Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun

Transkript

1 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsorådet i Lilla Edets kommun

2 I korta drag Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet från alkohol-, narkotika- och tobaksundersökningen som genomfördes bland samtliga ungdomar i år 9 i Lilla Edet i oktober-november Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsorådet i Lilla Edets kommun. Undersökningen är genomförd med hjälp av en enkätundersökning, där svarsfrekvensen är 76%, och med hjälp av genomförande av fyra fokusgrupper. Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av trivsel och trygghet i skolan samt ge en bild av hur ungdomarnas relationer till vuxenvärlden och kompisar ser ut. Situationen 2005 Situationen i årets undersökning när det gäller tobak, alkohol och narkotika visar på en betydligt bättre situation jämfört med Lilla Edets drogvaneundersökning från När det gäller tobakskonsumenter 1 har värdena sjunkit från 31% för tjejer och 25% för killar (2002) till att ligga på 23% för tjejer och 16% för killar (2005). Ser vi till antalet alkoholkonsumenter 2 har värdena, procentuellt sett, sjunkit från 81% för killar och 82% för tjejer (2002) till 55% för killar och 72% för tjejer (2005). 1 En tobakskonsument är en person som i någon omfattning anger att hon eller han röker och/eller snusar. 2 Enligt CANs definition är en alkoholkonsument en person som har druckit antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av sk blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit en gång om året eller mer sällan. När det gäller intensivkonsumtion 3 av alkohol har värdena sjunkit från 43% för killar och 33% för tjejer (2002) till 12% för killar och 11% för tjejer (2005). När det gäller testande och användande av narkotiska preparat har värdet sjunkit från 11% (2002) till 4% (2005). Lilla Edets ungdomars brukande av alkohol, narkotika och tobak ligger under CANs rikssnitt. För de frågor som berör skolans verksamhet i årets undersökning skiljer det sig mellan Tingbergsskolan och Fuxernaskolan när det gäller trygghet och trivsel. Sett till trivsel i skolan uppger 14% av eleverna i Tingbergsskolan och 19% av eleverna i Fuxernaskolan att de inte trivs i skolan. Sett till trygghet i skolan uppger 6% av eleverna på Tingbergsskolan att de känner sig otrygga på skolan medan hela 17% av eleverna på Fuxernaskolan uppger att de känner sig otrygga på skolan. Konsumtion i siffror 20% av ungdomarna uppger att de är tobakskonsumenter. 18% av ungdomarna uppger att de röker i någon omfattning. 7% av ungdomarna uppger att de snusar i någon omfattning. 32% av ungdomarna uppger att de aldrig, i någon omfattning, har druckit alkohol. 64% av ungdomarna är alkoholkonsumenter. 12% av ungdomarna intensivkonsumerar alkohol. 35% av ungdomarna uppger att de har varit berusade. 3 Enligt CANs definition innebär intensivkonsumtion att man dricker alkohol motsvarande 18 cl sprit vilket motsvarar minst en halv halvflaska sprit eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker (t ex cider och alkoläsk) eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle. 2

3 4% av ungdomarna uppger att de någon gång har testat eller använt narkotiska preparat. Har Ni inte möjlighet att läsa rapporten i sin helhet rekommenderar vi att Ni prioriterar att läsa kapitel 12, reflektion. 3

4 Innehåll I korta drag Förord 4 2 Bakgrund Metod Tobak Alkohol Narkotiska preparat Dopningspreparat 31 8 Relationer Skola Ungdomars attityder och värderingar till alkohol, narkotika och tobak 11 Ungdomars förslag Reflektioner Referenslista 49 1 Förord Vi tror att det är bra att göra som Lilla Edets kommun gör: att man lyssnar till ungdomarnas beskrivning av sin egen situation (denna undersökning) istället för att utgå från ett vuxenperspektiv och anta hur ungdomssituationen i kommunen ser ut. Ungdomsforskaren Thomas Ziehe har sagt: "Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig om sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande; den är direkt vilseledande". Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som fyllt i enkäten och de ungdomar som deltagit i fokusgrupperna samt alla lärare, rektorer och all skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera enkäterna. Utan Er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Rapporten finns att hämta på Göteborg, den 9 december 2005 Nancy Aponno och Jonas Modin Splitvision Research Om Splitvision 50 Enkät

5 2 Bakgrund På uppdrag av Hälsorådet i Lilla Edets kommun har Splitvision Research genomfört denna undersökning om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland ungdomar i år 9 i Lilla Edets kommun. Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder till och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av trivsel och trygghet i skolan samt ge en bild av hur ungdomarnas relationer till vuxenvärlden och kompisar ser ut. Det är viktigt att komma ihåg att det är ungdomarnas bild och upplevelser av situationen som speglas i denna undersökning. Både enkäten och fokusgrupperna ämnar förmedla ungdomarnas bild av hur de upplever sin situation och ungdomssituationen i Lilla Edet. Antalet ungdomar i år 9 i Lilla Edet utgörs av 224 personer. Då de, i ett undersökningsperspektiv, är en liten grupp är det viktigt att man på ett respektfullt sätt hanterar materialet och de individer som berörs. För att säkerställa anonymiteten för deltagarna i undersökningen, bryter vi därför, i de fall där de svarande utgörs av ett fåtal personer, inte ner de svarande i undergrupper. För att kunna ge ett jämförande perspektiv till resultatet i denna undersökning ställer vi vissa av svaren i undersökningen mot resultat som finns presenterade i Lilla Edets rapport från 2002 (Blanck Utveckling). Vi jämför även årets undersökning med resultat från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CANs) riksundersökning (2004) (notera att dessa ungdomar gick i år ). I de fall där CAN har släppt siffror för 2005 (pressmeddelande ), jämför vi med dessa siffror. Vi jämför även med ANT-undersökningar i Vänersborgs och Trollhättans kommuner (genomförda 2004 av Splitvision Research) 4. Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till hela tal. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en allt för stor exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa procentsatser och diagram utifrån att det visar tendenser. Som med all form av ungdomsundersökningar är det viktigt att deltagarna hanteras med anonymitet och respekt för individernas rätt att vara anonyma. Detta ställer även krav på att personer inom skola och förvaltning i Lilla Edets kommun är måna om att inte utpeka enskilda individer utifrån rapportens resultat. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Illustrationerna i rapporten är gjorda av Splitvisions grafiker och illustratör, Marika Sigvardsson. Begrepp I rapporten använder vi olika termer och begrepp som förtjänar att definieras. År 9 är ett begrepp som används när vi pratar om ungdomar som går i skolår eller årskurs 9. Samtliga termer är enligt skolverket möjliga att bruka, men vi har valt att i rapporten använda oss av den term som de själva använder sig av i Lilla Edet. Tobakskonsument, är enligt CANs definition, är en person som i någon omfattning anger att hon eller han röker och/eller snusar. 4 Både Trollhättans och Vänersborgs rapporter finns att hämta på 5

