust-ungdomar födda mellan Syftet med kartläggningen är att ge svar på ungdomars fritidssituation och attityder till användande av tobak, alkohol och droger. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en mikroskopisk exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning åt vilket håll det blåser. Se det mer som tendenser. Resultatet av kartläggningen ger en bra bild av hur situationen på Orust är för de genomsnittliga ungdomarna. Det går också att utläsa vissa avvikande, utstickande beteenden gentemot main stream. Illustrationerna i rapporten är gjorda av Marika Sigvardsson. 3 Metod Kartläggningen har genomförts under en period mellan november 2002 mars Den har genomförts i tre delar, två med kvantitativa och en med kvalitativa metoder. De kvantitativa delarna syftar till att visa generella tendenser i ungdomars inställning och brukarmönster av tobak, alkohol och narkotika och besvara frågan hur mycket och hur ofta. Den kvalitativa delen syftar till att skapa en fördjupad förståelse runt ungdomars resonemang runt tobak, alkohol, droger och fritid och besvara frågan varför. De tre delarna är: En skolenkät som delats ut till alla ungdomar i årskurs 7-9 (födda ) på Ellös skola, Henån skola, Ängås skola och Waldorfskolan. Av 728 ungdomar har 82% svarat på enkäterna. Majoriteten av de som inte besvarat enkäterna har inte deltagit i undervisningen när enkäten delades ut. Ett mindre antal enkäter är oseriöst ifyllda och har av denna anledning räknats bort. En postenkät som gått ut till alla ungdomar på Orust, födda mellan Av totalt 845 ungdomar har 35%, dvs 291 personer svarat. På grund av svarsfrekvensen på 35% finns en högre sannolikhet för över- respektive underteckning i vissa frågor. Tillförlitlighet i svaren har till viss del kunnat säkerhetsställas genom fokusgruppernas svar. Sex fokusgrupper med tjej- respektive killgrupper i följande ålderskategorier: 15-åringar, 17-åringar och 19-åringar. Varje grupp har bestått av 5-10 personer. Fokusgrupperna ägde rum på Bergsvägen i Henån, Nösnäsgymnasiet och Uddevallagymnasiet. Moderatorer har varit Nancy Aponno, Anna Hjertström och Jonas Modin. 3

4 Genom att en del frågor och ämnesområden är av känslig karaktär, finns det en över- och underrepresentation när det gäller de enkätsvar vi fått in. Alla som har testat att ta droger kanske inte vågar svara på frågorna, medan andra ungdomar, av olika anledningar, överdriver och spelar över i sina svar. Svarsdata har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för sammanställning till frekvens- och korstabeller. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till hela tal. Undersökningen är genomförd som en totalundersökning. Resultatet kan innehålla en felmarginal, en så kallad statistisk säkerhetsmarginal. Hur procentsatserna ändrar sig vid de olika svarsfördelningarna visas nedan i tabell 3:1, konfidensintervall. Utgör svarande i en grupp mindre än 30 personer, får varje individ för stort inflyttande för att man med statistisk säkerhet ska kunna säga att det förhåller sig så som siffrorna visar. Storleken på den statistiska säkerhetsmarginalen påverkas av urvalets storlek. Ju lägre bastal (antal svarande) som redovisas, desto högre felmarginal. Bastal ,3 7,0 9,0 9,6 9, ,0 4,9 6,4 6,8 6, ,9 3,1 4,0 4,3 4, ,5 2,5 3,2 3,4 3, ,9 2,2 2,8 3,0 3,1 Bakgrundsvariabler Genomgående ligger undersökningens bakgrundsvariabler nära den rådande demografiska profilen för Orust ungdomar (enligt Kommuninvånarregistret, KIR, vecka 12, 2003). Eftersom några svarande inte har uppgett bakgrundsvariabler som exempelvis kön, postnummer och skola stämmer inte alltid totalsummeringarna i tabellerna överens med antalet besvarade enkäter. Könsfördelning och antal intervjuade Totalt har 891 personer intervjuats varav 51% är tjejer och 49% killar. I förhållande till befolkningsstatistiken i Orust kommun (Kommuninvånarregistret, KIR, vecka 12, 2003) har undersökningen en överrepresentation av tjejer, då fördelningen av ungdomar i kommunen i samma åldersgrupper är 48% tjejer och 52% killar. Kön Antal Procent Tjej % Kille % Totalt Tabell 3:2 Fördelning efter kön bland undersökningens deltagare. <1% har ej besvarat frågan. 3:1 Konfidensintervall Källa: Körner, Svante 1993: Praktisk statistik. ISBN:

5 Bostadsort Åldersfördelning Jämfört med kommunens befolkningsstatistik (KIR, vecka 12, 2003) har undersökningen en överrepresentation när det gäller ungdomar i högstadieåldern och en underrepresentation när det gäller ungdomar i gymnasieåldern. Födelseår Antal Procent Invånare enligt Procent kommunstatistik % % % % % % % % % % % % % % Totalt Tabell 3:3 Fördelning efter födelseår bland undersökningens deltagare. Spalterna till vänster redovisar undersökningens antal deltagare. Spalterna till höger kommunantal och procent kommer från KIR, kommuninvånarregistret, v , och visar antalet invånare i kommunen. 2% har ej besvarat frågan eller skrivit oläsliga svar och kommentarer. Två elever födda 1990 är medräknade i gruppen som är födda De går i årskurs sju och har svarat på enkäten i skolan. Skulle vi redovisa 2 personer som en åldersgrupp skulle vi dock inte kunna upprätthålla dessa personers anonymitet eller redovisa jämförande statistik mellan åldersgrupperna. Bakgrundsvariabeln bostadsort har delats in i tre stora postnummerområden. När vi i denna rapport nämner Svanesund syftar vi på postnummerområde 472*. Henån är postnummerområde 473* och Ellös är postnummerområde 474*. Ort Antal Procent Kommunantal Procent 472* Svanesund % % 473* Henån % % 474* Ellös % % Annat postnummer 22 3% Totalt Tabell 3:4 Fördelning bland undersökningens deltagare redovisad per bostadsort. Spalterna till vänster redovisar undersökningens antal deltagare. Spalterna till höger kommunantal och procent kommer från KIR, kommuninvånarregistret, v , och visar antalet invånare i kommunen. Högstadieskola Av totalt 600 högstadieelever ser fördelningen per högstadieskola ut som följer: Ort Antal Procent Ängås skola % Henåns skola % Ellös skola % Waldorfskolan 5 <1% Totalt Tabell 3:5 Fördelning per skola bland högstadieeleverna på Orust som deltagit i enkätundersökningen. 5