6 Alkoholkonsument är, enligt CANs definition, en person som en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av sk blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Intensivkonsumtion innebär, enligt CAN, att en person dricker alkohol motsvarande 18 cl sprit, vilket motsvar minst en halv halvflaska sprit eller en helflaska vin eller 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker (t ex cider och alkoläsk) eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle. Med rikssnitt refererar vi till CANs undersökning från I de fall där CAN har släppt siffror för 2005 (pressmeddelande ), jämför vi med dessa siffror, se fotnot vid respektive jämförelse. I rapporten omnämner vi ungdomar som elever i de fall det handlar om skola, i övrigt benämns de som ungdomar. Disposition I följande kapitel Metod kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. I kapitlen Tobak, Alkohol, Narkotiska preparat, Dopningspreparat, Relationer, Skola, Ungdomars attityder och värderingar till alkohol, narkotika och tobak och Ungdomars förslag presenteras resultatet av undersökningen. I kapitlet Reflektion erhålls en sammanställning och en viss reflektion över resultatet. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning delvis baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller och vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. 3 Metod Undersökningen har genomförts under perioden oktober-november Den har genomförts i två delar, en med kvantitativa och en med kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen syftar till att visa generella tendenser i ungdomars inställning och brukarmönster av tobak, alkohol och narkotika och besvarar främst frågorna hur mycket och hur ofta. Den kvalitativa delen syftar till att skapa en fördjupad förståelse runt ungdomars resonemang runt alkohol, narkotika, tobak och fritid och besvarar främst frågan varför. Kvantitativ del En skolenkät har delats ut till alla ungdomar på Fuxernaskolan och Tingbergsskolan som går i år 9, 224 elever i Lilla Edets kommun. Enkäten besvarades på lektionstid under en dag i vecka 43, Svarsdata har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och sammanställning till frekvens- och korstabeller. Kvalitativ del Fyra fokusgrupper har genomförts med tjejer och killar var för sig. Två fokusgrupper genomfördes med ungdomar från Fuxernaskolan och två fokusgrupper med ungdomar från Tingbergsskolan. Varje grupp har bestått av 6-8 personer. Moderatorer var Nancy Aponno och Jonas Modin. Fokusgrupper är en bra metod för att erhålla en djupare bild av ungdomarnas attityder och värderingar kring alkohol, tobak och narkotika och utgör ett bra komplement till den insikt om ungdomars situation som erhålls vid enkätundersökningar. 6

7 I en fokusgrupp finns utrymmet och tryggheten av gruppen att gemensamt beskriva den situation som råder och de attityder som finns bland ungdomarna i Lilla Edet gällande bland annat narkotika, tobak, alkohol, skola och fritid. I fokusgrupperna har vi bland annat använt värderingsövningar och visuella projektiva metoder för att synliggöra deltagarnas attityder och värderingar. Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen för enkätundersökningen är 76%, vilket är en något lägre svarsfrekvens än vad vi brukar ha för den här typen av undersökningar (svarsfrekvensen brukar ligga runt 80-85%). Däremot ligger svarsfrekvensen i linje med undersökningen som genomfördes 2002 i Lilla Edet (75%). Bortfall Totalt för enkätundersökningen har vi ett bortfall på 24%. Majoriteten av de som inte har besvarat enkäterna var inte närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut. Ett par personer per klass har varit frånvarande pga ogiltig anledning som exempelvis skolk. I vilken grad detta påverkar resultatet av undersökningen är svårt att säga. Vi kan misstänka att det påverkar de frågor som har med skolan att göra (trivsel, skolk och trygghet), att dessa värden eventuellt skulle kunna vara högre. Frågeunderlag Enkätfrågorna har utformats i samarbete mellan Splitvision och Lilla Edets kommuns arbetsgrupp bestående av folkhälsosamordnare Ann-Kristin Lövqvist, drogförebyggare Eva-Lena Ståhl samt miljösamordnare Margareta Thiel från primärvården Fyrbodal. Frågeunderlaget utgörs av en kombination av Splitvisions frågor och frågor enligt Lilla Edets önskemål (som främst baseras på delar av CANs frågor). Totalt består frågeunderlaget av 73 frågor, varav några är av öppen karaktär. Själva frågeunderlaget, enkäten, finns att tillgå längst bak i denna rapport. Det finns många frågor man skulle vilja ställa för att få en så komplett bild av ungdomssituationen i kommunen som möjligt. Det gäller dock att begränsa hur mycket information som kan inhämtas vid ett tillfälle genom en enkät eller i en fokusgrupp då man samtidigt vill hålla en så hög kvalitet i svaren som möjligt. I enkäten har exempelvis frågor angående ungdomars fritidssituation valts bort för att begränsa omfånget på enkäten. Enkätundersökningen har genomförts med ett etnografiskt perspektiv, vilket innebär att vi i enkätuppbyggnad och vid analys av enkätsvar fokuserar på ungdomars egen bild av tillvaron. Det finns alltid en begränsning med enkäter, då man i förväg väljer vilka frågor man önskar få svar på. På olika sätt har vi dock försökt att ge utrymme för öppna svar, möjlighet att skriva ytterligare alternativ till förvalda svarsalternativ samt möjlighet till att skriva egna kommentarer i enkäten. Detta med syfte att så långt som möjligt, i en enkät, få läsarnas egna perspektiv på sin situation. 2 enkäter från år 9 är oseriöst ifyllda och har av denna anledning tagits bort ur materialet. 7

8 Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 procent. Om flera svar tillåtits i en fråga summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. Undersökningen är genomförd som en totalundersökning. Då alla elever, av olika anledningar, inte har deltagit i undersökningen kan resultatet vara behäftat med en viss osäkerhet. Av denna anledning kan konfidensintervallet i tabell 3:1 vara tillämpbart för att synliggöra eventuella felmarginaler. Hur procentsatserna ändrar sig vid de olika svarsfördelningarna visas alltså nedan i tabell 3:1, konfidensintervall. För att visa hur tabellen kan användas går vi igenom följande hypotetiska exempel: Bakgrundsvariabler Enligt statistik från SCB 5 var fördelningen mellan ungdomarna i denna årskull 50% killar och 50% tjejer (2004). I undersökningen har vi 54% tjejer och 46% killar som har deltagit, vilket ger en mindre underrepresentation av killar och en mindre överrepresentation av tjejer. Årskurs 9 Tjejer Killar Totalt Antal svarande Antal svarande i procent 54% 46% Tabell 3:2 Antal svarande i undersökningen fördelat per kön. Vi tittar på frågan Har du testat att ta dopningspreparat?. Låt säga att det finns en svarsfördelning på 40 procent ja och 60 procent nej. Tittar vi på 200 personer blir den statistiska säkerhetsmarginalen på ±6,9. Fördelningen skulle då kunna vara exempelvis 33,1 procent som har svarat ja och 66,9 procent som har svarat nej. Den statistiska säkerhetsmarginalen är som störst vid en svarsfördelning på 50 procent - 50 procent. Storleken på den statistiska säkerhetsmarginalen påverkas av urvalets storlek. Ju lägre bastal (antal svarande) som redovisas, desto högre felmarginal. Bastal ,2 11,3 13,0 13,9 14, ,4 8,0 9,2 9,8 10, ,1 5,6 6,5 6,9 7,1 Tabell 3:1 Konfidensintervall. Källa: Marknadsundersökning ISBN:

9 4 Tobak 58% av ungdomarna i undersökningen uppger att de aldrig har rökt cigaretter och 72% uppger att de aldrig har snusat. Fler tjejer än killar uppger att de röker cigaretter. Fler killar än tjejer snusar. I det följande kommer vi att gå igenom tobakskonsumenter, cigaretter, snus samt hur man får tag på tobak. Tobakskonsumenter En femtedel (20%) av ungdomarna i Lilla Edet uppger att de är tobakskonsumenter. Enligt CANs definition är en tobakskonsument en person som i någon omfattning anger att hon eller han röker och/eller snusar. 18% av ungdomarna uppger att de röker i någon omfattning och 7% uppger att de snusar i någon omfattning (av ungdomarna är det 5% som uppger att de både röker och snusar och <1% som uppger att de gör det varje dag eller nästan varje dag). I jämförelse med 2002 års undersökning i Lilla Edet 6 har andelen tjejer som uppger att de är tobakskonsumenter sjunkit från 31% till 23% och andelen killar som uppger att de är tobakskonsumenter har sjunkit från 25% till 16%, se tabell 4:1. Vid en jämförelse med rikssnittet (2004) 7 när det gäller antal ungdomar i år 9 som är tobakskonsumenter kan vi se att både killar och tjejer i Lilla Edet ligger under snittet, se tabell 4:1. Tjej Kille Lilla Edet % 16% Lilla Edet % 25% Trollhättan % 27% Vänersborg % 23% Rikssnitt % 27% Tabell 4:1 Antal ungdomar i år 9 som är tobakskonsumenter, dvs uppger att de i någon omfattning röker och/eller snusar. Jämförande statistik mellan Lilla Edets, Vänersborgs och Trollhättans ANT-undersökningar som Splitvision har genomfört samt CANs riksundersökning. 6 Drogvaneundersökning år Lilla Edets kommun. Per Blanck Utveckling AB. 7 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Rapport nr 84. 9

10 Cigaretter Drygt tre femtedelar (58%) av ungdomarna i undersökningen uppger att de aldrig har rökt cigaretter. 18% uppger att de röker i någon omfattning. 70% 60% 50% 40% 58% Skillnader i daglig rökning Det är en något större andel tjejer som uppger att de röker varje dag eller nästan varje dag jämfört med killar (10% av tjejerna och 6% av killarna). Andelen tjejer och killar som uppger att de röker varje dag eller nästan varje dag har minskat (med 6 procentenheter för killarna och 8 procentenheter för tjejerna) sedan undersökningen genomfördes i Lilla Edet 2002, då 18% av tjejerna och 12% av killarna uppgav att de röker varje dag eller nästan varje dag. Hur många cigaretter per dag Bland de personer som uppger att de röker varje eller nästan varje dag röker man i genomsnitt 9 cigaretter per dag. 30% 20% 10% 0% Nej, har aldrig rökt 21% Nej, har bara provat 4% 4% Nej, har slutat Ja, men bara ibland Diagram 4:1 Röker du cigaretter? 6% Ja, feströker 8% Ja, varje dag eller nästan varje dag Nationell utveckling av rökning bland ungdomar i år 9 Rökning bland ungdomar i år 9 var enligt CANs riksundersökning 8 utbredd i början av 1970-talet för att minska fram till mitten av 1980-talet och åter öka under slutet av årtiondet. Andelen rökare var relativt oförändrad från början av 1990-talet fram till och med Sedan 2001 har andelen rökare, enligt CANs riksundersökning, minskat med 12 procentenheter bland killarna och uppgick år 2004 till 18% och 2005 till 19%. Även bland tjejerna har andelen rökare minskat sedan 2001, men minskningen var inte lika stor (6 procentenheter). I de senaste riksundersökningarna har andelen rökare varit oförändrad bland tjejerna (30%). 8 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Rapport nr

11 12 år 13 år 14 år 15 år Jämförelse med rikssnitt För ungdomar i år 9 ligger Lilla Edet under rikssnittet för killar och långt under rikssnittet när det gäller tjejer, om vi jämför med värden från CANs riksundersökning, Bland de ungdomar som går i år 9 i Lilla Edets kommun, uppger 22% av tjejerna och 14% av killarna i undersökningen att de röker (se diagram 4:2). Vid vilken ålder röker ungdomar för första gången? Bland ungdomarna uppger 10% att de rökte en hel cigarett för första gången när de var 14 år. 9% har dock uppgett att de rökte en hel cigarett redan när de var 11 år eller yngre. 67% 30% 30% 60% 25% Lilla Edet Rikssnitt 22% 40% 20% 19% 15% 14% 20% 9% 7% 5% 10% 10% 0% 2% Har aldrig gjort det 11 år eller yngre 5% 0% Tjej År 9 Kille År 9 Diagram 4:2 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som röker i Lilla Edets kommun och riksundersökning CAN, Den främre stapelraden representerar Lilla Edet, och den bakre raden representerar riksvärden enligt CAN. Värdena baseras på alla som har uppgett att de i någon omfattning röker. Diagram 4:3 Hur gammal var du när du för första gången rökte en hel cigarett? Sett till skillnader per kön, är det främst vid 14 års ålder som det skiljer sig åt när det gäller när man för första gången rökte en hel cigarett. Tjejerna ligger, procentuellt sett, över killarna vid 14 års ålder (13% av tjejerna och 6% av killarna). I övrigt råder det inte några markanta skillnader för denna fråga sett per kön. 9 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Pressmeddelande