6 Fördelning av sysselsättning, om ej studier Bland de ungdomar som inte studerar på gymnasiet har följande sysselsättningar uppgetts. Sysselsättning Antal Procent Fiske 2 4% Industri 6 13% Butik 1 2% Transport 2 4% Arbetslös 9 20% Offentlig sektor 10 22% Annat alternativ 16 35% Totalt Tabell 3:6 Fördelning per sysselsättning bland de av undersökningens deltagare som ej studerar. 6

7 4 Tobak Cigaretter Det är 46% av ungdomarna som uppger att de någon gång har testat att röka cigaretter. Flertalet av de ungdomar som har testat att röka gjorde det när de var mellan år. 30% De flesta ungdomarna i fokusgrupperna menar att det är skadligt att röka, men att det inte är lika skadligt att snusa. Man förstör inte lungorna av att snusa och, till skillnad från cigarettrökning, skadas man ej av passiv snusning. Grupperna var oense om hur skadligt det är med snus. En del menade att man blir beroende av snus också. Alla ansåg dock att det inte är jättebra att snusa. Det verkar vara i årsåldern som de flesta ungdomar prövar på att röka och snusa, framförallt i årsåldern. Ungdomar snusar oftare i Ellös och röker oftare i Svanesund. Det är lätt att det blir en kultur, en norm inom vissa kompiskretsar, på vissa orter och skolor att ungdomar röker. Detta genererar en ökad grupp som påverkar de andra ungdomarna på orten eller skolan att det är coolt att röka eller snusa. Det ser tufft ut att stå och röka, man står och pratar och röker, man är stolt över att visa upp att man röker, skolkar och står kvar och pratar. Fokusgruppscitat, Kille 15 år 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1% 3% 3% 5% 10% 4:1 Hur gammal var du när du testade att röka? Det är <1% som har svarat att de var respektive 4, 8 och19 år när de testade att röka. De syns ej i tabellen ovan. Av ungdomarna i undersökningen röker 5% dagligen och 3% några gånger per vecka. Det är 83% av ungdomarna som uppger att de oftast röker tillsammans med sina kompisar och 16% uppger att de oftast röker på skolan. Födelseår Per dag Per vecka Per månad Per år <1% 3% 7% 1988 <1% 3% 4% 10% Högstadie % 4% 2% 13% ålder % 4% 9% 14% % 3% 8% 13% Gymnasie % 8% 4% 12% ålder % 5% 7% 30% 4:2 Antal ungdomar som svarat att de röker 12 cigaretter eller mer per 17% 6 år 7 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 24% 17% 9% 6% 2% 3% 7

8 Feströkning Det är 20% av ungdomarna i undersökningen som uppger att de feströker, 22% av tjejerna och 18% av killarna. 25% 20% 18% 21% 16% Har skolan ett ansvar för att ungdomarna röker? 15% 12% Flertalet ungdomar i fokusgrupperna tyckte inte att skolan har något ansvar för att ungdomarna röker. Men man borde inte få röka på skolan och lärarna borde inte röka på skolan heller sades det i fokusgrupperna. 10% 5% 1% 2% 3% 5% 8% 9% 3% 2% Vissa ansåg att det var föräldrarnas ansvar om ungdomarna röker, andra ansåg att det var upp till ungdomarna själva huruvida de röker eller ej. Det verkade som ungdomarna efterfrågade gränser, samtidigt som de i samma andetag deklarerade att ingen skulle bry sig om gränserna. Ingen slutar röka för att lärarna ringer hem. Enligt vissa av ungdomarna i fokusgrupperna fungerar inte enbart fakta, utan man måste vilja sluta röka själv för att lyckas med det. Snus Av ungdomarna uppger 31% att de testat att snusa någon gång. 0% 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 4:3 Hur gammal var du när du testade att snusa? Det är <1% som har svarat att de var respektive 2, 3, 4, 6 och 7 år när de testade att snusa. De syns ej i tabellen ovan. Hur ofta snusas det? Det är 4% av ungdomarna som uppger att de snusar dagligen och 12% uppger att de snusar mer sällan än en gång per vecka. Ungdomar födda 1987 ligger märkbart över snittet (med 4%) när det gäller de som snusar dagligen (se följande tabell). Födelseår Dagligen Några gånger per vecka En gång per vecka Mer sällan % 2% 1% 5% % 1% - 7% Högstadie % 3% 1% 8% ålder % 1% 1% 23% % --- 2% 14% Gymnasie % % ålder % % 4:4 Hur ofta snusar man per ålderskategori? 8

9 90% Det är vanligare att killar snusar (24%) jämfört med tjejer (13%) 80% 70% 77% Varför snusar och röker ungdomar? 60% 50% 40% 45% Av de ungdomar som svarat på frågan varför de snusar uppger 32% att de testade att snusa för att få reda på hur det var, 37% snusar för att det är gott och 4% uppger att de snusar för att de är beroende (och vissa av dem försöker sluta). Det är 27% som har svarat olika sporadiska svar som handlar om allt från att man snusar när man har ont om cigaretter till att man snusar för att man får en nikotinkick. 30% 20% 10% 0% 14% Föräldrar Äldre kompisar 7% Kompisars föräldrar 21% 22% Vuxna som köper ut mot ersättning 27% Annan vuxen Äldre syskon Handlar själv Orsaken till varför ungdomar röker kan vara många enligt ungdomarna i fokusgrupperna. Framförallt verkar kultur och normer påverka varför ungdomar börjar röka. Hur får man tag på tobak om man är under 18 år? Är man under 18 år får man framförallt tag på tobak genom äldre kompisar, men även genom att handla själv! Vissa affärer på Orust säljer tobak till ungdomar under 18 år. 4:5 Hur får man tag på tobak om man är under 18 år? (Eftersom frågan är en flervalsfråga summerar svarsalternativen ej till 100%.) Ungdomarna i fokusgrupperna hävdade genomgående att det är ganska lätt att får tag på cigaretter på Orust, även om man är under 18 år. Det går att handla i affären eller i kiosker där de inte är så noga med 18-årsgränsen. Ibland är det lättare om man handlar på ställen där man själv inte bor. Killarna i 17-årsåldern pratade om att många köper smuggelcigaretter. Det är lätt att få tag på cigaretter, man känner alltid någon som är över 18 år som kan köpa eller så köper föräldrarna ut för de vet att ungdomarna ändå får tag på cigaretter på något sätt. (Fokusgruppscitat, Tjej 17 år) Det är inte lika lätt att få tag på snus som cigaretter, genom att det inte finns smuggelsnus. Men det går att få tag på snus; antingen köper någon ut eller så köper man själv ut på ställen där de inte kollar legitimation. (Fokusgruppscitat, Kille 17 år) 9