12 Snus I undersökningen uppger 72% av ungdomarna att de aldrig har snusat. 7% uppger att de snusar i någon omfattning (gruppen utgörs av 12 personer). Det är vanligare att killar snusar jämfört med tjejer. 80% 70% 60% 72% Hur mycket snus per vecka? Bland det fåtal personer som uppger att de snusar varje dag eller nästan varje dag, uppger lika många personer att de konsumerar 2 dosor per vecka, som att de konsumerar 3 dosor per vecka eller att de konsumerar 4 dosor eller fler per vecka. Nationell utveckling av snusning bland ungdomar i år 9 När det gäller killar i år 9 kan vi i CANs riksundersökningar se att andelen som snusar har minskat sedan 2001 (27%) uppgav 25% att de snusar, 2004 uppgav 21% det och i år (2005) är det 20% som uppgett att de snusar. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nej, har aldrig snusat 19% Nej, har bara provat 2% 2% 1% Nej, har slutat Ja, men bara ibland Diagram 4:4 Snusar du? Ja, men bara när jag festar 4% Ja, varje dag eller nästan varje dag När det gäller tjejer i år 9 i CANs riksundersökningar kan vi, över tid, se att andelen som snusar fortfarande är lägre än killar, men att den har ökat lite de senaste åren och 2002 var det 5% av tjejerna som uppgav att de snusar, 2004 uppgav 8% det och i år (2005) är det 6% av tjejerna som uppgett att de snusar. Snusproducenter riktar sig allt mer mot en kvinnlig målgrupp med portionssnus, snus med smak och med design och färgsättning på snusburkar som tilltalar en kvinnlig målgrupp. Hur kommer detta påverka snusandet framöver? Vi känner en viss oro över att detta kan leda till en ökad konsumtion av snus bland tjejer. Vi tror att det är viktigt att reflektera över hur man i det preventiva arbetet kan motverka tobaksindustrins ökade marknadsföring riktad mot tjejer. Jämfört med resultatet från undersökning i Lilla Edet från 2002, då 13% av killarna och 4% av tjejerna uppgav att de snusar i någon omfattning, är det lika många av killarna och ungefär lika många av tjejerna som uppger att de snusar i någon omfattning i årets undersökning (13% respektive 2%). Skillnader i daglig snusning Det är bara killar som uppger att de snusar varje dag eller nästan varje dag. 12

13 12 år 13 år 14 år 15 år Jämförelse med rikssnitt För ungdomar i år 9 ligger Lilla Edet under rikssnittet för killar och tjejer om vi jämför med värden från CANs riksundersökning, Bland de ungdomar som går i år 9 i Lilla Edets kommun, uppger 2% av tjejerna och 13% av killarna i undersökningen att de snusar (se diagram 4:5). Vid vilken ålder snusar ungdomar för första gången? Flertalet av de ungdomar som har testat att snusa gjorde det när de var 14 år. 69% 20% 20% 60% 18% Lilla Edet Rikssnitt 16% 14% 13% 40% 12% 10% 8% 20% 6% 4% 7% 9% 5% 6% 6% 0% Har aldrig gjort det 11 år eller yngre 4% 2% 2% 0% Tjej År 9 Kille År 9 Diagram 4:5 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som snusar i Lilla Edets kommun och riksundersökning CAN, Den främre stapelraden representerar Lilla Edet och den bakre raden representerar riksvärden enligt CAN. Värdena baseras på alla som har uppgett att de i någon omfattning snusar. Diagram 4:6 Hur gammal var du när du snusade för första gången? Åldern för när man snusade för första gången skiljer sig mellan tjejer och killar. Killarna börjar tidigare än vad tjejerna gör. Killarna ligger, procentuellt sett, över tjejerna fram till 14 års ålder. Vid 15 års ålder provade dock, procentuellt sett, fler tjejer att snusa jämfört med killar (8% av tjejerna och 3% av killarna). 10 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Pressmeddelande

14 Hur får man tag på tobak? Direktförsäljningen av cigaretter till ungdomar i år 9 har minskat jämfört med Lilla Edets undersökning från 2002, se tabell 4:2. 30% av ungdomarna som snusar och 27% av ungdomarna som röker uppger att de får snus respektive cigaretter från myndig person som köper ut. När det gäller övriga alternativ att få tag på cigaretter förhåller det sig relativt jämnt mellan könen. Då det mest är killar som uppger att de snusar (13% killar respektive 2% tjejer) jämförs inte var ungdomarna uppger att de oftast får tag på snus per kön. Få tag på tobak Cigaretter 2005 Cigaretter 2002 Snus 2005 Från myndig person som köper ut 27% 14% 30% Blir bjuden av kompisar 23% 38% 20% Köper själv 15% 29% 20% Köper av kompisar 12% 7% 10% Tar hemma utan lov 12% 6% --- Från mina föräldrar (med lov) 4% 6% --- På annat sätt 8% % Tabell 4:2 Hur får du oftast tag på cigaretter och snus? Baserat på ungdomar som röker respektive snusar (2005). På annat sätt utgörs av olika sporadiska svar som exempelvis min syster. Jämförande diagram med Lilla Edets drogvaneundersökning från När det gäller hur man får tag på snus finns det inte statistik redovisad från Notera att 20% av ungdomarna som snusar, uppger att de köper snus själva och 15% av ungdomarna som röker, uppger att de själva köper cigaretter (se tabell 4:2). Det är betydligt vanligare bland tjejerna än bland killar att de anger att de köper cigaretter själv (18% av tjejerna respektive 11%). I fokusgrupperna uppgav ungdomarna att det finns vissa ställen i Lilla Edets kommun, där ungdomar i år 9 själva kan köpa tobak, men framförallt är det vanligt att man själv köper tobak i Trollhättan eller Göteborg. Det finns en skillnad i hur killar och tjejer får tag på cigaretter. Främst kan vi se en skillnad i att 18% av tjejerna och inga av killarna uppger att de tar cigaretter hemma utan lov. 29% av tjejerna och 22% av killarna uppger att de får cigaretter från myndig person som köper ut. 14