10 5 Alkohol Det dricks inte värre bland ungdomarna på Orust än någon annanstans! Fokusgruppscitat Liknande kommentarer har vi funnit i enkäterna. I tabellen nedan jämförs statistik mellan Stockholm och Orust Tjej Kille Orust 84% 75% 95% Stockholm 76% 82% 85% 5:1 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som testat att dricka alkohol i Stockholm och på Orust. Uppgifterna om Stockholmsungdomarnas drickande kommer från DN på nätet, 11 juni 2002: Socialtjänstförvaltningen i Stockholm. från smakat vin tillsammans med föräldrarna till en total blackout tillsammans med någon kompis. Födelseår Totalt Tjejer Killar % 71% 71% % 77% 62% Högstadie % 84% 75% ålder % 95% 73% % 95% 96% Gymnasie % 100% 89% ålder % 100% 98% Totalt 78% 85% 74% 5:2 Andel ungdomar som svarat att de har prövat att dricka alkohol. Om ungdomarna har provat att dricka alkohol skiljer sig lite åt mellan orterna på Orust. Vanligast är det i Svanesund där 86% har prövat och minst vanligt i Henån där 76% har prövat. På Västra Orust, Ellös, har 84% prövat. Detta säger inte att ungdomarna på Orust dricker mer, men det visar att det, förutom killar i nionde klass, är fler ungdomar på Orust som har testat eller använder alkohol. 30% 25% 25% 22% Den allmänna bilden hos ungdomar är att det är vanligt med alkohol på Orust. Hela 85% svarar att det är vanligt med alkohol på Orust och 77% säger att många ungdomar dricker alkohol på Orust. 20% 15% 10% 8% Dricker alla ungdomar alkohol? Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan ålder och om man har provat att dricka alkohol. Resultatet säger också att det är vanligare att tjejer har provat att dricka alkohol än killar (med undantag för ungdomar födda 1985). Vad ungdomarna syftar på när det gäller provat att dricka alkohol kan innefatta en omfångsrik skala 5% 0% 1% Dagligen 3% Några gånger per vecka En gång per vecka Någon gång per månad Sällan Diagram 5:3 Hur ofta dricker du alkohol? Dagligen utgörs av <1% av alla ungdomar i enkäten Ser man till hur ofta ungdomarna dricker alkohol så är det mindre än 1% som dricker dagligen och 3% som dricker några gånger i veckan. 10

11 De flesta (25%) dricker någon gång per månad. I samtalen i fokusgrupperna om när gränsen går för att man dricker för ofta tyckte alla ungdomar att gränsen går om man dricker mer än på helgen och om det blir varje helg. De flesta av ungdomarna drack några gånger i månaden. Ibland kunde det bli både fredag och lördag men det var sällan att detta hände. Vi kunde också i fokusgruppssamtalen märka att det skiljer sig ganska mycket mellan olika kompisgäng gällande hur ofta, hur mycket och på vilket sätt och vad de drack för alkohol. Vad dricker ungdomarna? Starköl, starksprit, folköl och vin verkar dominera ungdomars dryckesvanor. I fokusgrupperna framkom det att det är just starköl och cider som ungdomarna dricker mest. Ungdomarna sa också att skriveriet i media om hembränt har påverkat ungdomar. Det dricks inte lika mycket hembränt nu på Orust som för några år sedan.. Yngre ungdomar dricker det de kommer över, men ju äldre ungdomarna är desto mer sofistikerat blir drickandet. Drickandet beskrivs som en social grej. Varför dricker ungdomarna alkohol? Flera av deltagarna i fokusgrupperna och även enkätsvararna likställer fest med drickande av alkohol. De flesta av ungdomarna går på fest på helgerna eftersom det inte finns något annat att göra. På festerna umgås ungdomarna ofta över åldersgränserna. Så som vi har fått det beskrivet för oss verkar det som att tjejer, i de yngre åldrarna, får status genom att vara fulla och killar tappar status av att vara för fulla. Detta verkar vara ett nytt fenomen (men kan dock ha feltolkats, det vill säga att det alltid varit så). Flera killar håller sig till öl och har drickandet under kontroll. Högstadieåldern Den vanligaste orsaken till varför ungdomar dricker är enligt högstadieungdomarna: grupptryck (38%) följt av man känner sig tuff (36%), det finns inget annat att göra (27%) och man vågar göra saker (17%). De anger dock följande orsaker till varför de själva dricker: Gymnasieåldern Livet blir roligare (39%) Tycker att det är gott (21%) Jag blir mer social (17%) Jag blir mer självsäker (11%) Alla andra gör det (10%) Bilden av varför ungdomarna dricker skiljer sig åt mellan ungdomar i högstadieåldern och ungdomar i gymnasieåldern. Det finns inget annat att göra är den orsak som de flesta ungdomar i gymnasieåldern omnämner som anledning till att ungdomar på Orust dricker alkohol. Hela 42% har angett detta. Därefter har 34% angett att man vågar göra saker och 26% har angett grupptryck. 11

12 På frågan varför dricker du alkohol svara ungdomarna i gymnasieåldern för att: Livet blir roligare (41%) Jag blir mer social (39%) Det är gott (23%) Jag blir mer självsäker (21%) Det är kul att släppa loss (11%) Det är en social företeelse att dricka (10%) Under fokusgrupperna diskuterades grupptryck och grupptryckets påverkan. Flera av ungdomarna menade att det snarare än grupptryck att det var en social tradition eller att det var socialt att dricka. Hur får ungdomar tag på alkohol? Vanligast är att någon äldre kompis eller kompis till en kompis köper ut alkohol åt ungdomarna. I fokusgrupperna var det flera som nämnde smuggelöl, vilket det inte nämns något om i enkätmaterialet. Om man blir för onykter Övervägande delen av ungdomarna (68%) anger att de skulle få hjälp av sina kompisar om de blev för onyktra. Ett samband finns här mellan ålder och hjälp. Ju äldre ungdomarna är desto mer hjälper de varandra. Bland ungdomar födda 1989 var det flest som angett att deras föräldrar skulle bli kontaktade, vilket trappas av med stigande ålder. Att kompisarna inte skulle bry sig, utgå från att de klarade sig själva eller lämna dem där de är för att nyktra till är vanligast bland ungdomar i födelseintervallet och utgör vardera runt 4%. 12

13 6 Droger Den allmänna bilden när det gäller droger verkar vara tudelad mellan ungdomarna. I enkätundersökningen uppger 48% att det är vanligt med droger på Orust och 52% att det inte är vanligt med droger på Orust. Enligt ungdomarna i fokusgrupperna är det inte speciellt vanligt med droger på Orust. En del av dem uppger att det var mer droger på Orust för ett och ett halvt år sedan. Hur många tar droger? Det är 5% av ungdomarna som uppger att de själva har testat droger. Den vanligaste drogen är hasch som 3% av ungdomarna på Orust har testat. Det är 6% av killarna som uppger att de testat droger och 4% av tjejerna. Det sker en tydlig ökning av droganvändning bland de ungdomar som är födda 1985 och tidigare. Detta kan bero på att, som flera personer har berättat i fokusgrupperna, det var mer droger på Orust för ett och ett halvt år sedan eller så är det så att det florerar mer droger bland ungdomarna i gymnasieåldern. Födelseår Totalt Tjejer Killar % --- 3% % 2% 5% Högstadie % 4% 4% ålder % 2% 5% % 5% 22% Gymnasie % 11% 8% ålder % 12% 11% 6:2 Andel ungdomar som svarat att de testat att ta droger, fördelat per åldersgrupp. 4% 3% 3% 2% 3% Bland de ungdomar som uppger att de har testat droger kommer hälften från Svanesund, varav en fjärdedel från Henån och en fjärdedel från Ellös. Det finns också några som svarat jakande på denna fråga och som inte angett sitt postnummer i enkäten. 2% 1% 1% 1% 1% 1% 0% Ort Totalt Svanesund 6% Henån 3% Ellös 3% 0% Hasch Ecstasy GHB Amfetamin Heroin 6:1 Vilka droger har du testat? GHB, amfetamin och heroin utgör var och en <1%. 6:3 Hur många ungdomar som svarat att de testat att ta droger, sett till var de bor. 13

14 Hur ofta brukas droger? Bland ungdomarna uppger färre än 1% att de använder droger någon gång i månaden och 3% uppger att de har testat att ta droger en gång. Det är 10% av dem som har testat att ta droger som uppger att de har blandat droger. Av dessa har 80% blandat hasch och amfetamin och 20% har blandat hasch och ecstasy. Någon i bekantskapskretsen som testat droger Av ungdomarna i högstadieåldern är det 28% som känner eller känner till någon som tar droger. 64% av ungdomarna i gymnasieåldern känner eller känner till någon som tar droger. Vilka droger tror ungdomarna att det går att få tag på? De droger som ungdomarna anser är lättast att få tag på, på Orust är hasch, GHB och ecstasy. De flesta uppger att de inte vet vilka droger det går att få tag på. Det är 23% som anger att det går lätt att få tag på hasch på Orust och 19% anger att det går lätt att få tag på GHB. Se tabell nedan. Av ungdomarna är det 38% som känner någon som har testat droger. Det är 70% som uppger att personen de känner har testat hasch. 33% uppger att personen de känner har testat ecstasy och 28% vet inte vilka droger det gäller, bara att personen ifråga har testat. 25% 20% 23% 19% 80% 15% 15% 70% 70% 10% 10% 60% 7% 7% 50% 5% 40% 35% 0% 30% Hasch Amfetamin Ecstasy GHB Heroin Rohypnol 20% 10% 0% 17% 17% Hasch Ecstasy GHB Amfetamin Heroin 7% 6:5 Vilka droger går det lätt att få tag på, på Orust? (Eftersom det är en flervalsfråga summerar inte de olika svarsalternativen till 100%) 6:4 Vilka droger har personen du känner testat? Vissa enstaka personer har även svarat att personen de känner har använt LSD, kokain, opium eller olika sorters svampar. De personer de känner behöver nödvändigtvis inte vara bosatta på Orust. (Flera svar har tillåtits i denna fråga, vilket gör att de olika svarsalternativens delsummor inte summerar till 100 %.) Var får man tag på droger? Flera personer bland ungdomarna i fokusgrupperna säger att de vet var det går att få tag på droger och att någon alltid känner någon som håller på. Det finns ofta ett mindre gäng som håller på med droger och 14

15 det är alltid någon som känner dem. Det verkar som att gruppen som brukar droger är ganska liten, men alla vet vilka de är och det är också genom denna grupp som de flesta anser sig kunna skaffa droger om man skulle vilja testa. Det är 10% av ungdomarna som svarar att de vet var de skulle kunna få tag på droger om de skulle vilja det. 9% av ungdomarna i högstadieåldern och 12% av ungdomarna i gymnasieåldern vet var de kan få tag på droger. Födelseår Ja % % Högstadie % ålder % % Gymnasie % ålder % 6:6 Antal procent inom varje åldersgrupp som svarat att de kan få tag på droger eller vet var de kan få det om de skulle vilja. Varför testa eller bruka? Ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring varför man tar eller testar droger. Vissa anser att det hänger mycket på ens kompiskrets om man tar eller testar droger. Andra menar att det kan vara av nyfikenhet man testar för man vill veta hur det är. Det behöver inte ha med ens omgivning att göra. Ungdomarna resonerar också att det nog är lättare att testa droger om man är onykter och att grupptryck spelar in. Av de som testat eller brukar droger uppger 48% att de var alkoholpåverkade när de tog eller tar droger. Av de ungdomar som uppger att de testat droger känner 98% någon som har testat droger jämfört med gruppen som helhet där 38% känner till någon som tar droger. Enligt enkätundersökningen uppges följande anledningar till varför de använder droger: Anledningar Totalt Jag ville testa 35% Livet blir roligare 33% Flykt bort 19% Alla andra gör det 8% Jag blir mer 6% självsäker Jag blir mer social 3% Annat alternativ 17% 6:7 Anledningar till varför ungdomar använder droger. Annat alternativ i tabellen ovan utgörs av olika sporadiska svar som exempelvis Så jag vet vad alla pratar om. (Eftersom frågan kunde besvaras med flera alternativ blir inte summan av ovanstående svar 100%). Vi kan se ett samband mellan ett ökat testande, brukande av droger och vantrivsel i skolan samt dåliga relationer till föräldrar. Hur sambandet ser ut och vilka andra faktorer som spelar in har vi inte lagt fokus på i denna kartläggning. Därför kan vi inte synliggöra detta mönster mer än att ett samband finns. Man testar droger för att man vill pröva på något nytt eller för att man mår dåligt. Fokusgruppscitat 15

16 Trivs i skolan och har testat droger Trivs inte i skolan och har testat droger Bra relation med min mamma och har testat droger Dålig relation till min mamma och har testat droger Bra relation till min pappa och har testat droger Dålig relation till min pappa och har testat droger Har testat droger 4% 11% 4% 15% 4% 8% Sömnmedel och lugnande medel Det är 5% av ungdomarna som säger att de någon gång har tagit lugnande medel eller sömnmedel utan att läkare skrivit ut det till dem. <1% svarar att de tagit Rohypnol och 3% har gett olika sporadiska svar, som exempelvis: Xanor, Stilnoct och Stesolid. Ser man enbart till dem som svarat i enkäten att de har tagit lugnande medel eller sömnmedel någon gång uppger 18% av dessa att de tagit Rohypnol och 82% har gett olika sporadiska svar. Av dem som har svarat att de har tagit lugnande medel eller sömnmedel har inte alla svarat vad de har tagit för typ av lugnande medel eller sömnmedel. En del av dem som har svarat ja kan ha gjort det för att de har tagit Ipren eller liknande. Detta framgår, som sagt, inte av enkätsvaren. 6:8 Tabell över samband mellan trivsel i skola, relation till föräldrar och ett ökat testande av droger. 16