15 Aldrig Sällan 5 30% 32% 29% Alkohol Årets undersökning visar att en drastisk sänkning har skett vad gäller konsumtion av alkohol jämfört med Jämfört med CANs rikssnitt uppvisar Lilla Edet i årets undersökning värden som är lägre än eller ligger i linje med rikssnittet. I årets undersökning uppger 32% av ungdomarna att de aldrig har druckit alkohol, 15% säger att de har testat en gång att dricka alkohol, 29% uppger att de dricker sällan och 25% säger att de dricker någon gång i månaden till några gånger i veckan, se diagram 5:1. 20% 10% 0% 15% Har testat en gång 19% Någon gång i månaden 5% En gång i veckan 1% Några gånger i veckan Ser vi till de senaste 12 månaderna så uppger 57% av ungdomarna att de har druckit alkohol. 20% av ungdomarna har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna (18% av tjejerna och 22% av killarna). I jämförelse med CANs riksundersökning (2005), där 27% av tjejerna och 26% av killarna druckit alkohol under de senaste 7 dagarna, är situationen bättre i Lilla Edet. Diagram 5:1 Hur ofta ungdomar dricker alkohol. 15

16 Alkoholkonsumenter respektive dryck? Hur mycket av respektive dryckessort dricker du vid varje tillfälle?). Lilla Edet 2005 Lilla Edet 2002 CAN 2005 Vänersborg 2004 Trollhättan 2004 Tjejer 72% 82% 69% 62% 77% Killar 55% 81% 67% 63% 75% Tabell 5:1 Alkoholkonsumenter. I Vänersborgs och Trollhättans undersökningar är klassificeringen för att vara alkoholkonsument vidare än CANs klassificering, vilket medför att värdena i dessa undersökningar kan ligga något högre än CANs och Lilla Edets värden. Andelen ungdomar som i Lilla Edet är alkoholkonsumenter har sjunkit rejält jämfört med drogvaneundersökningen från 2002, se tabell 5:1. Det stora flertalet ungdomar i Lilla Edet dricker inte alkohol. 32% av ungdomarna i undersökningen har svarat att de aldrig har druckit alkohol. 15% har svarat att de har testat att dricka en gång. 29% uppger att de dricker sällan. I undersökningen finns olika frågor om ungdomarnas alkoholvanor. För de olika frågorna varierar det procentuella antalet som uppger att de dricker respektive inte dricker alkohol. Det mest tillförlitliga värdet när det gäller antalet ungdomar som inte dricker alkohol är 32%. Ser vi till riket som helhet har det, även där, skett en sänkning, om än inte så stor som i Lilla Edets fall. Enligt CANs forskning 11 har andelen alkoholkonsumenter sjunkit stadigt från början av 70-talet för att under 1988 nå en nivå på 76% för killar och 73% för tjejer. Därefter ökade frekvensen fram till 1994 varefter andelen konsumenter åter har minskat. År 2004 var 69% av killarna och 73% av tjejerna alkoholkonsumenter och år 2005 var 67% av killarna och 69% av tjejerna alkoholkonsumenter. Att vara alkoholkonsument kan mätas på olika sätt. Vi har i denna undersökning valt att använda oss av CANs definition för att kunna jämföra Lilla Edets resultat med rikssnittet, se nedan. 64% av ungdomarna i Lilla Edet klassas som alkoholkonsumenter enligt CANs definition, vilket innebär att man i enkäten har svarat att man som minst har druckit ett glas öl (folköl eller starköl),eller starkcider eller alkoläsk eller 2 cl av s k blanddrycker eller 2 cl vin eller 2 cl sprit en gång om året eller mer sällan. Frågan är ställd på varje alkoholsort (öl, vin, cider, alkoläsk och sprit) som frekvens och mängd (Hur ofta brukar du dricka 11 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Rapport nr

17 12 år 13 år 14 år 15 år 12 år 13 år 14 år 15 år Alkoholdebut Bland samtliga ungdomar i undersökningen har 65% druckit alkohol före sin 15-årsdag. De flesta gör sin alkoholdebut vid 14 års ålder (se diagram 5:2). 25% uppger att de aldrig har druckit alkohol. Åldern för alkoholdebut skiljer sig mellan tjejer och killar. Killars debutålder har sin topp vid 11 år eller tidigare medan tjejers debutålderstopp ligger vid 14 år. Det är vanligare bland killar än bland tjejer att man inte har testat alkoholhaltiga drycker (30% respektive 21%), se diagram 5:3. 25% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 16% 13% 14% 23% 10% 30% 20% 10% 21% 21% 14% 11% 12% 26% 18% 17% 13% 10% 7% Tjej Kille Har aldrig gjort det 11 år eller yngre 0% Har aldrig gjort det 11 år eller yngre Diagram 5:2 Hur gammal var du när du drack alkohol första gången? Diagram 5:3 Hur gammal var du när du drack alkohol första gången? Per kön. 17

18 12 år 13 år 14 år 15 år Berusade 66% av ungdomarna uppger att de aldrig har varit berusade, se diagram 5:4. 35% av ungdomarna svarar att de har druckit så mycket alkohol att de har upplevt sig vara berusade. Det är lika vanligt bland killar som tjejer att de har druckit sig berusade. 60% 66% I Lilla Edets drogvaneundersökning från 2002 var det 60% av killarna och 73% av tjejerna som svarade att de har druckit så mycket alkohol att de har upplevt sig vara berusade. Värdena har sjunkit med ungefär hälften år Dagens värden ligger under CANs rikssnitt och något under Trollhättans värden (2004), se tabell 5:2. 40% 20% 1% 4% 7% 15% 8% 0% Har aldrig gjort det 11 år eller yngre ANT-undersökning Tjej Kille Lilla Edet % 35% Lilla Edet % 60% CAN % 52% Trollhättan % 42% Tabell 5:2 Andel ungdomar som svarat att de någon gång har druckit så mycket alkohol att de har upplevt sig vara berusade. Jämförande statistik mellan Lilla Edet (2005 och 2002), CAN (2004) samt Trollhättan (2004). Bland samtliga ungdomar i undersökningen uppger 27% att de har varit berusade före sin 15-årsdag och 35% att de har varit berusade vid 15 års ålder. Diagram 5:4 Hur gammal var du när du blev berusad första gången? För såväl killar som tjejer (som har varit berusade) har debutåldern för berusning en topp vid 14 års ålder. Killars debutålderskurva ligger något över tjejernas fram till 15 års ålder, då tjejerna kommer ikapp killarna (se diagram 5:5). 18

19 Nej Ja, folköl Ja, vin Ja, sprit 12 år 13 år 14 år 15 år 60% 40% 66% 66% Tjej Kille Hur ofta dricker ungdomar alkohol? 18% av tjejerna och 22% av killarna har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Detta är värden som ligger lägre än rikssnittet (2005), där 26% av killarna och 27% av tjejerna har druckit. 12 För att se vilken sorts alkohol ungdomarna har druckit under de senaste 7 dagarna, se diagram 5:6. 80% 20% 0% 14% 16% 1%1%3% 4% 6% 8% 10% 5% 75% 50% Har aldrig gjort det 11 år eller yngre 25% 4% 8% 1% 1% 4% 2% Diagram 5:5 Hur gammal var du när du blev berusad första gången? Per kön. 0% Ja, starköl Ja, alkoläsk Ja, starkcider Diagram 5:6 Andel ungdomar som under de senaste 7 dagarna har druckit alkohol. Ser man till hur ofta ungdomarna dricker alkoholhaltiga drycker så är det vanligast för ungdomarna i år 9 att de: inte dricker alls (32%), dricker sällan (29%), att de dricker någon gång i månaden (19%), har testat en gång (15%), dricker en gång i veckan (5%) och några gånger i veckan 1%, se diagram 5:7. 12 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Pressmeddelande

20 Aldrig Sällan 30% 20% 10% 32% 15% 29% 19% 5% Hur ofta Tjejer Killar Aldrig 30% 35% Har testat en gång 16% 14% Sällan 31% 26% Någon gång i månaden En gång i veckan Några gånger i veckan 20% 18% 3% 6% --- 1% Tabell 5:3 Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker? Per kön. 1% 0% 36% av tjejerna och 32% av killarna har druckit alkoholhaltiga drycker flera gånger under de senaste 12 månaderna, vilket är värden som ligger under Vänersborgs undersökning (2004), se tabell 5:4. Har testat en gång En gång i veckan Någon gång i månaden Några gånger i veckan Diagram 5:7 Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker (öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit)? Det är vanligare bland killar att de dricker alkoholhaltiga drycker i intervallet en gång i veckan till några gånger i veckan. Men det är, procentuellt sett, fler tjejer som dricker sällan till någon gång i månaden, se tabell 5:3. Undersökning Kön Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Lilla Edet Tjej 41% 23% 36% 2005 Kille 45% 23% 32% Vänersborg Tjej 38% 18% 44% 2004 Kille 37% 20% 44% Tabell 5:4 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit någon alkoholhaltig dryck? Jämförande statistik mellan Lilla Edet och Vänersborg. 4% av ungdomarna (4% av killarna och 3% av tjejerna) dricker sig berusade någon gång i veckan och ytterligare 4% (6% av killarna och 2% av tjejerna) dricker sig berusade ett par gånger i månaden, se diagram 5:8. Den här bilden stämmer ganska bra med den bild vi fick beskrivet för oss i fokusgrupperna av ungdomars drickande. Det finns en mindre grupp ungdomar som dricker alkohol och dricker sig berusade minst några gånger i månaden. Flertalet ungdomar dricker dock ytterst sällan eller aldrig alkohol och majoriteten av dem dricker sig inte berusade. 20

21 Aldrig Sällan Mängden alkohol 40% 30% 41% 34% 32% 26% Tjej Kille För Lilla Edets del är det är fler killar, jämfört med tjejer, som uppger att de inte dricker. Killar dricker också i mindre omfattning stora kvantiteter jämfört med tjejer. Killar dricker dock med marginell skillnad mer än tjejer i den högsta frekvensen åtta eller fler glas. Att skillnaden är så marginell mellan killar och tjejer på frekvensen åtta eller fler glas är något som avviker från grannkommunernas mönster, se tabell 5:5. 20% 10% 14% 14% 8% 4% 8% 6% 5% 2% 3% 4% Lilla Edet Vänersborg Trollhättan Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol 46% 58% 50% 46% 40% 44% Ett till två glas 26% 17% 18% 19% 24% 16% Tre till fyra glas 11% 11% 17% 7% 14% 10% Fem till sju glas 14% 9% 10% 12% 18% 16% Åtta eller fler glas 3% 5% 5% 16% 4% 13% Tabell 5:5 Mängden dryck ungdomar i år 9 dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per kön. Glas innebär ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas. Flaskor med starköl, starkcider, mellancider och folköl beräknas som ett glas och burkar beräknas som 1 ½ glas. Jämförande statistik mellan Lilla Edets, Vänersborgs och Trollhättans kommuner. Några gånger per år Dricker inte alkohol Någon gång i månaden Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan 20% av ungdomarna i Lilla Edet dricker tre till fyra glas eller mer i intervallet någon gång i månaden till några gånger i veckan. Diagram 5:8 Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? Per kön. 21

22 Aldrig Sällan Intensivkonsumtion I CANs undersökning mäts ungdomars konsumtion av alkohol bland annat i måttet intensivkonsumtion av alkohol, vilket enligt CAN innebär att ungdomar dricker alkohol motsvarande 18 cl sprit vilket motsvarar minst en halv halvflaska sprit eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker (t ex cider och alkoläsk) eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle 13 (se tabell 5:6 och diagram 5:9). 50% 57% Tjej Kille Intensivkonsumtionen av alkohol har sjunkit rejält jämfört med Lilla Edets undersökning från 2002, se tabell 5:6. Lilla Edet har idag mycket bra siffror vad gäller intensivkonsumtion av alkohol. Intensivkonsumtionen av alkohol i Lilla Edet ligger, procentuellt sett, på värden som är halverade jämfört med rikssnittet i CANs undersökning (2004). I CANs undersökning ligger rikssnittet på att intensivkonsumera alkohol någon gång per månad eller oftare på 23% för tjejer och 26% för killar. Motsvarande för Lilla Edets ungdomar ligger på 11% för tjejer och 12% för killar. 40% 30% 20% 10% 35% 34% 14% 11% 11% 9% 7% 6% 5% 3% 4% 2%3% Frekvens Lilla Edet 2005 Lilla Edet 2002 CAN 2004 Tjej Kille Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol 35% 57% 21% 27% 27% 30% Aldrig 34% 14% 11% 16% 24% 20% Sällan 11% 11% 20% 5% 11% 11% Några gånger per år 9% 7% 15% 9% 14% 12% Någon gång i månaden 6% 5% 13% 24% 12% 13% Några gånger i månaden 3% 4% 18% 11% 8% 8% Någon gång i veckan 2% 3% 2% 8% 3% 5% Tabell 5:6 Intensivkonsumtion. Dricker alkohol motsvarande 18 cl sprit. Per kön. Jämfört med Lilla Edet (2002) 14 och CANs rikssnitt (2004). 13 Drogvanor i gymnasiets år 2. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Rapport nr Då källdata saknas vad gäller Lilla Edets drogvaneundersökning från 2002 har vi endast data från tabeller i rapporten att tillgå. Intervallet dricker inte alkohol har ej redovisats i rapporten för denna fråga. Med utgångspunkt från att det i enkäten för denna fråga finns ett svarsalternativ som lyder dricker ej alkohol och att uppsummeringen av intervallen i rapporten ej blir 100%, har vi antagit att resterande procent som ej redovisats i diagrammet i rapporten utgörs av dricker inte alkohol. Dricker inte alkohol Några gånger per år Diagram 5:9 Intensivkonsumtion. Dricker alkohol motsvarande 18 cl sprit. Per kön. Utformningen av frågorna angående alkohol i Vänersborg och Trollhättans undersökning stämmer inte tillfullo överens med CANs frågebatteri, vilket medför att en direkt jämförelse med CANs värden inte kan genomföras gällande intensivkonsumtion. I denna undersökning ställs frågan både så som i CANs undersökning (tabell 5:6 och diagram 5:9) och som i Trollhättans och i Vänersborgs undersökningar (tabell 5:5) vilket medför att båda dessa frågor kan jämföras med exakthet. I tabell 5:6 är det området med röda siffror som ska jämföras. Någon gång i månaden Några gånger i månaden Någon gång i veckan 22