17 7 Doping Det är 8% av ungdomarna på Orust som känner någon som har testat att ta dopingpreparat. Mindre än 1% har själva testat att ta något dopingpreparat och mindre än en halv procent använder sig av dopingpreparat. De som uppger att de testat eller tar dopingpreparat går alla i högstadiet. Det är här viktigt att ha i åtanke att i undersökningar av känsliga frågor finns det alltid osäkerhetsmarginaler. Gruppen som har testat och gruppen som använder sig av dopingpreparat utgörs av sex respektive fyra personer, vilket gör att det inte går att dra några slutsatser när det gäller beteenden. De enskilda personernas beteenden får för stor påverkan. Födelseår Procent som känner någon som testat eller tar dopingpreparat % % % % % % % 7:1 Procent ungdomar som känner någon som tar eller har testat att ta dopingpreparat. Frågan är ställd: Känner du någon som testat att ta dopingpreparat? I enkätsvaren vi fått från ungdomar i gymnasieåldern är det ingen som tar eller har testat dopingpreparat. Då svarsfrekvensen för åringar är 35% misstänker vi att detta kan vara lite missvisande. Förhoppningsvis är det så att dessa uppgifter stämmer. Om man ser till att kännedomen om att någon tar dopingpreparat ligger på mellan 4 21% beroende på ålder, tror vi att det ändå är riktigt att dra slutsatsen att gruppen som tar dopingpreparat är mycket liten. Detta med tanke på Orust storlek, att människor känner varandra och att rykten sprids ganska snabbt på mindre orter. De slutsatser som kan dras om doping är utifrån gruppen som känner någon som har tagit dopingpreparat. Bland högstadieeleverna är det 5% som känner någon som testat eller tar dopingpreparat. Det sker en markant ökning av att ungdomarna känner någon som testat att dopa sig bland de svarande i gymnasieåldern. Det vi inte vet är om personerna de känner bor på Orust. 17

18 8 Fritid De vanligaste svaren på frågan Vad brukar du oftast göra på din fritid? är: att vara med kompisar (eller pojk-/flickvännen) eller att idrotta. Även svar som att man spelar dator- eller TV-spel, pluggar, är hemma, ser på TV, slappar, lyssnar på eller spelar musik har varit ganska vanliga i enkäten. Vara med kompisar Hela 52% anger att de träffar sina kompisar några gånger per vecka. 60% Idrotta När det gäller idrottsaktiviteter utövar ungdomarna allt från ridning till dans, konståkning, fotboll, handboll, badminton, friidrott, skateboard eller motorcross. Det finns en hel del idrottsaktiviteter att utöva på Orust, även om man ibland får åka längre bort för att kunna utöva en del av dem. Vissa ungdomar efterfrågar roligare sporter. (För mer information om vad som efterfrågas i idrottsväg, se nedan under Vad saknas?.) Saknas det möjligheter till fritidsaktiviteter på Orust? Det är 61% av ungdomarna som anser att det saknas möjligheter till fritidsaktiviteter på Orust. 50% 40% 52% Jämför man ungdomarna i de olika åldersintervallen ser vi att ungdomar födda mellan ligger under snittet när det gäller hur många som anser att det saknas fritidsaktiviteter på Orust. 30% 20% 10% 0% 22% Varje dag Några gånger per vecka 11% Bara på helgerna 8:1 Hur ofta träffar du kompisar på din fritid utanför skolan? (Avrundning gör att summan ej blir 100%.) Det är 67% som uppger att de umgås med kompisar som är mer än två år äldre eller yngre än de själva. Av ungdomarna i undersökningen är 93% nöjda med relationen till sina kompisar. 7% Några gånger per månad 6% Sällan 1% Aldrig Ungdomar födda år 1985 ligger högt över medelvärdet när det gäller hur många som anser att det saknas fritidsaktiviteter på Orust. Födelseår Ja % % Högstadie % ålder % % Gymnasie % ålder % 8:2 Tycker du att det saknas möjligheter till fritidsaktiviteter för dig på Orust? 18

19 Tittar vi på de olika delarna av Orust har följande andel ungdomar svarat att det saknas möjligheter till fritidsaktiviteter för dem på Orust: Ort Ja Svanesund 60% Henån 57% Ellös 71% Annat postnummer 73% 8:3 Andel ungdomar som svarat att det saknas möjligheter till fritidsaktiviteter för dem på Orust och bostadsort. Under Annat postnummer i tabellen ovan hamnar ungdomar som är uppväxta på Orust, men som av någon anledning har ett annat postnummer. Exempelvis kan de nyligen ha flyttat. Vad saknas? Vad är det då för möjligheter till fritidsaktiviteter som ungdomarna saknar? Många har svarat att de saknar någonstans att vara kvällstid, ett café där man kan träffa kompisar, fritidsaktiviteter, kommunikation på, till och från ön samt något att göra på helgerna. Någonting att göra: Rink, hockeyhall Skateboard park eller lokal Biograf Fler fester Folk ute Konserter Allmän replokal Bredband Dramagrupp Fotograferingskurs Jägarskola McDonalds Go-kart bana Motorcrossbana LAN (Man spelar spel över många hopkopplade datorer) Någonstans att vara Ett fritidshus som kommunen sköter Ett fungerande ungdomshus Mysigt café att gå till som inte ligger i anslutning till skolan Fritidsgården kan vara öppen mer Fler ordnade discon Pub Andra har svarat att de saknar olika former av träningsmöjligheter i olika former (handbollslag, basketlag, motorcrossklubbar, kampsporter, dans, breakdance, skytte, cykelklubb, tjejfotboll, innebandylag för tjejer mm). Andra vill ha badhus och bowlinghall och vissa svarar att de saknar det mesta utan att nämna något konkret. I fokusgrupperna diskuterade ungdomarna runt att det fanns idrottsaktiviteter på Orust, men kanske inte så många udda sportaktiviteter. Utöver ovanstående svar har andra, mer sporadiska, svar nämnts, som exempelvis: 19

20 Även under fokusgrupperna pratade ungdomarna om att de saknade någon plats att vara på. Det som framförallt efterfrågades var: Någonstans att vara för ungdomar som är lite äldre. Uteställen för alla ungdomar på Orust. Vad är bra med att bo på Orust? Av de totalt 797 personer som svarat på frågan om vad som är bra med att bo på Orust, svarar 19% inget särskilt eller vet ej, 17% att det är nära till havet, nära till bad och 15% att det är lugnt och tryggt. Bättre kommunikationsmöjligheter (se mer under "Vad är dåligt med att bo på Orust?"). 20% 18% 16% 19% 17% 15% Nattcafé. Bland ungdomar i gymnasieåldern efterfrågas samlingsställen som café eller disco för äldre gymnasieungdomar. "Vi behöver en samlingslokal för oss som är äldre, ett bra ungdomscafé, nattcafé. Det ska inte vara något som bara drivs av ungdomar. Det behövs vuxna där (Fokusgruppscitat från Tjej, 17 år.) Fritidsgård. En del av ungdomarna i fokusgrupperna efterfrågar fritidsgårdar som har öppet oftare. "Fritidsgården borde ha öppet oftare, man borde engagera ungdomar så att de inte tar till droger eller alkohol osv." (Fokusgruppscitat från Kille.) Ungdomarna på fokusgrupperna sa att det var ont om fritidsledare och dömde bland annat ut fritidsgårdarna i Ellös och Henån. Fritidsgården i Ängås kom också på tal: "Ängås är en bra fritidsgård, måndag till fredag." Fokusgruppscitat från Killar, 15 år Ungdomarna kom med en idé om att ha en fritidsgård för alla ungdomar, placerad i Välandskorset. Ett ställe exempelvis utrustat med kampsportsaktiviteter, banhall, ishall, skateboardramp och gym. Musikens hus. På fokusgrupperna efterfrågade främst de yngre killarna ett Musikens hus, där lokala band kan spela. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Vet ej/ inget särskilt Nära till hav och bad Lugnt och tryggt 8:4 Vad är bra med att bo på Orust? 26% har gett olika sporadiska svar som exempelvis: Nära till Uddevalla, Stenungsund och Göteborg Bra med ensamheten Man får en bättre uppväxt på landet Friluftsliv Vad är dåligt med att bo på Orust? 12% Av de 790 personer som svarat på frågan om vad som är dåligt med att bo på Orust, svarar 19% dåliga kommunikationer, 17% det finns ingenting att göra och 9% det är långt till allt. 35% har gett olika enstaka svar som spänner från det är öde, till inga brudar, skvaller, inskränkta människor och dåligt socialt liv när man gått ut skolan. 8% 2% Naturen Sommaren Man känner alla 1% Lite småmysigt 20

21 Alla vet allt om alla Allt 1% 5% Om inte föräldrarna kan köra en eller om man inte har bil kommer man varken till någon på Orust eller till och från Orust. Fokusgruppscitat från Tjej, 19 år Vet ej Bredband saknas Det är långt till allt Tråkigt Det finns inte mycket att göra Dåliga kommunikationer 3% 5% 6% 9% 8:5 Vad är dåligt med att bo på Orust? 17% 19% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Gymnasieungdomar Ju äldre ungdomarna blir desto mer utökas deras rörelseram utanför Orust. När ungdomarna börjar i gymnasiet utökas ofta bekantskapskretsen med kompisar från andra ställen än Orust. Ungdomar spenderar allt mer tid i Uddevalla, Stenungsund eller Göteborg. Att man kan komma till och från gymnasieskolan och kompisarna och att man inte sitter fast på Orust blir viktigt. Kommunikationer Hela 19% av ungdomarna i enkätundersökningen svarar att kommunikationerna är det som är dåligt med att bo på Orust. Bristande kommunikations möjligheter omnämns på flera ställen i enkäten. Ungdomarna i alla fokusgrupperna har tagit upp att det behövs bättre bussförbindelser på Orust, dels till och från Göteborg, Stenungsund och Uddevalla och dels på själva Orust. Kanske kan man upprätta en slinga, Orust runt, som kör rundturer på kvällar och framförallt på helger? Bil- och mopedkörning och droger Det är 32% av ungdomarna som uppger att de har åkt bil med någon alkoholpåverkad person och 16% uppger att de själva kört moped eller bil alkoholpåverkade. Det är 4% av ungdomarna som uppger att de har åkt bil med någon drogpåverkad person och 1% uppger att de själva kört moped eller bil drogpåverkade. När det gäller om ungdomarna själva kört bil eller moped påverkade, är gruppen som har gjort det för liten för att statistiskt kunna användas. Läs mer i kapitlet rekommendationer. Kommunikationen är usel både på ön och till och från Orust. Det vore bra med en runtlinje som gick på Orust. Man vill ju inte köra moped när man druckit alkohol. Det behövs busslinjer både på dagar, kvällar och nätter. Fokusgruppscitat från Tjej, 17 år 21

22 9 Skola Skolan har en viktig roll att fylla på många olika sätt. Det ska vara ett ställe där man lär sig för livet, inte bara traditionell skolkunskap utan kreativitet, samspel med medmänniskor, civilkurage, planering, samtalets styrka osv. För att detta ska var möjligt är en grundförutsättning att man ska kunna känna sig trygg och att man upplever skolan som ett trevligt ställe att vara på. Högstadieåldern I flera av fokusgrupperna kom det fram ett starkt missnöje med lärare och ledning på vissa av högstadieskolorna på Orust. Exempel på en bra skolledning är, enligt ungdomarna, personer som har engagemang, visar att de bryr sig, har koll på vad som händer i och utanför skolan, äter i elevmatsalen, hälsar på eleverna och känner de flesta vid namn. Trivsel Hela 12% av ungdomarna som går i högstadiet trivs inte på sin skola. Detta motsvarar 72 personer. De flesta högstadieeleverna, 90%, trivs med sina skolkamrater och 3% trivs inte med sina skolkamrater. (Resterande 7% har svarat oläsligt eller inte besvarat frågan.) Trygghet Att känna sig trygg i klassrum och på raster borde vara en självklarhet och är en rättighet enligt barnkonventionen, artikel 19. Nedanstående siffror visar att så inte är fallet på Orust. Det är 3% av ungdomarna i högstadiet som känner sig otrygga på rasterna och 2% känner sig otrygga i klassrummet, på lektionstid. Vi vet inte om eleverna känner sig otrygga på grund av andra elever, lärarna eller någon annan orsak. 3% av eleverna känner sig inte trygga på väg till och från skolan. Här vet vi tyvärr inte om det är skolskjutsarna, kompisar eller vad det är som gör att de känner sig otrygga på väg till och ifrån skolan. Några har i enkäterna omnämnt att de är mörkrädda. Gymnasieåldern Trivsel 8% av gymnasieeleverna trivs inte på sin gymnasieskola. Bäst trivs ungdomarna som går första året, (födda 1986) och sämst trivs de som går tredje och fjärde året (födda 1984 och 1983). I gymnasiet trivs 96% av eleverna med sina kompisar i skolan. Trygghet Trygghetsfrågan ser helt annorlunda ut för gymnasisterna. Alla känner sig trygga på rasterna, mindre än 1% känner sig otrygga på lektionstid och 4% känner sig otrygga på väg till och från skolan. ANT-undervisningen I samtliga fokusgrupper förespråkade ungdomarna ANT-undervisning (alkohol, narkotika och tobaksundervisning) av människor som själva missbrukat. De menade att det blir overkligt när enbart lärarna står och pratar om det. Det hela ska bygga på äkthet och fakta. Det är 49% av ungdomarna som tycker att ANT-undervisningen är bra eller mycket bra och 38% tycker att ANT-undervisningen är dålig eller mindre bra. 22