23 Starköl Vin Vad dricker ungdomarna? Det som flest ungdomar dricker i fallande ordning för killar är starköl, starkcider/alkoläsk och folköl/mellancider. För tjejer gäller starkcider/alkoläsk, folköl/mellancider och starköl, se diagram 5:10. Hembränt Antalet ungdomar som under de senaste 12 månaderna har druckit hembränt har sjunkit rejält sedan 2002 års undersökning, se tabell 5:7. Jämfört med CANs rikssnitt 2005 ser det också mycket bra ut för Lilla Edet. Endast Trollhättans undersökning visar på liknade bra siffror. Både i Trollhättan och i Vänersborg har drickandet av hembränt sjunkit rejält sedan deras tidigare undersökningar i början av 2000-talet. 50% 40% 30% 20% 10% 51% 35% 20% 16% 13% 11% 3% 21% 15% 9% Tjej Kille 4% 1% 1% 13% har under de senaste 12 månaderna druckit hembränd sprit (17% av tjejerna och 9% av killarna). Det är betydligt vanligare bland eleverna på Tingbergsskolan att de dricker hembränt än bland eleverna på Fuxernaskolan. Har du någon gång under de senaste 12 Tjej Kille månaderna druckit hembränt? Lilla Edet % 9% Lilla Edet % 44% Trollhättan % 12% Vänersborg % 33% CAN % 19% Tabell 5:7 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hembränt? Jämförande statistik mellan Lilla Edet, Vänersborg, Trollhättan och CAN. Dricker inte alkohol Folköl/mellancider Starkcider/alkoläsk Starksprit Hembränt I gruppen som umgås med kompisar som är mer än 2 år äldre är det betydligt vanligare att man har druckit hembränt, likaså bland de ungdomar som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare och bland de ungdomar som klassas som intensivkonsumenter av alkohol. Diagram 5:10 Vilken alkoholhaltig dryck ungdomar oftast dricker. Per kön. I fokusgruppsdiskussionerna framgick det bland ungdomarna att det för vissa av ungdomarna är relativt lätt att få tag på hembränt, men att det inte är så många ungdomar som dricker hembränt. Till denna rapport finns en bilaga, där alkoholhaltiga dryckesfrekvenser och mängder redovisas. 23

24 Föräldrars kännedom Övervägande delen av ungdomarna i undersökningen anger att föräldrarna är medvetna om att de dricker alkohol (70%), även om de inte har kännedom om allt de dricker. Känner dina föräldrar till att du dricker Tjej Kille alkohol? Nej, det gör de inte 35% 24% Ja, men bara en liten del av det jag dricker 18% 35% Ja, de känner i princip till allt jag dricker 47% 41% Tabell 5:8 Föräldrars kännedom om ungdomarnas dryckesvanor. Per kön, beräknat på gruppen som uppger att de dricker alkohol. 37% av ungdomarna i år 9 har blivit bjudna på någon alkoholhaltig dryck av sina föräldrar. Bland de ungdomar som har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar har fler, till antalet, varit berusade. Gruppen som har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar utgörs av fler intensivkonsumenter och även av fler ungdomar som mer frekvent dricker alkohol, se tabell 5:9. Har någon gång druckit så mycket att jag blivit berusad Intensivkonsument av alkohol, minst 18 cl sprit eller motsvarande vid varje tillfälle Dricker alkohol någon gång i månaden till dagligen Dricker sig berusad någon gång i månaden till någon gång i veckan Har blivit bjuden på alkohol av föräldrar Har aldrig blivit bjuden på alkohol av föräldrar 50% 26% 45% 23% 33% 16% 24% 10% Hur får ungdomar tag på alkohol? Samtliga uppgifter i detta avsnitt baseras på de ungdomar som har uppgett att de dricker alkohol (57%). Vanligaste sättet att få tag på alkohol för killar är: från egna föräldrar med lov (29%), smuggelsprit från langare (24%) och från syskon (16%) eller kompisar eller kompisars syskon (16%). Vanligaste sättet att få tag på alkohol för tjejer är: från egna föräldrar med lov (27%), från kompisar eller kompisars syskon (22%) och via annan vuxen eller äldre som köper ut (15%). Att få tag på alkohol via egna föräldrar hamnar i topp för både killar och tjejer, vilket är allvarligt. Detta kan tyda på att föräldrarna förmedlar en syn på alkohol som inte ligger i linje med vår lagstiftning. I tabell 5:9 visar vi på att det finns en tydlig koppling mellan att bli bjuden på alkohol i hemmet och en ökad alkoholkonsumtion. I Lilla Edet är det fler ungdomar, procentuellt sett, som uppger att de får tag på alkohol via sina föräldrar, jämfört med ungdomarna i Trollhättan och Vänersborg (2004). I Trollhättan befann sig få tag på alkohol via egna föräldrar på en andra plats, med 21% för killar och 26% för tjejer. I Vänersborg befann sig också få tag på alkohol via egna föräldrar på en andra plats, med 11% för killar och 8% för tjejer. Tabell 5:9 Konsumtion av alkohol i relation till om ens föräldrar har bjudit en på alkohol eller ej. Det finns dock många faktorer som kan ligga bakom samband som dessa ovan. 24