23 På frågan varför de tycker så har 21% svarat att de inte haft någon undervisning eller att den i stort sett varit obefintlig och 9% har svarat att de fått bra information. 8% har svarat vet ej. Av svaren är 62% svåra att klassificera in i några direkta grupper. Svaren rymmer allt från att ungdomarna tycker att ämnet är uttjatat, att undervisningen inte behövs till att informationen är mycket bra. Några skriver att det är mycket diskussion om droger men inte om alkohol på ANTundervisningen. Ganska många ungdomar har svarat att undervisningen inte är relevant för dem, för de skulle aldrig ta droger. Några av de äldre ungdomarna har skrivit att det borde läras ut mer om de nya drogerna party drogerna. 13 Mycket bra 36 Bra 20 Mindre bra Dålig Vet ej 9:1 Vad ungdomarna tycker om skolans ANT-undervisning i procent svarat. I fokusgrupperna var det några som tyckte att man bara fokuserade på det positiva när det exempelvis gäller droger, att man lärde sig för lite om det negativa. Andra menade att det hade varit för mycket skräckpropaganda i ANT-undervisningen och att de senare upptäckt att det inte var så farligt med droger och alkohol Det framkom också i fokusgrupperna att utbildning av drogundervisare, ambassadörer, verkar vara givande för dem som ingår i utbildningen, men verkar inte påverka eller inverka på ungdomsgruppen i stort. Ungdomarnas uppfattning av vuxenvärldens brist på engagemang Genomgående i alla fokusgrupperna har en skrämmande bild beskrivits för oss. De har alla på olika sätt beskrivit en liknande bild av skolpersonal, myndighetspersoner, politiker m fl. på Orust. Ungdomarna är besvikna på vuxenvärldens brist på engagemang och ansvarstagande. Denna brist på engagemang, ansvar och civilkurage menar de finns hos lärare, rektorer, myndighetspersoner, politiker med flera. Däremot har flera av deltagarna beskrivit goda relationer till sina föräldrar. Starkast uttalat är detta missnöje bland gruppen 15-åringar, vilket är naturligt eftersom man i den åldern är som bäst på att se brister och svagheter i samhällsstrukturerna. Detta är en grupp människor, medborgare, som man borde lyssna till betydligt oftare. Deras perspektiv på tillvaron kallar vi vuxna ofta naivt och att de har svårt att kunna sätta saker i ett större samanhang. I själva verket är det kanske tvärt om, att de synliggör för oss vuxna hur låsta och inskränkta vi är i vårt tänkande. Denna situation leder indirekt till en negativ urholkning av tilltron till demokratiska processer och samhälliga lösningar. Den leder dessutom direkt till en ohälsa för de individer som blir utsatta för dessa personers bristande ansvarskänsla. En stor del av den 13% vantrivsel som finns bland elever i högstadiet kan säkerligen härledas till detta. De elever som känner sig otrygga på raster och under lektionstid kan troligen också härledas till denna brist på engagemang bland lärare och skolpersonal. 23

24 10 Situationen hemma Det är 15% av ungdomarna som är missnöjda med relationen till sin pappa och 7% är missnöjda med relationen till sin mamma. Vissa ungdomar bor med den en föräldern och är missnöjd med relationen till den andra föräldern. Andra ungdomar bor med båda föräldrarna och är missnöjda med relationen till en eller båda av föräldrarna. Av ungdomarna på Orust är det 66% som bor med båda sina föräldrar. många, exempelvis: mycket skolarbete, bor ensligt, dåliga kommunikationer och avsaknad av kompis. Inget av detta undersöks eller framgår dock av enkätundersökningen. Varje dag Några gånger i veckan Bara på helgerna Några gånger i månaden Sällan Högstadieålder 23% 38% 8% 7% 7% <1% Gymnasieålder 20% 47% 18% 9% 5% 2% 10:2 Hur ofta träffar du kompisar utanför skolan? Bekymmer och relationer Aldrig Annat alternativ Bor med kompis/kompisar Bor med pojk/flickvän Bor själv Bor med mamma och styvpappa % av ungdomarna på skolorna uppger att de har en kompis som de kan anförtro sig till. Hela 9% av ungdomarna på Orust brukar inte prata med någon om de är oroade eller bekymrade över något. 32% har flera personer som de vänder sig till om de har problem. Bor med pappa och styvmamma Bor växelvis hos mina föräldrar Bor med en av mina föräldrar Bor med båda mina föräldrar Diagram 10:1 Hur ungdomar födda bor på Orust. Relationen till kompisar Kartläggningen visar att relativt många ungdomar umgås ganska sällan med kamrater utanför skoltid. 25% av ungdomarna umgås allt ifrån bara på helgen till aldrig med kompisar efter skoltid. 72% umgås varje dag till några gånger i veckan med kompisar efter skoltid. Orsaken till varför inte än fler ungdomar umgås mer med kompisar kan vara 66 Flera alternativ 32 Både mamma & pappa 9 Annat alternativ 1 Ingen 9 Pojkvän/flickvän 2 Kompis 19 Annan vuxen 0 Någon vuxen som arbetar på skolan 1 Syskon 3 Pappa 2 Mamma :3 Vem ungdomarna vänder sig till om de är bekymrade eller oroade över någonting. 24

25 Problem i hemmet Hela 37% har ingen att vända sig till om de har problem inom familjen. Bland de som har någon att vända sig till är det vanligast att de pratar med en släkting som kan vara mormor eller morfar. Dagligen Några gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Sällan Aldrig Högstadieålder 0,4% 0,4% 0,9% 4% 27% 67% Gymnasieålder --- 0,7 % 1% 3% 26% 69% Diagram 10:6: Hur ofta ser du dina föräldrar onyktra/packade? Någon av mina föräldrar 13 Vän till familjen Kompis Släkting/släktingar På frågan vart ungdomarna skulle vända sig om deras föräldrar tog droger eller drack för mycket alkohol är det vanligaste svaret att de skulle prata med sina föräldrar om det, följt av att de skulle prata med någon annan vuxen. Se anteckningar 27 Flera av nämnda alternativ 7% Syskon 11 Annat alternativ 12% Ta kontakt med Måsungarna 2% 10:4 Finns det någon vuxen som du känner förtroende inför, som du skulle kunna vända dig till om du har problem inom din familj? Prata med någon annan vuxen Prata med mina föräldrar 17% 21% De flesta ungdomar ser sällan eller aldrig sina föräldrar lätt alkoholpåverkade eller packade. Dagligen Några gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Sällan Aldrig Högstadieålder 0,4% 3% 8% 15% 45% 30% Gymnasieålder --- 2% 8% 17% 50% 23% Ta kontakt med socialtjänsten Prata med min kompis Ta kontakt med någon lärare på skolan Prata med skolkuratorn/skolsyster 2% 10:7 Vart skulle du vända dig om din mamma eller pappa tog droger eller drack för mycket alkohol? 8% 15% 16% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Tabell 10:5: Hur ofta ser du dina föräldrar lätt alkoholpåverkade? 25

26 11 Rekommendationer Här nedan ger vi på Splitvision vår syn, som samhällsundersökare, på vad som bör göras och presenterar de råd som ungdomarna förmedlat till oss. Flera av Er som läser denna rapport är betydligt mer kunniga än vad vi på Splitvision är när det gäller situationen för ungdomar på Orust och ANT-problematik. Vi hoppas dock att rekommendationerna ändå kan vara värdefulla för Er i Ert fortsatta arbete. Vår formel för att ungdomar inte ska börja med missbruk och ett missbruksfritt Orust: En grundtrygghet och en självsäkerhet. Bekräftelse från föräldrar, skola och kamrater på att man duger och är bra. Föräldrarna spelar en viktig roll i ungdomarnas uppväxt. Erfarenheter vi får i hem, närmiljö, skola och vänkrets formar våra djupt liggande värderingar. Kompisar, kompisar som är emot droger, alkohol och tobak. Livskunskap, vilket innebär kunskap, insikt och argument för hur man vill leva sitt liv och kunskap om hur man tar hand om sina och andras känslor, behov och förhoppningar. Vettiga saker att göra på fritiden. Punkterna ovan representerar en helhet som inverkar till att identitetssökande tonåringar får trygghet och inte blir nyfikna på destruktivt leverne. Exempelvis kan man ordna fritidsaktiviteter och fler mötesplatser på Orust där ungdomarna känner sig välkomna och där aktiva vuxna deltar. Det är viktigt att kommunikationsfrågan på Orust löses så att ungdomarna kan ta sig till och från fritidsaktiviteter och kompisar. Ordnas detta uppfylls fler av ovanstående formelpunkter, som kompisar, livskunskap och att ungdomar på så sätt erhåller en grundtrygghet. På skol-, samhälls- och föräldranivå skulle det behövas en ökad insikt i ungdomars situation idag. Hur dagens verklighet ser ut? Hur ser den rådande drog-, alkohol- och tobakssituationen ut? Det är viktigt att kontinuerligt genomföra uppdateringar när det gäller föreläsningar och informationskvällar med poliser, ungdomsgrupper, personal från behandlingshem, socialtjänstemän, fritidsledare både från Orust och från andra delar av Sverige. Ungdomarna efterfrågade att det sätts tydligare och starkare gränser både av föräldrar, skolpersonal och politiker. I ett tidigt skede måste ungdomar som är påväg att glida snett fångas upp, men det måste göras utan att man för den skull stämplar ungdomarna som påväg utför i samhället. I kartläggningen har vi sett några tendenser som det är tydligt att det måste göras något åt: Kommunikationsfrågan Det måste gå att ta sig runt på Orust dag- och kvällstid. Det fungerar inte att ungdomar ska vara beroende av föräldrars förmåga att skjutsa. Busslinjer på kvällen måste t ex ordnas. Se den skrämmande statistiken i kapitlet Fritid angående ungdomar som åkt med alkohol- och drogpåverkade personer alternativt själva kört påverkade. 26

27 Fritidsaktiviteter & mötesplatser Det behövs fritidsaktiviteter och mötesplatser som är för alla ungdomar på Orust. Genom att begränsa fritidsgårdar till respektive skola, begränsas möjligheten för ungdomar att kunna odla sina egna intressen. Fritidsaktiviteter som utgör alternativ till idrott är önskvärda. Se exempelvis kapitel Fritid. Trivsel i skolan Man kan se samband mellan både droger, alkohol och tobak och trivsel i skolan. Hur och varför sambanden finns är en öppen fråga. Trygghet och säkerhet i skolan Det finns ungdomar som inte känner sig säkra vare sig på raster eller på lektionstid. Engagemang I flera fokusgrupper har det framkommit att brist på engagemang hos lärare, övrig skolpersonal och politiker påverkar ungdomarna negativt. Nedan följer förslag på förebyggande åtgärder. för renlevnadsideal, veganleverne och hardcore-musik, en tung musikstil som ofta behandlar jordens orättvisor.) Don t loose it and be a looser Vi tror på att arbeta på att få ungdomar att dricka mindre mängder alkohol och att inte bli så packade och därmed kunna ta hand om sig själva. Bland de yngre tjejerna verkar det som att de erhåller status av att vara onyktra. Anordna en kampanj med poängen det är bara loosers som blir för fulla. Don t loose it and be a looser. Ungdomens Röst skulle kunna söka pengar och göra en film tillsammans med Orust-ungdomar i denna kampanj. Det lockar förmodligen mer att se på filmsekvenser som personer man känner till har varit med och gjort än om man hyr in färdiga kampanjvideofilmer som behandlar samma ämne. Hembränt-trenden Trenden att dricka hembränt kommer att vända när den inte längre är i medias fokus. Låt någon person med skador från att ha druckit hembränt möta eleverna och prata med dem i ANT-undervisningen. Underhåll bilden av att hembränt är farligt. Idé-låda Nyfikenhet, coolhet & grupptryck Vi tror att det är svårt att få ungdomar att inte dricka. Det är flera faktorer som påverkar drickandet; nyfikenhet, coolhet, grupptryck, det kulturella arvet av drickande som en social företeelse och en vuxen grej. Som vi ser det är det framförallt fem faktorer som är bra att arbeta för: Det är okej Arbeta på att det ska vara okej att säga nej, att man inte dricker. Vi tror att det kan vara en idé att se hur straight edge-trenden lyckades. (Står En hjälpande hand - man lämnar inte en kompis Kunskap i hur viktigt det är att ta hand om sina kompisar. Hur hjälper man en person som är för onykter och när ringer man efter ambulans? Minska gruppen som tar droger Det finns en risk att en negativ spiral sätts igång. Ju större grupp som brukar droger, desto större blir gruppen som testar droger. Ju större gruppen är som testar, desto mer blir inställningen, allmänt, att det är okej att testa och ta droger. Vi tror att det är viktigt att minimera gruppen som brukar droger. Vi tror att det är viktigt med ANTundervisning som har fokus på party-droger. Det finns skrämmande tendenser i drogforskningen i stort (ej i denna undersökning) att missbruk av party-droger ökar stort. Se mer under ANT-undervisning. 27