25 Varför dricker ungdomarna alkohol? Tjejer Killar Från egna föräldrar med lov 27% 29% Via kompisar eller kompisars syskon 22% 16% Smuggelsprit från langare 13% 24% Via annan vuxen (20 år eller äldre) som köper ut åt mig 15% 8% Via syskon 2% 16% Via annan vuxen (20 år eller äldre) som bjuder 7% 3% Från egna föräldrar utan lov 11% --- På annat sätt 4% 5% Tabell 5:10 Hur får du oftast tag på alkohol? Per kön. Värdena baseras på dem som svarat att de dricker alkohol. På frågan vad det är som gör att de dricker alkohol har de flesta ungdomarna som har svarat att de dricker alkohol angett att de gör det för att det är gott (50% av killarna och 38% av tjejerna). Därefter kommer för killar livet blir roligare (10%) och för tjejer kommer vill smaka (11%), vet inte dricker inte så mycket (11%) och smakar tillsammans med mina föräldrar (11%). Annat Det är lättare att släppa loss En social grej 2% 3% 2% 13% 20% Tjej Kille Att köpa alkohol till en minderårig är en brottslig handling. Det är skrämmande siffror att så många som 28% av föräldrarna till ungdomar som dricker alkohol förser sina 15-åringar med alkohol. Räknar vi med gruppen ungdomar som har svarat att de inte dricker alkohol, är det, totalt sett, 16% av föräldrarna som förser sina 15-åringar med alkohol. Fest Trevligt Livet blir roligare Vill smaka 5% 7% 10% 7% 11% Vet inte, dricker inte så mycket 3% 11% Smakat tillsammans med mina föräldrar 7% 11% Det är gott 38% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 5:11 Anledningar till varför ungdomarna dricker alkohol per de ungdomar som har angett att de dricker alkohol. Per kön. Under annat finns svar som exempelvis: Det finns inget annat att göra på helgerna, gillar att bli berusad och för att det är coolt. 25

26 Om kompisen blir för onykter 65% av ungdomarna skulle ta hand om sin kompis om han eller hon blev för onykter och 23% skulle ringa hans eller hennes föräldrar. 4% skulle utgå ifrån att kompisen klarar sig själv och 3% skulle inte bry sig. Har du någon gång råkat ut för på grund av att du druckit alkohol? Det är framförallt killar som mest upplever eller har svarat att de råkat ut för saker i samband med alkoholkonsumtion, se diagram 5:13. Annat alternativ 3% Gräl 13% 20% Kontakta Nattvandrare 1% Bråkat/slagits 4% 16% Utgå ifrån att han/hon klarar sig själv 4% Råkat ut för olycka/skadats 3% 7% Jag skulle inte bry mig 3% Blivit av med pengar eller värdesaker 4% 7% Tjej Kille Kontakta polisen 1% Förstört saker eller kläder 8% 12% Ta hand om honom/henne 65% Haft oönskat sex 4% 4% Ringa hans/hennes föräldrar 23% Haft oskyddat sex 5% 7% 0% 20% 40% 60% Råkat i bråk med polisen 3% 3% Diagram 5:12 Vad ungdomarna skulle göra om deras kompis blev för onykter. Annat alternativ är exempelvis: beror på hur full han/hon blir, ringa min mamma. Lilla Edets ungdomars svar skiljer sig lite från grannkommunernas (Vänersborg och Trollhättan) ungdomars svar, på så sätt att det är fler i Lilla Edet som skulle välja att kontakta kompisens föräldrar och något färre i Lilla Edet som skulle ta hand om kompisen. I övrigt skiljer sig inte svaren så mycket åt från grannkommunernas ungdomars svar. 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 5:13 Har du någonsin råkat ut för följande problem pga att du har druckit alkohol? Per kön. Det som flest killar har råkat ut för i samband med att de har druckit alkohol är: gräl (20%), bråkat/slagits (16%) och förstört saker och kläder (12%). Det som flest tjejer har råkat ut för i samband med att de har druckit alkohol är: gräl (13%), förstört saker och kläder (8%) samt haft oskyddat sex (7%) och blivit av med pengar eller värdesaker (7%). 26

27 6 Narkotiska preparat Själva testat narkotiska preparat Resultatet från årets undersökning visar på betydligt lägre värden jämfört med Lilla Edets drogvaneundersökning från 2002, då 11% av ungdomarna i år 9 uppgav att de någon gång har använt narkotika. Jämförelse med rikssnitt För ungdomar i år 9 ligger Lilla Edet under rikssnittet om vi jämför med värden från CANs riksundersökning, Bland ungdomar som går i år 9 i Lilla Edets kommun, uppger 4% av tjejerna och 4% av killarna i undersökningen att de använt narkotika (se diagram 6:1). Jämför vi detta med CANs riksundersökning som visar att 7% av tjejerna och 7% av killarna i år 9 använt narkotika, ligger Lilla Edets kommun under rikssnittet. Resultatet från årets undersökning i Lilla Edet uppvisar liknande resultat som grannkommunerna uppvisade , då 5% av ungdomarna i år 9 i Trollhättan (procentuellt sett lika många killar som tjejer) och 3% av ungdomarna i år 9 i Vänersborg (procentuellt sett lika många killar som tjejer) uppgav att de har använt narkotiska preparat. 7% 7% 7% I årets undersökning är det 4% (färre än 10 personer) av ungdomarna som uppger att de någon gång har testat eller använt narkotiska preparat. Sett till kön är det lika stor procentuell andel killar som tjejer som uppger att de någon gång har testat eller använt narkotiska preparat. 6% 5% Lilla Edet Rikssnitt Eftersom gruppen som har testat eller använt narkotiska preparat är så liten, är det vanskligt att dra några slutsatser då enskilda personers beteenden får för stor påverkan. Det är även vanskligt ur anonymitetssynpunkt att gå in på en för detaljerad nivå. Vi kommer därför inte att gå in lika grundligt på detaljer i detta kapitel jämfört med övriga kapitel. 4% 3% 2% 4% 4% Nationell utveckling när det gäller bruk av narkotiska preparat bland ungdomar i år 9 När det gäller ungdomar i år 9 i CANs riksundersökningar kan vi, över tid, se att andelen ungdomar som någon gång använt narkotika ökade under 1990-talet, från värden på 4% för killar och 3% för tjejer (1990 och 1991) till värden på 10% för killar och 8% för tjejer år var det 9% av tjejerna och 10% av killarna som uppgav att de använt narkotika var det 8% av killarna och 8% av tjejerna och även 2005 är det 7% av vardera killar och tjejer som uppger att de har använt narkotika. 1% 0% Tjej År 9 Kille År 9 Diagram 6:1 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som använt narkotika i Lilla Edets kommun och CANs riksundersökning, Den främre stapelraden representerar Lilla Edet och den bakre raden representerar riksvärden enligt CAN. 15 Skolelevers drogvanor. Rapport Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Pressmeddelande Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun. Splitvision Business Anthropology, 2004 samt Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun. Splitvision Business Anthropology,